KALLELSE Nr 3:2009 Utbildningsvetenskapliga nämnden 2009-04-15 Dnr. MDH 2009/34 Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden Datum och tid: Plats: Onsdagen den 22 april, kl. 09.00 ca 11.15 Konferensrum T3-066, Mälardalens högskola, Västerås (http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/kartor) Ledamöter: Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Gunilla Engvall Margareta Forsberg Dekanus Prodekanus Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Tjänstemän: Annelie Lindvall Utbildnings- och forskningshandläggare Fackliga företrädare: Marie Öhman SACO Övriga: Anette Sandberg Utbildningsstrategg Förhinder anmäls till Annelie Lindvall, telefon 021-10 31 64, e-post annelie.lindvall@mdh.se eller Johan Grundberg 021-10 14 34; e-post johan.grundberg@mdh.se 1 (15)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 3:2009 Nämnden Sammanträdesdatum: 2009-04-22 MDH 2009/34 Ärende Beslut Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslut 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Anmälningar 4. - Föregående mötesprotokoll Beslut 4.1 5. - Dekanusbeslut Beslut 5.1 6. - Högskoleverkets rapport (2009:8R) Granskning av 6.1 kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 (föredras av Annelie Lindvall) 7. - Regeringens proposition (2008/09:134) 7.1 Forskarutbildning med profilering och kvalitet (föredras av Annelie Lindvall) 8. - Regeringens proposition (2008/09:175) Gränslös 8.1 kunskap högskolan i globaliseringens tid (föredras av Annelie Lindvall) 9. - Förskolelyftet 9.1 10. Meddelanden 11. Rapporter från nämndens utskott och arbetsgrupper - Biblioteksrådet - Utbildningsrådet - Forskningsutskottet - Lärarförslagsnämnden - RUC Mälardalen 12. Rapport från studentkåren (föredras av studeranderepresentant) 13. Rapport från doktorandrådet (föredras av studeranderepresentant) 14. Översyn av utbildningsplaner Beslut Skickas senare 15. Tillsättning strateg Beslut 16. Fakultetsnämndens mötestider för höstterminen 2009 och vårterminen 2010 Beslut 17. Strategiska medel till UKK för didaktikkonferenser Beslut 17.1 18. Affiliering Beslut 18.1 19. Övriga frågor 2 (15)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 3:2009 Nämnden Sammanträdesdatum: 2009-04-22 MDH 2009/34 Ärende Beslut Bilaga 20. Mötets avslutande 3 (15)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 3:2009 Nämnden MDH 2009/34 Sammanträdesdatum: 2009-04-22 Mötets öppnande Ärende 1 Förslag till beslut Ordförande, Carl-Anders Säfström, förklarar mötet öppnat. Underlag Kallelse och föredragningslista. Ärende 2 Val av justeringsperson Förslag till beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Margareta Sandström Kjellin att jämte ordföranden justera protokollet. Ärende 3 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan. Underlag Ordförandes förslag till föredragningslista 2009-04-22 bilagd kallelsen. Sign: 4 (15)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 3:2009 Nämnden MDH 2009/34 Sammanträdesdatum: 2009-04-22 Ärende 4 Föregående protokoll Förslag till beslut Nämnden beslutar att lägga föregående protokoll till handlingarna. Underlag Föregående protokoll, bilaga 4.1. Sign: 5 (15)
PROTOKOLL Bilaga 4.1 Nr 2:2009 Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum: 2009-03-12 Diarienr: MDH 2009/ /33 Datum och tid: Torsdagen den 12 mars klockan 9.15 15.15 Plats: E207, Mälardalens högskola, Eskilstuna (http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/kartor) Ledamöter: Ej närvarande 25-32 Ej närvarande Ej närvarande Tjänstemän: Fackliga företrädare: Ej närvarande Övriga: Ej närvarande Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Gunilla Engvall Margareta Forsberg Hans Berggren Annelie Lindvall Louise Sund Marie Öhman Johan Grundberg Malin Gunnarsson Ylva Boivie Monika Falk Anders Garpelin Anettee Sandberg Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Chef, UFO Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildningsledare, UKK (vik) SACO Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Organisationskommittén för Samhällskontraktett Projektledare skolsamverkan Professor i specialpedagogik Utbildningsstrateg, UKK 1 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 Omfattning 13-32 13 Mötets öppnande Ordförande Carl-Anders Säfström förklarar mötet öppnat. 14 Val av justeringsperson Beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Margareta Enghag att jämte ordföranden justera protokollet. Ärendets föredragning Charlotta Lange som föreslagits avstod då hon inte kunde vara med på hela mötet. 15 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Beslut Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan efter att man bytt plats på ärende 7 och 12 samt enhälligt beslutat att ärende 14 i föredragningslistan, EUCIM-TE, ändras till en beslutspunkt, med förbehållet att facket informeras i efterhand. Underlag Ordförandes förslag till föredragningslista som bilagts kallelsen av den 5 mars 2009. 16 Föregående mötesprotokoll Beslut Föregående mötes protokoll anmäldes av Carl-Anders Säfström och lades till handlingarna. Underlag Protokoll från sammanträdet 2009-02-12, bilaga 4.1 till kallelsen. 17 Dekanusbeslut Beslut Nämnden beslutade att man tagit del av anmälda delegationsbeslut och att lägga dem till handlingarna. Underlag Förteckning av delegationsbeslut 2009-02 04 2009-03-05, bilaga 4.2 till kallelsen. Delges Akademichef UKK Forskningsledare vid UKK Utbildningsstrateg UKK, Anette Sandberg 2 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 18 Vidare arbete med att säkra lärarexamina vid MDH Akademichef vid UKK har inkommit med en fråga till UVEN om nämnden har något att invända emot att UKK tillsätter arbetsgrupper för de föreslagna olika kursmomenten inom den föreslagna Utbildningsvetenskapliga kärnan i en framtida lärarutbildning? Dessa grupper skulle då ha i uppdrag att ta fram förslag på kursinnehåll, kursplan, etc. och detta ska sedan diskusteras på avdelningsmöten och i ämnesgrupper beroende på frågeställningar. Beslut UVEN ser inga hinder för UKK att arbeta vidare med detta men framhåller att det ska ske i enlighet med de strategiska diskussioner som förs av UVEN och att man särskilt ska beakta de inriktningar som man kommer att söka. Underlag Ebrev från UKK till ordförande som lästes upp vid möte Delges Akademichefer för UKK, HST Utbildningsledare UKK, HST 19 Remiss Självständiga lärosäten (Dnr MDH 1.1.1-237/09) Utbildningsdepartementet har till Mälardalens högskola översänt slutbetänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104). Högskolans yttrande skall ha inkommit senast den 12 maj 2009. Beslut Nämnden beslutar att ge forskningsutskottet i uppdrag att utarbeta synpunkter på remissen Självständiga lärosäten (2008:104). Nämnden uppdrar åt dekanus att fastställa nämndens svar på internremissen, senast 2009-03-24. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Johan Grundberg. Underlag Bilaga 5.1, internremiss om Autonomiutredningens betänkande, samt bilaga 5.2 sammanfattning av utredningen som fanns i kallelsen Delges Akademichefer för HST, HVV, IDT, UKK Administrativa chefer för HST, HVV, IDT, UKK Forskningsledare för HST, HVV, IDT, UKK Utbildningsledare HST, HVV, IDT, UKK 3 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 20 Remiss En hållbar lärarutbildning samt Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (Dnr MDH 2.1-5/09) Utbildningsdepartementet har till Mälardalens högskola översänt slutbetänkandena En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) och Yrkeskunnande en likvärdig väg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2009:112). Högskolans yttrande skall ha inkommit senast den 30 mars 2009. Beslut Nämnden önskar att följande synpunkter ska beaktas i formuleringen av högskolans remissvar: - Kvalitetsaspekterna av VFUn UVEN ställer sig för övrigt bakom remissvaret. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Carl-Anders Säfström och Johan Grundberg. Underlag I ärendet fanns Sammanställning av svar på internremissen, bilaga 6.1 till kallelsen. Delges Akademichef för UKK Administrativ chef för UKK Forskningsledare för UKK Utbildningsledare för UKK 21 Uppföljning av strategisk diskussion i Strömsholm UVEN sammanträdde 11-12 februari i Strömsholm och diskuterade då lärarutbildningarnas framtid bl.a. med bakgrund av Ann-Christine Svenssons rapport Strategiska framtidsfrågor för lärarutbildningen vid Mälardalens högskola 2009-02- 09. Beslut Nämnden beslutar att notera diskussion. Ärendets föredragning Carl Anders Säfström föredrog ärendet och ledde diskussionen. 4 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 22 Beredning av nämndernas förslag till uppdrag och budget 2010 (MDH 1.1-264/09) Rektor beslutar måndag 9 mars 2009 om uppdrag samt planeringsdirektiv till fakultetsnämnderna för beredning av förslag till uppdrag och fördelning av anslagsmedel inför 2010. Beslut Nämnden beslutar fastställa arbetsprocess för beredningsarbetet, enligt bilaga 8.1. Nämnden beslutar uppdra åt utbildningsutskottet respektive forskningsutskottet att bereda förslag till nämndbeslut om förslag till rektorsbeslut vad gäller uppdrag till akademierna samt fördelning av anslagsmedel för 2010, i enlighet med rektors planeringsdirektiv. Nämnden uppdrar åt utskotten att samordna beredningen med övriga nämnders utbildnings- och forskningsutskott. Margareta Enghag och Jarmo Lainio utsågs tillsammans med dekan, till Forskningsutskottets representanter UVEN i detta arbete. Vad gäller underlag som berör lärarutbildningen uppdrar nämnden åt beredande utskott att lämna förslag med utgångspunkt i de olika scenarier som utarbetats mot bakgrund av remisserna En hållbar lärarutbildning samt Yrkeskunnande, en likvärdig sökväg mot lärarutbildningen mot yrkesämnen. Nämnden uppdrar åt beredande utskott att i underlaget till nämnden tydliggöra vilka uppdrag och anslag man förordar prioriteras ned vid den händelse att ett mindre anslag finns till förfogande vid rektors fastställande, samt vilka uppdrag och anslag man ytterligare vill se genomförda vid den händelse det skulle finnas ytterligare anslag att fördela. Nämnden uppdrar åt dekanus att i samverkan med övriga dekaner och rektor fastställa underlag inför akademidialogerna i början av april. Nämnden uppdrar åt utbildnings- och forskningssektionen att bistå med handläggarresurser för genomförande av besluten ovan. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Malin Gunnarsson. Då nämnderna anmodats utse tre representanter inklusive dekan att representera sin nämnd i ovan nämnda beredningsarbete samt för att delta i strategimötet den 25 mars väcktes förslaget att utse Margareta Enghag och Jarmo Lainio. Ordförande ställde proposition. Förslaget i kallelsen antogs med detta tillägg. Underlag I ärendet finns förslag till arbetsprocess för beredningsarbetet enligt bilaga 8.1, samt förslaget till rektorsbeslut (för fastställande 090309) enligt bilaga 8.2. Delges Rektor Ekonomichef Akademichefer för IDT, HST, HVV, UKK Administrativa chefer vid IDT, HST, HVV, UKK Forskningsledare vid IDT, HST, HVV, UKK Utbildningsledare vid IDT, HST, HVV, UKK 5 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 23 Omklassificering av kurser inom specialpedagogik (Dnr MDH 2.1.1-296/2009) En begäran om omklassificering av kurser inom ämnet specialpedagogik från utbildningsområde samhällsvetenskap till utbildningsområde undervisning har inkommit från UKK till nämnden. Beslut Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar - att nedanstående kurser uppfyller de av rektor uppsatta villkoren för att kunna klassificeras inom utbildningsområdet undervisning. Att arbeta med svårigheter i språk-, läs- och skrivprocessen och i matematik, SQA001 Specialpedagogikens olika fält, SQA003 Specialpedagogiska perspektiv, SQA004 - att uppdra till UKK att tillse att kurserna klassificeras inom utbildningsområdet undervisning. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Anders Garpelin. Underlag I ärendet fanns Bilaga 9.1: begäran om omklassificering av kurser från utbildningsområde samhällsvetenskap till undervisning Bilaga 9.2: kursplan för SQA001 Att arbeta med svårigheter i språk-, läs- och skrivprocessen och i matematik, 15 hp Bilaga 9.3: kursplan för SQA003 Specialpedagogikens olika fält, 7,5 hp Bilaga 9.4: kursplan för SQA004 Specialpedagogiska perspektiv, 7,5 hp till kallelsen Delges Akademichefer för HST, UKK Administrativa chefer vid HST, UKK Forskningsledare vid HST, UKK Utbildningsledare vid HST, UKK 6 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 24 Uppdrag utifrån Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen (Dnr CF39-376/07) Vid nämndens sammanträde den 24 april 2008 diskuterades Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, 2008:8 R. Beslut Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar att uppdra till utbildningsrådet att analysera konsekvenserna av Högskoleverkets utvärdering och föreslå hur de ska hanteras för att kvalitetssäkra nuvarande lärarutbildning samt i beaktande av det nya lärarutbildningsförslaget. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Carl-Anders Säfström. En omformulering av beslutstexten föreslogs. Ordförande ställde proposition och förslaget antogs. Underlag I ärendet fanns bilaga 10.1: utdrag ur Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, 2008:8 R, i kallelsen Delges Akademichefer för HST, UKK Administrativa chefer vid HST, UKK Forskningsledare vid HST, UKK Utbildningsledare vid HST, UKK 25 Samhällskontraktet Beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Ylva Boivie och Monika Falk. 7 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 26 Inrättande av magisterexamen med huvudområdet didaktik (Dnr MDH 2.1.4-295/2009) Vid föregående sammanträde beslutade nämnden att uppdra till UKK att framta examensbeskrivning och examensmatris för filosofie magisterexamen med huvudområde didaktik. Förslag till examensbeskrivning har nu inkommit till nämnden. Beslut Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar - att inrätta Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik, - att fastställa examensbeskrivning för Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik enligt bilaga 7.1. - att uppdra till UKK att i samråd med Studentcentrum/examensenheten vidare utreda lydelsen av den engelska översättningen av examensbenämningen och återkomma med förslag till beslut vid nästa nämndmöte. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Louise Sund. Förslag väcktes att lägga till att UKK ska anmodas inkomma med förslag till beslut om engelsk översättning av examensbenämningen till nästa nämndmöte. Ordförande ställde proposition. Tillägget antogs. Underlag I ärendet fanns bilaga 7.1: förslag till examensbeskrivning för Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik, i kallelsen. Delges Akademichefer för IDT, HST, HVV, UKK Administrativa chefer vid IDT, HST, HVV, UKK Forskningsledare vid IDT, HST, HVV, UKK Utbildningsledare vid IDT, HST, HVV, UKK Studentcentrum Examen Studentcentrum Antagning 27 Nämndgemensamt möte Beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Hans Berggren. 8 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 28 EUCIM-TE Beslut Att UVEN ger forskningsutskottet i uppdrag att utreda om och i så fall ge förslag på hur UVEN aktivt ska arbeta med utvecklingsarbetet som en del av MDH:s och UVEN:s strategiska arbete. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av Jarmo Lainio. Skriftlig information delades ut vid mötet Life long learning Programme: European Core Curriculum for Mainstreamed Second Language Teacher Education (EUCIM- TE), liksom ett skriftligt förslag till beslut. Förslaget antogs. 29 Meddelanden Beslut Nämnden beslutar att man tagit del av meddelandena. Ärendets föredragning Hans Berggren informerade om arbetet med tillsynsärendet från HSV angående MDHs utbildningsplaner Annelie Lindvall presenterades som ny handläggare på UFO Margareta Sandström Kjellin berättade om EPT-projektet 30 Rapporter - Biblioteksrådet - RUC Mälardalen - Penta Plus - Utbildningsrådet - Lärarkonventet - Studentkåren Beslut Nämnden beslutar att man tagit del av rapporterna. Ärendets föredragning Magdalena Range rapporterade från Biblioteksrådet Ulla Hillerdal rapporterade från RUC och Penta Plus Louise Sund rapporterade från Utbildningsrådet Ingen rapport från Lärarkonventet Ingen rapport från Studentkåren 9 (10)
Bilaga 4.1 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 2:2009 nämnden Sammanträde 2009-03-12 31 Övriga frågor Jarmo Lainio ställde frågan om var UVEN kan publicera nämndrelevant information på MDHs webb i frågor som inte kan hänföras till en enskild akademi. UFO lovade återkomma i frågan vid nästa möte. 32 Mötets avslutande Ordförande förklarar mötet för avslutat. Vid protokollet:. Hans Berggren Justeras: Datum: Datum:. Carl-Anders Säfström. Margareta Enghag 10 (10)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 3:2009 Nämnden MDH 2009/34 Sammanträdesdatum: 2009-04-22 Ärende 5 Delegationsbeslut Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Dekanusbeslut, bilaga 5.1 Sign: 6 (15)
Bilaga 5.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande GEM 2009-03-11 Inställande av kurser höstterminen 2009 GEM 2009-03-23 Inställande av programtillfällen som ges på engelska ht-09 (MDH 2.1.2-415/09) NT UVEN 2009-03-23 Tider för disputationer och licseminarier 2009 UVEN 2009-03-23 Antagning av forskarstuderande UVEN 2009-03-23 Inrättande av examen - fastställande av engelsk översättning av examensbenämning (MDH 2.1.4-115/09) UVEN 2009-03-23 Inrättande av examen - fastställande av engelsk översättning av examensbenämning samt fastställande av examensbeskrivning (MDH 2.1.4-324/09) GEM 2009-04-06 Inställande av kurstillfällen sommaren 2009 (MDH 2.1-392/08) Beslut att för höstterminen 2009 ställa in kurserna: - Medicinsk teknik ur kliniskt perspektiv, 44015, IDT - Projektarbete mot utställningar och uppdragsgivare, 44033, IDT Beslut att uppdra till IDT att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörd akademi ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Beslut att höstterminen 2009 ställa in programmen: Master i process- och resursoptimering, 43956, HST Ecological Economics Studies in Sustainable Development, 43950, HST. Beslut att licetiatsemiarier och disputationer under 2009 får äga rum under höst- och vårtermin samt under perioderna 2009-06-01-2009-06-15 och 2009-08-17-2009-08-28. Dessa perioder får också inkluderas i den tid som avhandlingar ska finnas tillgängliga. Tuula Vuorinen i Didaktik med huvudhandledare Anette Sandberg. Planerad examen: Filosofie licentiat Beslut att fastställa engelsk översättning av examensbenämning för Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik till Degree of Master of Arts (One Year) with a Major in Didactics. Beslut - att fastställa engelsk översättning av examensbenämning för Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik till Degree of Master of Arts (Two Year) with a Major in Didactics. - att fastställa examensbeskrivning för Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik. Beslut att sommarterminen 2009 ställa in kurserna - Sommarakademi I, 31004, UKK - Sommarakademi II, 31005, UKK - Sommarakademi III, 31006, UKK - Sommarakademi IV, 31007, UKK Beslut att uppdra till berörda akademier att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Gustafsson Jonsson Säfström Gustafsson Jonsson Säfström Gustafsson Säfström Säfström Säfström Säfström Gustafsson Jonsson Säfström * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 3:2009 Nämnden MDH 2009/34 Sammanträdesdatum: 2009-04-22 Ärende 6 Högskoleverkets rapport (2009:8R) Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 (CF24-385/08 ) Under 2008 genomförde Högskoleverket en granskning av kvalitetsarbetet vid MDH. I mars kom Högskoleverkets rapport. Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilaga 6.1 Sammanfattning av Högskoleverkets rapport (2009:8R) Sign: 7 (15)
Bilaga 6.1 Rapport 2009:8 R (UTDRAG UR) Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Växjö universitet och Örebro universitet
Bilaga 6.1 Innehåll Sammanfattning 5 Beslut 7 Beslut om granskning av lärosätenas kvalitetsarbete vid nio lärosäten 2008 7 Bedömning 7 Beslut 8 Högskoleverkets reflektioner 9 Arbetssätt och bedömargruppens sammansättning 13 Missiv 19 Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 19 AnalyseavHögskoleverket sgranskningav kvalitetssikringssystem 2008 21 Forord 21 Sammenfatning 21 Vurdering av status for det svenske system kontra de nordiske landene 35 Högskolan i Jönköping 37 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 37 Lärosätets organisation 38 Underlag för bedömning 39 Högskolan i Kalmar 49 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 49 Lärosätets organisation 50 Underlag för bedömning 51 Karlstads universitet 63 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 63 Lärosätets organisation 64 Underlag för bedömning 64 Malmö högskola 75 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 75 Lärosätets organisation 76 Underlag för bedömning 77 Mittuniversitetet 89 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 89 Lärosätets organisation 90 Underlag för bedömning 90 Mälardalens högskola 99 Sammanfattande bedömning 99 Lärosätets organisation 99 Underlag för bedömning 100
Bilaga 6.1 Södertörns högskola 111 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 111 Lärosätets organisation 112 Underlag för bedömning 113 Växjö universitet 121 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 121 Lärosätets organisation 122 Underlag för bedömning 123 Örebro universitet 133 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 133 Lärosätets organisation 134 Underlag för bedömning 135 Bilaga 1. Bedömningsgrunder vid utvärdering av lärosätenas kvalitetsarbete 147
Bilaga 6.1 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultatet av granskningen av kvalitetsarbetet vid, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Växjö universitet samt Örebro universitet. Dessa nio lärosäten är de första lärosätena i en granskningsomgång, av sammanlagt 49 lärosäten, som pågår t.o.m. 2012. Två granskningsomgångar av kvalitetsarbetet har tidigare genomförts under åren 1995 2002. För bedömningarna har i detta projekt en extern bedömargrupp tillämpat de sju bedömningsaspekter för kvalitetsarbete som utarbetats av the European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA). Grundat på bedömargruppens rapport har Högskoleverket fattat ett beslut på tre nivåer. Mälardalens högskola har uppnått den högsta nivån A, vilket innebär att högskolan har ett gott kvalitetsarbete med ett väl fungerande system. Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet, Södertörns högskola samt Växjö universitet uppnår nivå B vilket innebär att högskolorna har ett godtagbart kvalitetsarbete med väl fungerande delar av kvalitetsarbetet men att vissa områden behöver förbättras. Karlstads universitet, Malmö högskola och Örebro universitet uppnår nivå C, vilket innebär att de inte uppvisar ett godtagbart kvalitetsarbete och som kräver åtgärder inom ett år enligt de brister som utvärderingen visat. Utvärderingen har visat många exempel på bra och bristande kvalitetsarbete. Den huvudsakliga bristen som observerats är avsaknaden av en systematik för kontinuerlig förbättring av verksamheten. Den kvalitetscykel som bör prägla ett systematiskt kvalitetsarbete brister vanligen i avsaknaden av en analys av de olika uppföljningar som bör göras av kvaliteten. Analysen ska därefter leda till förbättringsåtgärder för att sluta kvalitetscykeln. Att kvaliteten, trots avsaknaden av ett systematiskt kvalitetsarbete, vanligen kan upprätthållas beror på de enskilda kvalitetsinsatser som görs av de olika utbildningsenheterna inom lärosätet. Bristen på systematik riskerar dock att ledningen ej får full kännedom om verksamheten vid lärosätet och som en följd av detta ej kan optimera sin verksamhet utifrån de givna förutsättningarna. 5
Bilaga 6.1 Beslut Rektor Eric Lindesjöö 08-563 08805 eric.lindesjoo@hsv.se BESLUT 2009-03-17 Reg.nr 644-3853-07 Beslut om granskning av lärosätenas kvalitetsarbete vid nio lärosäten 2008 Högskoleverket har inom ramen för sitt regeringsuppdrag gjort en nationell granskning av lärosätenas kvalitetsarbete. De sakkunnigas yttrande bifogas. Högskoleverket tillämpar tre beslutsnivåer för granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete. Dessa är: Nivå A: Ett gott kvalitetsarbete som visar att det finns ett väl fungerande system som dock alltid kan förbättras. Nivå B: Ett godtagbart kvalitetsarbete som visar att merparten av kvalitetsarbetet fungerar väl men att vissa områden behöver förbättras. Nivå C: Ett icke godtagbart kvalitetsarbete som kräver åtgärder inom ett år enligt de brister som utvärderingen visat. Bedömning Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de kvalitetsaspekter som Högskoleverket har utarbetat. De sakkunnigas bedömning är att följande lärosäte uppnår nivå A: Mälardalens högskola De sakkunnigas bedömning är att följande lärosäten uppnår nivå B: Högskolan Jönköping Högskolan i Kalmar Mittuniversitetet Södertörns högskola Växjö universitet De sakkunnigas bedömning är att följande lärosäten uppnår nivå C: 7
Bilaga 6.1 Karlstads universitet Malmö högskola Örebro universitet De sakkunnigas motivering till bedömningarna framgår av det bifogade yttrandet. Högskoleverket instämmer i de sakkunnigas bedömning. Beslut Högskoleverket beslutar att nivå A uppnås av: Mälardalens högskola. Högskoleverket beslutar att nivå B uppnås av: Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet, Södertörns högskola samt Växjö universitet. Högskoleverket beslutar att nivå C uppnås av: Karlstads universitet, Malmö högskola samt Örebro universitet. Högskoleverket anmodar Karlstads universitet, Malmö högskola samt Örebro universitet att senast 18 mars 2010 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits enligt de rekommendationer som givits i bedömarnas yttrande. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Anders Flodström efter föredragning av utredaren Eric Lindesjöö i närvaro av t.f. avdelningschef Joakim Palestro, planeringssekreteraren Carolina Johansson och informationschefen Eva Ferndahl samt utredarna Henrik Holmquist, Carin Olausson och Per Rosenblad. Anders Flodström Kopia till: Utbildningsdepartementet De sakkunniga Eric Lindesjöö 8
Bilaga 6.1 Högskoleverkets reflektioner Föreliggande utvärdering av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten inleder den tredje cykeln av denna form för kvalitetsgranskning. De första två cyklerna löpte under perioden 1995 2002 och omfattade nästan samtliga lärosäten i landet. I ett internationellt perspektiv var Sverige mycket tidigt ute med dessa utvärderingar som internationellt benämns quality audits eller audits. När beslut togs att genomföra dessa utvärderingar var den övergripande tanken att lärosätena i största möjliga utsträckning skulle ta ett eget ansvar för att kvalitetssäkra sin verksamhet. Det blev då naturligt att utvärdera de egna systemen för kvalitetskontroll. Resultaten från de första två omgångarna visade vissa förbättringar. Endast fyra lärosäten av 33 kunde dock uppvisa ett självreglerande kvalitetsarbete efter den andra cykelns genomförande (Högskoleverkets rapportserie 2003:21 R). Efter att ha genomfört dessa utvärderingar beslöt Högskoleverket att låta kvalitetsarbetsgranskningarna vila till förmån för att genomföra ämnes- och programutvärderingar under den följande perioden, 2001 2007. Ett viktigt skäl till detta var att kunna få en djupare insyn av kvaliteten i lärosätenas kärnverksamhet dvs. utbildningsverksamheten. Efter uppehållet med kvalitetsarbetsgranskningarna har dessa på nytt tagits upp med en plan att granska 49 lärosäten under perioden 2008 2012. Inför denna tredje cykel kvarstår Högskoleverkets tre huvudsyften med utvärderingarna som är, utveckling, kontroll och information. De två första cyklerna med kvalitetsarbetsgranskningar hade dock ett mer uttalat utvecklingssyfte medan föreliggande utvärdering nu har ett större fokus på kontroll. Skälet till detta är att Högskoleverkets förväntar sig att lärosätena under de drygt sex år som gått sedan 2002 nu tillämpar sina kvalitetssäkringssystem vilket bör visa sig i form av konkreta resultat. Det tredje huvudsyftet, information till studenter och andra avnämare bör även få ökat betydelse då systemen nu ska vara i funktion. Detta innebär dock inte att utvecklingssyftet med utvärderingarna på något sätt har minskat. Utvecklingssyftet är fortfarande viktigt något som inte minst bedömarna själva har påpekat inför denna utvärdering. Under platsbesöken har ofta bedömarna mött en mycket engagerad personal och engagerade studenter. Ett påstående vi ofta möter från företrädare vid lärosäten är att vi eftersträvar alltid hög kvalitet. Det är ett påstående som inte kan ifrågasättas. Dock visar denna första omgång med nio lärosäten att andelen av dem som kan uppvisa ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete fortfarande är lika få som vid de tidigare utvärderingscyklerna. Högskoleverket har konstaterat att från den första omgången av ämnes- och programutvärderingar har 12 procent av utbildningarna ifrågasatts. Det är ett exempel på att de egna rutinerna för kvalitetskontroll brister. Resultatet från föreliggande utvärdering är att Mälardalens högskola är det enda lärosätet som kan uppvisa ett systematiskt kvalitetsarbete. Majoriteten 9
Bilaga 6.1 av de övriga lärosätena har dock även ett kvalitetsarbete som närmar sig eller är nära att uppnå en systematik och uppnår därmed de uppställda minimikraven. Vi har sett flera goda exempel på komponenter av ett kvalitetsarbete som t.ex. vår- och höstdialogerna vid Växjö universitet. Mittuniversitetet har kontinuerligt genom åren arbetat med att utveckla sitt kvalitetsarbetssystem och planerar att detta ska revideras och utvärderas. Högskolan i Kalmar presenterar sitt system för kvalitetsarbete på ett lättfattligt sätt i form av en så kallade lathund. Den huvudsakliga bristen i lärosätenas kvalitetsarbete är att en systematik för en kontinuerlig förbättring av verksamheten saknas. Varje enskilt moment av kvalitetsarbete måste avslutas med att åtgärder införs som ett resultat av vad man observerat och analyserat. Dessa cykler måste slutas. På detta vis skapas självreglerande system. Målen för kvalitetsarbetet ska även vara så formulerade att det övergripande kvalitetsarbetet vid lärosätet kan avläsas inom ramen för en årscykel. Att kvaliteten vid flera av lärosätena vid denna utvärderingsomgång trots allt kan upprätthållas, utan ett systematiskt kvalitetsarbete, vägs vanligen upp av att de olika utbildningsenheterna tar på sig ett eget ansvar för kvalitetssäkring. Detta ansvar bygger dock ofta på ett individberoende vilket skapar en sårbarhet. Bristen på systematik riskerar även att ledningen ej får full kännedom om kvaliteten av verksamheten vid lärosätet och som en följd av detta ej kan optimera sin verksamhet utifrån de givna förutsättningarna. Det kan finnas flera förklaringar till svårigheter med att införa system för kvalitetssäkring. En faktor kan vara bristande kunskap om hur dessa system ska byggas upp eller bristande förtroende för deras användbarhet. Ett annat skäl kan vara misstänksamheten, mot det man kan uppfatta som, en centralstyrning av akademiskt arbete. Trots detta har bedömarna vid platsbesöken i denna utvärdering bemötts med en förståelse för nödvändigheten av att utveckla system för kvalitetssäkring. Ett exempel på ett moment av ett kvalitetsarbete som lärosätena ofta lyfter fram är det omfattande arbetet med att anpassa utbildningarna till den gemensamma examensstrukturen enlig Bolognaöverenskommelsen. Bolognaprocessen tycks i många fall ha fungerat som en katalysator för arbetet med lärosätesövergripande frågor. Vi tror att synen på behovet av ett systematiserat kvalitetsarbete har börjat förändras. För att arbetet med detta ska få ordentligt fotfäste på lärosätena måste dock incitamenten till detta arbete förstärkas av ledningarna vid lärosätena. Denna utvärdering har utgått ifrån sju kvalitetsaspekter (bilaga 1). Högskoleverkets uppfattning är att bedömargruppen på ett mycket bra sätt har kunnat skapa sig en gemensam bedömningsgrund för sina bedömningar på tre utvecklingsnivåer av ett kvalitetsarbete. Vi har även tagit del av ordförandens synpunkter på en vidareutveckling av Högskoleverkets utvärderingsmetod för kvalitetsarbetsgranskningar. Se ordförandens analys i denna rapport. Dessa synpunkter kommer att vara av värde för oss i arbetet med att vidareutveckla denna metod. I analysdelen görs även jämförelser med kvalitetsarbetsutvärderingar i Danmark, Finland och Norge. Jämförelsen med Norge är speciellt 10
Bilaga 6.1 intressant där bilden framkommer av lärosäten med betydligt mer utvecklade system för kvalitetsarbete. Att kvalitetsarbetet vid de norska lärosätena är mer utvecklade beror förmodligen på att det i Norge finns ett betydligt större politiskt tryck på lärosätena genom lagstiftning. I den norska utvärderingen ingår ett sanktionsinstrument som innebär att om ett lärosäte inte får sitt kvalitetsarbete godkänt så får det inte starta nya utbildningar. Våra egna erfarenheter från de tidigare ämnes- och programutvärderingarna är att sanktionsinstrumentet är viktigt för att skapa ett tydligt incitament vid lärosätena till förbättringsåtgärder. Högskoleverket saknar idag sanktionsinstrument för kvalitetsarbetsgranskningar. Högskoleverket avser att följa upp behovet av sanktionsmöjligheter efter att samtliga läroästen blivit utvärderade. 11
Bilaga 6.1 Missiv Till Högskoleverket 2009-03-09 Reg.nr 644-3853-07 Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 Högskoleverket påbörjade sin granskning av kvalitetsarbetet våren 2008 vid följande lärosäten, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Växjö universitet och Örebro universitet. Ordförande i bedömargruppen har varit Widar Hvamb. Härmed överlämnas bedömargruppens yttrande till Högskoleverket. För bedömargruppen Widar Hvamb 19
Bilaga 6.1 Mälardalens högskola Sammanfattande bedömning Kvalitetsarbetet vid Mälardalens högskola imponerar. En god struktur går här hand i hand med en levande kvalitetskultur. De utgör två sidor av samma mynt. Det har trots högskolans nyligen genomförda stora organisationsförändringar varit lätt att bedöma högskolans kvalitetsarbete, eftersom arbetet är så etablerat att det fortgår som en naturlig del av arbetsprocessen och kulturen oavsett organisatoriska förändringar. Organisationsförändringen blir på så sätt en del av själva kvalitetsarbetet. Att den positiva kvalitetskulturen lever vidare i den nya organisationen är ett tecken på dess styrka. Bedömargruppen rekommenderar därför att Högskoleverket ger kvalitetsarbetet vid Mälardalens högskola sitt högsta omdöme. Inget är så bra att det inte kan förbättras. Så också kvalitetsarbetet vid Mälardalens högskola. Man har i sitt eget system redskap för att finna och anta nya utmaningar, och bedömargruppen vill uppmuntra högskolan att fortsätta på den vägen. Bedömargruppens slutsats är att lärosätet uppvisar ett gott kvalitetsarbete med ett väl fungerande system som dock alltid kan förbättras. Rekommendationer Mälardalens högskola bör fortsätta att utveckla ett högskolegemensamt kursvärderingssystem, alternativt samordna systemen för kursvärderingar. Mälardalens högskola bör skapa system för kompetensutveckling även för andra personalgrupper än lärarna. Mälardalens högskola bör utarbeta mätbara mål för kompetensutvecklingen, framför allt på central nivå, samt följa upp dessa. Lärosätets organisation Mälardalens högskola grundades 1977 och är belägen i Västerås och Eskilstuna. En viktig profil var från början teknik, som ett svar på den lokala industrins behov av kompetens. Därutöver fanns lärarutbildning och utbildningar inom ekonomi och administration. Högskolan vill, enligt självvärderingen, vara ett förstahandsalternativ för studenter genom utbildning och forskning av hög internationell kvalitet inom teknik, ekonomi, samhälls- och vårdvetenskap. Högskolan prioriterar en hållbar samhällsutveckling i all verksamhet. Under 2007 hade högskolan nästan 13 000 studenter, varav 7 774 var helårsstudenter, och över 1 000 anställda. Högskolan bedriver sedan 2001 forskarutbildning inom vetenskapsområdet teknik, och prioriterar även uppbyggnaden 97
Bilaga 6.1 av forsknings- och utbildningsområden inom ekonomi, humaniora, samhällsoch vårdvetenskap. Högskolan medverkar i sju nationella forskarskolor och blev i slutet av 1990-talet Sveriges första miljöcertifierade högskola samtidigt som hållbar utveckling blev ett profilområde. Högskolan har ett nära samarbete med såväl näringsliv som offentlig verksamhet i regionen, och ett starkt stöd från dessa intressenter. Högskolestyrelsen beslutade i juni 2007 om en strategi för fördjupad samverkan med omvärlden, där akademisk excellens, samverkan och internationalisering är nyckelorden. Denna strategi fördjupas innehållsligt i den forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola 2009 2012 som högskolestyrelsen beslutade om i december 2007. Den 1 januari 2008 omorganiserades Mälardalens högskola och de nio institutionerna ombildades till fyra akademier: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) Akademin för innovation, design och teknik (IDT). Akademierna leds av akademichefer. Vid akademierna finns också avdelningschefer som leder verksamheten inom respektive avdelning. Vid högskolan finns dessutom två fakultetsnämnder och en utbildningsvetenskaplig nämnd. Akademicheferna och nämndernas ordförande (dekaner) ingår i rektorns ledningsgrupp. Ledningsrådet är en informell gruppering med uppgift att ge stöd och råd till rektor i såväl övergripande som strategiska som löpande ledningsfrågor. Gruppen träffas löpande, men fattar inga kollektiva beslut. Förutom rektorn ingår prorektorn, vicerektorerna, dekanerna, akademicheferna, förvaltningschefen och studentkårens ordförande. Bibliotekschefen är adjungerad till rådet. Underlag för bedömning Underlag för granskningen av Mälardalens högskola har utgjorts av högskolans självvärdering samt bilagor, inklusive beskrivningar av fördjupningsmiljöernas kvalitetsarbete. Bedömargruppen genomförde ett platsbesök vid Mälardalens högskola i november 2008. Då besökte vi fördjupningsmiljöerna akademin för hälsa, vård och välfärd; beteendevetenskapliga programmet och den del av akademin för innovation, design och teknik som tidigare hette institutionen för datavetenskap och elektronik. Bedömargruppen har med intresse tagit del av Mälardalens högskolas tydliga och väl strukturerade självvärdering inklusive bilagor. Materialet gav en god och heltäckande bild av lärosätet och bilagorna var relevanta för förståelsen av kvalitetsarbetet och kvalitetssystemet vid Mälardalens högskola. Självvärderingen innehöll också en analys av starka och svaga sidor. 98
Bilaga 6.1 1. Kontinuerligt kvalitetsarbete Högskolestyrelsen antog 2004 en kvalitetspolicy för högskolan, Verksamhetsutveckling i ett kvalitetsperspektiv. Utifrån policyn utarbetar högskolans olika enheter egna planer för kvalitetsarbetet. Den modell för kvalitetsarbetet som används innehåller komponenterna förutsättningar, process och genomförande samt uppföljning, utvärdering och resultat. Modellen beskriver vidare ett systematiskt kvalitetsarbete med till exempel cykler av planering och uppföljning. Dessutom ska det, enligt kvalitetspolicyn, finnas dokumentation som beskriver kvalitetsarbetets mål, ansvarsfördelning med mera inom varje verksamhet av högskolan. Målen för kvalitetsarbetet bryts sedan ner, formuleras och dokumenteras inom akademierna och nämnderna. Handlingsplaner anger konkreta aktiviteter för att uppnå målen. En översyn av kvalitetsarbetet genomfördes 2007. Resultatet av detta arbete ledde fram till dokumentet Ett uppdaterat kvalitetssystem för Mälardalens högskola som högskolestyrelsen antog. I dokumentet anges ett antal särskilt centrala kvalitetsområden. Dessa är samverkan, internationalisering, hållbar utveckling, jämställdhet och mångfald, studentinflytande, pedagogisk utveckling samt breddad rekrytering. I dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola framgår bland annat vilken organisation och ansvarsfördelning som ska råda vid högskolan. De tre nämnderna (fakultetsnämnder och utbildningsvetenskaplig nämnd) ansvarar för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildning och forskning. Akademierna ansvarar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete (kvalitet i genomförandet av utbildningen). Kvalitetsansvarig vid högskolan är vicerektor med ansvar för högskolans kvalitetssystem. Inom ramen för rektorsdialoger möts rektor och akademiledning för att informera varandra om hur arbetet fortlöper i organisationen. Fakultetsnämnderna genomför regelbundna dekanusdialoger med akademierna för uppföljning och inhämtande av information om verksamhet inom nämndernas ansvarsområden. Bland annat används nyckeltal för uppföljning och diskussion om framtida behov. I den nya organisationen ska varje nämnd utse utbildningsstrateger som har ett övergripande ansvar för strategiska frågor inom grundutbildningen. Utbildningsledaren ansvarar för att leda utvärdering av utbildningsprogram inom akademin, ibland på uppdrag av nämnden men även på uppdrag av akademichefen. Akademichefen ansvarar för att kursutvärderingar genomförs och följs upp. Studenterna är representerade i både beredande och beslutande organ såväl på central nivå som inom akademiernas och nämndernas verksamheter. Högskolan välkomnar också studenter att medverka i konsekvensanalyser vid förändringar i verksamheten som kan påverka utbildningen och studenternas arbetsmiljö. Dessa förhållanden beskrivs i studentpolicyn. Studentpolicyn ska vara vägledande såväl för högskolans personal som för studenterna. Student- 99
Bilaga 6.1 centrum (en enhet inom högskoleförvaltningen) följer årligen upp och föreslår förbättringar av studentpolicyn. I den nya organisationen håller utbildningsråd på att införas. De ska utgöra stöd vid utveckling och granskning av utbildningar. I råden ingår företrädare för studenter, lärare och avnämare, samt utbildningsledare och utbildningsstrateg inom området. Branschråd finns för flera utbildningar. I dessa ingår bland andra företrädare för avnämare och det omgivande samhället. Andra sätt att inhämta synpunkter från det omgivande samhället är bland annat företagsnätverk och fadderföretag. Mälardalens högskola söker ge sin verksamhet en samverkansprofil, vilket innebär att detta arbete har en strategisk betydelse. Det ska till exempel ingå i akademiernas verksamhetsplanering. Bedömning Mälardalens högskola har ett välutvecklat och kontinuerligt kvalitetsarbete. Målen och kvalitetsarbetet är känt i organisationen och det råder en god kvalitetskultur. Det bedrivs ett målinriktat strategiskt arbete med mätbara mål och systematisk uppföljning. Resurser är avsatta för arbetet med kvalitetsfrågor vid Mälardalens högskola. Vid högskolan finns dokument som på ett klart och tydligt sätt beskriver mål och visioner med kvalitetsarbetet, kvalitetsarbetets system och ansvarsförhållanden. Dokumentationen är föredömligt systematiskt uppbyggd och upptar i logisk följd alla nivåer från den strategiska till den operativa, rutinbeskrivningar inbegripna. Särskilt omnämnande förtjänar det övergripande dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola med en bilaga, som översiktligt beskriver kvalitetsdokumentationen. Ett extra plus är att all denna dokumentation inklusive högskolans självvärdering finns lätt tillgänglig på högskolans webbplats. Bedömargruppen mötte vid platsbesöket en organisation med en stark och väl utvecklad kvalitetskultur på samtliga nivåer. Utan en sådan kvalitetskultur riskerar kvalitetsarbetet att bli byråkratiskt, men vid platsbesöket framstod kvalitetsarbetet som i allra högsta grad levande. Struktur och kultur gick hand i hand, och kvalitetsrutiner uppfattades ge struktur åt vardagsarbetet. Den tydliga dokumentationen ansågs vara ett stöd i arbetet vid högskolans olika enheter. För många innebär dokumentationen av kvalitetsarbetet en formalisering av ett arbete som redan görs. Bedömargruppen uppfattade även att chefs- och ledningskulturen i organisationen är väl utvecklad. Alla lokala styrdokument är ännu inte reviderade och anpassade till den nya organisationen. Bedömargruppen anser dock inte att detta är någon större brist eftersom det finns en tydlig kontinuitet i kvalitetsarbetet. I avvaktan på de nya styrdokumenten arbetar man efter de gamla. Den nu genomförda organisationsförändringen har inte inneburit att kvalitetsarbetet har avstannat. I stället vittnar processen om att det även tidigare har funnits ett välutvecklat kvalitetsarbete och en väl utvecklad kvalitetskultur 100
Bilaga 6.1 där förändringar, även av mer omfattande slag, är en naturlig del av kvalitetsarbetet. Trots att ansvarförhållandena är relativt nya i den nya organisationen, är dessa kända av de flesta personer bedömargruppen träffade vid platsbesöket. Det gäller såväl studenter som lärare och annan personal. Bedömargruppen uppfattar att det sätt på vilket Mälardalens högskola förmått genomföra sin organisationsförändring är imponerande. Medarbetarna har snabbt funnit sig tillrätta i nya organisatoriska sammanhang och kvalitetsarbetet har fortsatt med obruten kraft. Organisationsförändringen har för bedömargruppen därmed inte inneburit att högskolan behövde bedömas på skilda sätt före och efter förändringen. Vad avser kvalitetsarbete är det samma högskola som ikläder sig olika organisatoriska klädedräkter och organisationsförändringen kan uppfattas som en del av denna högskolas kvalitetsarbete. Attityder inom den högskolegemensamma förvaltningen visade på en klarsynt och god insikt om förvaltningens funktion i organisationen. Förvaltningens sakkunskap och kompetens användes för att nå verksamhetens mål. Företrädare för förvaltningen beskrev verksamheten som en helhet där man från administrationens sida kan bidra med sin specifika kompetens. Kvalificerade medarbetare som är klara över sitt uppdrag är en avgörande resurs i kvalitetsarbetet. De studenter och studentföreträdare som bedömargruppen träffade vittnade om att högskolan är mån om studenterna och deras medverkan. De upplevde inte några större problem att få högskolan att lyssna när de har frågor de vill diskutera. Utöver den formella representationen finns också goda möjligheter till informella kontakter, både mellan studentkåren och högskoleledning och mellan enskilda studenter och lärare eller företrädare för utbildningarna. Både studenter och lärare kunde bekräfta att kursvärderingar leder till resultat. Högskolan har ett föredömligt arbete med samverkansfrågor och det märks att detta genomsyrar hela organisationen. Avnämarrepresentanter deltar i kvalitetsarbetet. 2. Systematisk granskning och revidering av utbildningar Under 2006 antogs nya riktlinjer och anvisningar kring inrättande av utbildningsprogram, huvudområde och examen. I samband med det omfattande arbetet kring Bolognaanpassningen behövdes stödinsatser, riktade både till institutionerna och till nämnderna, avseende underlag för beslut kring utbildningsprogram, huvudområden och examina. Behovet av snabba processer ledde till att mallar eller formulär med anvisningar utarbetades under hösten 2006. Mallarna ska uppdateras varje år och finnas tillgängliga på webbplatsen. Dekanusdialogerna används för uppföljning och för inhämtande av underlag om verksamhet inom nämndernas ansvarsområden. Dessa genomförs två gånger per år och studenter erbjuds att medverka. 101
Bilaga 6.1 Nämnderna avser att inrätta en systematisk och över tid hållbar struktur för kvalitetsgranskning av utbildningsverksamheten. I dagsläget anges att nyinrättade utbildningsprogram, huvudområden och examina automatiskt ska granskas utifrån kvalitetsaspekter inom fyra år efter inrättandet. I övrigt gäller att nämnden beslutar när eller hur ofta en kvalitetsuppföljning ska göras. I samband med att utbildningsutbudet fastställs ska uppföljning göras av alla utbildningsprogram utifrån nyckeltal. Denna årliga uppföljning kan föranleda en djupare, mer kvalitativ uppföljning. Högskolan befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller att ta fram mallar eller stödverktyg för uppföljning av befintliga utbildningar och för avveckling av utbildningar. Vid inrättande av nya program och huvudområden prövas om utbildningen har förutsättningar att hålla god kvalitet samt om utbildningen uppfyller krav enligt olika regelverk så att studenternas rättssäkerhet garanteras. Här används granskare från något annat ämnesområde inom och/eller utanför högskolan som sakkunniga. Därutöver sker en kvalitetsgranskning av huvudområden och program i samband med revidering av program samt vid egeninitierade granskningar (av nämnd eller akademi). Granskningarna görs utifrån fastställda kvalitetskriterier och i förhållande till nationella och lokala regelverk och mål. Liknande rutiner finns för forskning och forskarutbildning i kvalitetspolicyn och i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete. Varje akademi har ansvar för att utarbeta rutiner för inrättande av kurser och fastställande av kursplaner. Särskilda grupper ska finnas som har till uppgift att granska utformningen av lärandemål i kursplanerna. Kurserna analyseras regelbundet och slutsatserna sammanfattas i en åtgärdsplan för det kommande året. Återkoppling sker till berörda parter. Avdelningscheferna har ansvar för att kursutvärderingar görs. De kursansvariga är skyldiga att genomföra en utvärdering för varje kurs. Resultatet av utvärderingen kommuniceras till studenter och utbildningsledare samt dokumenteras. Kursvärderingar tas ibland upp i branschråden. Ett nytt webbaserat system för kursutvärderingar håller på att tas fram för hela högskolan. Programutvärderingar genomförs av värdakademin på uppdrag av nämnderna. Ett alumnnätverk för hela högskolan har nyligen startat. Syftet är bland annat att få in synpunkter på utbildningens kvalitet. Eftersom verksamheten nyligen startat finns ännu inga resultat att rapportera. Sedan tidigare gör akademin för hälsa, vård och välfärd alumnundersökningar ett år efter avslutad examen. Avnämare är ofta delaktiga som externa granskare i arbetsgrupper som diskuterar och lämnar förslag till förändringar av utbildningar. Revideringar av program görs alltid utifrån dialoger med avnämare. Bedömning Mälardalens högskola har tydliga rutiner för kvalitetssäkring av nya utbildningar. Liksom högskolan själv har påpekat, kan mer göras för befintliga utbildningar. 102