Näringslivsprogram för Gnesta kommun ett handslag för strategiska åtgärder med sikte mot 2020

Relevanta dokument
Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans. Näringslivsprogram Styrdokument 2013 KS och KF

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivspolitiskt program

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

1(8) Tillväxtstrategi

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Näringslivsprogram för Söderhamn

Minnesanteckningar Gnesta näringslivsprogram

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Attraktiva platser för tillväxt

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Näringslivsprogram

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner. Lägesrapport 2018

NÄRINGSLIVSPROGRAM LYCKSELE KOMMUN LIKSJUON KOMMUVDNA

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Lycksele näringslivsråds förslag till Näringslivsprogram för Lycksele kommun

Näringslivsprogram

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringsliv. Näringslivsstruktur Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

LIVSKVALITET KARLSTAD

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 16 OKT 2018

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Näringslivsprogram Hylte kommun

Krokoms kommuns styrdokument

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Näringslivsplan för Trosa kommun

TVG Handlingsplan 2015

Näringslivsprogram 2018

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Orsa, Vansbro och Älvdalen

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

TVG Handlingsplan 2015

Länsstyrelsens länsuppdrag

Med sikte på framtiden

Näringslivs. Antagen av kommunfullmäktige den 8 februari 2007policy

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Näringslivsstrategi. för Karlskrona kommun

Näringslivsstrategi. Vision, mål, medel

Järfälla - för näringslivet framåt. Näringslivsstrategi för Järfälla

Strategisk plan

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Näringslivsstrategi Grästorps kommun

version Vision 2030 och strategi

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.

Hagforsstrategin den korta versionen

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Sörmlandsstrategin 2020

Näringslivsprogram för Uppsala kommun

Näringslivspolitiskt program

Företagsklimatet i Eda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Delhandlingsprogram. till. Handlingsprogram för entreprenörskap. Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Företagsklimatet i Svenljunga kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Tillväxtprogram beslutad i kommunfullmäktige , 95

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Transkript:

Förslag till Näringslivsprogram för Gnesta kommun ett handslag för strategiska åtgärder med sikte mot 2020 1. Uppdraget 2. Gnesta i en omvärld i förändring 3. som även tidigare skapat nya förutsättningar 4. Gnesta starka och mindre starka sidor i ett näringslivsperspektiv en nulägesbild 5. Framgångsfaktorer med sikte på 2020 och därefter 6. Olika roller men gemensamma insatser 7. Mål, indikatorer och åtgärder Befintliga övergripande mål och prioriterade insatsområden av kommunen och regionförbundet I det följande redovisas förslag till mål, åtgärder och indikatorer för en fortsatt, hållbar ekonomisk tillväxt för näringslivet i Gnesta. Näringslivsprogrammet ska ses som ett policydokument som är underställt kommunens tidigare antagna övergripande mål och strategier och är anpassat till de analyser och insatsområden som tagits fram av Regionförbundet Sörmland. Gnesta kommuns vision lyder: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Kommunens långsiktiga mål fram till år 2020 är: En ökad befolkning. Kommunen ska ha 12 000 invånare år 2020. En trygg och hållbar livsmiljö. Kunskapstillväxt bl.a. genom insatser i skolan. 1

Nyckelorden i den kommunikationsplattform som kommunen tagit fram i anslutning till arbetet med Bilden av Gnesta är: Naturnära, Lättillgängligt, Personligt och Företagsamt. Regionförbundet ha identifierat fyra utmaningar. De är: Brister i företagsklimat och attityder till entreprenörskap Låg teknikhöjd och förnyelsegrad Låg utbildningsnivå och problem med matchning på arbetsmarknaden Regionförstoring endast i delar av länet Utifrån den analysen har Regionförbundet fastställt fyra övergripande mål med insatsområden: De är: Attraktivt entreprenörsklimat för ökat företagande i Sörmland Förnyat och uppgraderat näringsliv inklusive utveckling av strategiskt viktiga branscher Kompetens för ett konkurrenskraftigt näringsliv och en väl fungerande arbetsmarknad Ökad sörmländsk attraktionskraft genom stärkta samband såväl inom länet som med omgivande regioner Sex målområden för näringslivsprogrammet med indikatorer och åtgärdsförslag 1. En växande befolkning Kommunen har ett övergripande mål om att Gnesta ska ha minst 12 000 invånare år 2020. Det innebär en årlig genomsnittlig tillväxt om ca 200 personer. Ur näringslivssynpunkt är det ett viktigt mål som också bör återfinnas i näringslivsprogrammet. De främsta motiven är att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjningen, att öka underlaget för kommunikationer och därmed förhandlingsläget gentemot Trafikverket och transportörer samt som kundunderlag för lokala företag inom service och handel. Det är angeläget att yngre personer, gärna barnfamiljer, väljer att bosätta sig i kommunen och att därför inte medelåldern ökar ytterligare. Planberedskapen bör vara hög och omfatta alla delar av kommunen. I första hand bör inriktningen vara att försöka få inflyttning från Stockholms län, som växer med 25 000 till 30 000 personer om året och har en svår situation på bostadsmarknaden. MÅL: Befolkningsutveckling i Gnesta ska följa utvecklingen i riket och år 2020 ska befolkningen uppgå till minst 12 000 personer. INDIKATORER: Antal invånare, medåldern på befolkningen. ÅTGÄRDER: Bra planberedskap i olika delar av kommunen Kontakter tas med byggföretag som inbjuds att bygga bostäder i kommunen Offensiv marknadsföringsinsats mot Stockholmsmarknaden Kontakter etableras med Regionplanekontoret i Stockholms Läns Landsting De goda resultaten i skolan värnas och informeras om En form av ambassadörskap införs med personer med Gnesta-anknyting 2. Ett kunskapsintensivt näringsliv Redan idag finns ett antal företag i Gnesta kommun som har egen produktutveckling och hög tekniknivå. Dessa företag är viktiga för Gnesta och fler behöver komma till. En avgörande 2

faktor för en sådan önskvärd utveckling är möjligheterna att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft till företagen. Skolan har därför - vid sidan av en generellt hög attraktivitet i kommunen - en nyckelroll. Ett ökat samarbete mellan ansvariga för skolan i Gnesta och näringslivet är önskvärt liksom målinriktade insatser från näringslivet för att stimulera ungdomar från grundskolan till högskolan att få närkontakt med lokala företag. MÅL: En växande andel av näringslivet ska vara kunskapsintensivt INDIKATORER: Lönesumman för dagbefolkningen, andel av befolkningen med högskoleutbildning, branschstatistik ÅTGÄRDER: Målinriktade insatser för att locka kunskapsintensiva företag att etablera sig i Gnesta kommun Gymnasieutbildning utvecklas i kommunen och ev. i samarbete med andra kommuner En mötesplats/samarbetsorgan skapas för träffar mellan skolan och näringslivet Företagen är generösa med att erbjuda ungdomar praktikplatser Projektarbeten för studenter skapas i samarbete med Almi och MdH och LiU Företagen anställer välutbildad personal på nyckelbefattningar Planer tas fram för attraktivt boende 3. Ett företagsklimat av hög klass Ett gott företagsklimat har avgörande betydelse för en fortsatt, hållbar tillväxt av näringslivet i Gnesta kommun. Vad som kännetecknar ett gott företagsklimat kan det finnas olika uppfattningar om och vad som är de viktiga ingredienserna i företagsklimatet kan också skilja sig från företag till företag. Känt är att det innehåller såväl mjuka som hårda faktorer och att den samlade bilden ofta är ett intryck blandat av allmän attraktivitet och kvalitet i skolan å ena sidan och bemötande, rättssäkerhet och service i mötet med myndighetsfunktioner å den andra. Företagsklimatet är också beroende av att ett antal basfunktioner som exempelvis att infrastrukturen fungerar. MÅL: Företagen ska uppleva företagsklimatet som gott och helst mycket gott. Gnestas plats i rankingar ska successivt förbättras och år 2020 vara topp 50 i SN:s ranking och vara över rikssnittet i SKL:s ranking. INDIKATORER: Svenskt Näringslivs och SKL:s respektive rankingar ÅTGÄRDER: Kommunens myndighetsutövning ska präglas av hög service, kompetens, rättssäkerhet och tillgänglighet samt ha en lotsfunktion Mötesplatser - exempelvis ett näringslivsråd - mellan kommunen och näringslivet ska finnas med en tydlig agenda och ett växlande värdskap Tillgången till bredband ska minst motsvara målen i den nationella IT-strategin 4. Intensifierade relationer med Stockholmsregionen Gnesta kommun har omfattande pendlingsrelationer med Stockholmsregionen. Många företag i Gnesta har också sina viktigaste kunder där. I Gnesta pågår en successiv ompositionering från att vara en bygd baserad på lantbruk, hantverk, småindustri och besöksnäring till att också präglas av några kunskapsintensiva företag och av att vara en bostadsort för 3

storstadsbor som lockas av den naturnära miljön och acceptabla pendlingsförhållanden. En framgångsfaktor för en fortsatt utveckling av näringslivet i Gnesta ligger i att fortsätta att kunna erbjuda en attraktiv, naturnära miljö som lockar efterfrågad arbetskraft och entreprenörer i kombination med en tydligare integration med den snabbt växande storstadsregionen med närhet till kunder, till teknikutveckling, till kunskapsutveckling och till potentiella partners. En fortsatt ompositionering handlar både om konkreta åtgärder för att säkra kommunikationerna och marknadsföringsinsatser å ena sidan och ett lokalt arbete med att skapa nya mentala bilder och utveckla attityder å den andra. MÅL: Gnesta ska uppfattas som en integrerad del av den växande Stockholmsregionen. Utpendlingsnettot ska minska, ökad inflyttning av invånare och företag. INDIKATORER: Ut- och inpendling, flyttmönster, företagsetableringar ÅTGÄRDER: Kommunikationerna på järnväg säkras och förbättras på landsväg Kontakter intensifieras med Regionplanekontoret vid SLL och SBA Offensiv marknadsföringsinsats mot Stockholmsmarknaden Fortsatt utvecklingsarbete med Bilden av Gnesta 5. Ett stärkt entreprenörskap Ett starkt entreprenörskap är en nyckelfaktor för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i Gnesta och behöver stimuleras genom olika åtgärder. Det gäller trots att Gnesta redan idag kännetecknas av gott entreprenörskap. Nya företag kan bildas och nya företagsidéer se dagens ljus på flera olika sätt. Det kan ske genom att redan etablerade företagare startar ytterligare en verksamhet, genom att exempelvis ungdomar stimuleras att pröva på företagande och genom att potentiella entreprenörer lockas att flytta till Gnesta av ett gott företags- och entreprenöriellt klimat. Ett event i form av en mässa och en näringslivsgala bör arrangeras årligen för utdelning av utmärkelser till Årets Företag och Årets Företagare samt för allmän trivsam samvaro och förstärkning av lokala företagsnätverk. MÅL: En kontinuerlig förnyelse och utveckling av näringslivet ska ske genom tillkomsten av nya företag. Nyföretagandet ska vara minst i samma nivå som för riket. INDIKATORER: Nyföretagandet ÅTGÄRDER: Insatser av typ entreprenörskolan ska genomföras i samarbete med Almi och Nyföretagarcentrum Inslag av entreprenörskap ska finnas i grundskolans utbildning Ung Företagsamhet (UF) engageras i olika aktiviteter Ett event av typen mässa för företagande med en näringslivsgala ska bli ett årligt evenemang och genomföras i samarbete mellan näringslivet och kommunen 6. En satsning på nyckelbranscher Några branscher sticker ut när man ser på statistiken över företag i Gnesta kommun. Det är viktigt att slå vakt om dem och så långt möjligt ge dem goda förutsättningar för expansion. När det gäller tillverkningsföretagen är det angeläget att de kan fortsätta att utvecklas genom att ha en tryggad kompetensförsörjning inte minst när det gäller utvecklingen av nya 4

produkter eller nya funktioner i gamla produkter. Det kan möjligen underlättas av ett närmare samarbete dem emellan i exempelvis rekryteringssammanhang. Företagen i besöksnäringen torde kunna få en ökad omsättning genom ökat samarbete i paketering och marknadsföring. Handelsindex skulle kunna förbättras genom ett antal åtgärder i första hand i den fysiska miljön i Gnesta centrum. Genom ett ökat bostadsbyggande förstärks marknaden för byggföretagen. Det finns ett antal mindre företag verksamma inom vård- och hälsoområdet. De bör kunna bli fler och även växa mot bakgrund av trender inom området. MÅL: Tillväxten i företag i besöksnäringen, handeln samt bygg- och tillverkningsindustrierna ska överträffa generella tillväxttal för näringslivet i Gnesta kommun. Flera kunskapsintensiva tjänsteföretag ska tillkomma och visa en positiv tillväxt. Handelsindex ska uppgå till 110 för dagligvaror och till 40 för sällköpsvaror år 2020. Omsättningen i besöksnäringen till ska öka successivt och år 2020 uppgå till xx mkr och antalet anställda till xx. INDIKATORER: Branschstatistik rörande omsättning och antalet anställda ÅTGÄRDER: Klustergrupper skapas för företagen inom tillverkningsindustrin och för företagen inom besöksnäringen Kommunen identifierar besöksnäringen som en näring Kommunen samlar allt näringslivsarbete till en förstärkt näringslivsenhet Ett projekt för utveckling av handeln i Gnesta centrum startas med medverkan av handelsidkare, fastighetsägare och Gnesta kommun Byggföretagen inbjuds att delta i arbetet med att öka bostadsbyggandet i kommunen 8. Uppföljning för fortsatt fokus på genomförandet 5