MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. 1 En stor del av den biologiska mångfalden är beroende av mänsklig aktivitet. Detta biologiska kulturarv utgörs av ekosystem, biotoper, djur och växtarter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Detta innebär att det även går att lägga ett kulturarvsperspektiv på biologisk mångfald. 2 Biologisk mångfald är ett brett begrepp som också innefattar de i lagstiftningen angivna miljöaspekterna Djurliv och Växtliv. Några särskilda bedömningsgrunder för miljöaspekterna Djurliv och Växtliv behövs därför inte utan omfattas av bedömningsgrunderna för Biologisk mångfald. Avgränsning Infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på alla skalor. Från älgens till groddjurens säsongsvandringar, en skalskillnad från många mil till mindre än 100 meter. Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likväl som begreppet ekosystem kan användas på en mängd mindre skalor, t.ex. en strand. I detta sammanhang hanteras främst den nationella och regionala skalan. Vissa hänsyn behöver emellertid tas till sådana värden som finns på en lokal skala, exempelvis förekomst av ängsmarker och rikkärr. Dessa naturtypers värden är högt rankade ur nationellt perspektiv. Möjligheten att göra relevanta avgränsningar avseende biologisk mångfald är direkt kopplad till kunskapen om landskapet det vill säga det planeringsunderlag 3 som finns framtaget, hur detta är utformat samt kompetensen att tolka hur landskapet kan påverkas av planerade åtgärder. Så kallade regionala landskapskaraktärsbeskrivningar (se vidare Utvecklingsbehov) av landskapet ger indikationer på vilka parametrar som utgör nyckelkaraktärer i olika landskap samt deras känslighet 1 Konventionen om biologisk mångfald 2 Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan 2010 2021, Publikation 2009:100, sidan 46. 3 Samlat planeringsunderlag Miljö inkl. delunderlag Landskap m.fl. Trafikverkets publikation 2012:169. Arbetsversion Sida 1
och potential 4. Redan i kunskapsunderlaget har alltså en avgränsning gjorts om vilka landskapskaraktärer och i vilken skala som är av betydelse vid planering av infrastrukturåtgärder. Bedömningsgrunderna rymmer påverkan från alla trafikslag dvs. luftfart, sjöfart, väg och järnväg. Luftfartens huvudsakliga påverkan bedöms vara buller och arealkrav från flygplatser och det är dessa som ryms i bedömningsgrunderna. Men Trafikverkets verksamhet påverkar i liten utsträckning trafikering inom luftfart. Klimateffekter hanteras i bedömningsgrunder för klimat. Den biologiska mångfalden rymmer också arter som kan göra skada. Påverkan från invasiva främmande arter på den inhemska biologiska mångfalden hanteras därför med en särskild indikator. Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse Betydande negativ miljöpåverkan på den biologiska mångfalden uppstår om ett paket av åtgärder direkt eller indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer vanliga arter och miljöer. För att bedöma om paket av åtgärder ger upphov till betydande miljöpåverkan används nedanstående indikatorer: Betydelsen för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur sker när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet. Betydelsen för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Trafikverket kan åtgärda barriärer och öka djurs och växters möjligheter att sprida sig tvärs infrastrukturen. Betydelsen för mortalitet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen. Betydelsen för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva pga. störningar från trafik, t ex buller. Betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter 5 kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik. Trafikverket har stor potential att bidra till en ökad mängd värdefulla habitat för den biologiska mångfalden eftersom många av de växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade odlingslandskapet istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, bangårdar, kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur. 6 4 Metodik finns beskriven i Landskap i långsiktig planering, Trafikverket publikation 2011:122, ISBN 978 91 7467 192 6. 5 http://www.artdata.slu.se/invasivaarter.asp 6 Infrastrukturens biotoper en refug för biologisk mångfald, CBM:s skriftserie 31, ISSN 1403 6568, ISBN 978 91 89232 40 2 Arbetsversion Sida 2
Förutom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och berörs flera andra av de nationella miljömålen. Ett rikt växt och har använts som ett slags paraplymål som huvudsakligen även rymmer följande miljökvalitetsmål: 8. Levande sjöar och vattendrag 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap I april 2012 kom nya etappmål och preciseringar för miljömålsarbetet. Av miljömålen ovan har Ett rikt växt och fått fem etappmål som handlar om ekosystemtjänster och resiliens, den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden, hotade arter och naturtyper, invasiva främmande arter och kunskap om genetisk mångfald. Förslag till årsvisa mål för Trafikverket finns för barriärer och infrastrukturmiljöer med hög kvalitet för biologisk mångfald. För övriga indikatorer finns ännu inga konkreta åtgärdsmål specificerade. 7 Definitioner på begrepp i tabellen nedan I tabellen nedan anges en del allmänna begrepp med en specifik innebörd. Dessa definieras enligt följande: Med skyddade objekt avses: Enligt 7 kap MB följande Natura 2000 områden enligt habitat och fågeldirektivet, Nationalparker, samt Riksintressen enligt MB 4 kap 2 och 3 kap 6 Med andra hänsynsområden avses: Biosfärsområden, Världsarv Med nationellt särskilt viktiga habitat avses: Alla former av kalkkärr och kalkfuktängar, slåttermarker och hävdade naturliga våtmarker. Här finns ett utvecklingsbehov avseende vattenmiljöer, naturskogar mm samt ett behov av att upprätta ett GIS skikt med de identifierade habitaten. Med biologiskt rika landskap avses: Värdetrakter och värdesystem ur landskap i långsiktig planering, 8 värdetrakter och värdesystem samt spridningskorridorer som tas fram i Naturvårdsverkets uppdrag Grön infrastruktur, värdetrakter för skog, 9 nationell analys av odlingsmarker. 10 7 Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan. Sammanfattning. TRV 2010/88481 8 "Landskap i långsiktig planering", Trafikverket publikation 2011:122, ISBN 978 91 7467 192 6 9 Frekvensanalys av skyddsvärd natur, förekomst av värdekärnor i skogsmark, SNV 5466, 2005 10 Kartering av jordbruksmark med höga naturvärden (HNV) i Sverige, SJV Rapport 2008:9 Arbetsversion Sida 3
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. 1 Ett rikt Betydelsen för förekomst av livsmiljöer (Hur) Berörs biologiskt rika landskap eller skyddade objekt Påverkas de i sådan utsträckning att vi riskerar förlust av biologisk mångfald eller kan miljöer tillföras? Förändras förekomsten av nationellt särskilt viktiga habitat? Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Negativ BMP 11 uppstår om mindre än 10 % av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald. Omvänt uppstår positiv BMP om mer än 10% av marken har hög kvalitet för biologisk mångfald. BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser för biologiskt rika landskap sett ur ett regionalt perspektiv. Som ovan men sett ur ett nationellt perspektiv. BMP uppstår vid irreversibla konsekvenser i biologiskt rika landskap Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Förlust av biologiska livsmiljöer undviks i tillräcklig omfattning. 10 % av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald 2021. 12 Irreversibla konsekvenser i biologiskt rika landskap orsakas inte. 13 Inga Irreversibla konsekvenser i skyddade objekt orsakas. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Underlag inför analys Landskapskaraktärs beskrivning med biologiskt rika landskap 14 Bristanalys för utvalda paraplyarter/artgru pper med avseende på mängd och konnektivitet av habitat. 15 Skyddade objekt och andra hänsynsområden. Analysmetod Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående underlag (habitat/miljöer/ landskap). Krav på redovisning Karta och text med omfattningen av påverkan och kopplingen till landskapets känslighet/sårbarhet/t ålighet/potential. En bedömning görs av om risk för betydande miljöpåverkan finns. Har nya habitat anlagts eller har skötseln av befintliga habitat längs infrastrukturen anpassats för att minska förlusten av livsmiljöer så att biologisk mångfald inte förloras? Fördelning av areal som förlorats och areal nyanlagda miljöer Har identifierade biologiskt rika landskap och/eller skyddade miljöer påverkats? 11 BMP står för betydande miljöpåverkan. 12 Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan, Sammanfattning. TRV2010/88481 13 Metodik finns beskriven i "Landskap i långsiktig planering", Trafikverket publikation 2011:122, ISBN 978 91 7467 192 6. 14 Metodik finns beskriven i "Landskap i långsiktig planering", Trafikverket publikation 2011:122, ISBN 978 91 7467 192 6. 15 Bygger på ovanstående analyser och kan komma att utvecklas inom ramen för arbete inom regeringsuppdraget Grön infrastruktur som leds av Naturvårdsverket. Arbetsversion Sida 4
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ och/eller skyddade objekt. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning 2 Ett rikt 3 Ett rikt Betydelse för barriärer Betydelse för störning Hur påverkas prioriterade djurgrupper med avseende på barriäreffekter? Ökar störningen på biologiskt rika landskap BMP uppstår vid förlust/ vinst av nationellt särskilt viktiga habitat BMP uppstår om särskilt viktiga spridningsstrukturer eller spridningsstråk påverkas påtagligt negativt eller positivt. Detta gäller också spridningsmiljöer i vatten. BMP om nya barriärer uppstår som behöver åtgärdas enligt bristanalysen. Betydande miljöpåverkan uppstår om Natura 2000 områden eller Natura 20 % av identifierade barriärer blir åtgärdade till 2021. 16 Väsentlig bidrag till minskad störning av biologiskt värdefulla Bristanalyser avseende barriärer för hjortdjur, grodor, fisk och utter. Identifierade särskilt viktiga viltstråk. Bulleranalyser 17 Ljusstörningsanalys Analysmetod Bedömning av konsekvenser på värdesystem. Köra bristanalysen med de nya åtgärderna inlagda. Krav på redovisning Karta och text med omfattningen av påverkan och koppling till ovanstående spridningsstråk och spridningsstrukturer. Analysmetod Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och Följ upp till hur stor del identifierade barriärer har åtgärdats och att nya barriärer inte har tillkommit (gäller även vatten). Säkerställande av funktion i särskilt viktiga spridningsstråk. Uppföljning kan göras med ny körning av bulleranalyser med 16 Trafikverkets avsiktsförklaring för medverkan i Nationella Viltolycksrådet. TRV2010/39408 17 Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer en metod för att identifiera konfliktpunkter, forskningsprogrammet Triekol som finansieras av Trafikverket. 2012, CBM:s skriftserie 62, ISBN 978 91 89232 75 4 Arbetsversion Sida 5
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. (värdetrakter) eller skyddsvärda objekt såsom Natura 2000 och riksintressen för Naturvård? Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ 2000 arter med störningskänsliga habitat får väsentligt ökad eller minskad störning. Betydande miljöpåverkan uppstår vid väsentligt ökad eller minskad störning i särskilt känsliga miljöer eller för särskilt känsliga arter. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. livsmiljöer. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning längs prioriterade viltstråk och vid ekodukter och liknande. 18 bedöm deras påverkan på ovanstående känsliga miljöer. Bulleranalyser utvärderas utifrån tröskelvärden i olika habitat för prioriterade artgrupper. 19 Detta innebär Identifiering av särskilt känsliga miljöer och koppling av dessa till infrastrukturen. förändringar av infrastruktur och bebyggelse mm för att se hur känsliga områden påverkats. Uppföljning av bullerstörning i identifierade, särskilt värdefulla miljöer. 4 Ett rikt 5 Ett rikt Betydelsen för mortalitet Betydelsen för att motverka invasiva arter Hur påverkas mortaliteten för prioriterade djurgrupper? Ökar risken för införsel av invasiva arter? BMP uppstår om prioriterade djurgrupper (hjortdjur, grodor, fisk och utter) påverkas påtagligt negativt. BMP uppstår om Trafikverkets aktiviteter medför påtagligt ökad eller minskad risk för att Risken för viltolyckor ska inte öka. Föreslås förbud mot insådd av invasiva arter? Bedömning av konsekvenser för prioriterade djurgrupper. Kartering av förekomst av invasiva arter. Krav på redovisning Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer Koppla till åtgärdande av identiferade barriärer? Och koppling till nationella viltstråk. Analysmetod Projektuppföljning att inte invasiva arter planterats in eller Uppföljning av viltolycksstatistik och koppling till åtgärdande av identifierade barriärer. Uppföljning av utbredning av invasiva arter med fokus på koppling till 18 Saknas. utvecklingsbehov 19 Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer en metod för att identifiera konfliktpunkter, CBM et al 2011 Arbetsversion Sida 6
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ invasiva arter sprids. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning spridits via massor. Finns åtgärder identifierade för att hindra spridning och minska utbredningsområden för dessa arter? infrastrukturen. Krav på redovisning Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer Arbetsversion Sida 7
Utvecklingsbehov Regionala landskapskaraktärsbeskrivningar Regionala landskapskaraktärsbeskrivning är en förutsättning för att göra miljöbedömningar av vilka konskvenser föreslagna infrastrukturåtgärderna har på den biologiska mångfalden i landskapet. Landskapens egenskaper hämtas från landskapskaraktärsbeskrivningen där landskapets biologiska infrastruktur är en del av olika landskapsområdens specifika karaktär. En metod för hur man tar fram landskapskaraktärsbeskrivningar som underlag för bl.a. miljöbedömning av långsiktiga transportplaner har tagits fram i en pilotstudie för Västra Götaland. 20 Landskapskaraktärsbeskrivningar i andra regioner och län behöver också utvecklas. Åtgärder måste göras geografiskt definierade En annan förutsättning för miljöbedömningen av åtgärder är att infrastrukturplaneringen görs mer geografiskt definierad vilket bl.a. kan göras genom att påverka modeller och arbetssätt i riktning mot att vara mer geografiskt definierade. Samtliga åtgärder (tex potter för särskilda åtgärder samt drift och underhållsmedel) som inte är geografiskt definierade utgör en potentiell (negativ eller positiv) miljöpåverkan. Detta eftersom påverkan och effekterna på landskapets karaktärer och kvaliteter inte går att bedöma om åtgärden inte är relaterad till något specifikt landskap. Målkonkretisering Det finns ett behov av målkonkretisering för många av de kriterier som satts upp. Utan ett sådant arbete är det svårt att utvärdera om bidraget till uppfyllelse av miljömålen är tillräckligt. För positiv betydande miljöpåverkan för förekomsten av livsmiljöer har alla värden över de uppsatta 10 % satts upp. Det är dessutom satt till ett årtal framåt i tiden (likaså för barriärer). Årsvisa delmål bör sättas upp för att se om utvecklingen är på rätt väg. Koppling bör göras till Naturvårdsverkets pågående regeringsuppdrag Grön infrastruktur där storskaliga ekologiska samband ska identiferas. Bristanalyser Före detta Vägverket har tagit fram bristanalyser för barriärer för utter, hjortdjur, fisk och groddjur. Dessa bristanalyser är ett nödvändigt underlag för miljöbedömning. Sådana bristanalyser saknas för järnväg och behöver tas fram (se Barriäreffekter nedan). Barriäreffekter Särskilt vikiga stråk för utvalda djurgrupper behöver ritas in på en karta. Likaså är listan med utvalda arter som ska följas upp med fokus på barriärer i behov av att förnyas. Den första nationella analysen av barriäreffekter för både väg och järnväg håller på att tas fram under hösten 2012. Gränsvärden för bullerstörningar Gränsvärden för bullerstörningar i olika värdefulla naturmiljöer bör tas fram. Som en generell gräns kan 50 db(a) sättas (CBM et al 2011). Arbetet är påbörjat men behöver utvecklas. 20 Landskap i långsiktig planering, Trafikverket publikationsnummer 2011:122, ISBN 978 91 7467 192 6. Arbetsversion Sida 8
Mortalitet Data över viltolyckor på väg och järnväg finns redan idag men mörkertalet är stort. Enligt jaktlagstiftning är det dessutom bara dödade individer av vissa arter som rapporteras. För djurgrupper som insekter och gnagare med flera saknas helt data. Egentligen borde skyddsvärda arter där mortaliteten får konsekvenser på populationsnivå prioriteras. Vatten och hav 1 juli 2011 bildades den nya myndigheten Havs och vattenmyndigheten. Denna myndighet kommer bl.a. att ha ett administrativt och sammanhållande ansvar för det nationella arbetet med främmande och invasiva arter. Ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter har inte hunnit utredas i denna bedömningsgrund. Invasiva arter För invasiva arter finns flera osäkerheter. Informationen brister om var invasiva arter finns i landskapet, både på land och i vatten. En samordning av arbetet behöver komma till stånd för att nå effektivitet i arbetet. Lista med Biologisk rika landskap En lista med analyser genomförda av statliga myndigheter biläggs miljöbedömningsgrunden för Biologisk mångfald. Funktionell grupp landskap avgör vilka analyser som listas. Listan och en tillhörande förklarande text visar vad som anses vara biologisk rika landskap. Listan uppdateras när material blir föråldrat och när nytt material tillkommer utan att bedömningsgrunden behöver uppdateras. En början på listan ligger idag inlagd under definitionen av Biologisk rika landskap. Arbetsversion Sida 9