Ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar i enlighet med SFS 2014:2 Karlstads universitet ansöker om att delta i försöksverksamheten med övningsskolor inom lärarutbildningarna i enlighet med SFS 2014:2. Försöksverksamheten med övningsskolor avses omfatta utbildning av grundlärare med inriktning mot a) förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt b) grundskolans årskurs 4-6, där över tid samtliga lärarstuderande på campus inom dessa utbildningar ska omfattas av försöksverksamheten. Inledning De övergripande målen med att delta i försöksverksamheten är att kvalitetsutveckla den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen samt att stärka lärande och skolutveckling på vetenskaplig grund och kompetenshöjning i övningsskolorna. Ambitionen är även att inkludera skolbaserad forskning på metoder för handledningsmodeller till gagn för grundlärarstuderande och VFU-lärare. I förlängningen kan resultaten från båda dessa målområden spridas även till andra skolor och andra delar av lärarutbildningen. Karlstads universitets ambition är även att den arbetsmodell och de kvalitetsförbättringar som utvecklas under försöksverksamheten kan överföras och göras generell för hela VFU-verksamheten inom samtliga lärarutbildningsprogram. Underlaget för ansökan har utarbetats av en partssammansatt arbetsgrupp med representanter från lärarutbildningen inklusive den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) vid Karlstads universitet samt skolchefer och samt VFU-samordnare från kommuner i Värmland som idag har större omfattning av verksamhetsförlagd utbildning av studerande på grundlärarprogrammet. Karlstads universitet (KAU) har mycket lång erfarenhet av lärarutbildning arbetar kontinuerligt med att bygga en akademisk professionsutbildning för framtiden. Att Karlstads universitets lärarutbildning håller hög kvalitet visade sig inte minst av Högskoleverkets bedömningar i samband med examensrättsprövningen 2010. Universitetet var ett av endast fem lärosäten som i första ansökningsomgången fick rätt att utfärda samtliga lärarexamina: förskollärare, yrkeslärare, grundlärare och ämneslärare. Inom vidareutbildningsområdet finns ett brett utbud så som utbildning till speciallärare, skolledarutbildning, masterprogram och forskarutbildning. Vid Karlstads universitet finns cirka 1700 studenter i lärarutbildning och lärosätet har avtal med 60 skolhuvudmän, huvudsakligen kommuner, varav ett drygt 20-tal i RUC-regionen. Studenterna på campusutbildningen placeras på skolor i regionen samt i hemortskommuner för studenter i distansutbildningen. Placering sker idag i ett partnerområde, som kan utgöras av en kommun eller del av kommun men kan även utgöras av en friskola. Den enskilde studenten placeras d inom samma partnerområde under hela utbildningstiden då Karlstads universitet arbetar utifrån en grundtanke om betydelsen av kontinuitet och fördjupning för progressionen i utbildningen. Placering inom samma partnerområde skapar också förutsättningar för studenten att kunna följa skolutveckling över tid samtidigt som det ger möjlighet till samarbete med olika handledare. 1
Omfattningen av VFU i lärarutbildningarna är från hösten 2011 30 hp i respektive utbildning och ska tillsammans med den universitetsförlagda delen skapa en helhet. VFU utgör en separat utbildningsdel och Lärarutbildningsnämnden har fastställt gemensamma kursplaner för VFU som, med någon anpassning, används i samtliga program. Lärandemålen är formulerade på ett generellt plan och den specifika studieinriktningen uttrycks i ett särskilt VFU-dokument och genom de VFU-uppgifter som är aktuella för respektive period. För tillträde till VFU-kurs krävs att studenten är godkänd på föregående VFU-kurs, eftersom en progression mellan VFU-momenten är tydligt framskriven i kursplanerna. För betygsättning av VFU används betygsskalan Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Karlstad universitet och de i samarbetet ingående kommunerna ser försöksverksamheten som ett sätt att övergripande stärka den professionella utvecklingen och att skapa mervärde och höjd kvalitet på den verksamhetsförlagda utbildningen. Gemensamt ser vi här en möjlighet till en vidare spridning av erfarenheter, insikter och arbetssätt till både andra delar av lärarutbildningen och berörda skolor. Lärarutbildningen och dess verksamhetsförlagda utbildning för lärarstuderande kan ses som det första steget i en lång professionsutveckling för den enskilde läraren. Förenklat kan man tala om en professionstrappa vilken inleds med lärarutbildning och vars andra steg utgörs av några induktionsår innefattande ett insteg i yrkeslivet som verksam lärare. Därefter följer vanligen en längre lärargärning och det vore önskvärt att det under den perioden fanns fler steg på professionstrappan. Föreliggande projekt ses som ett led i att utveckla ett sådant steg inom vilket särskilt skickliga lärare också tar ett tydligare ansvar i att utbilda nästa generation lärare, ett steg som också skapar ett nytt element i lärarens identitet och bidrar till dess professionella utveckling. Man kan tala om att vara professionell som innebärande att utöver att utöva yrket också utbilda i yrket samt att bidra till att utveckla verksamheten och vara bärare av professionens etiska kod. Sett i ett sådant professionsperspektiv förväntas försöksverksamheten bidra till en ökad professionalitet såväl teoretiskt som praktiskt. Det är vår förhoppning att försöksverksamheten med övningsskolor ska ge pedagogiska fördelar för de grundlärarstuderande bland annat genom tillgång till ett ökat antal välutbildade och kompetenta handledare med förbättrad handledningskompetens. Att antalet VFUlärarstuderande koncentreras och ökar per skola planeras medföra att de studerande får mer utbyte av och reflektion tillsammans med andra studeranden liksom tillgång till fler kompetenser. De yrkesverksamma lärarna får en tydligare roll genom sitt accentuerade uppdrag som handledare för lärarstudenter. Ett ökat inslag av studeranden på respektive skola kommer att medföra nya möjligheter som exv. att handleda studeranden i grupp, arbeta med gemensamma lektionsanalyser eller andra och nya metoder. Universitetets lärarutbildning, forskning och ämnesdidaktiska centra ges bättre möjlighet att på ett enkelt och aktivt sätt aktivt finnas med under VFU-n för att understödja lärandet och kopplingen till utbildningsvetenskaplig forskning etc. Efter denna inledning besvaras nedan de frågeställningar som Universitets- och högskolerådet har angett i dess vägledning för ansökningsprocessen (PM 2014-02-21). Avslutningsvis ges en beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av försöket planeras. Som bilaga finns det grundläggande VFU-avtal som reglerar all VFU inom Karlstads universitets lärarutbildningar och på vilket särskilda avtal om genomförande av denna försöksverksamhet kommer att vila 2
samt en förteckning hänvisande till webbplatser där övriga dokument rörande VFU kan hämtas. 1. Hur planerar högskolan att lägga upp försöksverksamheten så att studenterna fullgör huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid särskilda övningsskolor (grundeller gymnasieskolor) eller övningsförskolor? Karlstads universitet avser att introducera försöksverksamheten med övningsskolor i grundlärarprogrammet (inriktningarna mot undervisning i förskoleklassen och åk 1-3 samt åk 4-6). Under projekttiden planeras att samtliga lärarstuderande på campus inom dessa utbildningar ska omfattas av denna försöksverksamhet. Övergripande former och villkor för denna försöksverksamhet kommer att regleras i ett särskilt avtal mellan Karlstad universitet och de samverkande kommunerna Karlstad, Kil och Hammarö kommuner. Avtalet innefattar att den verksamhetsförlagda utbildningen för de studerande inom programmet på campus förläggs till ett begränsat antal skolor i nämnda kommuner. För försöksverksamheten tillskapas i de tre kommunerna sammanlagt fem övningsskoleområden, som vart och ett omfattar tre till fyra utvalda och definierade grundskolor för den verksamhetsförlagda utbildningen. I Karlstads kommun skapas tre övningsskoleområden och i Kil och Hammarö kommuner ett sådant område per kommun. De skolor som utses till övningsskolor ska spegla samhället i övrigt, dvs. upptagningsområdena kring dessa skolor kännetecknas av olika förutsättningar. Anledningen till att organisera försöksverksamheten i övningsskoleområden och inte enbart övningsskolor är att 1) antalet tillräckligt stora skolor i regionen är mycket få, 2) en systematisk samverkan mellan enheter kan bygga ökad styrka i samarbete och kompetenser, och 3) säkerställa att det till försöksverksamheten knyts skolor av olika karaktär och med skilda förutsättningar. Inom respektive övningsskolområde skapas tre sammanhang för utveckling, genomförande och uppföljning av arbetet inom försöket: a) ett arbetslag av handledare och till vilka även universitetslärare anknyts, b) en arbetsgrupp bestående av skolledare och c) ett VFUsamarbetsforum i vilket handledare och andra särskilt yrkesskickliga lärare samt berörda skolledare ingår. För samtal om VFU finns idag en referensgrupp med representanter från regionens skolor, programledare, VFU-didaktiker samt representanter från lärarutbildningens kansli. För tillförsäkrande av erfarenheter till projektet och för spridning av erfarenheter från projektet avses även denna grupp att involveras. 2. Hur avser högskolan att bygga ut verksamheten med övningsskolor och övningsförskolor till dess att minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som deltar i försöksverksamheten omfattas? I detta försök med fem specificerade övningsskolområden i tre kommuner kommer från och med årskullen H14 (vilka har sin första VFU-period vt 2015), samtliga nytillkommande grundlärarstudenter inom grundlärarprogrammet (inriktningarna förskoleklassen och åk 1-3 och åk 4-6) att proportionellt fördelas och placeras på dessa skolor för sin verksamhetsförlagda utbildning. Som framgår av tabellen nedan innebär detta under första året (2014/15) totalt 40 studeranden inom Fk-åk 3 och 30 studeranden inom åk 4-6, för att sedan årligen utökas med varje ny årskull. När hela försöksverksamheten är fullt utbyggd 3
under perioden omfattas samtliga totalt 210 lärarstudenter inom programmet (ett eventuellt beslut av Universitets- och högskolerådet innebärande att Karlstads universitet blir del av övningsskoleförsöket bör beakta antalet tillkommande platser vilka aviserats komma i vårpropositionen 9 april och med dem som utgångspunkt räkna upp volymen i lika mån). Tabell 1: Principskiss illustrerande projektets kvantitativa utveckling under försöksperioden. Termin Inriktning Kull H14 Kull H15 Kull H16 Kull H17 Kull H18 S:a Inriktning V15 Fk- åk3 40 40 Fk- åk3 V15 Åk 4-6 30 30 Åk 4-6 V16 Fk- åk3 40 40 Fk- åk3 V16 Åk 4-6 30 30 Åk 4-6 V17 Fk- åk3 40 40 80 Fk- åk3 V17 Åk 4-6 30 30 60 Åk 4-6 V18 Fk- åk3 40 40 40 120 Fk- åk3 V18 Åk 4-6 30 30 30 90 Åk 4-6 V19 Fk- åk3 40 40 40 120 Fk- åk3 V19 Åk 4-6 30 30 30 90 Åk 4-6 3. Hur avser högskolan att försäkra sig om att försöksverksamheten präglas av hög handledartäthet och god handledarkompetens? Hög handledartäthet och god handledarkompetens Karlstads universitet strävar efter att det inom varje övningsskoleområde finns tillräcklig många lärare med handledarutbildning så att var och en av dem handleder ungefärligen två lärarstudenter under en given VFU-period. I vart och ett av de fem övningsskoleområdena kommer initialt under läsåret 2014/15 att placeras åtta grundlärarstudenter Fk-åk 3 och sex grundlärarstudenter åk 4-6. När försöksperioden når sitt slut år 2019 har placeringen av antalet grundlärarstuderande per övningsskoleområde nått målet 24 studeranden i Fk-åk 3 respektive 18 studeranden i åk 4-6. För att skapa önskvärd handledartäthet och god kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen för de 42 grundlärarstuderande som placeras inom varje övningsskoleområde beräknas ett behov av 15 handledare per område. Detta betyder att det inom hela försöksverksamheten kommer att vara totalt 75 handledare med god handledarkompetens verksamma. De handledare som kommer att arbeta i försöksverksamheten utses av respektive skolhuvudman. De deltagande huvudmännen finns redan med i den reguljära VFUverksamheten, och omfattas därmed av det VFU-avtal som sedan tidigare finns upprättat mellan universitetet och huvudmannen. Detta avtal föreskriver att handledare ska ha relevant lärarexamen (i förekommande fall barn- och ungdomspedagogisk examen) och samt inneha lärarlegitimation. Vidare preciserar avtalet att skolhuvudmannen har att ge skolans lärare goda förutsättningar att genomföra handledaruppdraget och Karlstad universitet ansvarar för att bland annat arrangera handledarutbildning. Huvudmannen ansvarar för att de lokala lärarutbildarna som medverkar i den verksamhetsförlagda utbildningen får de förutsättningar som krävs för att genomföra uppdraget, vilket bland annat innefattar handledarutbildning för lärarutbildare. 4
Karlstads universitet erbjuder sedan länge handledare en utbildning som förberedelse inför handledningsuppdrag. Utbildningen motsvarar en veckas studier men har inte varit poänggivande. Många av de nu verksamma handledarna har genomgått denna utbildning. Universitetet erbjuder också återkommande träffar för handledarna och personer med uppdrag som VFU-samordnare. Vid dessa tillfällen diskuteras till exempel kursernas lärandemål, bedömning och betygssättning av studenternas prestationer (inklusive villkor för och rutiner kring underkännande i VFU-kurserna). Lärarstudenter placeras således alltid hos erfarna handledare som har såväl lärarexamen som lärarlegitimation, både vad gäller reguljär VFU och i VFU inom ramen för försöksverksamheten. Dock saknar flertalet handledare idag en mer omfattande handledarutbildning. De handledare som är verksamma inom försöksverksamheten kommer att under den första hälften av försöksperioden ges en utbildning om 7,5hp (beskrivs i följande avsnitt). 4. Hur avser högskolan, om det inte finns tillräckligt många utbildade handledare att tillgå, att bidra med handledarutbildning? Under försöksperiodens första hälft kommer en särskild handledarutbildning om 7,5 hp kommer att ges för de 75 berörda lokala lärarutbildarna samt för ytterligare en grupp lärare, så att handledningskapacitet ska finnas även om lärarpersonal slutar under projekttiden. Kommunerna som ingår i försöksverksamheten garanterar att handledarna kommer att delta i den handledarutbildning som Karlstads universitet anordnar. Karlstad universitet har under vintern 2013/14 gett en nyutvecklad handledarutbildning omfattande 7,5 hp. Kursen har utvecklats i samverkan med skolverksamheten och Institutionen för pedagogiska studier har ansvarat för genomförandet av utbildningens genomförande. Detta innebär att en kursplan för utbildning av handledare inom försöksverksamheten i princip föreligger även om vissa justeringar kan komma ifråga. Kursen syftar till att på ett generellt plan utveckla de studerandes kompetens som handledare och att ge insikter i frågor av betydelse för utbildningen av lärare inklusive VFU men också till att öka förståelsen för och förmågan till mer verksamhetsspecifik handledning och undervisning. Den första kullen studenter som deltar i försöksverksamheten har sin första VFU-period under vårterminen 2015. För att säkerställa kompetenstillgången inom försöket kommer en tillräckligt stor grupp av handledare att starta sin utbildning redan under höstterminen 2014 och ytterligare grupper kommer sedan att startas nästkommande termin (ev. terminer). För att underlätta deltagandet i utbildningen kan fysiska träffar komma att kompletteras med nätbaserade inslag i undervisningen vilket också förväntas bidra kvalitetsmässigt. 5. Hur avser högskolan att använda särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt? Genom att den verksamhetsförlagda utbildningen koncentreras till ett mindre antal övningsskoleområden kommer samverkan mellan funktioner och kompetenser på berörda skolor att stärkas och handledningen av grundlärarstuderande att systematiseras. Organisationen av lärarutbildningsuppdraget inom varje övningsskoleområde kommer att 5
bygga på att kompetenser samlas och samverkar i syfte att stärka kunskap, kvalitet och professionsutveckling. Inom respektive övningsskolområde, och mellan de ingående övningsskolorna, skapas arbetslag av handledare vilka tillsammans med universitetets lärare har i uppgift att utveckla handledning, mentorskap och på annat sätt systematisera lärandet för de studerande, enskilt och i grupp. Som angetts ovan kommer samtliga handledare att inom ramen för försöket erhålla minst 7,5 hp handledarutbildning och därmed stärka såväl sin teoretiska kompetens som sin reella handledarförmåga. Vid blivande övningsskolor finns också förstelärare verksamma vilka bidrar med sin kompetens på olika sätt. Det finns också lärare som har särskilda didaktiska uppdrag i lärarutbildningen och det finns lärare som tidigare gått mentorsutbildningar arrangerade av Regionalt utvecklingscentrum. Dessa tre profiler är exempel på andra kompetenser vilka utöver skolledare avses bli engagerade i försöksverksamheten. De i försöksverksamheten ingående kommunerna garanterar att skickliga handledare utses till handledare och i syfte att samla och systematiskt inkludera kompetens enligt beskrivningen ovan bildas inom varje övningsskoleområde ett VFU-samarbetsforum, i vilket ingår universitetslärare, handledare och andra särskilt yrkesskickliga lärare såsom förstelärare och didaktiker samt berörda skolledare. Detta forum kommer att arbeta med den konkreta utformningen av VFU-n inom försöksverksamheten och med första ledets uppföljning. Erfarenheter samlade inom detta samarbetsforum kan förhoppningsvis också kanaliseras in i andra delar av de blivande lärarnas utbildning samt i arbetet med att utveckla ett vidare professionsprogram inom området. Det är också Karlstads universitets avsikt att på basis av erfarenheter vunna under övningsskoleförsöket framgent och i ökad utsträckning kunna tillföra lärarutbildningarnas högskoleförlagda delar aktuell erfarenhet genom undervisning utförd av skolans lärare. Ett sådant samarbete bedöms också vara till gagn för skolhuvudmännens ambitioner att utveckla professionen. I ett vidare perspektiv av kompetensstödjande insatser förekommer i dagsläget flertalet starkt bidragande aktiviteter. Några av dem planeras att bli involverade i övningsskoleprojektet med en högre grad av systematik och omnämns därför kort nedan. För att stärka samverkan mellan universitetet och skol-/förskoleverksamheten pågår sedan en tid ett utvecklingsprojekt med så kallade VFU-didaktiker. Projektet inleddes år 2012 och pågår till slutet av nästa läsår. Sju didaktiker har inom ramen för projektet anställts och placerats i olika delar av lärarutbildningen. Dessa VFU-didaktiker har samverkanstjänster knutna till både skolan och lärarutbildningen och anställningen betraktas som en karriärtjänst för verksamma lärare. Uppdraget innefattar bland annat att utveckla kontakterna mellan universitet och skola, att undervisa och/eller leda seminarier med anknytning till VFU samt att bidra med underlag för examination. I uppdraget ingår också undervisning i högskoleförlagda delar av lärarutbildningen liksom att innehavaren av uppdraget genomgår egen vidareutbildning. Projektet lägger grund för att kunna utöka skolverksamhetens engagemang i lärarutbildningen och tillför därmed utbildningen viktig kompetens. En andra aktivitet av betydelse utgörs av ett annat samverkansinitiativ mellan Karlstads universitet och samverkanskommuner som är engagerade i Regionalt utvecklingscentrum. Ett gemensamt uppdrag har getts till ett antal särskilt skickliga lärare i dessa kommuner att bidra 6
med sin ledarskapskompetens. Från hösten 2013 verkar inom projektet 22 lärare som ledarskapsdidaktiker knutna till grund- och ämneslärarutbildningarna. Projektet bottnar i ömsesidiga ambitioner och kommunerna bjuder därmed på den tid lärarna verkar inom lärarutbildningen och likaledes bjuder universitet i sin tur dessa lärare på utbildning inför uppdraget och nätverk över tid. Dessa ledarskapsdidaktiker stödjer lärarstudenter i deras utveckling av ledarskapsförmågor i och utanför undervisningen och berör i form av fallövningar, seminarier och direkt handledning områden som att leda elever i deras lärande, att skapa goda lärmiljöer och att med etisk medvetenhet förebygga och hantera konflikter. Därutöver behandlas samarbete med kollegor, vårdnadshavare och elever samt ta tillvara mångfald som en pedagogisk tillgång. Ledarskapsdidaktikerna planeras följa grupper av lärarstuderande under deras utbildningstid varför arbetssättet också enkelt dockar an till övningsskoleförsöket. Det partsgemensamma arbetet inom Regionalt utvecklingscentrum (RUC) kan ses som en tredje väsentlig aktivitet av betydelse för försöket med övningsskolor. RUC är inte bara en väsentlig kontaktyta mellan parterna utan driver också en rad aktiviteter av direkt betydelse genom att på olika sätt stödja lärares kompetensutveckling. Formatet kan variera från direkt kursgivning (till exempel drivs under läsåret 2014/15 kursen Läsförståelse och läsundervisning 250 lärare i regionen), det kan handla om fördjupande konferenser (exempelvis nästa månads möte på temat Skola på vetenskaplig grund) och nätverksstöd till lärare i didaktiskt inriktad forskarutbildning (för närvarande ca 25 yrkesverksamma lärare). De ämnesdidaktiska centra, som närmare beskrivs under punkt 6, bidrar till att stärka kompetenserna hos särskilt yrkesskickliga lärare. Exempel på kompetenshöjande utbildningar som bedrivs i skolorna genom dessa centra är Learning Study, som är ett sätt att systematiskt undersöka och utveckla undervisningen i syfte att förbättra elevernas lärande, och forskningscirklar. 6. Hur avser högskolan att säkerställa att det vid högskolan finns lärare som har till uppgift att följa och bidra till studenternas utveckling under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen samt ge handledarna stöd för bedömning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen? Vid Karlstads universitets grundlärarutbildning stöds de studerande under sin VFU av universitetslärare organiserade i ett arbetslag bestående av särskilt utpekade lärare. I arbetslaget ingår också lärare verksamma inom såväl ämneskurser som kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Denna modell borgar för att studier inom olika kurser inom de högskoleförlagda delarna av utbildningen också aktualiseras och bearbetas under VFU men också att erfarenheter som studenterna gör under sin VFU läggs till grund för analys och reflektion inom ramen för andra kurser än VFU-kurserna. I arbetslaget ingår också två VFUdidaktiker som huvudsakligen arbetar med kontakter mellan lärosätet, studenter och skolverksamheten. Arbetslaget ger undervisning och seminarier i anslutning till VFU utöver att de besöker studenterna på deras VFU och samlar in underlag för examination av studenternas prestationer under VFU. I särskilt utvecklade VFU-dokument för de båda inriktningarna på grundlärarprogrammet som ges vid Karlstads universitet (för undervisning i förskoleklassen och åk 1-3 samt åk 4-6) finns tydliga instruktioner till studenter, handledare, universitetslärare och kursledning. 7
Dokumenten innehåller exv. bedömningsunderlag och instruktioner för dess användning, information om betygssättningen samt villkor för och rutiner kring underkännande. Lärarna i VFU-arbetslaget är i dagsläget också mentorer för en studentgrupp vardera som de följer genom alla tre VFU-kurserna. I slutet av VFU-perioden genomför universitetslärarna trepartssamtal med student och handledare. Det bör betonas att Karlstads universitet tillämpar en graderad betygsskala för VFU och att det finns väl utvecklade rutiner för arbetet inklusive meddelande till student av betyget Underkänd. När en student ges betyget Underkänd på en VFU-kurs vidtas åtgärder enligt på förhand beslutade rutiner. Studenten kallas till möte med VFU-ansvarig kursledare, utbildningssamordnare och VFU-handläggare, vid behov även studievägledare och/eller lärarutbildare från partnerområdet. Studenten får ha med ett ombud, om så önskas. Vid mötet diskuteras skälen för underkännandet, så att de tydligt framgår för studenten. Studentens utvecklingsområden inför om-vfu identifieras. Samtalet dokumenteras och studentens utvecklingsområden kommuniceras till aktuell handledare, så att studenten ges största möjliga förutsättningar att uppnå lärandemålen. För att öka kunskapen om undervisning och lärande och för att med forskning stödja utvecklingen av för lärarutbildningarna nödvändig kompetens ger Lärarutbildningsnämnden vid Karlstads universitet stöd till ämnesdidaktiska forskningsmiljöer. Den ämnesdidaktiska forskningen är organiserad i centrumbildningar vilka samlar forskare från olika institutioner men som alla har en stark koppling till lärarprogrammen och närliggande ämnen. Följande centrumbildningar med direkt relevans för grundlärarprogrammet utgör också de miljöer inom vilka universitetslärarna har sin förankring: Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) är ett samarbetsorgan för forskning och ämnesutveckling inom historia, religionsvetenskap, samhällskunskap, statsvetenskap och geografi med 16 aktiva forskare och 20 forskarstuderande organiserade i en s.k. licentiatforskarskola. Frågor som rör betyg och bedömning är centrala i denna verksamhet och för närvarande genomförs en stor studie av lärares arbete med SO-ämnena i åk 4-6. CSD har genomfört och genomför en rad uppdrag åt Skolverket. Det största av dessa uppdrag är att utveckla nationella prov i historia för årskurs 6. Övriga uppdrag handlar om forsknings- och kunskapsöversikter av olika slag, till stöd för lärare i deras arbete. Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) samlar 14 forskare och 13 forskarstuderande från ämnena engelska, medie- och kommunikationsvetenskap, litteraturvetenskap, pedagogiskt arbete, spanska, svenska språket och svenska som andraspråk ingår. Praxisnära, ämnesdidaktisk forskning om språkbruk, informellt och formellt lärande, samtal, skrivande och läsande i alla ämnen, samt bedömning och bedömningspraktiker i skola är i fokus. Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER) omfattar ämnena biologi, fysik, kemi, matematik och består av 10 forskare och 15 doktorander och bedriver ämnesdidaktisk forskning inom naturvetenskapliga, tekniska och matematiska områden. Forskargruppen har deltagit i arbetet med att utveckla nationella prov för skolan och ett pågående forskningsprojekt är fokuserat på hur man genom enkla experiment med växter kan öka intresset för biologi hos 10-12-åringar pågår. 8
Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom (UBB) består av ett 25-tal forskare och doktorander med fokus på studier av barns lärande och utveckling; värdepedagogiska frågor, barns rättigheter och medborgarskap; sociala villkor och styrning av utbildningssystem, lärarutbildning och läraryrket samt intersektionalitet, mångkultur och normalisering. Forskningsmiljön samlar forskare med skilda men överlappande kompetenser och teoretiska perspektiv och för närvarande genomförs bland annat VR-projektet Mellanstadieelevers berättelser om betyg - en studie om elevers erfarenheter av att få betyg och göra nationella prov i årskurs sex. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ges lärarstudenter chansen att öva sig i att planera och genomföra undervisning. Det är alltså under VFUn som studenterna får öva sig att göra didaktiska val i en konkret och reell undervisningssituation. För att utveckla undervisningsskicklighet måste studenten ges möjlighet till systematisk reflektion kring de egna handlingarna. Reflektionen som verktyg för färdighetsutveckling är sammanhangsberoende och bör därför knytas till autentiska undervisningssituationer inom specifika områden. För de studerandes utveckling är det väsentligt att detta sker tidigt i utbildningen och att förmågan till klassrumsobservation tränas systematiskt. Inom försöksverksamheten kommer inspelade undervisningssekvenser att användas för att träna detta och liksom genomförandet av reflekterande samtal vilket sammantaget bedöms vara ett sätt att starkt länka samman utbildningens teoretiska och praktiska delar inom ramen för en forskningsbaserad kontext. Som ett sätt att höja kvaliteten i utbildningen kommer studenter också att filma sekvenser av egen undervisning för att därefter använda dessa filmer som underlag för reflekterande samtal (rutiner för erhållande av tillstånd underlättas av koncentrationen av VFU till övningsskolor). Karlstads universitet har anslagit medel för forskning rörande användning av inspelade undervisningssekvenser vilket förväntas bidra till att utöver att utveckla studenters metodik och ämnesdidaktiska kunskaper också utveckla ny kunskap rörande utvecklingen av lärarskicklighet. Övningsskoleförsöket ger möjligheter till ett närmare samarbete mellan skola och universitet vilket mot bakgrund av den omfattande ämnesdidaktiska forskningen vid Karlstad universitet ger möjligheter för att på bred front och med utgångspunkt i de olika centrumbildningarna och på ett mer systematiskt sätt koppla utbildningen till aktuell forskning (som i exemplet ovan). Karlstads universitet säkerställer genom sin organisation att särskilt väl skickade lärare engageras i utbildningen och att arbetet sker på ett sådant sätt att samarbetet mellan universitetslärare, handledare och studenter präglas av progression och en utvecklande kontinuitet i möten. Därutöver säkerställer universitetet genom ovan beskrivna centrumbildningar att lärarna är förankrade i aktiva forskningsmiljöer. Dessa centrumbildningar bedriver alla forskning av direkt och hög relevans för grundlärarprogrammet och dessa forskningsmiljöer utgör också de i programmet verksamma lärarnas vetenskapliga miljö vilket borgar för en tydlig forskningsbasering av verksamheten samt ett återförande av att principiella undervisningserfarenheter återförs och bearbetas forskningsmässigt. 7.1 Hur avser högskolan att försäkra sig om att övningsskolornas eller övningsförskolornas ledning, organisation, undervisning och kvalitets- och utvecklingsarbete håller god kvalitet? 9
En avgörande faktor för det här beskrivna försöket med övningsskolor är det i grunden gemensamma synsättet och det därpå utvecklade arbetsformerna vilket borgar för god kvalitet i varje enskilt led och inom projektet sammantaget. Under utvecklingsarbetet har kritiska frågor diskuterats och en samsyn utvecklats kring ett gemensamt arbetssätt. Karlstads, Kils och Hammarö kommuner utser de övningsskolor som ska ingå i försöksverksamheten och formar övningsskoleområdena på grundval av god kvalitet på ledning och undervisning, tidigare erfarenhet av och kunskap om att bedriva VFU, systematiskt skolutvecklingsarbete samt hög handledartäthet och god handledarkompetens. Mångårig och nära samverkan mellan Karlstads universitet och de i försöksverksamheten ingående kommunerna i allmänhet och vad gäller VFU i synnerhet garanterar en nära dialog och samverkan såväl i formandet av övningsskoleområdena som genomförande av försöksverksamheten. Det föreliggande försöket har utvecklats inom en partsammansatt grupp och under försöket kommer såväl en partsammansatt grupp som för högskolan och kommunerna specifika grupper att följa arbetet. 7.2 Hur avser högskolan att försäkra sig om att studenterna ges möjlighet att fullgöra verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskolor eller övningsförskolor med olika förutsättningar? För utplacering av lärarstudenter på VFU har Karlstad universitet en väl fungerande organisation som tillförsäkrar alla studerande relevanta VFU-platser. Arbetet sker i en nära dialog med skolhuvudmännen och det finns väl upparbetade rutiner för genomförande och uppföljning av placeringsuppdragen. Arbetssättet innebär att det är utbildningen som tilldelar de studerande platser enligt väl utvecklade principer vilket lägger god grund för detta övningsskoleförsök då placeringen av studerande behöver göras centralt. I den partsammansatta arbetsgruppen har för försöksverksamheten fem övningsskoleområden i de tre medverkande kommunerna definieras. Dessa övningsskoleområden och de i dem ingående övningsskolorna kommer att såväl representera skilda kulturella och socioekonomiska upptagningsområden som olika geografiska områden. Grundlärarstudenternas placering i de olika övningsskoleområdena kommer att styras av VFU-organisationen vid Karlstads universitet. Uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten Det planerade försöket med övningsskolor vilar på en stark verksamhetsgrund och på gedigna samarbeten. Ändå bedöms det vara av stor betydelse att med en hög grad av systematik följa försöket och nedan ges en kortfattad och principiellt hållen beskrivning av det planerade arbetet. Uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten kan sägas ske i tre typer av forum, dels organ inom de två verksamheterna (Karlstad universitet respektive skolhuvudmännen), dels inom ramen för en gemensam arbetsgrupp. Arbetet kan också beskrivas som inbegripande såväl en kontinuerlig uppföljning under försökets gång som mer distinkta utvärderingar vid tre tillfällen (en bit in i projektets uppstartsperiod för att tidigt fånga in frågor om arbetsprocesserna samt mer omfattande utvärderingar vid mitten och vid slutet av projektet). Uppföljningen kommer att i hög grad också växlas in i de reguljära kvalitetssäkrande processer som respektive verksamhet driver men då projektet utgörs av en gemensam 10
verksamhet kommer uppföljning och utvärdering också att ske inom ramen för de gemensamma organ som utvecklats för projektets genomförande. De verksamhetsspecifika uppföljningarna och utvärderingarna måste dock genomgående samordnas så att inte verksamheten tyngs av dubbelarbete. Genomförandet av försöksverksamheten ger också tillfälle till s.k. forskningsuppföljning vilken kan förväntas ge väsentliga bidrag till kunskapen om lärande och undervisning i professionsutbildningar. Vid tidpunkten för ansökningstillfället kan dock detta arbete beskrivas i detalj. Det sammantagna uppföljnings- och utvärderingsarbetet planera bli genomförda på ett sådant sätt att det inte bara ger tydlig beskrivning av det genomförda projektet utan även att det, tillsammans med en bredare forskningsuppföljning, lägger grund för beslut om eventuell implementering inom andra lärarprogram. Därutöver kommer Karlstads universitet självfallet att delta i en eventuell nationell utvärdering av försöksverksamheten såsom föreskrivits. 11
Bilaga 1: Exempel på gällande VFU-avtal (tecknas per skolhuvudman) 12
Bilaga 2: Förteckning på webbplatser rörande VFU vid Karlstads universitets lärarutbildningar Information till studenterna om VFU-regler, ansökningsblanketter mm finns på lärarutbildningens webbplats: http://www.kau.se/lararutbildningen/ar-lararstudent/lararprogrammet-fran-2011/vfu-information Där finns också (delvis överlappande) information till skolverksamheten, i första hand VFUsamordnare och lokala lärarutbildare/handledare, t ex VFU-dokument med bedömningsunderlag: http://www.kau.se/lararutbildningen/for-skolor-och-larare/information-om-vfu VFU-matris med lärandemål, innehåll och examinationsformer återfinns här: http://www.kau.se/sites/default/files/dokument/subpage/2012/01/l_randem_l_och_examinationsf ormer_vfu_pdf_17192.pdf 13