Version 2. 9917 Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 27-213 1. Allmänna uppgifter Projektets namn Baltic Sea R&D ett kompetenscenter och klusterinitiativ i Marint centrum Datum för projektstart Datum för projektslut Belopp som söks ur den regionala fonden 21-4-4 213-3-31 2 894 684 sek Stöd söks inom åtgärd (åtgärdsdokumentet för programmet kan laddas ned på www.tillvaxtverket.se) Åtgärd 1.3 Innovativa miljöer Län som omfattas av projektets verksamhet Skåne Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Simrishamns kommun Ska samarbete ske med projekt inom ett annat program? Ja Nej Om Ja, ange nedan projektets namn, kontaktperson för projektet samt namnet på aktuellt program. Projektets namn Øresund Materials Innovation Community (Ø-MIC) Kontaktperson för projektet Aktuellt program Thomas Scødt Rasmussen, thomasra@ruc.dk Interreg 4 IV Öresund-Kattegat-Skagerrak 2. Uppgifter om sökande Organisationens namn Organisationsnummer Simrishamns kommun 212-969 Juridisk form CFAR-nummer Kommun sni84111 1914938 Adress Telefonnummer 414-81 9 Postnummer Ort Faxnummer 272 8 Simrishamn 414-81 97 Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress Kommunledningskontoret Stadshuset Webbadress e-postadress www.simrishamn.se info@simrishamn.se Behörig att företräda sökande Christer Akej, Kommunstyrelsens ordförande och Staffan Tellman, Kommundirektör Tillväxtverket 14E 29 April 3. Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Kontaktperson ekonomi Madeleine Lundin Jeanette Lindroth Telefon nr Mobiltelefon nr Telefon nr Mobiltelefon nr 414-81 91 24 414-81 91 64 e-postadress e-postadress madeleine.lundin@simrishamn.se jeanette.lindroth@simrishamn.se Projektledare Madeleine Lundin Telefon nr Mobiltelefon nr 414-81 91 24 e-postadress madeleine.lundin@simrishamn.se
4. Betalningssätt Strukturfondsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) plusgiro nr: 11 16 2-1 bankgiro nr: 5. Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja 7. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat offentligt eller annat EU-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter Ja Nej Om Ja, ange nedan finansiär och belopp Finansiär Belopp Nej Ta del av punkt 11 i projektansökan och handledning för ifyllande av projektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställ att de horisontella kriterierna beaktas i både planering och beskrivning av projektet och att det tydliggörs i följande punkter i projektansökan. 8. Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Simrishamns kommun leder etableringsprocessen av ett Marint centrum i Simrishamn. Satsningen handlar om att värna Östersjöns miljö och att skapa tillväxt och sysselsättning i regionen. Utgångspunkter för satsningen är bygdens marina historia liksom nutida aspekter av kommunens näringsliv och identitet, som båda har starka kopplingar till havet. Exempelvis är två av de främsta näringarna i kommunen, besöksnäringen och fiskerinäringen, helt beroende av Östersjön i balans. En nyligen avslutad förstudie, som delfinansierats med ERUF-medel (ärende-id 42945), har genomfört en konceptutveckling och utarbetat en handlingsplan för etableringen. Ett omfattande kontaktnät har skapats och samarbetsparter och hyresgäster knutits till Marint centrum. Visionen är att etablera en mötesplats där kompetens, företagande, FoU, kunskap, information, kultur och upplevelser knutna till Östersjöns marina miljö sammanförs och genererar en stark hållbar tillväxt. Syftet med Marint centrum är att skapa en arena som värnar vår marina miljö och ökar kunskapen om Östersjön. Marint centrum ska vara en självklar tillväxtmotor i regionen. Marint centrum stärker Simrishamn/Österlen som unikt varumärke för inflyttare, företag och besökare. Ur ett tillväxtperspektiv är målsättningen att Marint centrum ska bidra till att - utveckla sydöstra Skånes näringsliv och företagsklimat - attrahera mer kunskapsintensivt företagande och fler kreativa entreprenörer till sydöstra Skåne - attrahera forsknings-, innovations- och utvecklingsverksamhet till sydöstra Skåne - skapa arbetstillfällen i Marint centrum och i kringverksamheter - knyta sydöstra Skånes näringsliv och tillväxt närmare Öresundsregionens kärna samt fördjupa samverkan med andra aktörer runt Östersjön. Tillväxtverket 14E 29 April Marint centrum har hittills bedrivit verksamhet i form av bl.a. forskningsprojekt, seminarier och utställningar. Under 21 tillskapas Marint centrum fysiskt i nyrenoverade lokaler centralt belägna mitt i Simrishamns hamnmiljö. Vid invigningen i oktober kommer Marint centrum att erbjuda 85 m2 nya verksamhetsytor med plats för ett femtiotal personer samt en mötes- och utställningssal om 4 m2 (denna är redan färdigställd). Lokalerna kommer att vara utformade på ett sätt som uppmuntrar till möten, kreativitet och tvärdisciplinär samverkan. Exempelvis gemensamma ytor såsom kantin och olika former av möteslokaler och kontaktytor bäddar för interaktivitet och kunskapsöverföring mellan hyresgäster och samarbetsparter. Marint centrums etablering drivs av Simrishamns kommun i nära samverkan och med stöd från Region Skåne, Sparbanken Syd och det kommunalt helägda bolaget Simrishamns industrifastigheter AB. På lång sikt är visionen och ambitionen att i Marint centrum skapa en plats för olika typer av verksamheter kopplade till Östersjön. Möjligheterna sträcker sig över ett vitt spektrum såsom företagande, projektverksamhet, konkreta miljöåtgärder, tillämpad forskning, innovationsutveckling, kunskapsspridning, pedagogisk verksamhet, marint 2 (2)
upplevelsecenter, marin turism, marin kulturhistoria etc. I första etappen prioriteras utvecklandet av ett strategiskt nätverk som länkar samman näringsliv, högskola/universitet och samhälle/politik, genom skapandet av ett mångdisciplinärt kompetenscenter och klusterinitiativ med en innovativ miljö för marint företagande, havsmiljöprojekt och tillämpad forskning. Tydlig målbild, en attraktiv verksamhetsmiljö, solida samarbetsparter och ett gediget kontaktnät utgör goda grundförutsättningar för utvecklandet av ett klusterinitiativ i Marint centrum. Simrishamns kommun kan agera facilitator och ta en aktiv roll bl.a. som organisatör och medfinansiär. Kommunen kan dock inte ensam driva denna utveckling, utan samverkan krävs med nyckelaktörer inom näringsliv, akademi och andra aktörer inom offentlig sektor som kan bidra med nödvändig kompetens och erfarenhet. Det övergripande syftet med detta projekt är att möjliggöra detta arbete. 8. Projektbeskrivning (forts) 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att utveckla Baltic Sea R&D ett mångdisciplinärt marint kompetenscenter och klusterinitiativ med en innovativ verksamhetsmiljö i Marint centrum, som knyter ihop verksamheter såsom företagande, tillämpad forskning, innovationsutveckling, testverksamhet, konkreta projekt och åtgärder för Östersjöns miljö. Klusterinitiativet är ett led i ett strategiskt arbete för att få igång och förstärka samspelet mellan företag inom det marina kompetensområdet och offentliga aktörer och akademin i syfte att få fler marina idéer och projekt att bli till nytta i samhället genom affärsutveckling och företagsetablering. För att skapa en innovativ verksamhetsmiljö och katalysera klusterinitiativets utveckling skapas en särskild klusterinitiativmotor. Dess generella uppdrag är att driva utvecklingen bl.a. genom att väcka engagemang hos nyckelaktörer, attrahera verksamheter och samarbetsparter, inkorporera kompetens inom forskning och entreprenörskap och knyta Marint centrum till Öresundsregionens innovationssystem. Arbetet kommer delvis att bedrivas i projektform i samverkan med olika kunskapsintensiva institutioner och företag. Meningen är att dessa projekt ska fungera som spekulativa sonder för att pröva nya idéer och utveckla innovationer. Tillväxtverket 14E 29 April En avgörande dimension i Marint centrum är den interdisciplinära prägeln. I en alltmer komplicerad och gränslös värld krävs för att åstadkomma innovationer alltmer flerdimensionella nätverk, där olika slag av kunskap, skicklighet, förmåga, behov och intressen kan möta varandra. En högklassig innovationsmiljö erbjuder möjligheter till sådana möten och till utveckling av innovationsnätverk. Genom att använda Marint centrum som en kommunikationsplattform mellan aktörer och aktiviteter med olika kompetenser och erfarenheter skapas förutsättningar för skapandet av nya idéer och innovationer. Som exempel på olika discipliner och ämnesområden kan nämnas områden såsom marinbiologi, marin teknik, miljöteknik/cleantech, förnyelsebar energi, klimat, biomimetik, life science, hållbart fiske, geologi, marinarkeologi, marin turism etc. 3 (2)
Simrishamns kommun leder projektetet men kan inte utveckla klusterinitiativet på egen hand. Därför ska nödvändiga kompetenser och nyckelaktörer knytas till projektet genom samarbeten och upphandling. Ett centralt tillvägagångssätt är att initiera och stödja konkret projektutveckling i samverkan med olika aktörer. Genom denna typ av samverkan utvecklas konkreta verksamheter i Marint centrum parallellt som kunskap och kompetens ackumuleras i takt med att nya aktörer knyts till Marint centrum. Särskild verksamhet kommer att bedrivas inom ämnesområdena biomimetik/materialutveckling, miljöteknik/cleantech samt innovativa miljöer/knowledge transfer. Projektet är i allra högsta grad kopplat till EU:s Östersjöstrategi. I synnerhet till målsättningen att förbättra Östersjöns miljö, men också målet att öka välståndet i Östersjöregionen, bland annat genom att samverka bättre i forskning och utveckling. Simrishamns kommun och Jordbruksdepartementet för sedan en tid en dialog kring hur Marint centrum ska kunna spela en roll i förverkligandet av Östersjöstrategin. Denna dialog kommer att fortsätta under våren 21 och förväntas leda till konkreta aktiviteter längre fram. 8.3 Syfte med projektet Syftet med projektet är att utveckla Baltic Sea R&D ett mångdisciplinärt marint kompetenscenter och klusterinitiativ med en innovativ verksamhetsmiljö i Marint centrum. Med detta avses en fokuserad satsning på en samlingsplats för Triple Helix-samverkan där företag, kunskapsinstitutioner och offentliga aktörer tillsammans arbetar för att nå förnyelse, innovationer och ekonomisk tillväxt inom verksamhetsområdet marin miljö. En avgörande faktor är att bygga upp den kritiska massa som är nödvändig för att förverkliga detta mål. Avsikten är att Marint centrum ska vara en arena för ömsesidigt växelspel mellan praktiska erfarenheter och forskningsbaserade kunskaper, dvs en plattform för att utveckla forskningsresultat till konkreta lösningar, produkter och innovationer. I centrum för verksamheten står Östersjöns miljötillstånd liksom havsmiljöfrågor i ett bredare perspektiv. Detta innebär att lyckosamma resultat kan produktifieras och ha en större marknad både i Östersjöregionen men också i andra liknande havsområden. Det övergripande långsiktiga syftet är att utveckla och stärka konkurrenskraften i sydöstra Skånes näringsliv samt att bidra till att utveckla Skånes näringsliv och innovationssystem. Projektet ska engagera och attrahera etableringar och samarbetsparter till Marint centrum och knyta relevanta kompetenser och nyckelaktörer till verksamheten. En plan kommer att tas fram för hur verksamhetens organisation och drift, inklusive huvudmän, finansiärer och andra samarbetsparter, kan fungera efter projektets avslutande. 8.4 Projektets mål Det övergripande målet för projektet är att utveckla Marint centrum till ett högkvalitativt marint kompetenscenter och klusterinitiativ som fungerar som en brobyggare för utveckling och kommersialisering av idéer och forskningsresultat med marin anknytning genom ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Det långsiktiga målet med projektet och med Marint centrums etablering är att bidra till samverkan mellan aktörer, en starkare innovationsstruktur och ökad regional tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Att utveckla Marint centrum kommer att ta tid och resultaten bör mätas i ett femårsperspektiv eller mer. För projektets räkning har ett antal kvalitativa och kvanitatita mål i ett kortare tidsperspektiv identifierats. Dessa återfinns i den fördjupade projektbeskrivningen i bilaga 1. 8.5 Projektets målgrupp Tillväxtverket 14E 29 April 4 (2)
Den formella projektorganisationen utgörs av styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp. Inom projektet ska också tre tematiska arbetsgrupper/ thinktanks skapas, som samlar aktörer inom ett visst kompetensområde (mer om dessa i avsnittet Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning). Därtill knyts kompetenser och nyckelaktörer till projektet genom köp av tjänster och olika samarbeten. Behov av tillförd kompetens till projektet gäller bl.a. utveckling av klusterinitiativ, innovativa miljöer, biomimetik, materialutveckling och miljöteknik. Simrishamns kommun är under projektet och tillsvidare huvudman för Marint centrums etablering. Mot bakgrund av att Simrishamns kommun är ensam medfinansiär i projektet utgörs projektets styrgrupp av Kommunstyrelsens utskott för utveckling och beredning. Marint centrums projektkoordinator kommer att fungera som projektledare för projektet motsvarande 8% av en heltidstjänst. Projektgruppen ska bestå av de aktörer som deltar aktivit i genomförandet av projektet. Aktörerna ska representera olika och relevanta delar i projektarbetet och bidra till att det finns den samlade kompetens som krävs i gruppen för projektets genomförande. Projektgruppen kan utökas under projektets gång för att uppfylla dessa krav. Projektgruppen sammanträder regelbundet på projektledarens initiativ och ansvar. Samarbetsparter, regionala nyckelaktörer och andra kontakter kan adjungeras till projektgruppen. I projektgruppen ingår vid projektstart: Staffan Tellman, Kommundirektör Simrishamns kommun Madeleine Lundin, projektkoordinator Marint centrum, Simrishamns kommun Lars Persson, näringslivsutvecklare Simrishamns kommun Jan-Erik Zandersson, informationsansvarig Simrishamns kommun Representant från IVL Svenska Miljöinstitutet Processtöd inom klusterinitiativutveckling (upphandlas) Expertkompetens/klusterfrämjare i arbetsgrupperna (upphandlas) Representanterna i projektgruppen från Simrishamns kommun har under lång tid varit engagerade i etableringen av Marint centrum. Utöver de kompetenser som finns inom kommunen, rörande bl.a. näringslivsutveckling och kommunikation/marknadsföring, knyts olika externa kompetenser till gruppen, såsom processtöd inom klusterinitiativ och klusterutveckling samt spetskompetens inom de olika ämnesområden kopplat till marin miljö som projektet omfattar. En professionell referensgrupp ska tillsättas, med syfte att fungera som kompetensresurs, rådgivare och kontaktskapare till projektet. Referensgruppen, som träffas ca två gånger per år, ska kunna utökas och varieras under projektets gång för att spegla projektets behov. Det kan komma att bildas undergrupper inom särskilda kompetensområden för att erbjuda särskilt stöd vid behov. Vid projektets start planeras referensgruppen ha följande sammansättning: - Kommunstyrelsens ordförande, Simrishamns kommun - Kommunstyrelsens vice ordförande, Simrishamns kommun - Kommundirektören, Simrishamns kommun - Landshövdingen i Skåne län - Vice VD för IVL Svenska Miljöinstitutet - VD för Sparbanken Syd - Representant för Regionala tillväxtnämnden, Region Skåne - Representant för Business Region Skåne På ett generellt plan gäller att ytterligare aktörer kan komma att knytas till projektorganisationen, genom direkt deltagande eller genom samarbete, under projektets gång. Ytterligare kompetens kommer att knytas till projektet genom köp av tjänst inom olika expertområden. Dessa kompetenser ska spegla temana i projektets tre arbetsgrupper. Tillväxtverket 14E 29 April 8. Projektbeskrivning (forts) 8.6 Projektorganisationen 5 (2)
Den formella projektorganisationen utgörs av styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp. Inom projektet ska också tre tematiska arbetsgrupper/ thinktanks skapas, som samlar aktörer inom ett visst kompetensområde (mer om dessa i avsnittet Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning). Därtill knyts kompetenser och nyckelaktörer till projektet genom köp av tjänster och olika samarbeten. Behov av tillförd kompetens till projektet gäller bl.a. utveckling av klusterinitiativ, innovativa miljöer, biomimetik, materialutveckling och miljöteknik. Simrishamns kommun är under projektet och tillsvidare huvudman för Marint centrums etablering. Mot bakgrund av att Simrishamns kommun är ensam medfinansiär i projektet utgörs projektets styrgrupp av Kommunstyrelsens utskott för utveckling och beredning. Marint centrums projektkoordinator kommer att fungera som projektledare för projektet motsvarande 8% av en heltidstjänst. Projektgruppen ska bestå av de aktörer som deltar aktivit i genomförandet av projektet. Aktörerna ska representera olika och relevanta delar i projektarbetet och bidra till att det finns den samlade kompetens som krävs i gruppen för projektets genomförande. Projektgruppen kan utökas under projektets gång för att uppfylla dessa krav. Projektgruppen sammanträder regelbundet på projektledarens initiativ och ansvar. Samarbetsparter, regionala nyckelaktörer och andra kontakter kan adjungeras till projektgruppen. I projektgruppen ingår vid projektstart: Staffan Tellman, Kommundirektör Simrishamns kommun Madeleine Lundin, projektkoordinator Marint centrum, Simrishamns kommun Lars Persson, näringslivsutvecklare Simrishamns kommun Jan-Erik Zandersson, informationsansvarig Simrishamns kommun Representant från IVL Svenska Miljöinstitutet Processtöd inom klusterinitiativutveckling (upphandlas) Expertkompetens/klusterfrämjare i arbetsgrupperna (upphandlas) Representanterna i projektgruppen från Simrishamns kommun har under lång tid varit engagerade i etableringen av Marint centrum. Utöver de kompetenser som finns inom kommunen, rörande bl.a. näringslivsutveckling och kommunikation/marknadsföring, knyts olika externa kompetenser till gruppen, såsom processtöd inom klusterinitiativ och klusterutveckling samt spetskompetens inom de olika ämnesområden kopplat till marin miljö som projektet omfattar. En professionell referensgrupp ska tillsättas, med syfte att fungera som kompetensresurs, rådgivare och kontaktskapare till projektet. Referensgruppen, som träffas ca två gånger per år, ska kunna utökas och varieras under projektets gång för att spegla projektets behov. Det kan komma att bildas undergrupper inom särskilda kompetensområden för att erbjuda särskilt stöd vid behov. Vid projektets start planeras referensgruppen ha följande sammansättning: - Kommunstyrelsens ordförande, Simrishamns kommun - Kommunstyrelsens vice ordförande, Simrishamns kommun - Kommundirektören, Simrishamns kommun - Landshövdingen i Skåne län - Vice VD för IVL Svenska Miljöinstitutet - VD för Sparbanken Syd - Representant för Regionala tillväxtnämnden, Region Skåne - Representant för Business Region Skåne Tillväxtverket 14E 29 April På ett generellt plan gäller att ytterligare aktörer kan komma att knytas till projektorganisationen, genom direkt deltagande eller genom samarbete, under projektets gång. Ytterligare kompetens kommer att knytas till projektet genom köp av tjänst inom olika expertområden. Dessa kompetenser ska spegla temana i projektets tre arbetsgrupper. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av projektets aktiviteter 6 (2)
Nedanstående är utdrag ur texten som återfinns i sin helhet i bilaga 1. Det övergripande arbetssättet för att utveckla Marint centrums innovativa miljö och klusterinitiativ handlar om att identifiera en utvecklingslinje för verksamheten och att implementera denna. Erfarenheter visar att konkreta gemensamma problemställningar skapar engagemang och samarbetskultur och att konkreta projekt kan spela en betydande roll i att driva interdisciplinära processer framåt. Det prioriterade tillvägagångssättet är därför en handson projektdriven utvecklingslinje, där ambitionen är att inom projektet understödja och i vissa fall initiera konkret projektutveckling. Genom denna typ av samverkan utvecklas konkreta verksamheter i Marint centrum parallellt som kunskap och kompetens ackumuleras i takt med att nya aktörer knyts till Marint centrum. Genomförandet av dessa projekt är också en central dimension i kommunikationen och resultatspridningen av projektet. Arbetet leds av en klustermotor (termen används även om det är handlar om ett klusterinitiativ och inte ett kluster), bestående av projektledaren, processtödet kring klusterinitiativ och ett antal klusterfrämjare (åsyftar klusterinitiativfrämjare) i egenskap av samarbetsparter och/eller upphandlad specialkompetens. Projektets genomförande delas in i tre, i vissa avseenden något överlappande, faser. En inledande fas som ägnas åt detaljplanering och samlande av nyckelkompetenser och samarbetsparters. Därefter följer en genomförandefas, som är projektets längsta fas. Avslutningsvis genomförs aktiviteter för att sammanfatta och sprida projektets resultat och planera för verksamhetens fortlevnad efter projektets avslutande. Projektgruppen ansvarar för projektets verksamhet och bedriver ett aktivt arbete i genomförandet av projektet på ett övergripande plan. Därtill bedrivs delar av projektet inom ramarna för tre fokusområden: a) Biomimetik/materialutveckling b) Miljöteknik/Cleantech c) Innovativa miljöer/knowledge transfer Avsikten är att skapa tematiska grupper/ thinktanks som samlar aktörer inom ett visst kompetensområde. Grupperna ska driva en diskussion och ett arbete för att utveckla klusterinitiativet i förhållande till respektive kompetensområde. Inom de tre grupperna ska olika aktiviteter och projekt utvecklas och genomföras, i linje med projektets hands-onkoncept. Kompetensområdenas bredd talar för att ämnena för dessa projektaktiviteter kommer att variera över tid. Genom detta fria angreppssätt är syftet att skapa förutsättningar till fritt associerande och därigenom stimulera nya idéer och innovationsutveckling. Detta innebär också att grupperna med största sannolikhet stundtals kommer att behandla områden och engagera sig i projekt som är gränsöverskridande och har kopplingar sinsemellan. Det är därför avgörande att grupperna är flexibla och kan samverka med varandra. Olika aktörer kan vara involverade under olika perioder, beroende på fokusområde och aktivitet/projekt. En person utses att ansvara för planering, samordning och rapportering av aktiviteterna inom grupperna. Ansvaret för kontinuiteten och aktiviteternas relevans i förhållande till projektets syfte faller på klustermotorn och övriga aktörer i projektledningen. Projektets tre faser och aktiviteter återges i bilaga 1. 8.8 Projektavgränsning Utvecklandet av Marint centrum i dess helhet omfattar flera verksamhetsområden, varav ett är ämne för detta projekt. Helheten kan sammanfattas enligt följande: Mångdisciplinärt marint klusterinitiativ och kompetenscenter Marint kunskapscentrum med pedagogisk verksamhet, arrangerande av konferenser, seminarier, utställningar etc för att sprida kunskap om havsmiljöfrågor Arena för internationell samverkan och projektsamarbeten rörande ett hållbart Östersjöfiske Marint kulturarv och marin turism Konferensanläggning Marint upplevelsecenter Dessa områden kommer att utvecklas inom olika tidsperspektiv, med olika huvudmän och samarbetsparter och olika finansieringsformer. Tillväxtverket 14E 29 April Omfattningen av detta projekt är avgränsad till det första verksamhetsområdet, utvecklandet av ett marint klusterinitiativ och kompetenscenter. Detta ligger bortom en kommuns ordinarie verksamhet och traditionella kompetens- och ansvarsområden. Därför kan projektets verksamhet inte bedrivas inom den ordinarie kommunala verksamheten, utan projektformen är nödvändig. Detsamma gäller samverkan med externa parter, inom näringsliv, akademi och andra aktörer inom offentlig sektor, för att tillförskansa erforderlig kompetens och erfarenhet av exempelvis klusterinitiativutveckling och liknande processer. Utvecklandet av ett klusterinitiativ och kompetenscenter enligt Triple Helix innebär skapandet av en helt ny typ av verksamhet i Simrishamn. I synnerhet är det kopplingen till akademin som utgör en viktig förnyelsefaktor på det lokala 7 (2)
planet. Detta skapar nya möjligheter inte minst för näringslivet lokalt/regionalt. I takt med att Marint centrum växer och fler externa aktörer knyts till klusterverksamheten, kan vidareutveckling ske på olika vis. 8.9 Koppling till det regionala näringslivet Det finns en gedigen lokal kunskap och kompetens relaterad till marina frågor i Simrishamn. I ett regionalt perspektiv utmärker sig Skåne med en hög andel kunskapsintensiva företag och ett differentierat näringsliv. Avsikten med utvecklandet av Baltic Sea R&D och Marint centrum är att skapa en verksamhet som också gynnar det lokala/regionala företagsklimatet och stärker det lokala/regionala näringslivets konkurrenskraft. Genom att attrahera akademiska verksamheter och projekt, kunskapsintensiva företag och organisationer liksom olika myndigheter och myndighetsfunktioner till Simrishamn skapas en verksamhet som är helt ny i området och som kan utnyttjas på olika vis av det lokala/regionala näringslivet och bidra till bland annat affärs- och verksamhetsutveckling, exportmöjligheter, en starkare innovationsstruktur, ökad tillväxt och sysselsättning. Projektet ska aktivt verka för att involvera aktörer i det regionala näringslivet i klusterinitiativets utveckling. Ett arbete ska bedrivas för att skapa en struktur för kompetensöverföring och spridningseffekter från Marint centrum till det befintliga näringslivet i regionen, genom att knyta det till aktiviteter, företag och verksamheter i Marint centrum. Detta ska göras genom att bjuda in det befintliga näringslivet till aktiviteter såsom tematiska workshops, matchmaking etc. Ett konkret exempel på en särskild möjlighet för det lokala/regionala näringslivet som skapas genom projektet är kopplingen till projektet SPIN (Sustainable Production through Innovation in Small and Medium sized Enterprises), som ska bidra till fler innovationer hos små och medelstora företag (SME) runt Östersjön (mer information i Bilaga 1 Fördjupad projektbeskrivning, avsnittet Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning). Följande lokala/regionala aktörer definieras som nyckelaktörer: Simrishamns kommuns näringslivsråd Business Region Skåne Region Skåne Näringsliv Sparbanken Syd och dess nätverk Sydsvenska industri- och handelskammaren Ystad-Österlenregionens nätverk för miljö- och energiföretag Lokala och regionala affärsparter och underleverantörer av produkter, tjänster och kompetenser, t.ex. Adventura AB, Kajakriket AB, SIN Offshore AB, Skillinge Svets & Mekaniska AB, Simrishamns Mekaniska AB. 8. Projektbeskrivning (forts) 8.1 Koppling till andra projekt/insatser Tillväxtverket 14E 29 April 8 (2)
Projektet har direkt koppling till ett annat projekt inom Strukturfondsprogrammet Skåne-Blekinge. Kopplingar till andra insatser och projekt redovisas i avsnittet Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning. Effekter på regional utveckling och tillväxt - ESS/MAX IV Region Skåne leder detta projekt, som syftar till att: - Föra en dialog kring hur olika aktörer kan arbeta kring utveckling av attraktiva innovationsmiljöer. - Ta fram fördjupade analyser kring hur olika aktörer kan ta tillvara på tillväxteffekterna av ESS och MAX IV. - Sprida information och kunskap för att öka medvetenheten om materialforskningens betydelse och behovet av åtgärder. - Skapa en skånsk samarbetsarena med fokus på innovations- och utvecklingsförutsättningar kring ESS och MAX IV. - Stödja arbetet med att utveckla ESS och MAX IV:s bidrag till skånsk innovationskraft och innovationsförmågan i Öresundsregionen. - Delta i nationellt, transnationellt och internationellt samarbete. Simrishamns kommun deltar och medfinansierar projektet och syftet är att genom detta samarbete knyta Marint centrum närmare det skånska innovationssystemet i allmänheten och till materialutvecklingen i synnerhet. För detta är särskilt de tre sistnämnda syftena högintressanta. Projektets kontaktperson: Therése Nilsson, Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, Enheten för planeringsstrategier, tfn 44-39 32 57, therese.k.nilsson@skane.se. 8.11 Resultatspridning Informations- och resultatspridning sker kontinuerligt under projektets gång genom tryckt marknadsföringsmaterial, elektroniskt nyhetsbrev, hemsida, möten och spridningsseminarier. Projektledaren ansvarar för den övergripande resultatspridningen liksom för att koordinera resultatspridningen från projektets delaktiviteter. I projektets inledande fas ska en kommunikationsplan utarbetas, som bland annat ska vilka olika budskap som ska kommuniceras till olika målgrupper. 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Uppföljning och utvärdering av projektet sker kontinuerligt under hela projektets gång. Arbetsgrupperna kommunicerar sin verksamhet till projektledningen skriftligt via det webbaserade projektverktyget och muntlig i samband med möten, information per telefon etc. Styrgruppen, som sammanträder varje månad, ansvarar för löpande uppföljning och utvärdering av projektet. Två gånger per år ska projektledningen rapportera till referensgruppen och Simrishamns kommuns kommunfullmäktige. Sparbanken Syds ledning och styrelsen för Sparbanken Syds Stiftelse för tillväxt samt Region Skåne får information i samband med rapporteringen till referensgruppen alternativt separat med minst ett halvårs intervall. Avsikten är att den anlitade externa kompetensen och processtödet också ska nyttjas för kontinuerlig utvärdering av projektets verksamhet. I slutet av projektperioden ska extern kompetens anlitas till utredningen av verksamhetens fortsättning efter projekttidens slut. Denna utredning inbegriper en utvärdering av projektets verksamhet. Tillväxtverket 14E 29 April 9 (2)
9. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Startdatum Slutdatum Budgeterad kostnad Samlande av kompetens och fastställande av projektorganisationen 21-4-1 21-7-31 5 Identifiera en utvecklingslinje och fastställa arbetsplan 21-5-1 21-1-31 1 Införskaffande av webbaserat projektverktyg 21-4-1 21-7-31 3 Kommunkationsstrategi 21-5-1 21-1-31 3 Planering och inledande av benchmarking 21-5-1 21-1-31 5 Skapa en dynamisk och kreativ verksamhetsmiljö 21-1-1 212-12-31 45 Skapa strukturer för innovations- och affärsutveckling 21-1-1 212-12-31 45 Knyta Marint centrum till Öresundsregionens innovationssystem 21-1-1 212-12-31 45 Attraherande av etableringar till Marint centrum 21-1-1 212-12-31 45 Omvärldsanalys och benchmarking 21-4-1 212-12-31 1 Tematisk verksamhet i arbetsgrupper 21-6-1 212-12-31 6 Utredning av klusterinitiativets framtida utveckling, organisation och drift 212-7-1 213-2-28 5 Insatser för något/några av de horisontella kriterierna 21-6-1 212-12-31 3 Informationsspridning om verksamhet och resultat 213-1-1 213-3-31 2 Projektutvärdering och slutredovisning, inklusive slutrapport 213-1-1 213-6-3 5 Projektets start och slutdatum 21-4-1 21-3-31 3 9 1. Indikatorer 1.1 Indikator Kvinnor Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnor och män) 1 1 Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnor och ägda av män) 1 1 Antal nystartade företag med delat/mixat ägande 1 Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot att stimulera innovationssystem och kluster 15 Antal personer som deltar i projekt med inriktning mot att stimulera innovationssystem och kluster 3 Antal samarbetsprojekt mellan företag och forskningsins 6 Antal nätverk som stärkts eller tillkommit som en följd 3 Antal företag som genom insatser i projektet samverkar 5 1.2 Kommentar till indikatorerna Tillväxtverket 14E 29 April 1 (2)
11. Horisontella kriterier (ta del av guider för horisontella kriterier som finns på www.tillvaxtverket.se) Vilken påverkan har projektet på jämställdhet - Syftar direkt till att öka jämställdheten - Har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten? 4. Hur kommer projektet kvinnor och män till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? 1. Projektet eftersträvar en jämn könsfördelning i projektets genomförande, t ex vad gäller deltagande aktörer i aktiviteter, och i projektorganisationen (med undantag för styrgruppen, som är en på förhand definierad grupp). Målsättningen är också att projektet ska resultera i ett antal verksamhetsetableringar med en balanserad könsfördelning och att nya arbetstillfällen och företag som ett resultat av projektet ska komma båda könen till godo. 2. Projektet kommer att stimulera kvinnor att delta i utvecklandet av Marint centrums klusterinitiativ och till att etablera verksamhet i centret. Könsfördelningen kommer att bokföras vid alla projektets större evenemang. Alla arbetsgrupper ska genomföra en aktivitet som speciellt riktar sig till kvinnor och som fokuserar på någon genusaspekt i förhållande till klusterinitiativets utveckling. Projektet ska aktivt verka för en jämnare könsfördelning för de aktuella medverkande företagen och organisationerna. Processtödet ska ha en särskild uppgift att planera inkorporerandet av genusaspekter i projektets och klusterinitiativets utvecklande. Genusaspekten ska beaktas i framtagandet av strategier och utvecklingsplaner för verksamheten, liksom i de utredningar som ska genomföras i projektet. Detta inbegriper ett beaktande av kvinnors respektive mäns behov i planerandet av verksamheter såsom affärs- och produktutveckling och rådgivning. 3. På sikt bidrar projektet till att skapa fler högutbildade arbetstillfällen. Högre utbildning medför som regel att kvinnor och mäns förutsättningar blir mer jämställda och projektet kan därför sägas ha en positiv långsiktig effekt på jämställdheten. Tillväxtverket 14E 29 April 4. Målsättningen är att det ska vara en jämn könsfördelning vad gäller företagande, arbetstillfällen som ett resultat av projektet. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald - Syftar direkt till att öka integration och mångfald - Har en övervägande positiv påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration och mångfald? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? 4. Hur kommer projektet olika grupper till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. 11 (2)
1. Projektets målsättning är att Marint centrum ska ingå i minst 5 internationella nätverk och därigenom få en kanal för att tillgodogöra sig perspektiv och kompetens som skiljer sig från de egna. En annan målsättning är att utveckla konferens- och seminarieverksamhet i Marint centrum med en internationell målgrupp. För att öka mångfalden i projektorganisationen är målsättningen att rekrytera utländska aktörer/personer med utländsk bakgrund till organisationen. 2. Projektet ska ingå i minst fem internationella nätverk och arrangera minst fyra internationella aktiviteter. Processtödet ska ha en särskild uppgift att beakta integration och mångfald i projektets och klusterinitiativets utvecklande. Projektets kommunikationsstrategi och projektets externa kommunikationsmaterial ska ta hänsyn till kommunikativ tillgänglighet. Marint centrums lokaler ska vara tillgänglighetsanpassade. 3. Östersjöns miljöproblem löses inte på nationell basis utan kräver internationellt samarbete. Det är därför av stor vikt att verksamheten i Marint centrum samverkar med internationella aktörer. Marint centrum ska erbjuda plats för tillämpad forskning, projektverksamhet, test- och experimentverksamhet, fältstudier och liknande. Genom att erbjuda dessa möjligheter till utländska forskare och aktörer, väntas personer från olika länder och med olika etnisk bakgrund komma att besöka och vistas i Simrishamn med omnejd. Dessa aktörers interaktion med den regionala omgivningen, i form av bl.a idé- och erfarenhetsutbyte på olika plan, bidrar till en ökad mångfald i regionen. 4. Ambitionen är att projektet ska komma olika grupper till godo vad gäller arbetstillfällen, företagande etc. 11. Horisontella kriterier (forts) Vilken påverkan har projektet på miljön - Syftar direkt till att förbättra miljön - Har en övervägande positiv påverkan på miljön - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mål finns avseende miljö inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? 4. Har projektet påverkan på något Natura 2-område? 1. Projektets övergripande mål är att etablera Marint centrum med en innovativ miljö för olika verksamheter med fokus på Östersjöns miljö och ett klusterinitiativ för samverkan inom Triple Helix kring dessa frågor. Projektet har som mål att attrahera och etablera verksamheter som rör utvecklande av miljöteknik samt innovationsutveckling genom biomimetik, som innebär att naturen inspirerar till utvecklandet av miljövänliga system, tekniker och material. Avsikten är att dessa verksamheter ska resultera i nya miljövänliga varor och tjänster. Målsättningen är att minst 3 nya företag ska skapas. En annan målsättning är att Marint centrums lokaler ska vara miljöanpassade. Åtgärder för detta beskrivs nedan (under fråga två). I görligaste mån ska alternativ som är mer skonsamma för miljön utnyttjas för resor och transporter i projektet, exempelvis tåg istället för flyg, kollektivtrafik eller samåkning framför egen bil. Genom användande av ett webbaserat projektverktyg kommer mycket av kommunikationen och arbetet i projektet att kunna hanteras online, vilket innebär färre resor och transporter. Tillväxtverket 14E 29 April 2. Arbetet för att uppnå målen inom miljö kommer att bedrivas inom främst inom arbetsgrupperna för biomimetik/materialutveckling respektive miljöteknik men också inom projektet som helhet. Dessa aktiviteter beskrivs i projektplanen och kommer att specificeras ytterligare när projektet inletts. Vad gäller Marint centrums lokaler genomförs en rad åtgärder för att miljöanpassa verksamheten. För att minska klimatpåverkan byts den befintliga elpannan mot närproducerad biobränsleeldad fjärrvärme. Ett energioptimeringsverktyg installeras och när renoveringen är klar kommer energianvändningen att kartläggas. Målsättningen är att sänka energianvändningen med 1 % på tre år. Uppvärmningen i Marint centrums konferenslokal har nyligen bytts från direktverkande el till en luftvärmepump, vilket sänker energiförbrukningen avsevärt. Inför 12 (2)
verksamhetsstart är avsikten att teckna avtal om miljöcertifierad el. Den administrativa personalen på Marint centrum kommer att ha tillgång till Simrishamns kommuns miljöbilar och fastighetsskötseln sker med elmoped. 3. Lyckas projektet kommer Marint centrums olika verksamheter att i ett långt perspektiv innebära positiva effekter för havsmiljön och miljön. Konkreta miljöeffekter av de planerade verksamheterna inom projektet är att andelen förnyelsebar energi ökar, minskad övergödning, mer balanserade syrenivåer i havet och minimerande av klimatpåverkans effekter. Marint centrums etablering och verksamheterna som ska bedrivas i centret bidrar till att uppfylla det nationella och regionala miljömålet om hav i balans samt levande kust och skärgård. Marint centrum samarbetar med Jordbruksdepartementet och Fiskeriverket för att skapa ett projekt inom hållbart fiske inom ramarna för EU:s Östersjöstrategi och flaggskeppsprojektet Sustainable Fishery. 4. I Simrishamns kommun finns flera Natura 2-områden, varav vissa sträcker sig ut i havet (se bilaga 3). Detta innebär att projektets positiva på havsmiljö kommer att inverka på dessa Natura 2-områden. Vilken påverkan har projektet på folkhälsan (endast obligatorisk uppgift för Östra Mellansverige) - Syftar direkt till att förbättra folkhälsan - Har en övervägande positiv påverkan på folkhälsan - Har en övervägande negativ påverkan på folkhälsan Besvara kortfattat följande tre frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende folkhälsa inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller folkhälsa? 3. på vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter folkhälsan hos olika grupper? Tillväxtverket 14E 29 April 12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter projektperioden 13 (2)
Efter projektperioden förväntas Marint centrums klusterinitiativ ha passerat startfasen och kommit en bra bit in i en tillväxt- och genomförandefas, med ett stabilt och växande antal etableringar/hyresgäster. De företag som etablerar sig i Marint centrum delar en unik mötesplats med inspiration, kompetens och service som underlättar utveckling och kreativitet. Företag, idéer, produkter och människor växer tillsammans. Marint centrum kan visa på positiva effekter på tillväxt, konkurrenskraft och företagande i sydöstra Skåne, vilket bidrar till att stärka utvecklingen i regionen som helhet. Marint centrum bidrar till att profilera regionen med spetskompetens kring marina miljöfrågor och till att sätta Skåne på kartan i både ett nationellt perspektiv och i hela Östersjöregionen. 12.2 Förväntad verksamhet efter projektperioden Projektets verksamhet drivs vidare och fortsätter att utvecklas i ett allt starkare nätverk av samarbeten med andra marina och/eller regionala aktörer. Fortsatt projektarbete kan vara ett bra alternativ under en period, men parallellt med detta behöver en mer permanent organisationsform skapas på sikt. Intressenter som möjliggör denna organisationsförändring identifieras och en övergång kan inledas. 12.3 Förväntade effekter på sikt Marint centrum har blivit en stadigvarande aktör i det skånska innovationssystemet och inom Östersjöregionen med avseende på havsmiljöfrågor. Med kompetenscentret och klusterinitiativet som bas har Marint centrums verksamhet kunnat utvecklas vidare och diversifieras. Kommande utbyggnader skapas nya möjligheter innefattande nya kontors- och verksamhetslokaler, förbättrade konferensmöjligheter, butiker och restauranger med marin prägel, ett upplevelsecentrum om Östersjön o.dyl. Tillväxtverket 14E 29 April Gå nu vidare till bilaga Specifikation av kostnadsbudget och fyll i projektets ekonomiska uppgifter. 13. Kostnadsbudget 14 (2)
Kostnader År 21 År 211 År 212 År 213 Totalt Personal 567 342 756 457 756 457 189 114 2 269 37 Köp av tjänst 475 633 334 633 334 158 332 1 9 Lokalkostnader 92 5 123 334 123 334 3 832 37 Investeringar 1 1 Övriga kostnader 22 4 4 13 1 15 Intäkter i projektet (avgår) Faktiska kostnader 1 454 842 1 913 125 1 913 125 58 278 5 789 37 Offentliga bidrag i annat än pengar Summa totalt 1 454 842 1 913 125 1 913 125 58 278 5 789 37 14. Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kontant finansiering År 21 År 211 År 212 År 2 Totalt Simrishamns kommun 727 421 956 563 956 562 254 139 2 894 685 Summa kontant finansiering 727 421 956 563 956 562 254 139 2 894 685 Offentliga bidrag i annat än pengar Summa offentliga bidrag i annat än pengar Summa 727 421 956 563 956 562 254 139 2 894 685 Tillväxtverket 14E 29 April 14.2 Strukturfondsstöd År 21 År 211 År 212 År 213 Totalt Regionala fonden 727 421 956 563 956 562 254 139 2 894 685 14.3 Privat kontant finansiering 15 (2)
År 2 År 2 År 2 År 2 Totalt Summa 14.4 Summa total finansiering År 21 År 211 År 212 År 213 Totalt 1 454 842 1 913 126 1 913 124 58 278 5 789 37 15. Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Antal timmar Totalt Arbetsinsats Lokaler Material/utrustning Summa Tillväxtverket 14E 29 April 16 (2)
16. Bilagor för en komplett ansökan Nummer Bilaga 1 Fördjupad projektbeskrivning inklusive riskanalys 2 Specifikation av kostnader 3 Medfinansieringsintyg från offentliga medfinansiärer 4 Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda den sökande 17. Tillkommande bilagor Nummer Bilaga Uppgift om mervärdesskattskyldighet Underlag som styrker lokalkostnader Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer Upphandlingspolicy/Upphandlingsunderlag Beräkningsunderlag och specifikation för indirekta kostnader Uppgifter om aktiviteter som kan finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden samt beräkningsunderlag för kostnader knutna till dessa aktiviteter Beräkningsunderlag för resekostnader Redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som sökande, och/eller i projektet ingående företag mottagit under innevarande och föregående två beskattningsår. Samverkansavtal mellan parter som samverkar i ett projektgenomförande 5 Friställningsinstyg 6 Specifikation personalkostnader 7 Natura 2-områden i Simrishamns kommun Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter och förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt erhålls. Datum 21-1-11 Behörig att företräda sökanden Namnförtydligande Christer Akej Staffan Tellman Underskriven ansökan med bilagor lämnas/skickas in till aktuellt programkontor. Ansökan skickas även in elektroniskt. Postadress och e-postadress finns på Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kommer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. Tillväxtverket 14E 29 April 17 (2)
Specifikation av kostnader Bilaga Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 27-213 18.1 Personal Egen personal, namn/befattning Månadslön inkl Sysselsättningsgrad lönebikostnader (-1 ex,75) Antal månader Total kostnad Personal, se spec. i bilaga 5 2 269 37 1, 1 2 269 37 Summa personal 2 269 37 18.2 Personal fördelat per år År 21 År 211 År 212 År 213 Totalt Summa fördelat per år 567 342 756 457 756 457 189 114 2 269 37 19.1 Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Total kostnad Processtöd och specialkompetens klusterinitiativ, klusterutveckling och innovativa miljöer 45 Processtöd och specialkompetens affärsutveckling 2 Kompetens biomimetik/materialutveckling 4 Kompetens miljöteknik/cleantech 4 Kompetens innovativ miljö/knowledge transfer/inredning/arkitektur 4 Utredning av klusterinitiativets framtida utveckling, organisation och drift 5 Summa köp av tjänst 1 9 19.2 Köp av tjänst fördelat per år År 21 År 211 År 212 År 213 Totalt Summa fördelat per år 475 633 334 633 334 158 332 1 9 2.1 Lokalkostnader Ange typ av lokal Total kostnad Projektkansli projektleding och kansli till klusterfrämjarna, arbetsgrupperna m fl (2 rum, 3 mån) 24 Lokalhyra sammanträdesrum ca 1 ggr/år 3 Lokalhyra konferens- och utställningslokal (2 kr/dygn) 1 Summa lokalkostnader 37 Tillväxtverket 14E 29 April 2.2 Lokalkostnader fördelat per år År 21 År 211 År 223 År 213 Totalt Summa fördelat per år 92 5 123 334 123 334 3 832 37 18 (2)
21.1 Investeringar Ange objekt och antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Webbaserat projektverktyg 21-6-1 3 Informationssystem Marint centrum (skyltar, TV-skärmar etc) 21-1-1 7 Summa investeringar 1 21.2 Investeringar fördelat per år År 21 År År År Totalt Summa fördelat per år 1 1 22.1 Övriga kostnader Ange typ av kostnad Total kostnad Projektövergripande workshops och aktiviteter 1 Workshops och projektaktiviteter inom arbetsgrupperna 6 Möten referensgruppen, inkl resekostnader och logi 5 Resekostnader och logi vid studiebesök, konferenser, möten, nätverksbyggande o dyl 15 Kommunikation/marknadsföring inkl webbutveckling 2 Resultatspridning via möten, spridningsseminarier etc 5 Eventuella resekostnader, bifoga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kostnader, bifoga beräkningsunderlag med specifikation Summa övriga kostnader 1 15 22.2 Övriga kostnader fördelat per år År 21 År 211 År 212 År 213 Totalt Summa fördelat per år 22 4 4 13 1 15 23.1 Intäkter i projektet Ange typ av Intäkt Total kostnad Tillväxtverket 14E 29 April Summa intäkter i projektet 23.2 Intäkter i projektet fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år 19 (2)
24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tim/enheter Värde per tim/enhet Summa Summa offentliga bidrag i annat än pengar 24.2 Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år 25. Kostnader som finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden t.ex. utbildningsaktiviteter (kostnaderna ska vara upptagna under punkterna 18:1, 19.1 och 22.2) Kostnader Personal Köp av tjänst Övriga kostnader Total kostnad Summa Tillväxtverket 14E 29 April 2 (2)