Innan Teaterbesöket: Du kan även göra någon övning i klassrummet omkring tidsbegreppet Välj ur idébanken på sidan 4 i lärarmaterialet.

Relevanta dokument
BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström

Lärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

ROMEO OCH J THIS IS VÄSTERNORRLAND. Lärarhandledning. En munter skröna om vårt län

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Lärarmaterial Horisonter av Olle Strandberg

Lärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen

Verktygslåda för mental träning

KLÄ PÅ KLÄ AV (2-4 år)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Den rätta vägen LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial EVA SUSSO SIDAN 1. Namn: Inledningen. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Studieguide Hej skolan!

Erik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10)

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

PEDAGOGMATERIAL - SKA VI VA?

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen. av Daniel Goldmann

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Arbetshäfte Fröken Spöke

Pedagogisk handledning

Henke och bokstäverna som hoppar

DET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Veckobrev för Opalen2 v.35-37

Lärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK. Foto: Micke Sandström

Fröken spöke går på cirkus

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

Tro på dig själv Lärarmaterial

V.A.T lärstilstest och studieteknik

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Såhär vill jag ha det i skolan

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Turbo blir spökjägare

I berättande texter kan man arbeta med att låta eleverna leta ledtrådar och ta hjälp av följande frågor:

Svenhammeds journaler

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA HURRA VAD JAG ÄR RÄDD! Illustration: Michelle Hammenfeldt

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Intervjuguide - förberedelser

Demokrati & delaktighet

Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel

Fröken spöke fixar loppis

Lärarmaterial. Klara, ny i klassen. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN DU GNISSLAR

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Minifakta om dinosaurier

Att använda svenska 2

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED SKUGGOR & LJUS

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Måns och Mahdi på gården

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

troll i utkanten av samhället lärarhandledning innehåll inledning analys samtalsfrågor övningar

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

kunglig sago nytt fabler kon! sagor folksagor

Den döda flickans docka

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Transkript:

LÄRARMATERIAL Det börjar hända underliga saker i den trevliga lilla staden. Varför slutar människorna helt plötsligt att träffas, prata och umgås? Varför kommer ingen längre och hälsar på och varför har ingen tid? Vilka är egentligen De Grå som smyger runt och varför kan ingen se dem? En dag får Momo syn på tidstjuvarna. Hon kastas in i en hård kamp. Och i kampen prövas vännerna Momo eller kampen om tiden är ett samarbete mellan Cirkus Cirkör och Stockholms stadsteater Skärholmen. På scenen finns cirkusartister, skådespelare, lokala aktörer från Skärholmen och Botkyrka samt studenter på nycirkusprogrammet vid Danshögskolan i Stockholm. Momo är en historia om en flicka som förlorar sina vänner till tidstjuvarna och som beger sig ut på en resa i det okända. Hon löser en gåta, får ett uppdrag, tar sig an det och det stora äventyret kan börja. Ett gastkramande nycirkusäventyr där teater och nycirkus, fantasi och verklighet möts i en gränsöverskridande berättelse. Vad händer när vi förlorar förmågan att äga och ta ansvarar för vår egen tid? Vad är tid egentligen? Hur ser den ut? Är den personlig? Upplever vi den olika? Dessa och andra frågor ställer vi oss när vi möter Momo, hennes vänner och lär känna deras värld. Frågor och diskussioner kring tiden är en bra utgångspunkt när man ska prata om de stora livsfrågorna med barn. De kan hjälpa till att konkretisera något som är ganska abstrakt. Dessutom kan de ge våra tankar och vår fantasi vingar. Som Gigi säger i föreställningen jag ger mina historier vingar så att ni kan få syn på dem.

Innan Teaterbesöket: Berätta kort om historien och vad den handlar om En dag kommer en flicka till den stora staden. Hon heter Momo och har en alldeles speciell förmåga; hon kan lyssna. Hon lyssnar så att människor får syn på sig själva och upplever att de är unika och viktiga. Momo blir snabbt vän med stadens alla invånare. Hon visar dem sitt mod att våga vara den hon är, att tro på sin förmåga att påverka sin verklighet och att göra det omöjliga möjligt. Men en dag börjar saker och ting att förändras. Momos vänner har plötsligt inte tid för varandra längre utan bara arbetar och arbetar. Så får Momo syn på de Grå som ingen annan kan se och som får tiden att försvinna spårlöst - tidstjuvarna! Till Momos hjälp kommer Sköldpaddan Kassiopeia som för henne till Mäster Ora och tillsammans kastas de in i en hård kamp för att vinna tiden och vännerna tillbaka. Bra delar ur boken för högläsning Presentation av Momo, kapitel 1. Vännerna Beppo och Gigi, kapitel 4. Gigis text om fantasi/verklighet, sida 48. Om De grå; kapitel 6. Förbered eleverna på föreställningens speciella form och inför teaterbesöket På scenen finns cirkusartister, skådespelare från Stadsteatern, lokala aktörer från Skärholmen och Botkyrka samt studenter på nycirkusprogrammet vid Danshögskolan i Stockholm. Det blir både teater och nycirkus. Föreställningen varar ca. 2,5 timmar inklusive paus. Innan föreställningen får barnen hänga av sig ytterkläder i garderoben och under pausen hoppas vi kunna bjuda på frukt. Alla i publiken kommer att få ett programblad. Den ena sidan av bladet är en affisch som man kan ta med sig hem och sätta upp och på den andra sidan finns fakta om föreställningen. Där hittar ni också gåtor för åskådarna att lösa. Det är viktigt att prata med barnen om teatersituationen. Om att respektera och lyssna på aktörerna på scenen, vilket inte betyder att man inte har rätt att reagera. Artister älskar att få applåder. För de lite äldre eleverna: Berätta gärna varför du valt att se just den här föreställningen. Diskutera hur man upplever teater och begreppen bra eller dålig teater och hur olika det kan vara för olika personer. Du kan även berätta för eleverna lite kring hur teaterbesöket ska vävas in i skolarbetet. Prata lite kring temat tid Vad är tid egentligen? Hur ser den ut? Är den personlig? Vad händer när vi förlorar förmågan att äga vår tid och inte längre ansvarar för den? Upplever vi tiden olika? Du kan även göra någon övning i klassrummet omkring tidsbegreppet Välj ur idébanken på sidan 4 i lärarmaterialet. Du väljer självfallet det som passar dig och er bäst.

Efter Teaterbesöket: Fånga in intrycken Ställ frågor om föreställningen. Vad handlade den om? Vilken relation hade Momo till tiden? Varför kunde just hon stå emot De Grå? Hur var Beppos förhållande till tiden? Eller Gigis? Du väljer själv hur mycket du vill fånga upp och prata kring föreställningen. Analysen kan höja teaterupplevelsen och hjälpa till att förstå vad den handlat om. Det finns olika gåtor i programmet som kan användas i klassrummet. T.ex. för de mindre barnen; lös en av gåtorna, lämna svaret i en ask som är gömd i klassrummet. När de lämnat sina svar på gåtorna får de nästa ledtråd så de kan hitta ett Uppdrag! Kanske nedskrivna på papper eller på en hemsida. Alla får ett uppdrag. Du kan förstås själv hitta på egna Uppdrag med anknytning till temat Tid. Ta er an ett uppdrag Några är mer teoretiska och några mer praktiska. Du väljer själv hur du formulerar frågorna och uppgifterna utifrån barnens ålder och den tid du väljer att ge efterarbetet. UPPDRAGEN Forska kring frågor om tiden Här väljer ni en eller flera frågor. Vad är tid? Hur ser tiden ut? Kan man se tid? Hur ser min tid ut? Hur använder jag min tid? Upplever vi tiden olika? Hur upplever du tiden? Finns det olika tid? Hur delar vi upp tiden (t.ex. timmar, minuter, sekunder, dåtid, nutid, framtid) Har vi olika tidsbegrepp i olika kulturer? Har vi olika tidsbegrepp under olika tidsepoker? Kan man färdas i tiden? Einsteins tankar om tid och vad betyder det om tiden är relativ? Är tiden linjär, om inte hur tänker jag mig den då? Hur låter tid? Spela in vid olika tidpunkter under ett dygn. Kan tiden ta slut? Hur ser det ut när jag har gott om tid och ont om tid? Månen och tidvattnet. Använd gärna ditt undervisningsämne som utgångspunkt för frågor och uppdrag. Samarbeta gärna med någon annan lärare i ett annat ämne. Fota, måla, skriv poesi eller berättelser. Använd alla möjliga former för forskningen. Redovisa på olika sätt för varandra. Stoppa tiden nu! Hur ser din tid ut? Ta ett foto på tiden och skicka det till bild@stoppatiden.nu. När du tar en bild fryser du tiden, det vill vi se så skicka den till oss! Vi publicerar alla inskickade och godkända bilder i vårt tidstoppar-galleri på sidan. Barnen tar foton, väljer sedan ut vilka bilder de vill skicka in. Barnen kan även göra egna collage med bilder och text. www.stoppatiden.nu Fota och skicka in. Tid och stress Du kartlägger din tid under en viss period t.ex. en dag, ett dygn, kollar hur mycket du stressar, när du stressar. Sen gör du en plan för hur du kan gå emot denna tids stress t.ex. vid varje

situation stannar du upp och gör det du ska i en långsam takt. Ta in begreppet ställtid; ta tid till förberedelse och eftertanke. Kom med konkreta förslag. Skriv ner när det fungerade bättre att göra saker i en lugnare takt, i en snabbare takt. Med ställtid. Hur blev skillnaden? Kolla hur många saker du gör under denna tid. Gör du för många saker eller är det hur du gör dem, som ändrar din upplevelse? Prova praktiskt att göra på olika sätt som gör att du inte känner dig stressad. Dokumentera och redovisa för varandra. Skapa en egen Stjärnstund Bilda små grupper. Börja med att fundera kring vad en stjärnstund är (se boken sid. 173; Att allt och alla samverkar och skapar något ihop och detta blir något nytt och unikt som aldrig tidigare har hänt). Hur vill du att er stjärnstund ska se ut. Vad bygger den på? Vad är förutsättningarna? T.ex. att arbeta med bilder, teater, cirkus, ord osv. Hitta en fantasifull form för redovisningen, - bjud in till kafé och redovisning, gör om rummet. Ni kanske kan bjuda in en annan klass från en skola i Skärholmen eller Botkyrka. IDÉBANK MED STJÄRNSTÄNK Hälsningsövning Hela gruppen kan jobba samtidigt. Ge barnen ett förslag på några enkla rörelser och ord som de lär sig som en liten sekvens. T.ex. en hälsningsritual a la Skärholmen eller Botkyrka (olika handslag, ett hej). Alla gör samma rörelsesekvens. När alla lärt sig den sekvensen börjar alla barnen gå runt i rummet för att sedan genom ögonkontakt hitta någon annan i rummet och tillsammans göra hälsnings sekvensen. Först gör de övningen långsamt och en sak i taget. Sen gör de samma övning men väldigt fort. Prata om vad som hände, skillnaden och hur det kändes. Nästa steg kan vara att göra samma övning, men du bestämmer en tidssekvens t.ex. 1 min. under vilket övningen ska göras. Först långsamt, sen fort. Prata sen om hur de upplevde de olika övningarna. Vilken tidssekvens kändes kortare (när du gjorde hälsningssekvensen långsamt eller fort) och vilken kändes längre? Prata kring hur olika vi upplever tiden. Uppskatta en minut Prova att uppskatta en minut. Alla sitter tysta och blundar under 1 minut. Du ger dem i uppgift att uppskatta när minuten har gått och när de tror att den tiden gått, öppnar de ögonen. Övningen sker under tystnad och ingen säger högt när de tror att minuten har gått. Vänta tills alla har öppnat ögonen. Prova på olika tidssekvenser. Prata kring olika upplevelser av tid. Vad hinner man göra på en minut? Gruppövningar: Vad hinner man göra på en minut. Gissa hur många namn man hinner rabbla på en minut. Gissa hur många solar man hinner rita. Gissa hur många armhävningar man hinner göra. Hur långt hinner man kan gå på en minut? Vad hinner man egentligen göra på en rast? Prova även i klassrummet att göra de olika saker man gissar kring och ta tid. Måla/rita/skriv: Hur ser tiden ut?

Om ställtid Tidstänkaren Bodil Jönsson skriver i sin bok Tio tankar om tid om begreppet ställtid. Ställtiden är den vi behöver för att samla våra tankar och komma på vad vi gör som nästa steg. Mellan olika handlingar behöver vi ställtid för att förstå vad vi gjort och vad vi ska göra. Man behöver ställtid och man vinner inget på att fuska med den. Observera den tid det tar att förbereda sig för något. Situationer där vi har tydlig ställtid: Innan matchen värmer man upp, innan daten tittar man sig i spegeln och drar en djup suck, innan man börjar laga mat plockar man rent i köket, innan man börjar meka med moppen tar man fram alla verktyg, innan man börjar spela på gitarren stämmer man den. Kom på fler exempel! Har du varit i någon situation idag där du använt ställtid? Har du någon förberedelse du brukar göra innan du läser läxorna? Tid och rytm. Jobba med rytm, det är också tid. Stå i ring, skapa varsin rörelse t. ex någon vinkar med handen, någon lyfter vänster ben osv. Gå ett par varv runt för att alla ska kunna komma ihåg sin rörelse. Varje barn gör sin rörelse i den ordning de står i ringen. Experimentera; vad händer med rytmen när ni ändrar placeringen av barn i ringen? Du kan även göra denna övning med ljud, eller kombinera. Gåtan: Dåtid, nutid framtid (sid. 181 i boken); filosofera kring den i grupper. Dröm om din framtid, vad behöver du göra i nutiden för att kunna förverkliga din dröm om framtiden. Vad har hänt i din dåtid som gör att du har en sådan dröm om din framtid. Tidsbegreppet i olika kulturer. Samla utländska ord för tid. Samla ordspråk om tid, på olika språk, översätt och analysera. Ser tidsbegreppet olika ut i olika kulturer? Be barnen intervjua sina föräldrar om tid. Vad gör man hemma när man har fritid? Vad är vikigast i en familj att lägga tid på? Vad är minst viktigt i en familj att lägga tid på? Vilken tid på dygnet är viktigast? Hur många klockor har ni hemma? Dokumentera hur din tid ser ut; välj en tidssekvens t.ex. en dag där du ska beskriva hur din tid ser ut, vad den innehåller, vad du gör osv. Samla föremål förknippat med tid. Be eleverna samla in saker som de förknippar med tid. Skriv något kring denna sak och dess relation till tiden. Gör en utställning, ett collage. Du kan även göra olika värderingsövningar kring tid. Dela upp rummet i 4 olika hörn, varje hörn hör till ett påstående om tiden, inget ska vara rätt eller fel utan mer ha med olika upplevelser kring tid att göra. T.ex. 4 olika känslor om hur det känns när jag har ont om tid, gott om tid osv. Du kan uppfinna flera varianter på denna form av övning, det viktiga är att komma igång tänket kring temat och att alla har möjlighet och rätt att tänka som de vill.

Sammanfattning En tanke kunde vara att ni innan besöket dels presenterar föreställningen och historien samt börjar tänka och fantisera kring tiden. Kanske först i mer allmänna frågor för att sedan efter teaterbesöket fördjupa arbetet genom samtal, diskussioner samt mer konkret arbete som att ta sig an ett av uppdragen. Du väljer själv hur du vill lägga upp arbetet, hur många tillfällen/lektionstimmar du vill ge denna forskning och resa genom tiden innan och efter teaterbesöket. Sidor i boken Momo om tid som ni kan läsa och inspireras av: s153 tidsgränsen, s 157 Aldriggränd, s.170 hos Mäster Ora, s.177 Kassiopeias förmåga att se in i framtiden, s.179 Mäster Oras filosofi om tiden, varje människas tid, s. 187 om tid är liv o livet bor i hjärtat och att förvalta sin tid med hjärtat, s. 250 om ensamtid eller att dela med andra, s.292 den vita staden, s. 293 om fryst tid. Lästips för alla nyfikna lärare: Bodil Jönsson: Tio Tankar om Tid, Audrey Niffenegger: Tidsresenärens Hustru Karin Wallin: Flygande mattor och forskande barn Lycka till med er tidsresa, ha det kul med uppdragen, och låt fantasin få vingar. Nina Lugn Teaterpedagog/Regissör.