Handikappolitiskt program om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder. med åtgärdsprogram för

Handikappolitiskt program om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder med åtgärdsprogram för 2003-2007 Antagen av Kommunfullmäktige 2003-11-26 56 1

Sammanfattning... 3 1. Så här tog vi fram programmet... 4 Uppdrag... 4 Arbetsgång... 4 2. Nulägesbeskrivning... 5 Människor med funktionshinder... 5 Handikappbegrepp... 5 3. Handikappfrågor i omvärlden... 5 Omvärldsmodell... 5 FN:s standardregler... 5 Nationell handlingsplan för handikappolitik i Sverige... 6 Handikappombudsmannen... 6 Program och planer i andra kommuner... 7 Kommunala handikapprådet... 7 4. Handikappolitikens vision i Munkedals kommun... 7 Programmets övergripande vision... 7 Framgångsfaktorer... 7 Inriktning... 8 5. Uppföljning... 8 6. Integrering av handikappfrågorna... 8 7. Åtgärdsprogram för 2003-2007... 9 1. Ökad tillänglighet...9 2. Ökad medvetenhet... 10 3. Arbete/sysselsättning... 10 4. En skola för alla... 11 5. Social service... 11 6. Aktiv fritid... 12 7. Yttre miljö och trafik... 12 Bilagor... 14 Bilaga 1 - FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning i korthet... 14 2

Sammanfattning En arbetsgrupp har på uppdrag av förvaltningschefsgruppen i kommunen arbetat fram ett handikappolitiskt program. Arbetsgruppen har bestått av representanter för handikappföreningar och kommunens förvaltningar. Handikapprörelsen har medverkat från start. Av Sveriges befolkning uppskattas över 10 % ha någon form av funktionshinder, vilket i Munkedals kommun skulle motsvara ungefär 1050 personer. Arbetet med handikappfrågor pågår på flera nivåer: internationellt, nationellt och kommunalt. Oavsett nivå syftar arbetet till att uppnå delaktighet och jämlikhet för alla. Munkedals kommuns program beskriver visioner, framgångsfaktorer och åtgärder för att nå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder. Programmet har sin grund i FN:s standardregler och den nationella handlingsplanen. Arbetet med handikappfrågor inom kommunen ska vara inriktat på: Att öka kunskapen om funktionshinder. Att skapa en tillgänglig kommun för alla. Att öka samarbetet mellan kommunen och handikappföreningarna. Arbetet i Munkedals kommun kommer under de närmaste 5 åren inrikta sig på följande områden: ökad tillänglighet, ökad medvetenhet, arbete/sysselsättning, en skola för alla, social service, aktiv fritid och yttre miljö och trafik. Utifrån de prioriterade områdena har konkreta åtgärder arbetats fram. Till varje åtgärd anges även vilken nämnd eller styrelse som är ansvarig för att genomföra åtgärden. Det handikappolitiska programmet med åtgärder kommer vara gällande under 5 år. Därefter ska ett nytt åtgärdsprogram tas fram. Uppföljning av det handikappolitiska programmet och åtgärderna skall göras årligen. Kommunstyrelsen har ansvar för uppföljningen. Det handikappolitiska programmet syftar till att ge ett samlat grepp kring handikappfrågor och göra det till allas ansvar. Målsättningen är att handikappaspekten ska finnas med i alla avseenden och att handikappfrågor integreras fullt ut. Ett långsiktigt resultat av det handikappolitiska programmet är därför att ett särskilt program inte skall behövas. 3

1. Så här tog vi fram programmet Uppdrag Under år 2000 fattade förvaltningschefsgruppen i kommunen beslut om att kommunen skall ha ett handikappolitiskt program. Inför arbetet betonades vikten av att handikapprörelsen medverkade från allra första början. Uppdraget att arbeta fram ett handikappolitiskt program har givits till en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av personer från handikapprörelsen och tjänstemän från kommunens respektive förvaltningar. Ytterligare en tjänsteman från omsorgsförvaltningen har fungerat som sammankallande och sekreterare i gruppen. På den första träffen med arbetsgruppen, som ägde rum hösten 2001, lades riktlinjerna tillsammans upp för arbetet. De personer som varit med i arbetsgruppen är: Föreningsrepresentanter Ivan Zätermyr, Hörselskadades riksförbund, HRF Sonja Johansson, Hörselskadades riksförbund, HRF Lillvor Johansson, Föreningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar, FUB Barbro Johansson, Synskadades riksförbund, SRF Lars-Göran Johansson, Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO Kommunrepresentanter Charlotta Wilhelmsson, Kommunstyrelsens hälsosamordnare Ingegerd Andersson, Ungdoms- och kulturförvaltningen Ronny Larsson, Miljö- och byggförvaltningen Susanne Thorin, Omsorgsförvaltningen Åsa Håkansson, Omsorgsförvaltningen Arbetsgång Arbetsgruppen har haft ett antal träffar under hösten 2001 och våren 2002. Arbetsgruppen har formulerat en övergripande vision och framgångsfaktorer för det handikappolitiska programmet. Ett annat resultat av träffarna är de åtgärdsprogram som presenteras längre fram. Grunden till åtgärdsprogrammet är en inventering som genomfördes under hösten 2001. Arbetsgruppen skickade ut en förfrågan till kommunens handikappföreningar och bad föreningsmedlemmarna att sammanställa vilka hinder som upplevs i den sociala, fysiska och psykiska miljön. I samband med förfrågan gavs också möjlighet för arbetsgruppen att berätta om det pågående arbetet med det handikappolitiska programmet. Sammanlagt svarade 6 föreningar. Åtgärdsprogrammen är redovisade i kommunala handikapprådet under våren 2002. Det handikappolitiska programmet har varit på remiss i kommunstyrelsen, omsorgsnämnden, ungdoms- och kulturnämnden, miljö- och byggnämnden samt kommunala handikapprådet. 4

2. Nulägesbeskrivning Människor med funktionshinder Av Sveriges befolkning uppskattas över 10 % ha någon form av funktionshinder. I Munkedals kommun skulle det motsvara ungefär 1050 personer. Funktionshinder kan vara psykiska, fysiska, sociala eller intellektuella skador, sjukdomar eller tillstånd. Omfattning och varaktighet varierar. Sålunda är människor med funktionshinder en mycket heterogen grupp. Några vanliga funktionshinder är allergi, psykiskt funktionshinder, hörselskada, reumatisk sjukdom, dyslexi, rörelsehinder, astma och inkontinensbesvär. Handikappbegrepp Med funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom möter betydande svårigheter i sin livsföring och har begränsad möjlighet eller är hindrad från att utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Handikapp är konsekvenserna av mötet mellan en funktionshindrad människa och brister i den omgivande miljön. Det miljörelaterade handikappbegreppet innebär att mötet med den omgivande psykiska, fysiska eller sociala miljön avgör om en människa i en viss situation blir handikappad eller inte. Handikapp kan därför alltid sägas vara något relativt. 3. Handikappfrågor i omvärlden Omvärldsmodell Arbetet med handikappfrågor pågår på flera nivåer: internationellt, nationellt och kommunalt. Oavsett nivå syftar arbetet till att uppnå delaktighet och jämlikhet för alla. På internationell nivå har medlemsstaterna i FN ställt sig bakom standardregler för delaktighet och jämlikhet. På nationell nivå har riksdagen fastlagt en nationell handlingsplan för handikappolitiken i Sverige. På kommunal nivå arbetar kommuner fram egna handlingsprogram i form av handikappolitiska program eller handikapplaner. Det är vanligt att kommunernas program eller planer tar sin utgångspunkt i FN:s standardregler och ibland även i Sveriges nationella handlingsplan för handikappolitiken. FN:s standardregler FN:s standardregler antogs av FN:s generalförsamling 1993 och syftar till att öka delaktigheten och jämlikheten i levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Reglerna är internationella och grundar sig på de mänskliga rättigheterna. Visserligen riktar sig reglerna till FN:s medlemsstater men de går även att tillämpa på kommunal nivå. Sverige har varit pådrivande i arbetet med framtagandet av reglerna och har liksom de flesta andra medlemsländerna förbundit sig att förverkliga reglernas intentioner och innehåll. 5

FN:s standardregler består av 22 regler uppdelade i 3 grupper (se bilaga 1). Den första gruppen av regler handlar om förutsättningar för delaktighet på lika villkor, den andra gruppen beskriver samhällets ansvar i olika huvudområden och den sista gruppen beskriver hur genomförandet ska gå till. Reglerna innehåller två viktiga principer. Alla människor har lika värde, samma rättigheter och skyldigheter. Reglerna tydliggör också skillnaden på handikapp och funktionshinder. Nationell handlingsplan för handikappolitik i Sverige I maj 2000 antog riksdagen propositionen Från patient till medborgare (99/00:79). Propositionen är en nationell handlingsplan för handikappolitiken i Sverige. Ambitionen med handlingsplanen är att göra handikappfrågor till allas ansvar. Handlingsplanen innehåller både mål och åtgärdsförslag på hur handikappfrågorna ska hanteras i Sverige. Målet för handikappolitiken ska vara ett samhälle som gör det möjligt för människor med funktionshinder att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Den grundläggande utgångspunkten för hur samhället ska utformas är människors lika värde. Under de närmaste åren skall följande områden prioriteras: Se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällsfaktorer Skapa ett tillgängligare samhälle Förbättra bemötandet Handikappombudsmannen Handikappombudsmannen, HO, är en statlig myndighet, som inrättades 1994. HO ska bevaka funktionshindrades rättigheter och intressen. HO:s mål med arbetet är att nå full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren för människor med funktionshinder. Grunden för HO:s arbete är FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. HO:s arbetsuppgifter bestäms av riksdag och regering. Några av HO:s arbetsuppgifter är: Bevaka hur standardreglerna efterlevs i Sverige Utreda anmälningar från enskilda Ge information om rättigheter, lagar och regler Bevaka, undersöka och granska hur samhället fungerar för människor med funktionshinder Föreslå förändringar Skapa opinion och ge information Arbeta för att öka tillgängligheten i samhället Samarbeta med handikapporganisationer, myndigheter, andra ombudsmän, kommuner, landsting och andra organisationer Bevaka det internationella arbetet inom EU, Europarådet, FN och andra internationella samarbetsorgan 6

Program och planer i andra kommuner I HO:s 7:e rapport till regeringen 2001 framgår att 52 % av landets kommuner har ett handikappolitiskt program eller handikapplan om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder. Programmen och planerna skiljer sig åt i både innehåll och omfattning t ex gällande vad de grundar sig på, om de ska utvärderas, vem som antagit dem, om den innehåller åtgärder för att undanröja hinder och inom vilka områden åtgärderna ska vidtas. Kommunala handikapprådet I HO:s 7:e rapport till regeringen 2001 visar det sig att så gott som samtliga kommuner i Sverige har ett kommunalt handikappråd även om platsen i den kommunala organisationen kan se olika ut i kommunerna. I Munkedals kommun har det kommunala handikapprådet funnits sedan 1978 och lyder organisatoriskt under omsorgsnämnden. Syftet med kommunala handikapprådet är att samråda och utbyta ömsesidig information mellan företrädarna för handikapporganisationerna och omsorgsnämnden i frågor som har aktualitet för funktionshindrade. Handikapprådets ledamöter är representanter från handikappföreningarna i kommunen. I handikapprådet finns även förtroendevalda från kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden, omsorgsnämnden och ungdoms- och kulturnämnden med. 4. Handikappolitikens vision i Munkedals kommun Programmets övergripande vision Det här programmet beskriver visioner, framgångsfaktorer, mål och åtgärder för att nå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder. Visionen för Munkedals kommuns handikappolitik är att tillförsäkra människor med funktionshinder jämlikhet och delaktighet i Munkedals kommun. Visionen har sin grund i FN:s standardregler och den nationella handlingsplanen. Framgångsfaktorer För att nå den vision som vi har satt upp krävs att vi arbetar effektivt och framgångsrikt med handikappfrågor inom kommunen. I kommunen ska vi därför arbeta för: Att öka kunskapen om funktionshinder. Att skapa en tillgänglig kommun för alla. Att öka samarbetet mellan kommunen och handikappföreningarna. 7

Inriktning Arbetet i Munkedals kommuns kommer under de närmaste 5 åren inrikta sig på följande områden: 1. Ökad tillänglighet 2. Ökad medvetenhet 3. Arbete/sysselsättning 4. En skola för alla 5. Social service 6. Aktiv fritid 7. Yttre miljö och trafik Utifrån de prioriterade områdena har konkreta åtgärder arbetats fram. Till varje åtgärd anges även vilken nämnd eller styrelse som är ansvarig för att genomföra åtgärden. För att nå våra mål måste åtgärder vidtas och genomföras. 5. Uppföljning Det handikappolitiska programmet och åtgärdsprogrammet kommer vara gällande under 5 år. Därefter ska ett nytt åtgärdsprogram tas fram. Uppföljning av det handikappolitiska programmet och åtgärdsprogrammet skall göras årligen. Formen för uppföljning är inte fastställd men bör ske i en samverkan mellan handikappföreningar (KHR), förtroendevalda och tjänstemän. T ex kan seminarier där berörda förvaltningar redovisar hur långt man har kommit med åtgärderna arrangeras. Kommunstyrelsen har ansvar för uppföljningen. Inför framtagandet av ett nytt handikappolitiskt program med åtgärdsprogram skall en omfattande utvärdering genomföras. Den skall ligga till grund för nästa tidsperiod. Utvärderingen har kommunstyrelsen ansvar för men skall ske i samverkan mellan handikappföreningar (KHR), förtroendevalda och tjänstemän. 6. Integrering av handikappfrågorna Det handikappolitiska programmet med åtgärdsprogram syftar till att ge ett samlat grepp kring handikappfrågor och göra det till allas ansvar. Delar av handikappfrågorna och målen bör även tas med i andra kommunala planer och program. Målsättningen är att handikappaspekten finns med i alla avseenden och att handikappfrågor integreras fullt ut. Ett långsiktigt resultat av det handikappolitiska programmet är därför att ett särskilt program inte skall behövas. 8

7. Åtgärdsprogram för 2003-2007 Nedan återfinns olika åtgärder inom 7 områden. Målsättningen är att åtgärderna ska genomföras inom 5 år. De olika åtgärderna redovisas inte i någon prioritetsordning. För att kunna genomföra åtgärderna krävs samarbete mellan alla nämnder och styrelser. Till varje åtgärd anges vilken nämnd eller styrelse som är ansvarig. Är flera nämnder och styrelser ansvariga ligger samordningsansvaret på den nämnd eller styrelse som är understruken. Finns ingen understrykning krävs ingen samordning. Åtgärderna är kortfattade och konkreta och beskriver vad som ska göras. De grundar sig på de diskussioner som förts i arbetsgruppen och de remissvar som inkommit. Nämnderna har i respektive remissvar utvecklat tankar kring varje åtgärd, utsett kontaktperson och gjort kostnadsberäkningar. 1. Ökad tillänglighet Mål: Munkedals kommun skall ge aktuell information om tillgänglighet för funktionshindrade i kommunen i former som alla kan ta del av. Lokaler och platser där kommunal verksamhet bedrivs skall vara tillgängliga för alla. Åtgärd Ansvar 1.1. Texttelefon skall installeras i kommunens växel för att medge KS kommunikation för gravt hörselskadade och döva. 1.2. Kommunal information skall återfinnas på internet och vara KS lättillgänglig för alla. 1.3. Det skall finnas en handikappstoalett i varje samhälle i KS kommunen. 1.4. En handikappguide skall tas fram. Den skall revideras vartannat KS år eller vid behov. 1.5. I de kommunala samlingslokaler och sammanträdesrum som KS ännu inte utvecklats med hörslingeutrustning skall sådan utrustning installeras. 1.6. En förteckning över vem som har ansvar för hörselslingan i KS kommunens lokaler skall finnas. Ansvaret omfattar befintlighet, tillgänglighet och skötsel. Mätinstrument för kontroll av hörselslingans funktion skall anskaffas och tilldelas skötselansvarig person för respektive lokal. Utbildning av personal som är ansvarig för hörselslingan skall genomföras. Utbildningen sker därvid även på portabel hörselslinga. 1.7. Vid nybyggnation skall hörslingeutrustning vara installerad i KS samlingslokaler och sammanträdesrum från det att byggnaden tas i bruk. 1.8. Ljudnivåer från fläktar mm skall uppmätas i kommunens alla KS lokaler. Där så krävs skall åtgärder vidtas. 9

2. Ökad medvetenhet Mål: Munkedals kommun skall ge personal och förtroendevalda kunskap om funktionshinder, funktionshindrades rättigheter, behov och möjligheter. Munkedals kommun skall verka för ökad medvetenhet om människor med funktionshinder hos allmänhet, olika myndigheter, organisationer, privata näringslivet m fl. Åtgärd 2.1. Allmänheten skall informeras om de funktionshindrades situation, t ex vid en särskilt anordnad handikappinformationsdag. Information skall därvid lämnas av såväl kommunen, handikapporganisationerna som landstinget. 2.2. Kommunen skall genomföra utbildningsinsatser till alla kommunanställda om bemötande av funktionshindrade och dess anhöriga. 2.3. All personal inom äldre- och handikappomsorgen skall ges utbildning i syn- och hörselkunskap i samarbete med HRF och SRF. 2.4. Omsorgspersonal skall ges utbildning om funktionshinder och bemötande. 2.5. KHR ska utvecklas i syfte att förbättra dialogen mellan kommunen och handikappföreningarna och för att öka handikappföreningarnas delaktighet. Ansvar KS, MBN,, ON, KHR KS, MBN,, ON, KHR ON ON ON, KS, MBN,, KHR 3. Arbete/sysselsättning Mål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Personalansvariga i Munkedals kommun skall ha en hög kunskap om funktionshinder och handikapp. Munkedals kommun ska verka för att ge personer med funktionshinder samma möjligheter till arbete som andra. Daglig verksamhet eller annan sysselsättning skall erbjudas den person vars funktionshinder omöjliggör anställning. Åtgärd 3.1. Dagverksamhet i integrerad form för personer med funktionshinder skall finnas inom kommunen. 3.2. Kommunen skall verka för att utvecklingsstörda inte utsätts för segregering på olika arbeten. Ansvar ON KS, ON, 10

4. En skola för alla Mål: Förskolor och grundskolor i Munkedals kommun skall vara tillgängliga för alla elever, deras anhöriga och personal. Utbildning för funktionshindrade skall vara integrerad med den ordinarie undervisningen om inte särskilda skäl talar för annat. Kommunal vuxenutbildning på grundskole- och gymnasienivå skall vara tillgänglig för funktionshindrade på samma sätt som för övriga vuxna. Förtroendevalda, personal och elever i grundskolan skall ha god kunskap om funktionshinder och handikapp. Åtgärd 4.1. Kommunen skall verka för att utvecklingsstörda, så långt som möjligt, integreras i det ordinarie utbildningssystemet. 4.2. När en funktionshindrad elev börjar i en klass, skall efter målsmans medgivande, information om elevens funktionshinder lämnas till såväl lärare som elever med föräldrar. 4.3. En första information om risken för hörselskada och tinnitus skall lämnas i förskoleklass eller skolår 1 för att sedan tas upp mer noggrant i skolklass 6. 4.4. Kommunen skall verka för att utvecklingsstörda inte utsätts för segregering i skola och fritid. Ansvar 5. Social service Mål: Människor med funktionshinder skall vara delaktiga i och ha inflytande över hur kommunens insatser utformas. Munkedals kommun skall genom snabba och effektiva bostadsanpassningsåtgärder möjliggöra och underlätta eget boende för funktionshindrade. Åtgärd 5.1. Syn- och hörselinstruktören skall ges mer tid för att kunna stödja och hjälpa hörselskadade i bostaden. 5.2. Fungerande inläsningstjänster för kommunal kommunikation skall erbjudas vid behov och efterfrågan. 5.3. Kommunen skall verka för att det finns en fast kontaktperson inom den kommunala hälso- och sjukvården för personer som är utvecklingsstörda/funktionshindrade. Ansvar ON, ON, KHR 11

6. Aktiv fritid Mål: Personer med funktionshinder ska ges samma möjlighet till rekreation, idrottsutövning och aktiv fritid som andra invånare i kommunen. Munkedal ska vara en attraktiv besöksstad och erbjuda möjligheter till en aktiv fritid för alla. Förtroendevalda och anställda i Munkedals kommun som arbetar med idrotts-, rekreations- och kulturfrågor skall ha hög kompetens om funktionshinder och handikapp. Åtgärd 6.1. Information om aktiviteter lämpliga för personer med funktionshinder skall anges i kommunens information till allmänheten. 6.2. Kommunen skall stimulera föreningar och andra att arrangera lämpliga aktiviteter inom fritids- och kulturområdet, vilka medger att personer med funktionshinder kan delta. 6.3. Kommunen skall följa socialstyrelsens rekommendationer kring ljudnivåer och informera de som berörs. 6.4. Kommunen skall verka för att utvecklingsstörda får en aktiv fritid. Ansvar MBN 7. Yttre miljö och trafik Mål: Munkedal skall vara tillgängligt för alla. Alla platser och publika lokaler skall vara tillgängliga för alla. Hinder och brister i inre och yttre miljö som kommunen är huvudman för eller bär ansvar för skall avhjälpas så snart det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Förtroendevalda och anställda i Munkedals kommun som arbetar med planering, förvaltning och byggande ska ha hög kunskap om funktionshinder och handikapp. Kollektivtrafiken skall vara tillgänglig för alla. Åtgärd 7.1. En brukargrupp som lyder under kommunstyrelsen bör tillsättas. Brukargruppens uppgift är att följa upp frågor som har med den anropsstyrda trafiken att göra. 7.2. Hörselskadades intressen skall bevakas och deras situation i den allmänna kollektivtrafiken skall förbättras t ex genom visuella informationsskärmar och hörslingeutrustning. 7.3. Synskadades intressen skall bevakas och deras situation i den allmänna kollektivtrafiken skall förbättras t ex genom utrop på bussar och tåg. 7.4. Gångbanor skall byggas ut i samhällen där sådana saknas, där de är för smala och där fordonstrafiken är tät. Ansvar KS, ON, KHR KHR KS 12

7.5. Forum, t ex en trafiksäkerhetskommitté, där handikapporganisationer finns representerade ska tillskapas. 7.6. Kommunen skall verka för att automatiska dörröppnare skall finnas även till lokaler som inte är i kommunens regi men dit allmänheten har tillträde. KS KHR 13

Bilagor Bilaga 1 - FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning i korthet 1. Ökad medvetenhet Medlemsländerna ska aktivt öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättning. Om deras rättigheter, behov, möjligheter och om vad de kan bidra med. 2. Medicinsk vård och behandling Medlemsländerna ansvarar för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. 3. Rehabilitering Rehabilitering ska erbjudas människor med funktionsnedsättning för att de ska kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. 4. Stöd och service Medlemsländerna ska garantera utvecklingen av, och tillgången till, stöd och service. Inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att människor med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. 5. Tillgänglighet Medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig, oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. Medlemsländerna ska också se till att dessa får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. 6. Utbildning Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. 7. Arbete Medlemsländerna ska skapa förutsättningar för produktivitet och inkomstbringande arbete såväl på landsbygden som i städerna. 8. Ekonomisk och social trygghet Medlemsländerna är ansvariga för att människor med funktionsnedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster. 9. Familjeliv och personlig integritet Medlemsländerna ska främja möjligheten för människor med funktionsnedsättning att leva familjeliv och deras rätt till personlig integritet. Lagar får inte diskriminera när det gäller sexuella relationer, äktenskap eller föräldraskap. 10. Kultur Medlemsländerna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. 11. Rekreation och idrott 14

Människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter till rekreation och idrott som andra. 12. Religion Medlemsländerna ska uppmuntra åtgärder för att skapa jämlika möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utöva sin religion. 13. Kunskap och forskning Medlemsländerna har det yttersta ansvaret för att kunskap om levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning samlas in och sprids, samt för att stöd ges till forskning på alla områden. 14. Policy och planering Medlemsländerna ska se till att handikappaspekten beaktas i alla viktiga policysammanhang och i all planering på riksnivå. 15. Lagstiftning Medlemsländerna ska skapa rättslig grund för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. 16. Ekonomisk politik Medlemsländerna har det ekonomiska ansvaret för det nationella handlingsprogram och åtgärder för delaktighet och jämlikhet. 17. Samordning Medlemsländerna är ansvariga för att nationella samordningskommittéer eller liknande organ inrättas, som säkerställer att handikappfrågor samordnas. 18. Handikapporganisationer Medlemsländerna ska erkännas handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionsnedsättning. De bör också erkänna handikapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor. 19. Personalutbildning På alla nivåer ska det finnas lämplig utbildning för personal som deltar i planeringen och genomförande av program och service för människor med funktionsnedsättning. 20. Nationell granskning och utvärdering Medlemsländerna är ansvariga för fortlöpande granskning och utvärdering av nationella program och tjänster för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete Medlemsländerna, både industri- och utvecklingsländer, har ett ansvar för att tillsammans förbättra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna. 22. Internationellt samarbete Medlemsländerna ska aktivt delta i internationellt samarbete. 15