Handikappolitiskt program

Transkript

1 Handikappolitiskt program Diarienummer KF, 333/ Fastställt av KF Handikappolitiskt program Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad

2 Handikappolitiskt program för Sundsvalls kommun - baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning December 1999

3 Förord Detta program bygger på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Med detta program vill Sundsvalls kommun ta sitt ansvar och göra reglerna kända och respekterade. Ambitionen är att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning och att göra Sundsvall till en kommun för alla. Vägen dit är lång. Alla nödvändiga insatser kan inte genomföras samtidigt. Därför avhandlas i detta program, i prioritetsordning, de standardregler som bedömts särskilt viktiga att ta itu med. Bland dessa har insatser som rör tillgänglighet och ökad medvetenhet ansetts vara allra viktigast. De är en grund för att människor med funktionsnedsättning ska kunna delta och kommunicera i alla sammanhang. Sundsvall i oktober 1999 Ledningsgruppen för handikappolitiskt program Fredd Sandberg Ordförande

4 I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g Inledning... Bakgrund... Syfte... Planering och finansiering... Uppföljning... Några läsanvisningar... Tillgänglighet... Ökad medvetenhet... Policy och planering... Stöd och service... Utbildning... Personalutbildning... Arbete... Rehabilitering och habilitering... Handikapporganisationer... Ekonomisk och social trygghet... Kultur, rekreation och idrott... Medicinsk vård och behandling... Familjeliv och personlig integritet... Religion... Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Arbetsmetod, projektorganisation och arbetssätt Behovsinventering bifogas endast de program som tillställs kommunala nämnder och bolag samt landstinget och endast i de delar som rör respektive myndighet

5 Inledning Begreppen handikapp och funktionsnedsättning används ofta på olika sätt. Det kan därför vara angeläget med ett klargörande. Begreppet funktionsnedsättning 1 innefattar ett stort antal olika funktionshinder. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Begreppet handikapp 1 avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Bakgrund Personer med funktionsnedsättning har inte uppnått delaktighet och jämlikhet. Det är huvudskälet till att kommunstyrelsen den 16 juni 1998 beslutade att uppdra till kommunstyrelsekontoret att samordna arbetet med att utforma ett handikappolitiskt program i Sundsvalls kommun. Programmet, som enligt direktiven ska omfatta alla grupper med funktionsnedsättning i Sundsvalls kommun, baseras främst på gällande lagstiftning FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning samt en inventering av behov och brister som handikapporganisationerna i Sundsvalls kommun upplever Lagstiftning Det handikappolitiska programmet ersätter inte gällande lagstiftning på handikappområdet. Kommunen ska under alla förhållanden följa lagstiftningen. Programmet är snarare en beskrivning av kommunens vilja och ambition utöver gällande lagstiftning på handikappområdet. FN:s standardregler FN:s generalförsamling antog år 1993 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Den politiska och moraliska grunden för reglerna utgör de internationella reglerna om mänskliga rättigheter. Enligt regeringen är det naturligt att Sverige har FN:s standardregler som utgångspunkt i det pågående handikappolitiska arbetet. 1 Definitioner av dessa två begrepp är i huvudsak hämtade från FN:s standardregler

6 Reglerna innebär ett starkt moraliskt och politiskt åtagande att anpassa samhället till människor med funktionsnedsättning. De uttrycker principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar men ger även konkreta förslag om hur hinder kan undanröjas för människor med funktionsnedsättning och hur ett tillgängligt samhälle kan skapas. Behovsinventering Genom åren har betydande ansträngningar gjorts på handikappområdet. Trots det finns många behov som inte är tillgodosedda. Det visar bland annat en behovsinventering som genomfördes i november - december Samtliga 22 lokala handikappföreningar i kommunen bereddes möjligheter att redovisa sina medlemsgruppers viktigaste behov av samhällsservice och de allvarligaste brister som de anser bör åtgärdas i kommunen, sett ur deras medlemmars perspektiv. Inventeringen, som besvarades av nästan alla 22 föreningar, redovisar en rad behov och brister, främst inom områdena tillgänglighet (fysisk tillgänglighet, tillgång till information, möjligheter att kommunicera och tillgång till social, medicinsk och annan personal), personalutbildning, övrig utbildning, stöd och service, medicinsk vård och behandling, rehabilitering samt ekonomisk och social trygghet. Syfte Syftet med det handikappolitiska programmet är att uttrycka kommunens politiska ambition och vilja för att kommunmedborgare med funktionsnedsättning ska nå lika delaktighet, jämlikhet och jämställdhet och ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Programmet ska främst bidra till att göra FN:s standardregler kända; öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättning; förstärka den kontinuerliga process som leder till bättre villkor för personer med funktionsnedsättning i Sundsvalls kommun; vara ett effektivt styrinstrument för kommunala nämnder och bolag 1. Planering och finansiering Ambitionen och viljan i programmet ska genomsyra kommunens verksamhet inom alla verksamhetsområden och på alla nivåer. Handikappbedömningar skall därmed bli ett naturligt inslag i varje förvaltnings och bolags verksamhet på alla nivåer. Utifrån programmet och behovsinventeringen 2 arbetar kommunala nämnder och bolag i sina planer och budgetar in resultatmål och/eller konkreta åtgärder. na ska genomföras inom befintliga budgetramar. Det är nämndernas och bola 1 Avser av kommunen helägda bolag. För delägda bolag skall kommunen verka för att i programmet upptagna åtgärder skall gälla i tillämpliga delar. 2 Se förklaring i anslutning till innehållsförteckning under bilaga 2

7 gens ansvar att fatta erforderliga beslut om åtgärder, och att se till att förvaltningarna och bolagen arbetar utifrån de viljeinriktningar och genomför de åtgärder som kommer till uttryck i programmet. Uppföljning Programmet ska följas upp årligen i kommunens nämnder och bolag. Av årsredovisning skall framgå i vilken grad nämnderna och bolagen arbetat utifrån viljeinriktningarna i programmet; huruvida åtgärderna i programmet genomförts inom de tidsramar som angivits; nämndernas och bolagens mål/åtgärdsplaner på handikappområdet och i vad mån de genomförts; erfarenheterna av arbetet utifrån det handikappolitiska programmet. Nämndernas och bolagens redovisningar sammanställs och utvärderas av kommunstyrelsen i samråd med det kommunala handikapprådet 1 (KHR). Kommunfullmäktige genomför minst en temadebatt per mandatperiod kring det handikappolitiska programmet. Några läsanvisningar Allmänt Avsnitten i programmet utgår från FN:s standardregler. Ordningsföljden utgår dock från situationen i Sundsvalls kommun. De regler som tas upp tidigt i programmet upplevs särskilt angelägna. Rubrikerna uttrycker kommunens viljeinriktning. Texterna under dessa rubriker är i huvudsak hämtade ur FN:s standardregler, men är anpassade till och kompletterade med behoven, bristerna och situationen i övrigt i Sundsvalls kommun. uttrycker Sundsvalls kommuns vision, den politiska viljan på sikt! Avsnitten innehåller även en åtgärdsdel. Det är i huvudsak strategiska, generella åtgärder för att förbättra delaktigheten och jämlikheten för människor med funktionsnedsättning. Tidpunkten när åtgärderna ska vara genomförda anges, liksom vilka nämnder och bolag som ansvarar för genomförandet. Arbetsmetod m m Projektorganisation och arbetssätt framgår i bilaga 1. 1 Är för närvarande organisatoriskt placerad under socialnämnden

8 Tillgänglighet Den offentliga miljön i kommunen är tillgänglig för alla människor, oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar de har. Personer med funktionsnedsättning har tillgång till information och möjlighet att kommunicera. Alla lokaler där kommunen bedriver verksamhet och all verksamhet som kommunen bedriver är tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Kommunen verkar för att offentliga lokaler och bostäder är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Offentlig utomhusmiljö som t ex gator, vägar, gångvägar och parker är tillgänglig för alla människor året runt. Kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Vid all upphandling ställs krav på att det som upphandlas är tillgängligt och användbart för människor med funktionsnedsättning. Det kan gälla både produkter och tjänster. Några exempel är upphandling av utformning av den yttre och inre miljön (arkitekter, byggherrar, entreprenörer m fl) och fordon (t ex bussar). Kommunal information, såväl skriftlig som muntlig, är tillgänglig. Informationen finns således på media anpassade för personer med funktionsnedsättning. Alla nämnder och kommunala bolag ska i budgetar/planer och utifrån inventeringar arbeta in åtgärder för ökad tillgänglighet vad gäller lokaler, utemiljö, verksamhet, information och kommunikation. Översyn av kommunens och därefter de enskilda nämndernas och kommunala bolagens informationspolicy. Översynen syftar till att göra informationen anpassad och lättillgänglig och gäller både innehåll och informationssätt, t ex användandet av modern teknik. Översynen ska ske i samråd med KHR. Alla nämnder och bolag Kommunstyrelsen (kommunens policy), alla nämnder och bolag Påbörjas 2000 Påbörjas 2000

9 Ökad medvetenhet Kommunen arbetar aktivt för att öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Ökad medvetenhet hos människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga Kommunen informerar om tillgängliga tjänster för människor med funktionsnedsättning. Kommunen stöder och tar initiativ till handlingsprogram och åtgärder som syftar till att öka medvetenheten om vilka rättigheter, möjligheter och skyldigheter personer med funktionsnedsättning har. Informationen presenteras på ett anpassat och tillgängligt sätt. Information sker även i form av uppsökande verksamhet. Ökad medvetenhet om människor med funktionsnedsättning Kommunen stöder och tar initiativ till informationsinsatser om människor med funktionsnedsättning och om handikappolitik. Insatserna riktar sig till den egna organisationen, allmänheten och näringslivet. Den obligatoriska skolan återspeglar på alla sätt principen om full delaktighet och jämlikhet. för ökad medvetenhet om funktionshinder ingår i utbildningen av alla barn och är en del av fortbildningen för lärare och andra yrkesgrupper. Personal vid kommunens samtliga arbetsplatser inventerar sina verksamheter ur ett handikapperspektiv. Resultatet, som sammanställs av kommunstyrelsen i samråd med KHR, utgör ett underlag för nämnders och bolags åtgärder. I samarbete med KHR ta fram rutiner och material för information om handikappföreningarna som kan ges till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Informationsinsatser som syftar till att förebygga funktionsnedsättning genom att påverka beteenden och livsstilar som på sikt kan leda till funktionsnedsättning. Alla nämnder och bolag Samordnas av kommunstyrelsen Berörda nämnder och bolag Samordnas av kommunstyrelsen Samordnas av kommunstyrelsen Påbörjas 2000 Fortlöpande Fortlöpande

10 Policy och planering I alla policy- och planeringssammanhang och inför kommunala beslut beaktas det handikappolitiska programmet. Handikappaspekter vägs in redan från början vid allt policyarbete och vid all planering inom kommunen. Jämställdhetsaspekten ska vägas in i allt policyarbete inom handikappplanering. KHR ges möjlighet att påverka beslutsprocessen som rör policy och planer för människor med funktionsnedsättning. Kommunens policy, planering och insatser på handikappområdet samordnas med andra berörda huvudmän som landstinget, försäkringskassan, länstrafiken och länsarbetsnämnden. I alla kommunala policydokument och planer ska handikappaspekter redovisas. Inför kommunala beslut skall en bedömning av konsekvenserna för kvinnor respektive män med funktionsnedsättning belysas. Översyn av kommunens och därefter alla nämnders och bolags inköps- och upphandlingspolicy så att handikappaspekter beaktas, dvs finns med i kravspecifikationer och kriterier för anbudsutvärdering. Alla nämnder och bolag Alla nämnder och bolag Kommunstyrelsen (kommunens policy), alla nämnder och bolag Påbörjas 2000 Påbörjas 2000 Påbörjas 2000

11 Stöd och service Människor med funktionsnedsättning är självständiga i det dagliga livet och har möjlighet att ta del av sina rättigheter, genom att bland andra kommunen tillgodoser behovet av stöd och service. Det finns kunskap och beredskap för att tillgodose individuella behov av stöd och service på ett planerat sätt. Behovet av dialog, kommunikation och ett respektfullt bemötande tillgodoses. Ansvarsfördelning och samordning vad gäller olika huvudmäns uppgifter är utklarad. Kommunens insatser i form av stöd och service anges i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Färdtjänstlagen, Riksfärdtjänstlagen med flera lagar. I diskussioner med berörda huvudmän (landsting, försäkringskassa, länsarbetsnämnd med flera) utveckla samordningen vad gäller stöd och service. Socialnämnden Kommunstyrelsen (färdtjänst) Fortlöpande

12 Utbildning Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra till utveckling och lärande på förskole-, grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. Verksamheten bedrivs i en integrerad miljö, om funktionsnedsättningen medger detta. I annat fall erbjuds särskilda grupper. Utbildningen bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett självständigt liv. Kommunen har ett särskilt ansvar för de barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som är i behov av särskilt stöd. Barn med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för sin utveckling, får pedagogiskt och annat lämpligt stöd så tidigt som möjligt. Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning får sin utbildning i eller i närheten av hemorten i samma utsträckning som andra. Det finns rutiner och resurser för att ta fram lämpligt stöd och lämplig hjälp som gör utbildningen tillgänglig och tillfredsställer de individuella behov som människor med funktionsnedsättning kan ha. Alla barn/elever med funktionsnedsättning som behöver det har tillgång till personal med god specialpedagogisk kompetens och anpassat material. Kommunen har en klart formulerad policy för hjälp och stöd till barn med funktionsnedsättning. Denna finns med i kommunens skolplan och är känd av alla som arbetar inom skola och förskola. Ett nära samarbete mellan föräldrar, expertis, skola, lokala skolstyrelser, för skolors föräldraråd och handikapporganisationer sker på alla nivåer i utbildningsprocessen. Barn och ungdomar som genom sin funktionsnedsättning inte klarar av den vanliga skolbarnsomsorgen, bereds alternativa lösningar. I kommunens skolplan ska en klar policy för barn/elever med funktionsnedsättning arbetas in. Barn- och utbildningsnämnden 1999

13 Personalutbildning Alla som deltar i kommunens planering av program och service och som i sin dagliga verksamhet möter personer med funktionsnedsättning har lämplig utbildning. Alla nämnder och kommunala bolag ger personalen lämplig utbildning i handikappkunskap. Principen om full delaktighet och jämlikhet genomsyrar all utbildning av yrkesverksamma på handikappområdet. Kommunen anordnar utbildningar och kurser på handikappområdet i samråd med KHR. Förtroendevalda och kommunal personal samt gode män och liknande erbjuds utbildning i handikappkunskap. Utbildningen ska vara anpassad efter verksamhetsinriktning. Personal i kommunen som handlägger frågor som berör, eller personal som arbetar med, personer med funktionsnedsättning erbjuds en anpassad och fördjupad utbildning i handikappkunskap. Alla nämnder och bolag Alla nämnder och bolag Fortlöpande, start senast 2000 Fortlöpande, start senast 2000

14 Arbete Kommunen verkar för att människor med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra till produktivt och inkomstbringande arbete, såväl i glesbygd som i tätort. Rätten till arbete är grundläggande för människors livskvalitet. Kommunen stöder att människor med funktionsnedsättning har lika rätt som andra till den öppna arbetsmarknaden. Anställning i små grupper eller med särskilt stöd kan dock vara ett alternativ, som främjar möjligheten till arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Kommunen är ett föredöme för andra arbetsgivare vad gäller anställning eller beredande av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Kommunen främjar möjligheten till arbete och sysselsättning för människor med funktionsnedsättning inom kommunorganisationen genom till exempel anpassad befattningsbeskrivning och anpassad arbetsplats i övrigt och även utanför kommunorganisationen genom till exempel rådgivning för att starta eller driva kooperativ eller eget företag. Kommunens förvaltningar och bolag strävar aktivt efter att öka antalet anställda och sysselsatta personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning i kommunens tjänst har samma utvecklings- och avancemangsmöjligheter som andra. En policy för rekrytering av människor med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning utarbetas. En översyn av kommunens insatser för att bereda arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning görs med förslag om hur dessa insatser kan samordnas och utnyttjas på bästa sätt. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen

15 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering avser en process som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska återvinna och behålla bästa möjliga fysiska, intellektuella, psykiska eller sociala funktionsförmåga och att ge dem möjligheter att förändra sina liv och uppnå ett större oberoende. Rehabilitering kan handla om att återställa en funktion, kompensera förlusten eller avsaknaden av en funktion eller kompensera en funktionsnedsättning. Rehabiliteringsprocessen innefattar ett stort antal åtgärder och aktiviteter, från mer grundläggande och allmän rehabilitering till målorienterade aktiviteter som till exempel yrkesrehabilitering. Habilitering avser träning för personer med medfödd funktionsnedsättning som syftar till att förbättra och upprätthålla funktioner. Kommunen verkar aktivt för att människor med funktionsnedsättning får den rehabilitering och de hjälpmedel de behöver för att uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Kommunen verkar därvid för följande: Tidig och samordnad rehabilitering erbjuds. Människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga deltar när rehabiliteringsinsatser som rör den funktionshindrade utarbetas. Berörd personal har god kunskap om funktionshinder och hjälpmedel. Människor med funktionsnedsättning informeras om möjligheterna till rehabilitering och hjälpmedel. I diskussioner med berörda huvudmän landsting, försäkringskassa, länsarbetsnämnd med flera och KHR utveckla samordningen vad gäller rehabilitering och habilitering. Socialnämnden Fortlöpande

16 Handikapporganisationer Handikapporganisationerna representerar kommunmedborgare med funktionsnedsättning. Dessa organisationer har, i huvudsak via KHR, en rådgivande roll när det gäller utformningen av kommunens handikappolitik och beslut i övrigt i handikappfrågor. Kommunen bidrar till att handikapporganisationernas ställning stärks, bland annat genom att uppmuntra en samordning mellan handikapporganisationerna. Handikapporganisationerna har en fortlöpande rådgivande roll i handikappfrågor omfattande hela kommunens verksamhet. Handikapporganisationerna identifierar regelbundet behov, brister och prioriteringar och deltar med bl a denna kunskap i omprövning och utvärdering av det handikappolitiska programmet. Handikapporganisationerna medverkar i kommunens arbete med att öka personalens och allmänhetens medvetenhet vad gäller funktionshindrades situation och behov. Kommunala handikapprådet läggs under kommunstyrelsen och instruktioner utformas. Ordförande i KHR ska vara en ledamot, ordinarie eller ersättare, ur kommunstyrelsen. Eventuella övriga samarbetsformer mellan kommunen och handikapprörelsen utreds. Förändringarna ska ha som utgångspunkt att KHR:s roll som samråds- och remissorgan stärks. KHR rådfrågas i ett tidigt skede före beslut som rör handikappfrågor. Kommunstyrelsen Alla nämnder och bolag Genomfört 2000 Fortlöpande

17 Ekonomisk och social trygghet Människor med funktionsnedsättning har goda levnadsförhållanden med social trygghet. Det förutsätter att vårt sociala trygghetssystem värnas och utvecklas. Personer med funktionsnedsättning får ett sådant stöd att de blir motiverade att söka arbete och därigenom återfå sin förmåga att själva tjäna sitt uppehälle. Anhöriga som vårdar personer med funktionsnedsättning får ett väl utvecklat stöd, så att de upplever fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Samarbetet mellan huvudmännen försäkringskassa, länsarbetsnämnd och kommun är gott. Berörda tjänstemäns bemötande är positivt och stödjande. I diskussioner med berörda huvudmän förtydliga ansvarsfördelningen och utveckla samordningen vad gäller ekonomisk och social trygghet. Socialnämnden Fortlöpande

18 Kultur, rekreation och idrott Människor med funktionsnedsättning har samma möjligheter som andra att ta del av och utöva kultur, rekreation och idrott. Människor med funktionsnedsättning ges möjligheter att använda sin kreativitet och sin konstnärliga och intellektuella färdighet. Kommunens arrangemang, miljöer och lokaler för kultur, rekreation och idrott är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Kommunen verkar aktivt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i tränings- och tävlingsverksamhet inom idrottsrörelsen. Kommunen verkar aktivt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturlivet. Inventera tillgängligheten av lokaler, miljöer, verksamheter/arrangemang, information och kommunikation. Inventeringen ska omfatta kommunens egna kultur- och fritidsutbud. Utifrån inventeringen utarbetas ett åtgärdsprogram. Kulturnämnden Inventering och åtgärdsprogram påbörjas 2000

19 Medicinsk vård och behandling Kommunen verkar aktivt för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Kommunen verkar för att antalet personer som den enskilde har kontakter med i samband med medicinsk vård och behandling minimeras. Kommunens samarbete med landstinget medför bland annat att vårdkedjan är sammanhållen vid utslussning av människor med funktionsnedsättning. Kommunens vårdpersonal har kompetens att tidigt upptäcka skador, sjukdomar och medicinska biverkningar och hänvisa till rätt service. I samarbete med Landstinget Västernorrland utveckla samarbetsformerna mellan sjukvårdshuvudmannen och kommunen vad gäller människor med funktionsnedsättning. Öka den medicinska kunskapen hos den personal inom kommunen som arbetar med människor med funktionsnedsättning. Socialnämnden Socialnämnden Fortlöpande Fortlöpande

20 Familjeliv och personlig integritet Människor med funktionsnedsättning äger personlig integritet och har möjlighet att leva familjeliv, ha sexuella relationer, leva i äktenskap och vara föräldrar. Personer med funktionsnedsättning och deras familjer får information om vad som kan göras mot sexuella och andra former av övergrepp. Kommunens familjerådgivning, personliga assistenter, personliga ombud och liknande har kunskap om de speciella förutsättningar som personer med funktionsnedsättning har i sitt familjeliv. Se över behovet av utbildning för personal vid kommunens familjerådgivning, för personliga assistenter, personliga ombud och liknande samt för de funktionshindrade i deras egenskap av arbetsgivare. Socialnämnden 2000

21 Religion Alla människor med funktionsnedsättning har möjlighet att utöva sin religion. Information om kommunens handikappolitiska program ska spridas till religiösa institutioner, kyrkor och samfund. Kommunstyrelsen Påbörjas 2000

22 Arbetsmetod mm Bilaga 1 Projektorganisation Kommunstyrelsen utsåg den 16 juni 1998 nio ledamöter från kommunens nämnder och kommunägda bolag, varav fem från den politiska majoriteten och fyra från oppositionen, att ingå i en ledningsgrupp för utarbetande av ett handikappolitiskt program. Följande förtroendevalda ingick i ledningsgruppen: Fredd Sandberg (s), ordförande, Mona Palander (s), Martin Johansson (s), Inger Andersson (s), Tommy Eriksson (s), Sverker Ottosson (mp), Karin Staaf (fp), Kurt Sundberg (m) och Barbro Enarsson (c). I projektgruppen ingick följande tjänstemän: Kjell Arne Sköldh, socialtjänsten, Bert Johansson, stadsbyggnadskontoret, Christina Lindqvist 1, kultur & fritid, Lennart Svedberg, barn- och utbildningsförvaltningen och Carina Sandgren, miljökontoret. Dessa fem tjänstemän utsågs av respektive förvaltning. Handikapprörelsen inbjöds att utse sex representanter i projektgruppen. De utsåg följande personer: Bille Theding, Kerstin Nylander, Lennart Norberg, Carina Rick, Åke Andersson och Yvonne Modig. Dessutom inbjöds ordföranden i HSO 2, Kristin Ödling, till samtliga sammanträden. Lennart Jacobsson, LJUS, anlitades som projektledare. Inom sig utsåg projektgruppen tre arbetsgrupper. Varje arbetsgrupp bestod av två kommunala tjänstemän och två representanter från handikapprörelsen. Kommunala handikapprådet (KHR) utsågs till referensgrupp. Arbetssätt Arbetet skedde i nära samarbete med den lokala handikapprörelsen, vilket bl a projektorganisationen speglar. Handikapporganisationernas och kommunorganisationens delaktighet var således mycket viktiga inslag i arbetet med det handikappolitiska programmet. Samarbete fanns även med den centrala handikapprörelsens övergripande projekt om FN:s standardregler Agenda 22. Sundsvall var en av fyra kommuner på vilka Agenda 22-projektet testade ett hjälpmaterial för framtagande av handikappolitiska program. Ledningsgruppen beslutade i principfrågor och var ytterst ansvarig för projektets förslag till kommunstyrelsen. Projektledaren svarade tillsammans med projektgruppen för att projektet drevs enligt direktiven och ledningsgruppens anvisningar. Arbetsgrupperna utarbetade förslag till projektgruppen. Referensgruppen informerades om och lämnade synpunkter på arbetet. 1 Ersatte Carl-Evert Zackrisson 2 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan

23 Anteckningar

24 Det handikappolitiska programmet finns även som - Kassettband - Punktskrift - Svart skrift - Lätt läst - Teckenspråk HSO - Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Sundsvall Östra Långgatan SUNDSV ALL Tfn: Fax: DHR - De Handikappades Riksförbund Östra Långgatan SUNDSV ALL Tfn: Fax: Medelpads Dövas Förening Rådhusgatan SUNDSV ALL Texttelefon För samtal till texttelefon tag och begär SRF Sundsvall - Synskadades Riksförbund Östra Långgatan SUNDSV ALL Tfn: SUNDSVALL S KOMMUN Kommunstyrelsekontoret Vid frågor rörande Handikappolitiska programmet kontakta Fredd Sandberg (s) Per Skjutar Tfn Se även Sundsvalls kommuns hemsida