Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Ärendenr BUN 2015/686 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 29 februari 2016 Barn- och utbildningsnämnden Ökad samordning av samhällsbetalda resor och ny skolskjutsupphandling Förslag till beslut Inga förändringar av skolskjutsorganisation och samlad skoldag. Bakgrund Förvaltningen gavs i uppdrag, inför fortsatt arbete kring frågan om ökad samordning av samhällsbetalda resor och ny skolskjutsupphandling, genomföra uppföljning avseende: Samlad skoldag, pedagogiskt, långa dagar etc samt vinsten av gemensam sluttid för årskurserna F-6. Denna punkt följs upp i tjänsteskrivelsen Samlad skoldag 2016. Samordning i linjerna mellan enheterna F-6 och F-9, som låser skolornas tider ganska hårt och påverkar start- och sluttider. Vinsten av färre bussar som behövs för att genomföra skolskjutsen. Denna punkt följs upp i tjänsteskrivelsen Skolskjutsar 2016. Samverkan med Optiplan. Denna punkt följs upp i tjänsteskrivelsen Skolskjutsar 2016. Bedömning Den utökade skoldagen för eleverna med insprängd fritidstid ger på flertalet enheter en pedagogisk vinst i form av en ökad måluppfyllelse. En förändring med att återgå till tidigare sluttider för F-3 medför både ökade kostnader för skolskjutsar och en ökad miljöpåverkan med fler körda kilometer per år. En avveckling av Optiplans skolskjutssystem försvårar planeringen och beslut om rätt till skolskjuts bli rättsosäkert. Elionor Briling & Elinor Löfgren Handläggare Anders Jolby Skoldirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Ärendenr BUN 2015/686: 2 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 februari 2016 Barn- och utbildningsnämnden Samlad skoldag Förslag till beslut Behålla organisation med s k samlad skoldag då den påverkar elevernas måluppfyllelse positivt. Sammanfattning Införandet av s k samlad skoldag i samband med den nya skjutsorganisationen har bland annat medfört att samarbete skola och fritidshem har utvecklats. Det utökade samarbetet bidrar till att eleverna kan träna fler förmågor i skolan. Det negativa är den starka sammankopplingen med ny skolskjutsorganisation trots att ett flertal skolor arbetade med samlad skoldag innan höstterminen 2012. Bakgrund Samlad skoldag I samband med ny skolskjutsorganisation infördes höstterminen 2012 s k samlad skoldag på alla skolenheter för att klara senarelagda sluttider för elever i förskoleklass till årskurs 3. Samlad skoldag innebär att skoldagen för eleverna i dessa årskurser delas upp i undervisningstid och fritidshemstid. Det arbetssättet infördes i alla grundskolor oavsett om eleverna är berättigade till skolskjuts eller inte. Arbetssättet med s k samlad skoldag användes på några skol- och fritidsenheter innan beslut togs om att alla skall arbeta enligt uppdelningen av skoldagen. Med längre tid i skolan blir tiden i fritidshem kortare och för att finansiera fritidsdelen inom skoldagen omfördelades 3/8 av grundbelopp fritidshem till grundbelopp förskoleklass och grundbelopp årskurs 1-3. Pedagogiska konsekvenser av samlad skoldag Efter det första läsåret med samlad skoldag genomfördes en enkät till rektorerna om hur de organiserar den förlängda skoldagen och vilka positiva respektive negativa effekter det hade gett. Resultatet från den kan kort beskrivas att positiva effekter var att alla får del av fritidshemmets pedagogik och möjligheter att dela klasserna. De negativa effekterna var att det är svårt att Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Ärendenr BUN 2015/686:2 2 (3) få gemensam planeringstid och att tiden för fritidshemsverksamhet efter skolan blir kort. En uppföljande enkät genomfördes vårterminen 2016 med frågor om den samlade skoldagen bidrar till elevernas måluppfyllelse och hur fritidspedagogiken används för att förstärka lärandet. Visbyskolor utan skolskjutsberättigade elever Den extratid inom skoldagen som s k samlad skoldag ger bidrar till elevernas måluppfyllelse genom möjlighet till fler pedagoger i klassen, och att klassen kan delas. Fritidspedagogen bidrar med alternativ pedagogik och eleverna får ofta ett praktiskt komplement till den teoretiska undervisningen. Samlad skoldag har förstärkt samarbetet skola fritidshem, dock ännu svårt att hitta gemensam planeringstid. Visbyskolor med skolskjutsberättigade elever Samlad skoldag ger möjlighet till delning av klass och eleverna får öva på fler förmågor som till exempel samarbete och motorik. Genom fritidspedagogens medverkan används allas kompetens på ett för eleven bättre sätt. En stor del av värdegrundsarbetet görs på fritidstiden inom samlad skoldag. Landsbygdsskolor med skjutsberättigade elever Av de inkomna svaren ser vi att den utökade tiden i skolan genom samlad skoldag förstärker fritidspedagogen, där möjlighet finns, med att eleverna får konkretisera teorin i praktik. Någon enhet uppger att de inte fullt ut lyckats helt med att integrera fritidstid under skoldagen. För små skolor och fritidshem är det stora svårigheter att planera både för samlad skoldag och för fritidsverksamhet. Sammanfattning enkät 2016 Den utökade tiden i skola med insprängd fritidshemstid inom s k samlad skoldag bidrar till att när eleverna i större utsträckning kan öva fler förmågor gör det att elevernas måluppfyllelse ökar. Det förutsätter dock att det finns resurser i form av bl a behöriga fritidspedagoger. Samlag skoldag har även bidragit till ett bättre samarbete mellan skola och fritidshem och att se möjlighet att göra fritidshemsaktiviteter mitt under skoldagen istället för efter skolan. Fritidshemsverksamheten efter skolan har förändrats då tiden för eleverna där är kortare. I nuläget används flera benämningar på s k samlad skoldag en överenskommelse om ett begrepp är önskvärt. Önskvärt är också att inte förknippa samlad skoldag med förändrad skolskjutsorganisation.
Ärendenr BUN 2015/686:2 3 (3) Bedömning Den utökade skoldagen för eleverna med insprängd fritidstid ger på flertalet enheter en pedagogisk vinst i form av en ökad måluppfyllelse. Avdelningen Kvalitet och Utveckling Elionor Briling Verksamhetsuppföljare Anders Jolby Skoldirektör
Ärendenr BUN 2015/686:1 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 februari 2016 Barn- och utbildningsnämnden Ökad samordning av samhällsbetalda resor skolskjuts och samverkan med Optiplan Förslag till beslut Den nuvarande skolskjutsplaneringen med gemensam sluttid för F-6 kvarstår. Till hjälp för skolskjutsplaneringen används Optiplans system. Sammanfattning Kostnaden för den nya skolskjutsorganisationen är ungefär lika mot den gamla skjutsorganisationen men den ger andra vinster i form av cirka en tredjedel färre körda kilometer per år vilket är positivt för miljön. De förändrade skallkraven på bussarnas utrustning förbättrar både säkerhet och miljö. Införandet av ett skolskjutssystem bidrar till en något enklare skolskjutsplanering samt ett mer rättsäkert beslutsfattande vid frågor om rätt till skolskjuts eller inte. Bakgrund Ny skolskjutsorganisation - resultat En ny skolskjutsorganisation infördes höstterminen 2012 som i korthet innebar bättre och säkrare bussar, färre körda kilometer per år, mindre miljöpåverkan men med mer styrda start- och sluttider för berörda skolor. Skolor i Visby som inte har skolskjutsberättigade elever är Tjelvarskolan, Humlegårdsskolan, Alléskolan, ST Hansskolan, Gråboskolan och Terra Novaskolan. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Ärendenr BUN 2015/686:1 2 (3) Nedan följer en tabell med antal körda kilometer per år före och efter ny skolskjutsorganisation. Kilometerantalet avser huvudskjutsar och stödskjutsar. Område Körda kilometer före ht 2012 Område Körda kilometer efter ht 2012 Fårösundsområdet 198 234 Fårösundsområdet 110 681 Sliteområdet 213 473 Sliteområdet 135 312 Romaområdet 320 400 Romaområdet 219 972 Visbyområdet 88 848 Visbyområdet 74 988 Klinteområdet 290 592 Klinteområdet 171 935 Sudretområdet 381 492 Sudretområdet 278 574 Summa km 1 493 039 Summa km 991 461 Kostnaden för skolskjutsar innan införandet av ny skolskjutsorganisation var 33 378 000 kr (år 2011) och år 2015 var kostnaden 33 448 000 kr. Nuvarande kostnad för skolskjutsen är ungefär densamma som före införandet av ny skjutsorganisation men det körs cirka 505 000 kilometer färre 2015 mot vad det gjordes 2011. Detta visar att kostnaden för skolskjutsen skulle vara dyrare idag om man fortfarande körde samma antal kilometer som före införandet av samlad skoldag. I nuvarande skolskjutsavtal är också miljökraven högre än i föregående avtal som gällde före införandet av samlad skoldag. Detta innebär att både de minskade antalet körda kilometer per år samt de ökade miljökraven på fordonen bidrar till en bättre miljö. En ny utökad timplan infördes höstterminen 2014 vilken än inte har påverkat skolornas start- och sluttider i någon högre grad. Samverkan med Optiplan Samverkan med Optiplan samt införandet av deras skolskjutssystem, har bland annat gjort att beslutsfattandet av skolskjuts har blivit mer rättsäkert, då det är lättare att behandla alla lika. Man gör till exempel avståndsmätningar på samma sätt för alla i skolskjutssystemet. En stor fördel är att man i skolskjutssystemet också kan se på kartan var eleverna bor, och att man kan markera upptagningsområden, vilket gör det lätt att se vilka elever som är berättigade till skolskjuts. Skolskjutsplaneringen i sig är bättre då vi har tagit kontrollen över planering och rutter, och inte låter entreprenörerna styra lika mycket som tidigare.
Ärendenr BUN 2015/686:1 3 (3) Bedömning En förändring med att återgå till tidigare sluttider för F-3 medför både ökade kostnader för skolskjutsar och en ökad miljöpåverkan med fler körda kilometer per år. En avveckling av Optiplans skolskjutssystem försvårar planeringen och beslut om rätt till skolskjuts bli rättsosäkert. Försörjningsavdelningen Elinor Löfgren Skolkjutssamordnare Anders Jolby Skoldirektör