Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

Relevanta dokument
Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll årskurs 7-9

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Kursplan - Grundläggande svenska

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

3.18 Svenska som andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Svenska som andraspråk

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Chambers samtalsmodell

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Övergripande planering

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

SVENSKA. Ämnets syfte

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Syfte och mål med kursen

TEMA SKRÄCK OCH RÄDSLA

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

svenska kurskod: sgrsve7 50

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

svenska som andraspråk

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Planering i svenska v Tema: Noveller

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Vinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag;

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

SANDOR /SLASH/ IDA. Vetlanda här växer människor och företag

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

8G Planering i svenska v Tema: Noveller Hej,

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Textens tomrum Om du var en karaktär

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Förslag den 25 september Svenska

Svenska 8B v Syfte:

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Pedagogisk planering tidningstexter

Nya samlade läroplaner

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Svenska som andraspråk Åk

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Nedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning.

Upplägg och genomförande - kurs C

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

svenska som andraspsråk

Lärarhandledning till Hockey, bänkvärmare och bögar

John Steinbeck. VECKA tisdag torsdag PÅSKLOV

Transkript:

Lokal Pedagogisk Planering i Svenska Ämnesområde: Reflektion - Diskussion - - Skrivning Ansvarig lärare: Ellinor Falk mail: ellinor.falk@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Läsa och skriva Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Tala, lyssna och samtala Att leda samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider ( ). Vi kommer att inleda med att se filmen Tusen gånger starkare. Under filmens gång bryter vi för att skriva ned tankar om det vi sett. Eleverna får givna frågor att ta ställning till samt mer öppna frågor. Efter filmen delas eleverna in i grupper och får diskussionsfrågor att samtala kring. En av frågorna väljs ut och redovisas av gruppen för resterande del av klassen. Därefter får eleverna en skrivuppgift. Eleverna kommer också under periodens gång få boktips i halvklass av Rigmor i biblioteket. Det kommer att avsättas tid för egen läsning på lektionerna. Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

Grovplanering, kan komma att förändras V. Innehåll Arbetsform 2 Utvärdering av HT samt nya mål och förväntningar på svenskundervisningen under VT-12 Vi tittar på film och skriver 3 Vi tittar på film och svarar på frågor Diskussioner av filmen samt att varje grupp redovisar något de diskuterat Genomgång av LPP 4 Fortsatt genomgång av LPP Bokprat i biblioteket Rigmor presenterar böcker i halvklass 5 Vi arbetar med skrivuppgiften till filmen. 6 Häfte med uppgifter kring språkets struktur och regler delas ut Genomgång av läraren Enskild skrivning Enskild skrivning Grupparbete 7 Fortsatt arbete med språkhäfte samt egen läsning av skönlitterär bok 8 Öppet Öppet 9 sportlov sportlov Enskilt arbete med skrivuppgiften Halvklassarbete Lyssna på boktips Enskilt arbete Eget arbete med språkhäfte Inlämning av den enskilda skrivuppgiften efter lektion ett. Eget arbete med språkhäfte

Uppgiftsbeskrivning Välj en av skrivuppgifterna nedan. Dagboksanteckning Föreställ dig att det är du som är Saga, Signe eller Ludde. Efter ett par veckor på terminen skriver du i din dagbok om vad du tänker och känner av det som händer på skolan. Dagboken ska innehålla reflektioner! (Längd: 1.5 3 sidor normalstor skrift för hand.) Exempel: (Ludde skriver) Idag gjorde vi något som vi aldrig tidigare gjort på gymnastiken, vi dansade! Alltså, missförstå mig inte. Det är ju inte så att jag gått och blivit intresserad av dans men jag måste ändå erkänna att det var rätt kul. Det som var roligast var väl egentligen inte själva grejen att vi dansade utan att vi gjorde något tillsammans, något som både vi killar och tjejer tyckte var roligt. Det sjukaste var att vi faktiskt fortsatte på skolgården sedan Artikel Tänk dig att du arbetar på en tidning och du vill skriva en artikel om hur det ligger till med behandlingen av killar och tjejer. Behandlas de fortfarande olika beroende av kön eller ses de som individer oberoende om de är pojkar eller flickor? Du gör ett studiebesök på Signes skola och lägger märke till det filmen visar. (Längd: 1.5 3 sidor normalstor skrift för hand.) Det är flera år sedan jag sist klev in på en högstadieskola men det mesta är sig likt. Långa korridorer med skåprader i plåt. Inne i lektionssalarna sitter eleverna fortfarande på rad framåt med blicken mot den svarta tavlan, som faktiskt fortfarande på den här skolan är svart. Tjejerna sitter för sig och killarna för sig. Den första lektionen börjar och läraren verkar omtyckt och inspirerande. Åtminstone såhär vid första mötet. Eleverna är på hugget och vill gärna svara på frågor men det är övervägande killar som både tar frågan samt får den. Några tjejer svarar att de inte vet när läraren ber dem svara på en fråga som de inte bett att få svara på. Men sedan hör jag dem tala i korridoren och visst kunde de svaret. Har ingenting ändrats sedan jag gick i skolan tänker jag. Dagen fortsätter och

Dikt eller sångtext En del skriver dagbok (uppgift 1), andra pratar med kompisar, någon skriver sångtexter och en annan person dikter för att bearbeta vad de varit med om eller vad de tänker på. Ha filmen som utgångspunkt och skriv ett par olika dikter eller en sångtext som tar upp de frågor som filmen tar upp. Du ska också förklara vad du vill säga med din text. Exempelvis förändring, att våga säga ifrån, orättvisor, att komma in i en grupp, uppdelning av människor, grupptillhörighet, särbehandling, Exempel: Där är dom och där är vi. Vi skulle kunna vara dom och dom skulle kunna vara vi. Men såhär kommer det väl alltid förbli. Men varför? Den här dikten handlar om att den som skrivit texten känner sig låst i en position, i en grupptillhörighet. Men hon/han tänker att det egentligen kunde vara tvärt om men kan inte förklara varför det inte är så. Diktaren ställer sig frågan Varför? Dialogskrivning Föreställ dig att Olle och de andra lärarna har ett samtal om de som händer i klassen. De diskuterar hur klassen var innan Saga kom och hur den är nu. De tar upp positiva samt negativa förändringar. De rannsakar sig själva (funderar över sitt eget agerande) i den situation som har uppstått. De diskuterar hur de kan lösa situationen. Vad kommer de fram till? Kom ihåg reglerna för dialogskrivning. Titta i Ess i Svenska om du behöver färska upp minnet. Lägg även in berättande text emellanåt. (2-3 sidor normalstor skrift för hand) Exempel: Kaffelukten låg tät i lärarrummet. Det gjorde den alltid på måndagseftermiddagen då eleverna gått hem och lugnet hade lagt sig. Det var dags för konferens och den skulle ägnas åt klass 9a. Det hade minst sagt varit en rörig tid sedan Saga kom ny till klassen och vände upp och ned på det mesta. Olle fyllde sin tredje kopp kaffe för dagen och kunde inte låta bli en bit kanellängd som någon hade haft med sig. Han slog sig ned bredvid Mia. - Ja, vad ska man säga? Inte är det som förut precis, suckade Olle. - Nej, jag har väl aldrig varit med om någon liknade, svarade Mia och tog en rejäl tugga av sitt äpple.

Kunskapskrav: För betyget E För betyget C För betyget A Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och till relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt i relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.