Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Transkript

1 Pedagogisk planering för arbetsområdet sagor Syfte Eleverna ska ges möjlighet att utveckla tal- och skriftspråket och undervisningen ska stimulera elevernas intresse att läsa och skriva. Undervisningen ska utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Centralt innehåll Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

2 Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Kunskapskrav för betyget E i åk 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Läroplanen Kan lära utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Känna tillit till sin egen förmåga Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat

3 Tidsplanering Måndag Torsdag Fredag v.2 Lovdag Gullivers resor Gullivers resor v.3 Ordklasser Interaktiv saga Grupparbete Inleda grupparbete. v.4 Ordklasser Grupparbete SM-vecka v.5 Ordklasser Grupparbete Redovisning/skriva saga v.6 Ordklasser Redovisning/skriva saga Redovisning/skriva saga v.7 Ordklasser Skriva saga Skriva saga v.8 Ordklasser Egen och Skriva klart sagan kamratrespons v.9 Sportlov Sportlov Sportlov Arbetsgång: Genomgång av arbetsområdet sagor Gemensam läsning av saga Skapande av en interaktiv saga Grupparbete (Sägen, legend, myter och gudasagor, fabler, folksagor, konstsaga) a) Hjälps åt i gruppen att hitta fakta om er sagotyp b) Alla i gruppen ska vara expert på just ert område c) Hitta en typisk saga som hör till er sagotyp och gör en sagoanalys d) Träna in din faktadel e) Tvärgruppredovisning Genomgång av sagans särdrag Skriva en egen saga och ge respons på någon annans saga

4 Grupper Sägen: Jenny, Alexander, Viktoria, Martin Folksagor Linus, Måns, Josefin Legender Linnea, Thea, Elvira Myter och gudasagor Joakim, Elias, Isak Fabler Simone, Mirjam, Wiggo Konstsaga Max, Stina, Evelina

5 Olika typer av sagor Sägen En kort historia som oftast berättas muntligt. De handlar för det mesta om verkliga personer ur t.ex. grannskapet, familjen eller historien och om platser som den egna kyrkan eller en herrgård i trakten. Gärna övernaturligt men ändå i viss mån trovärdigt. Är till skillnad från vanliga sagor knuten till en viss tid och en viss geografisk plats. Kan börja så här: I Ljunga socken, Kronobergs län, på Öleborgs ägor, finns en stor ängsmark, på sommaren bevuxen med gräs osv. Legender Är berättelser om helgon eller andra religiösa gestalter t.ex. Lucia. Myter och gudasagor Berättelser med gudar och hjältar som huvudpersoner och som utspelas i förhistorisk tid, vill förklara övernaturliga saker, t.ex. världens eller livets uppkomst. Nordiska gudasagor handlar om de fornnordiska gudarna (Tor, Oden osv.) Det kan vara svårt att skilja folksagor och myter åt. Fabler Fabler är korta berättelser där djur ofta kan tala och har mänskliga egenskaper. Precis som folksagorna är fablerna mycket gamla. Fabeln avslutas ofta med ett visdomsord för att uppfostra, en sens moral t.ex. den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. En av de mest kända fabelförfattarna var Aisopos som levde omkring 550 f.kr och har skrivit många som under århundradena levt kvar till våra dagar. Ex. Hunden och köttstycket.

6 Folksagor Bygger på folkliga berättelser som skrivits ner. De är mycket gamla, ibland upp till 4000 år. Man vet aldrig vem författaren är och varje land har sina egna varianter av folksagor. Sagorna har berättats från generation till generation mest för att underhålla. Både berättaren och den som lyssnar vet att sagan är påhittad och osannolik. Folksagorna påminner ofta om varandra, de utspelas på en obestämd plats under en obestämd tid. Vissa motiv återkommer, hjältar, magiska hjälpmedel osv. De slutar ofta med att hjälten och skurken möts i en kamp. De har alltid lyckliga slut. Bröderna Grimm har skrivit ner många folksagor. Några exempel på folksagor: Törnrosa, Askungen, Rödluvan, Pojken som åt ikapp med jätten, Hans och Greta, Snövit Konstsagor När en författare skriver en egen saga men följer folksagans mönster. Kring 1900 ville man sprida god litteratur och konst och dessutom skapa mer spännande och fantasieggande barnlitteratur till alla och resultatet blev konstsagor. Konstsagorna handlar ofta om moralfrågor, att göra det rätta, att vara god mot sina medmänniskor och att hålla sina löften. Har oftast övernaturliga inslag. Ex. HC Andersen, John Bauer, Elsa Beskow, Astrid Lindgren osv. Några kända konstsagor är: Putte i blåbärsskogen, Tomtebobarnen, Den fula ankungen, Kejsarens nya kläder, Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta

7 Sagoanalys Sagans namn: Personer: Hur ser de ut? Hur är de? Var utspelar sig sagan? Hur ser det ut där? Vad händer? Vilket problem uppstår? Slut (lösning)

8 Tankar om min egen saga Miljö Huvudpersoner Onda och goda S L U T E T Övernaturliga väsen Handling Problem