Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse

med en Ändring som har (IVO). följande: schef.

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

P atientsäkerhetsberättelso

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Hur ska bra vård vara?

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Oxbackshemmet, Södertälje A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarb

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Förebyggande arbete kring brukaren

Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens- och äldreboende

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Uppföljning. Gästhemmet Edsby slott

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Förenade Care Björkgården

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Patientsäkerhetsberättelse Vindragarens vård- och omsorgsboende

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Liviagården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript:

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2011 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad av uppdrag från Nyköpings kommun. Förenade Care är ISO certifierad i miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Vi arbetar aktivt med att följa och utveckla våra rutiner. På Riggargatans äldreboende har vi 5 st. interna revisorer som tillsammans med en kvalitetsansvarig och verksamhetschef går igenom och reviderar våra rutiner varje år. Patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Även förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ersätts då av patientsäkerhetsförordningen. Det görs vidare en rad följdändringar i andra författningar med anledning av att den nya lagstiftningen träder i kraft. Syftet med den nya lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att hälso- och sjukvårdspersonalen har begått misstag. Patientsäkerhetsarbetet på Riggargatans äldreboende har bedrivits under 2011 enligt följande: Vi har ett nära samarbete med Nyköpings Kommuns MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska). Det finns tydliga riktlinjer från MAS tillgängliga för sjuksköterskorna som sedan ansvarar för att föra ut riktlinjerna till omvårdnadspersonalen i samarbete med verksamhetschef och samordnande sjuksköterska. Vi arbetar aktivt med att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Verksamhetschefen utreder händelser i verksamheten som har medfört, eller som hade kunnat medföra en vårdskada, i syfte att utreda händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag för förbättringsåtgärder. Även rapporterade klagomål och synpunkter utreds och åtgärdas. 1

Kvalitetsgranskning Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivare ett tydligt ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Detta patientsäkerhetsarbete görs av Nyköpings kommun bland annat genom kvalitetsgranskning både gällande HSL och SOL samt via olika mätinstrument och databaser så som bl.a., palliativa registret, Senior Alert, trycksårsmätning, Infektioner och andra av MAS utsedda lokala mätningar. Förenade Care AB gör årligen en kvalitetsgenomgång av samtliga verksamheter Kvalitetsregister Senior Alert mäter och synliggör risker hos äldre. I Senior Alert ingår riskbedömningar Norton, MNA och Downton fallriskbedömning. Under året 2011 gjordes riskbedömningar på samtliga vårdtagare. 2012 planerar vi att arbeta ytterligare med förebyggande åtgärder. På Riggargatans äldreboende utförs alltid en riskbedömning gällande malnutrition, fallrisk och trycksår inom max två veckor efter inflyttning. En omvårdnadsplan skapas även i samband med detta om behov föreligger. Bedömningsskalor som används är bl.a. MNA, Modifierad Norton, DFRI samt BMI-skattning. Under året 2011 gjordes riskbedömningar på samtliga vårdtagare och uppkomna risker kopplas till en handlingsplan. 2012 planerar vi att utveckla ytterligare förebyggande åtgärder och förädla omvårdnadsplaner som ett levande dokument där alla yrkeskategorier är väl implementerade i syfte, åtgärder och mål. Riskbedömningar och åtgärder tas upp på omvårdnadsmöten. Detta för att stärka och höja kvaliteten och uppmärksamma risker snabbare som kan föranleda skada, oro och ångest för våra boende. Avvikelsehantering: På enheten finns tydliga rutiner gällande avvikelsehantering för HSL och SoL. Större medicinska avvikelser redovisas omgående till MAS. Patientsäkerhetsarbetet stärks genom att brister och risker analyseras och åtgärdas. Sammanställning av totala antalet avvikelser görs inför ledningens genomgång 1 ggr/år med en presenterad åtgärds och resultats analys. Avvikelser hanteras även på APT, gruppmöten, sjuksköterskemöten och omvårdnadsmöten där man ser över rutiner och även arbetar med avvikelser på ett lösningsfokuserat sätt för att minimera återupprepning av avvikelser. 2

Läkemedel: Läkemedelshantering: Detaljerad lokal rutin för läkemedelshantering finns. Dessa följer MAS och Landstinget Södermanlands läkemedelskommittés rutiner för läkemedel. Delegering: Sjuksköterskan gör ett kunskapstest på den personal som ska få delegering. Sjuksköterskan genomför även en individuell utbildning i samband med delegeringsförfarandet där man går igenom lagar, författningar, ansvar samt de rent praktiska frågorna kring medicinhantering och överlämnandet av mediciner till våra boende. Delegeringen följs upp varje år med ny kunskapstest. Läkemedelsavvikelser: När personalen upptäcker fel kontaktas sjuksköterskan omgående och en avvikelse skrivs. Sjuksköterskan analyserar problemet och utför eventuella åtgärder, informerar verksamhetschef samt dokumenterar i procapita. Läkemedelsgenomgångar: Görs kontinuerligt men minst1gång per år av sjuksköterska och ansvarig läkare. Läkemedels genomgång tillsammans med farmaceuter, läkare och sjuksköterska påbörjades under 2011, 15 boendes mediciner gicks igenom 2011. Målet är att samtliga boende ska gås igenom årligen. Munhälsa: Alla vårdtagare är berättigade till munhälsobedömning och tandvårdsintyg Munhälsan utförs av Oral Care som är upphandlade av SLL. I avtalet ingår även utbildning i munhälsa till samtlig personal på boendet. Fall: Om en vårdtagare har ramlat kontaktar personalen sjuksköterskan omgående. Sjuksköterskan gör en bedömning av eventuella skador och vidtar därefter lämpliga åtgärder. Avvikelser om fall redovisas till MAS. Personalen skriver avvikelser som sedan analyseras av sjuksköterska och paramedicinare. Vi arbetar aktivt med fallprevention och samtliga boende har en fallriskbedömning Dowton fallrisk index. Fallriskbedömning registreras i Senior Alert, sjuksköterskan ansvarar för registrering. 3

Lex Maria och Lex Sarah All personal har fått muntlig samt skriftlig information och har även skrivit under att de förstått vad Lex Maria och Lex Sarah innebär. De är även informerade om hur och när anmälan skall skrivas. Dessa två lagar lyfts minst 1 gånger/år på APT. Under 2011 har det inte varit någon Lex Maria eller Lex Sarah. Vårdhygien: Utbildningar till personal i vårdhygien genomförs varje år både internt och externt. Kontroll av hygienrutiner. Stickprovskontrollen sker 2-4 ggr/år på olika gruppmöten. Information och utbildning om basala hygienrutiner, MRSA, VRE, Hepatit C, ESBL ges och görs internt vid behov. Riktlinjer efterlevs. Inkontinensskydd: De boende som har behov får individuellt förskrivna inkontinensskydd. På varje avdelning finns det inkontinensskyddsombud. BMI (kroppsmasseindex anger relationen mellan vikt och längd) Alla boende vägs vid inflyttning samt en gång/kvartal eller oftare vid behov och vid individuell ordination av sjuksköterska eller läkare. BMI kontrolleras i samband med detta av sjuksköterska. Varje vårdtagare bedöms efter individuellt behov utifrån tidigare vikt, nutrition och allmän tillstånd. MNA (mini nutritional ASSEs ment) riskbedömning om undernäring fylls i av sjuksköterska. Sjuksköterskan gör individuella kostordinationer till samtliga vårdtagare. Mat och vätskeregistrering utförs vid behov. Om BMI ligger under 20, eller MNA under 11 kontaktar sjuksköterskan Riggargatans kock för råd. Vid undernäring eller risk för undernäring ordinerar sjuksköterskan aptitretare eller näringsdryck. Maten kan berikas samt extra mellanmål kan ges. Nattpersonalen erbjuder små mellanmål på natten för att bryta nattfastan. Nattfasta max 11 timmar. Vid behov kontaktas ansvarig Läkare för råd. Vi har även kostråd med boende representanter och kock. Kocken går även ut på boendet och diskuterar med de boende gällande deras önskemål. Kostombuden har regelbundna kostmöten. Kocken har möten med 4

matleverantören då behov uppstår. Omvårdnadspersonalen har fått kontinuerliga kostutbildningar gällande mat och måltidens betydelse samt måltidsmiljö. Trycksår: Vi följer MAS riktlinjer när det gäller förebyggande behandling och behandling av trycksår. Sjuksköterskan gör riskbedömning Norton skala om trycksår till samtliga vårdtagare. Riskbedömning registreras i Senior Alert. Palliativ vård: Palliativ registret. Sjuksköterskan ansvarar för att registrera i palliativa registret när en vårdtagare avlidit. Vård i livets slut: Vi arbetar aktivt med ett palliativt omhändertagande baserat på palliativa direktiven utifrån Svenska palliativa registret i samarbete med ansvariga läkare. Vi följer även Nyköpings kommuns riktlinjer ang. palliativ vård. 2012 kommer samtlig personal delta i föreläsning/utbildning gällande palliativ vård. Medicinskt tekniska hjälpmedel: Kommunens Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för att upprätta och uppdatera en förteckning över enhetens hjälpmedel. Sängar besiktigas av servicetekniker vartannat år och lyfthjälpmedel besiktigas en gång per år av servicetekniker. Kontaktpersonen ansvarar för att rengöra och se över vårdtagarens hjälpmedel en gång per månad. Om brister upptäcks kontaktas arbetsterapeut eller sjukgymnast. Arbetsterapeut och sjukgymnast handleder och har utbildning för personal i användning av medicinskt tekniska och arbetstekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Dokumentation: Riggargatans Äldreboende dokumenterar i Procapita där HSL, SOL och paramedicin arbetar i samma journalsystem vilket säkerställer en vård och omsorg baserad på ett helhetsperspektiv kring den boende. HSL-personal dokumenterar enligt patientdatalagen och Hälso- och sjukvårdslagen. 5

Varje vårdtagare har individuell genomförandeplan i Procapita med mål utifrån biståndsbeslut. Kontaktpersonen ansvarar för att upprätta genomförandeplan tillsammans med vårdtagare eller närstående inom 3 veckor från inflyttning. Genomförandeplan uppdateras var 3:e månad och eller vid behov samt undertecknas av vårdtagare eller närstående. Dokumentation i SoL-pärmen följer socialtjänstlag. Kvalitetsansvarig handleder personal och kontrollerar SoL-dokumentation. Alla i personalen har skyldighet att söka information enligt rapport hänvisningsblankett. Omgivningsanpassade åtgärder: Riskbedömningar i enskilt hem och i allmänna utrymmen enligt företagets rutin. Riskbedömningar görs för att upptäcka risker och förebygga skador enligt arbetsmiljölagen. Lagstiftningen om begränsande åtgärder har ändrats 2010. Det har lett till att vårdtagaren, individuellt, får bestämma om denne vill ha grindar på sängen, bälte i rullstol eller andra begränsande åtgärder. Om vårdtagaren inte kan utrycka sin vilja, kontaktas närstående eller läkare. SSK eller rehab frågar den boende om begränsande åtgärder och kan rekommendera åtgärder. SSK ordinerar grindar, Rehab ordinerar positionerande bälten och bord, Läkaren ordinerar begränsande åtgärder. Arbetssätt: Personalen arbetar enligt ett funktionsbevarande arbetssätt. Omvårdnadsmöten sker 1gång/vecka, där omvårdnadsansvarig sjuksköterska, omvårdnadspersonal samt arbetsterapeut eller sjukgymnast är med på mötet. Avd. möten 1 gång/månad. APT-möte 1 gång/månad. På APT-möten tas bland annat arbetsmiljöfrågor och avvikelser upp. Nyköping 2012-01-26 Marianne Lindström Verksamhetschef 6