Granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2008-08-31 Landstinget Halland Datum 2008-10-20 Anita Andersson Christel Eriksson Leif Johansson

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Syfte...5 2.3 Omfattning och inriktning...6 3 Delårsrapport per 2008-08-31...6 3.1 Innehåll och utformning...6 3.2 Förvaltningsberättelse...7 3.3 Verksamhetsmål...7 3.4 Finansiell analys...11 3.5 Resultaträkning...13 3.6 Balansräkning...14 3.7 Finansieringsanalys...14 3.8 Personalredovisning...15 2

1 Sammanfattning Vi anser att landstingets delårsrapport är upprättad i god överensstämmelse med de krav som ställs i kommunal redovisningslag (KRL) kapitel 9 samt övrig normgivning och vägledning. Delårsrapporten innehåller de uppgifter som lagen föreskriver och till övervägande del vad som kan betraktas som praxis. Delårsrapporten kommer att redovisas för fullmäktige den 10-11 november 2008. Resultatet i delårsrapporten uppgår till 121,7 mnkr. För helåret 2008 prognostiseras ett resultat på -10,8 mnkr, en avvikelse gentemot budget på -95,8 mnkr. Resultatet enligt balanskravet blir i nuvarande läge 14,2 mnkr. Driftstyrelserna för de båda sjukhusen prognostiserar negativa resultat, Länssjukhuset i Halmstad -98,0 mnkr och Sjukhuset i Varberg -39,1 mnkr. Även Psykiatrin och Hjälpmedelsnämnden förutser ett negativt resultat på -16 mnkr respektive -4,1 mnkr. Landstinget har angivit tre övergripande verksamhetsmål; God hälsa, Nöjda och engagerade invånare samt God vård. I av fullmäktige beslutad Mål och budget 2008 anges hur dessa ska följas upp. Målet God hälsa ska följas upp först vid årsbokslutet varför resultatet i denna del inte kan bedömas av delårsrapporten. När det gäller kundnöjdhet är målsättningen 90 % nöjda invånare uppnådd för flera parametrar och tillgänglighet inom Vårdval Halland är nära måluppfyllelse. Vår bedömning är att Landstinget Halland i många delar förbättrat sin måluppfyllelse för kundnöjdhet och tillgänglighet jämfört med tidigare år. En stor brist är dock att inte tillgängligheten vid Länssjukhuset kan redovisas vilket innebär att bedömning av måluppfyllelse inte kan göras. Tillgängligheten till mottagningsbesök i specialistvård har förbättrats jämfört med tidigare år. Oroande är dock det höga remissinflödet jämfört med nybesök vilket kan försämra måluppfyllelsen på årsbasis och för kommande år. Risk finns också för ytterligare ökat antal vårdgarantiinsatser. Tillgängligheten till behandling har förbättrats men det är oroande med den förlängning av väntetider som skett för vissa behandlingar. Vår bedömning är att målet för kundnöjdhet och tillgänglighet inte helt kommer att uppnås för 2008. 3

För målet God vård redovisas resultat från Vårdbarometern i enlighet med vad som angetts i Mål och budget 2008. Vår bedömning är att målet för god vård med 90 % nöjda invånare inte kommer att uppnås. Oroande är att resultatet för frågan Information om sin sjukdom och sina problem försämrats sen föregående år särskilt för sjukhusmottagningar. Landstingets mål Stark ekonomi innebär att nettokostnadsandelen långsiktigt bör vara högst 98%. Vidare ska soliditeten exklusive ansvarsförbindelser i form av pensionsförpliktelser överstiga 60% och den ska vara positiv när pensionsförpliktelser inkluderas. -Nettokostnadsandelen avser verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om landstingets löpande intäkter kan finansiera de löpande kostnaderna. Redovisas en andel under 100% har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, överskottet kan då användas för att finansiera investeringarna. Prognosen för 2008 är en andel uppgående till 100,2%, således att målsättningen inte kommer att uppfyllas. Nettokostnadsandelen och dess utveckling visar på att finansnettot är en viktig post att vara uppmärksam på, d.v.s. skillnaden mellan landstigets finansiella intäkter och finansiella kostnader. Landstingets historiskt positiva finansnetto har inneburit att medel kunnat tillföras den löpande verksamheten och därmed förbättrat nettokostnadsandelen. För 2008 prognostiseras dock ett finansnetto på endast 16 mnkr, vilket är ca 37 mnkr lägre än budgeterat. I prognosen ingår en nedskrivning av värdepappersportföljen med 25 mnkr. -Soliditeten visar det egna kapitalet i relation till det totala kapitalet. I delårsrapporten uppgår soliditeten exklusive ansvarsförbindelser till 63,6%, vilket innebär att detta mål kommer att uppnås för 2008. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen efter åtta månader uppgår till -4,0%. Landstingets mål för soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppfylls därmed inte. -Ökningen av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag är enligt prognosen lägre än nettokostnadsökningen, 5,4% respektive 8,1%. Detta är en klart oroande utveckling som inte kan fortsätta om landstinget ska kunna uppfylla målet om en stark ekonomi. -När det gäller länets båda sjukhus ser vi med stark oro på de prognostiserade underskotten för 2008. Vi anser det nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att sjukhusen ska uppnå en ekonomi i balans -Vi anser att den finansiella analysen håller god kvalitet med bra analyser och kommentarer både när det gäller delårsresultatet och prognosen för 2008. 4

-Landstingets mål för personal Stolta och engagerade medarbetare anger mål för bl.a sjukfrånvaro. Vi anser att landstingets arbete med åtgärder för att rehabilitera långtidssjukskriven personal med fördel kan beskrivas i delårsrapporten. Om den negativa utvecklingen av sjukfrånvaro mindre än 10 dagar fortsätter resten av året finns risk att inte målet att 75 % av personalen ska ha högst 10 sjukdagar nås. 2 Inledning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland granskat delårsrapport för augusti 2008. 2.1 Bakgrund Enligt kommunal redovisningslag (KRL) kapital 9 är landstinget skyldig att upprätta minst en delårsrapport omfattande sex till åtta månader. Syftet med kravet på delårsrapport är att ge en snabb återkoppling till beslutsfattare, verksamhetsansvariga och andra intressenter. Principen är att snabbhet i informationen har företräde framför exakthet. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse av verksamhet och resultat och upprättas enligt god redovisningssed. Om det inte finns särskilda hinder, skall det lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår. Förändrade bestämmelser i kommunallagen och KRL trädde i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången räkenskapsåret 2005. Ändringen i lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer i verksamheten. Målen bör följas upp kontinuerligt och ska utvärderas i delårsrapporten och i årsredovisningen. Revisorerna bedömer resultatet i delårsrapport och årsbokslut. 2.2 Syfte Granskningen syftar till att bedöma huruvida delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och i övrig normgivning/vägledning: Bedömning av delårsrapporten skall ge svar på följande frågor: Är det troligt att fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås? Har verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade verksamhetsmål uppnås? Kommer ett balanserat resultat att uppnås vid årets slut? Om inte finns åtgärder för att uppnå balans angivna och är de tillräckligt tydliga? 5

Bedömning av delårsrapporten handlar om en mera översiktlig granskning. Det huvudsakliga syftet är att ge fullmäktige ledning för den fortsatta styrningen av verksamheten så att god ekonomisk hushållning kan uppnås. Revisorerna har fått till uppgift att bedöma om resultatet i delårsrapporten och i årsredovisningen är förenligt med de fastlagda målen. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsredovisningen inför fullmäktiges behandling. 2.3 Omfattning och inriktning Den översiktliga bedömningen av delårsrapporten omfattar främst förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Noteras bör att granskningen av delårsrapporten är mer översiktlig jämfört med en granskning av landstingets årsredovisning. Detta innebär bl. a att granskningen har omfattat detaljkontroll av flera enskilda poster i delårsrapporten dock inte alla. 3 Delårsrapport per 2008-08-31 3.1 Innehåll och utformning Delårsrapportens uppställning ska struktureras i enlighet med bestämmelserna i KRL 3:2 och ska minst innehålla följande delar: förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning Härutöver bör även finansieringsanalys och relevanta notupplysningar ingå. I förarbeten till KRL framhålls dock att graden av specifikation, det vill säga antalet poster, kan vara färre än i årsredovisningen. Vidare anges att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Arbetet med delårsrapporten ska fullgöras i enlighet med god redovisningssed. Detta innebär bland annat att olika redovisningsprinciper måste beaktas vid upprättandet. Upplysning om avvikelser från god redovisningssed samt skälen för avvikelsen skall anges. 6

Revisionell bedömning Landstingets delårsrapport innehåller de uppgifter som lagstiftaren föreskriver och/eller vad som kan betraktas som praxis. I 2008 års delårsrapport lämnas samma information om tillämpade redovisningsprinciper som i årsbokslutet. 3.2 Förvaltningsberättelse Av KRL 9:2 framgår att delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat eller ställning och sådana händelser väsentlig betydelse för landstinget som har inträffat under rapporttiden eller efter dennas slut. Förvaltningsberättelsen utgör kärnan i delårsrapporten. Utöver miniminivån kan förvaltningsberättelsen även kompletteras med uppgift om: förväntad utveckling (ekonomi och verksamhet) drift- och investeringsredovisning under perioden nämndernas resultat och måluppfyllelse personalförhållanden miljöperspektiv sammanställd nivå, d v s landstinget samt hel- och delägda bolag. 3.3 Verksamhetsmål I kommunallagen kap 8 5 anges för budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Vidare anges För verksamheten skall anges mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning.. Landstinget Halland har angett fem övergripande mål varav tre är att betrakta som mål för verksamheten; God hälsa, Nöjda och engagerade invånare samt God vård. Övriga två mål rör ekonomi och personal. För Vårdval Halland har utöver de övergripande målen angetts särskilda mål för bl.a. täckningsgrad, telefontillgänglighet och hälsofrämjande arbete. För Vårdval Halland görs separat redovisning av kvalitetsresultatet. 3.3.1 God hälsa Målet är att hallänningarnas hälsa ska förbättras kontinuerligt. 7

Revisionell bedömning Målet följs upp först i årsredovisningen varför måluppfyllelse i denna del inte kan bedömas. 3.3.2 Nöjda och engagerade invånare Målsättningen är att minst 90 % av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida samt känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Minst 90 % av invånarna ska anse att de har tillräckliga möjligheter att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågor. Målet följs i delårsrapporten upp genom redovisning av resultatet från invånarintervjuer via den sk Vårdbarometern andra kvartalet 2008. Denna visar att invånarna i länet är mer nöjda med vården än riksgenomsnittet och andelen nöjda har även på flera punkter ökat jämfört med motsvarande kvartal föregående år. För vissa frågeområden nås målet på 90 % och en förbättring har skett sedan föregående år. För frågeställningen Sammanfattande betyg på vården uppnås målet för vårdenheterna men inte för sjukhusmottagningar även om det senare har högre måluppfyllelse 2008 (89 %) än 2007 (86 %). Frågan Jag har tillgång till den vård jag behöver visar en sänkt måluppfyllelse jämfört med föregående år (2007 91% och 2008 87 %). När det gäller frågan om möjlighet att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågorna anger 61 % att de har denna möjlighet vilket är samma resultat som föregående mätning. Som en del i uppföljningen av målet nöjda och engagerade invånare görs även uppföljning av tillgängligheten. Målen för tillgänglighet följer i stort den nationella vårdgarantin och målsättningen är att Landstinget Halland ska uppnå målen vid årsskiftet 2008-2009. Vårdval Halland Delårsrapporten visar resultat från nationell tillgänglighetsmätning för Vårdval Halland i maj 2008. Mätningen visar att 97 % av patienterna fick läkartid inom garantitiden vilket är högre än i riket (genomsnitt 91 %). Det finns i delårsrapporten ingen prognos för måluppfyllelse för helåret. Specialistvården I delårsrapporten saknas uppföljning av tillgängligheten vid Länssjukhuset i Halmstad pga införande av ett nytt verksamhetsstöd som ännu inte ger kvalitetssäkrad data kring tillgänglighet. 8

Mottagningsbesök Mål: Besök hos specialist ska kunna erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss. Speciellt prioriterade patienter ska erbjudas ett första läkarbesök inom en månad. Det är 5 av 28 mottagningar som har längre väntetid än 90 dagar. Totalt har antalet väntande minskat med 4% sen föregående mätning. Dock har antalet väntande mer än 90 dagar ökat. Delårsrapporten visar även en redovisning av inkomna remisser relaterat till antalet nybesök. För flertalet specialitéer är remissinflödet större än antalet nybesök förutom för Öron- och Barnklinikerna. Orsak anges bl.a vara sommarneddragning och konflikten med Vårdförbundet. Det finns i delårsrapporten ingen prognos för måluppfyllelse för tillgängligheten för helåret. Väntetid för speciellt prioriterade patienter redovisas inte i rapporten. Behandling Mål: Efter beslut om behandling ska patienterna erbjudas behandling inom 90 dagar. Förbättringar kan noteras under 2008 för flera verksamheter. 30 av 45 behandlingar har väntetid inom garantitiden jämfört med 2007 då motsvarande siffra var 21 av 44. Totala antalet patienter som väntar har minskat och även de som väntat mer än 90 dagar. Förlängda väntetider jämfört med 2007 finns inom ortopedin och vissa kirurgiska behandlingar vid sjukhuset i Varberg. Även här nämns sommarneddragning och konflikten med Vårdförbundet som orsak. Det finns i delårsrapporten ingen prognos för måluppfyllelse för tillgängligheten för helåret. Revisionell bedömning Resultatet visar att målet 90% nöjda invånare inte är helt uppfyllt. På några delområden finns måluppfyllelse. Vad gäller tillgänglighet är målet ännu inte uppfyllt och prognos saknas för måluppfyllelse för helår. 9

Delårsrapporten ger en översiktlig redovisning av måluppfyllelsen för målen Nöjda och engagerade medborgare med redovisning av resultatet i Vårdbarometern och via uppföljning av tillgängligheten. Vår bedömning är att Landstinget Halland i många delar förbättrat sin måluppfyllelse för kundnöjdhet och tillgänglighet jämfört med tidigare år. En stor brist är dock att inte tillgängligheten vid Länssjukhuset kan redovisas vilket innebär att bedömning av måluppfyllelse inte kan göras. När det gäller kundnöjdhet är målsättningen 90 % nöjda invånare uppnådd för flera parametrar och tillgänglighet inom Vårdval Halland är nära måluppfyllelse. Tillgängligheten till mottagningsbesök i specialistvård har förbättrats jämfört med tidigare år och flertalet mottagningar når målsättningen. Oroande är dock det höga remissinflödet jämfört med nybesök vilket kan försämra måluppfyllelsen på årsbasis och för kommande år. Risk finns också för ytterligare ökat antal vårdgarantiinsatser. Tillgängligheten till behandling har förbättrats men det är oroande med den förlängning av väntetider som skett för vissa behandlingar. Vår bedömning är att målet för tillgänglighet i specialistvården inte kommer att uppnås för 2008. 3.3.3 God vård Målet följs upp i årsredovisningen via uppföljning av Vårdbarometern. Målet är att minst 90 % av invånarna ska vara nöjda med kvaliteten i vården och omvårdnaden. I delårsrapporten redovisas andelen nöjda uppdelat på vårdenhet och sjukhusmottagning. Jämförelse finns med föregående år och med riket. Av rapporten framgår att andelen nöjda har ökat sedan föregående år förutom för frågan Information om sin sjukdom och sina problem som försämrats. Invånarna i Halland är i huvuddelen mer nöjda än riket. Målet uppnås vad gäller frågan om jag har fått den hjälp jag förväntade mig men är en bra bit från måluppfyllelse vad gäller Förtroendet för hälso- och sjukvården även om resultatet förbättrats något. Revisionell bedömning För målet God vård redovisas resultat från Vårdbarometern i enlighet med vad som angetts i Mål och budget 2008. Målet för god vård med 90 % nöjda invånare kommer inte att uppnås. Oroande är att resultatet för frågan Information om sin sjukdom och sina problem försämrats sen föregående år särskilt för sjukhusmottagningar. 10

3.4 Finansiell analys 3.4.1 Resultat och prognos Delårsrapporten innehåller en finansiell redovisning som redogör för såväl delårsresultat som helårsprognos. I både årsredovisningen och delårsrapporten tillämpas sedan några år tillbaka den s k RK-modellen (resultat, kapacitet, risk och kontroll). RK-modellen är en finansiell analysmodell som har utvecklats av Kommunforskning i Västsverige. Landstingets mål Stark ekonomi innebär att nettokostnadsandelen långsiktigt bör vara högst 98%. Vidare ska soliditeten exklusive ansvarsförbindelser i form av pensionsförpliktelser överstiga 60% och den ska vara positiv när pensionsförpliktelser inkluderas. Nettokostnadsandelen avser verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om landstingets löpande intäkter kan finansiera de löpande kostnaderna. Redovisas en andel under 100% har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, överskottet kan då användas för att finansiera investeringarna. Prognosen för 2008 är en nettokostnadsandel på 100,2%, således att målsättningen ej skulle uppfyllas. Nettokostnadsandelen och dess utveckling visar på att finansnettot är en viktig post att vara uppmärksam på, d.v.s. skillnaden mellan landstigets finansiella intäkter och finansiella kostnader. Landstingets historiskt positiva finansnetto har inneburit att medel kunnat tillföras den löpande verksamheten och därmed förbättrat nettokostnadsandelen. För 2008 prognostiseras dock ett finansnetto på endast 16 mnkr, vilket är ca 37 mnkr lägre än budgeterat. I prognosen ingår en nedskrivning av värdepappersportföljen med 25 mnkr. Soliditeten visar det egna kapitalet i relation till det totala kapitalet. I delårsrapporten uppgår soliditeten exklusive ansvarsförbindelser till 63,6%, vilket innebär att detta mål uppnås. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen efter åtta månader uppgår till -4,0%. Landstingets mål för soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppfylls därmed inte. Den långsiktiga trenden är att landstingets soliditet successivt försvagas. Landstinget har en fortsatt god likviditet även om likvida medel per augusti har minskat med 104 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatet i delårsrapporten uppgår till 121,7 mnkr. För helåret 2008 prognostiseras ett resultat på -10,8 mnkr en avvikelse gentemot budget på ca 96 mnkr. Vid beräkning av resultatet enligt balanskravet exkluderas den beräknade nedskrivningen av finansiella tillgångar på 25 mnkr. Resultatet enligt balanskravet för 2008 beräknas i nuvarande läge till14,2 mnkr. 11

De båda sjukhusen prognostiserar negativa resultat, Länssjukhuset i Halmstad -98,0 mnkr och Sjukhuset i Varberg -39,1 mnkr. Även Psykiatrin och Hjälpmedelsnämnden förutser ett negativt resultat på -16 mnkr respektive -4,1 mnkr. Utfallet för skatteintäkterna per 2008-12-31 förväntas bli 8 mnkr lägre än budgeterat medan statsbidragsintäkterna beräknas bli drygt 12 mnkr högre än budget för helåret. Avskrivningarna vid årets slut beräknas uppgå till 227 mnkr, vilket är drygt 12 mnkr lägre än budgeterat. Driftredovisningen beskriver nämndernas verksamhet rent siffermässigt och kommenteras på ett ändamålsenligt sätt både när det gäller delårsresultatet och helårsprognosen. Av investeringsredovisningen framgår investeringar gjorda för aktuell period samt jämförelse med motsvarande period 2006 och 2007. Här framgår även beloppen för budget och prognos på nämndsnivå. Under årets första åtta månader har landstinget investerat för 361,1 mnkr. Prognosen för helåret lyder på 557,6 mnkr, vilket innebär överskott gentemot budget på ca 9 mnkr. En bra beskrivning lämnas över större investeringar i byggnader och inventarier efter åtta månader samt prognos och budget för 2008. I förvaltningsberättelsen saknas redovisning av landstingskoncernen med Hallandstrafiken AB och Kommunalförbundet Region Halland. Någon sammanställd redovisning har inte upprättats och är för närvarande ingen prioriterad fråga i landstinget. Under rubriken Känslighetsanalys redovisas på ett tydligt sätt hur landstinget påverkas av olika händelser i omvärlden exempelvis löneökningar, ökade läkemedelskostnader, höjda patientavgifter mm. Exempelvis påverkar en förändrad utdebitering med 10 öre landstingets ekonomi med +/- 44 mnkr. Revisionell bedömning Vi anser att den finansiella analysen håller god kvalitet med bra analyser och kommentarer både när det gäller delårsresultatet och prognosen för 2008. Balanskravet förväntas vara uppfyllt vid årsskiftet. Landstingets mål att nettokostnadsandelen bör vara högst 98% kommer sannolikt inte att uppfyllas. Inte heller soliditetsmålet inkl ansvarsförbindelsen förväntas uppnås. 12

Ökningen av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag är enligt prognosen lägre än nettokostnadsökningen, 5,4% respektive 8,1%. Detta är en klart oroande utveckling som inte kan fortsätta om landstinget ska kunna uppfylla målet om en stark ekonomi. När det gäller länets båda sjukhus ser vi med stark oro på de prognostiserade underskotten för 2008. Vi anser det nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att sjukhusen ska uppnå en ekonomi i balans. 3.5 Resultaträkning I delårsrapporten redovisas en resultaträkning innehållande uppgift om utfall för aktuell delårsperiod och jämförelse med samma tidpunkt 2007 och 2006. Resultaträkningen innehåller även uppgift om helårsresultatet 2007, budget 2008, redovisad prognos för helår 2008 samt avvikelse. Externa fordringar och skulder ska bokföras i redovisningen och periodiseras med beaktande av väsentlighet för respektive nämnd/styrelse. Enligt väsentlighetsprincipen behöver endast poster som uppgår till ett betydande belopp för verksamheten periodiseras. Revisionell bedömning Resultaträkningens uppställning är i enlighet med KRL 5:1. Periodiseringen bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Resultaträkningen innehåller kompletterande nothänvisningar med ändamålsenliga kommentarer. Periodisering av skatteintäkter har skett med utgångspunkt från Sveriges kommuner och landsting, prognos för skatteintäkter augusti 2008. Vår översiktliga granskning av landstingets resultaträkning visar att resultatet i allt väsentligt är rättvisande. 13

3.6 Balansräkning Balansräkningen redovisar den ekonomiska ställningen på balansdagen den 31 augusti 2008 samt för motsvarande period 2007 och 2006. Härutöver finns en redovisning av förändingen mellan 2007 och 2008. Revisionell bedömning Balansräkningens uppställning är i enlighet med KRL 5:2. Balansräkningen innehåller kompletterande nothänvisningar med ändamålsenliga kommentarer. Vår översiktliga granskning visar att balansräkningen i allt väsentligt är rättvisande. 3.7 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen redovisar delårsutfall med jämförelsesiffror från motsvarande period 2007. Kompletterande notförteckning finns. Revisionell bedömning Finansieringsanalysen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. 3.7.1 Pensionsmedel Pensionsmedlens marknadsvärde per 2008-08-31 uppgick till 925,1 mnkr. Under 2005 förändrades strukturen på landstingets förvaltning av pensionsmedel från att ha omfattat en aktiv diskretionär förvaltning av direktägda aktier och räntebärande värdepapper till att istället bestå av fondrelaterade produkter och strukturerade produkter (aktieindexobligationer). Under tilläggsupplysningar redovisas de olika tillgångsslagen. Bland aktiefonderna finns tre etiska fonder varav en är indexförvaltad och en är global. I aktieandelen återfinns även aktieindexobligationer. Räntebärande medel är placerade både i två korta och en lång räntefond samt en realräntefond. Utöver detta finns även likvida medel/specialinlåning. Portföljens totala avkastning efter åtta månader 2008 uppgick till -3 %, vilket i stort sett är i enlighet med utvecklingen för index. Avkastningen redovisas per tillgångsslag och per 14

fond. Nytt för 2008 är att jämförande indextal redovisas. Dock anges inte vilket jämförelseindex som används. Enligt fullmäktiges policy för pensionsmedelsförvaltning får maximalt 40 % av kapitalet investeras i aktier, och maximalt 80% i räntebärande värdepapper. Per 2008-08-31 är fördelningen 28,4 % aktier (inkl aktieindexobligationer) och 71,6 % räntebärande värdepapper. Landstingets totala pensionsåtagande uppgick per augusti 2008 till 4 162 mnkr, varav 16,5% finns i balansräkningen och 83,5% utanför balansräkningen som ansvarsförbindelse. Revisionell bedömning Placeringarna följer landstingets finansiella policy. Använt jämförelseindex för aktier och räntebärande värdepapper bör anges i not. 3.8 Personalredovisning Landstingets mål för personal Stolta och engagerade medarbetare innefattar bl a. mål för sjukfrånvaron. Delårsrapporten innehåller en kortfattad personalredovisning. Här framgår bl a i diagramform fördelningen mellan tillsvidareanställd, visstidsanställd och timavlönad personal per 2008-07-31. Vidare finns statistik avseende sjukfrånvaron. Enligt statistiken har sjukfrånvaron minskat med 0,83 procentenheter jämfört med föregående år till 5,5% av arbetad tid. I jämförelse med 2006 och 2007 har sjukfrånvaron minskat bland både kvinnor och män. 50,1 procent av de anställda har inte haft någon sjukfrånvaro alls under januari-juli 2008 medan 51,1 procent inte hade någon sjukfrånvaro under samma tid 2007. Under perioden januari-juli var andelen medarbetare som hade mindre än 10 sjukdagar 77,6%. För ett par år sedan var denna siffra 82%. 15

Revisionell bedömning Om den negativa utvecklingen med sjukfrånvaro mindre än 10 dagar fortsätter under årets sista 4 månader ökar osäkerheten om målet att minst 75 procent av medarbetarna ska ha högst 10 sjukdagar under ett kalenderår kan uppfyllas. Vi anser att landstingets arbete med åtgärder för att rehabilitera långtidssjukskriven personal med fördel kan beskrivas i delårsrapporten. 16