Barn- och ungdomskirurgi

Relevanta dokument
Kompetensbeskrivning

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Psykiatriska specialiteter

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Barn- och ungdomskirurgi

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Kirurgiska specialiteter

Kompetensbeskrivning

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Barn- och ungdomspsykiatri

Obstetrik och gynekologi

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Anestesi och intensivvård

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Arbets- och miljömedicin

Öron-, näs- och halssjukdomar

Gynekologisk onkologi

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Enskilda basspecialiteter

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Tilläggsspecialiteter

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Rehabiliteringsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Endokrinologi och diabetologi

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Invärtesmedicinska specialiteter

Medicinska njursjukdomar

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatriska specialiteter

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Neuroradiologi 1

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Nytt i nynya ST (2015:8)

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Individuell planering av tjänstgöring

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Barn- och ungdomsallergologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Bild- och Funktionsmedicin

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Transkript:

Barn- ungdomskirurgi

Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter allmänna råd om de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar). I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a b) specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialiteter. Vad gäller rättsmedicin är de dock delvis annorlunda utformade. Delmålen b gäller inte för de bild- funktionsmedicinska laboratoriemedicinska specialiteterna. De gäller inte heller för klinisk genetik, klinisk neurofysiologi, nuklearmedicin, socialmedicin vårdhygien. Delmålet b5 gäller inte för arbets- miljömedicin, arbetsmedicin skolhälsovård (medicinska insatser i elevhälsan). Delmålen c är specifika för respektive specialitet. I delmålen c används behärska för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som krävs för att fullständigt självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som delmålet avser. Det kan t.ex. vara att läkaren fullständigt självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisera, behandla följa upp en patient använda de tekniker som är relevanta för området. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur 2

Följande utbildningsaktiviteter ska ingå i specialiseringstjänstgöringen när de anges i målbeskrivningen: klinisk tjänstgöring under handledning ST-läkarens yrkesutövning under eget ansvar med stöd av handledare auskultation (endast när intyg krävs) att direkt studera en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte kurs strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål kvalitets- utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför som är en del i hälso- sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete självständigt skriftligt arbete studie som genomförs under handledning i vilken ST-läkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem 3

Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn ungdomar med missbildningar, skador sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för kompetensområdet är färdigheter i operationsteknik. För en korrekt bedömning av symtom patofysiologiska förlopp är också en god kontakt med barn, ungdomar föräldrar centralt. Förutom det omedelbara pre- postoperativa förloppet är långtidsuppföljning av den växande individen en synnerligen viktig del av kompetensområdet 4

Kompetenskrav Delmål a b Delmål a1 Medarbetarskap ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna bidra till det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen - kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam - kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupper - kunna samverka i individanpassade vårdprocesser - kunna samverka med aktörer utanför hälso- sjukvården, t ex socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola Försäkringskassan under eller handlägger sådana Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp 5

Delmål a2 Pedagogik - kunna presentera förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt, med hjälp av olika kommunikationstekniker - kunna planera genomföra undervisning - kunna handleda instruera medarbetare studenter under eller handlägger sådana Undervisning under handledning Handledning under handledning Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Etik - uppvisa kunskap om medicinsketiska principer - kunna identifiera hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet - uppvisa ett medicinsk-etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Deltagande i seminarium uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp 6

Delmål a4 Mångfald jämlikhet - kunna bemöta människor med förståelse respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder - uppvisa medvetenhet om egna normer, värderingar perspektiv i möten med patienter närstående under eller handlägger sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Delmål a5 Vårdhygien smittskydd - kunna genomföra arbetsuppgifterna på ett sådant sätt att vårdrelaterade infektioner smittspridning förebyggs under uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare 7

Delmål a6 Systematiskt kvalitets- patientsäkerhetsarbete - kunna kritiskt granska den egna verksamheten föreslå initiera förbättrande åtgärder, processer rutiner för patientnytta under bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Kvalitets- utvecklingsarbete under handledning uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål a7 Medicinsk vetenskap - uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metoder etiska principer - kunna kritiskt granska värdera medicinsk vetenskaplig information - uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner arbetssätt i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Självständigt skriftligt arbete Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 8

Delmål a8 Hälso- sjukvårdens organisation - uppvisa kunskap om hälso- sjukvårdens organisation administration - uppvisa kunskap om hälso- sjukvårdens ekonomiska styrsystem samt deras betydelse för prioriteringar avvägningar i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Delmål a9 Lagar andra föreskrifter - uppvisa kunskap om lagar andra föreskrifter som gäller för hälso- sjukvården dess personal - kunna tillämpa lagar andra föreskrifter som gäller för den egna specialiteten under 9

Delmål b1 Kommunikation med patienter närstående - kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters närståendes individuella behov kommunikativa förmåga - kunna ge patienter närstående svåra besked med respekt, empati lyhördhet - kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning - kunna samråda med patienter närstående om patientens egenvård under eller handlägger sådana Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning 10

Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete - kunna ge patienter råd om levnadsvanor i syfte att - förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor - förbättra prognosen hos patienter med sjukdom som grundar sig i en eller flera levnadsvanor under eller handlägger sådana Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål b3 Läkemedel - kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, njur- leverfunktion samt eventuell samsjuklighet övrig medicinering - kunna bedöma risker för interaktioner biverkningar vid läkemedelsbehandling - kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling - kunna kritiskt granska värdera information om läkemedel - uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling under eller handlägger sådana 11

Delmål b4 Försäkringsmedicin - kunna tillämpa sjukskrivning som en del av behandlingen av den enskilda patienten - kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktörer inom utanför hälso- sjukvården under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Deltagande i en eller flera Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede - kunna identifiera behov av palliativ vård i livets slutskede hos den enskilda patienten - kunna genomföra brytpunktssamtal med patienter närstående samt initiera palliativ vård i livets slutskede - kunna tillämpa grundläggande principer för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala existentiella behov under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Deltagande i en eller flera Medsittning uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 12

Delmål c kunna handlägga missbildningar sjukdomar i gastrointestinalkanalen urinvägarna, kunna handlägga bråck andra missbildningar i bukvägg diafragma, kunna initialt handlägga vanliga missbildningar sjukdomar i blod- lymfkärlen i bröstkorgens organ, kunna bedöma solida tumörer hos barn ungdomar ha kunskap om utredning behandling av sådana, behärska basala undersökningsmetoder kirurgiska ingrepp ha kunskap om mer avancerade kirurgiska åtgärder, ha kunskap om embryologi, perinatal fysiologi, tillväxt utveckling, ha kunskap om intensivvård anestesi med avseende på den växande individen, behärska uppföljningen av kirurgiska tillstånd under barn- ungdomsåren, samt ha kunskap om vilka följder de kan få för patienten i vuxen ålder. 13

Delmål c1 - behärska kirurgisk patofysiologi, basal kirurgisk teknik behandling av sjukdomar i hud underhud som kan kräva kirurgisk behandling under Träning i simulerad miljö Delmål c2 - behärska bedömning, diagnostik initial behandling av akut kirurgisk urologisk sjukdom under Delmål c3 - behärska initial handläggning av större mindre trauma under 14

Delmål c4 - behärska basal smärtbehandling, kirurgisk intensivvård anestesieffekter under Delmål c5 - kunna handlägga bråck andra missbildningar i bukvägg diafragma hos barn, ungdomar vuxna under Delmål c6 - kunna handlägga missbildningar sjukdomar i övre gastrointestinalkanalen, inklusive lever, gallvägar, mjälte pankreas hos barn, ungdomar vuxna under Träning i simulerad miljö 15

Delmål c7 - kunna handlägga missbildningar sjukdomar i tunntarm, kolon, rektum anus hos barn, ungdomar vuxna under Träning i simulerad miljö Delmål c8 - kunna initialt handlägga sjukdomar missbildningar i blod- lymfkärl hos barn ungdomar under Deltagande i diagnostik behandlingskonferens Delmål c9 - kunna handlägga missbildningar sjukdomar i njure urinvägar hos barn ungdomar under 16

Delmål c10 - kunna initialt handlägga missbildningar sjukdomar i thorax hos barn ungdomar under alternativt auskultation under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Delmål c11 - kunna bedöma solida tumörer hos barn ungdomar under Deltagande i diagnostik behandlingskonferens 17

Delmål c12 - ha kunskap om embryologi, perinatal fysiologi, tillväxt utveckling - ha kunskap om intensivvård anestesi, inklusive nutrition vätskebalans, hos den växande individen under 18

Utbildningsstruktur Under den tidiga delen av utbildningen bör ST-läkaren tillgodogöra sig sådan kompetens som specialiteten har gemensam med andra kirurgiska specialiteter. Särskilt viktigt är det att ST-läkaren i början får träna sig i basal kirurgisk teknik, vilket kan ske såväl kliniskt som i simulerad miljö. Det är lämpligt att tjänstgöringen i början av utbildningen sker vid såväl en kirurgisk enhet som en barnkirurgisk enhet. Denna fas av utbildningen bör inledningsvis vara inriktad på att ST-läkaren lär sig handlägga vanliga tillstånd som kräver kirurgisk behandling under barn- ungdomsåren. Den senare delen av utbildningen bör utgöras av en fördjupning i den högspecialiserade barn- ungdomskirurgin. Det är då mycket angeläget att ST-läkaren lär sig att bedöma handlägga vanliga missbildningar i framför allt gastrointestinalkanalen urinvägarna. I samband med kirurgiutbildningen bör ST-läkaren också få sidoutbildning i anestesi- intensivvård samt skaffa sig erfarenhet av barnanestesi barnintensivvård. Eftersom det barn- ungdomskirurgiska kompetensområdet omfattar många ovanliga eller mycket ovanliga tillstånd är det synnerligen viktigt med omfattande teoretiska studier parallellt med den praktiska, kliniska utbildningen. Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens kompetens inom medicinsk vetenskap kvalitetsarbete bör ST-läkaren inhämta tidigt under utbildningen parallellt med den kliniska tjänstgöringen. 19