Margareta Magnusson, november Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen. Liksom i fjol gjordes årets demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar i två omgångar. Först den vanliga sådden i mars för att kunna ge förhandsinformation till odlarna. Därefter en ny sådd i mitten av maj för utplantering i fält. jordar ingick, varav ny. Datummärkning saknas! Den enda jord vi lyckats hitta uppgift om tillverkningsdatum på var jord nr, det partiet var till verkat oktober. Den jord som säljs under våren bör inte vara tillverkad tidigare än september-oktober året innan och absolut inte före sommaren. Sådd i mars Jordarna låg i rumstemperatur veckor. Därefter luftades de i veckor före sådd. Den mars såddes vitkål, broccoli, kinakål och isbergssallat i Plantek, rotselleri i Plantek och purjo i pluggs skogsplantbrätt. Uppkomsten var genomgående bra i all kål, över 9%. För övriga växtslag har den varierat mera, från knappt till 9%. Efter uppkomst har halva brättena näringsvattnats med Bycobact medan den andra halvan bara fått vatten. Poäng och vikt I Figur visas bedömningar gjorda av besökare när kål och isberg var i utplanteringsfärdigt stadium. Därefter klipptes plantorna av med några dagars mellanrum och vikterna visas i Figur. av jordarna var riktigt dåliga, jord nr och. Mellan övriga jordar skiljer det mindre. Bland besökarna var jord nr,, och favoriter i kålen, vilket stämde bra med vikterna. Till isberg var jord nr favorit bland besökarna. Näringsvattningen har inte förbättrat plantorna i de sämsta jordarna och haft mera negativ än positiv effekt i övriga jordar. poäng poäng 9 9 Vitkål 9 Broccoli 9 Vatten Näring 9 Kinakål 9 9 Isberg 9 Figur. Poäng satta av besökare ( personer) veckor efter sådd. Skala 9 där är sämst och 9 bäst. gram/planta gram/planta........ Vitkål dagar efter sådd 9 Broccoli dagar efter sådd 9 Vatten Näring. Kinakål dagar efter sådd...... 9 Isberg dagar efter sådd 9 Figur. Plantornas medelvikter vid utplanteringsfärdigt stadium veckor efter sådd.
Omgång för utplantering Den april krukades rotsellerin in i samma jord de såtts i. I mitten av maj såddes vitkål, broccoli, blomkål, kinakål och isbergssallat i Plantek, och knölfänkål i Plantek. Plantorna utvecklades bra i alla jordar utom nr där de var lika bleka och klena som i omgång. I blomkål var plantorna i jord,, och små och hade gulmarmorerade blad som torkade in i topparna. Någon bra förklaring till det har vi inte funnit ännu. Utplantering i fält Plantorna sattes ut på drill i fält :e juni. Jordens ph ligger kring,. Förfrukt var en rödklövervall sådd och nerplöjd våren. Jorden gödslades med bor kg/ha och grundgödslades med fastgödsel, t/ha. Övergödsling gjordes med grönmassa 9:e juli, kg/m. Undantag isbergssallat och kinakål som bedömdes vara så nära skörd att grönmassa skulle göra mera skada än nytta. Skörd efter månader Odlingssäsongen var mycket varm, solig och torr. Alla plantor vattnades vid utplantering och därefter ca gång/vecka. Grödorna utvecklades rekordsnabbt och skörden började ca veckor tidigare än beräknat. Så gott som all isbergssallat drabbades av inre rötor innan den var skördefärdig. Broccolin blev mycket frodig och många av huvudskotten blev enorma, men av mycket dålig kvalitet. Knopparna utvecklades ojämnt och inget riktigt skördemoget stadium inträdde. Purjolöken växte mycket bra men angreps kraftigt av den nya skadegöraren, purjolöksmal, vars larver gör gångar i bladen och äter sig rätt igenom stjälken. Den bekämpas med TUREX, men tycks mera svårbekämpad än kålmalen. Vi lyckades inte hålla efter den och all purjolök fick kasseras. Skörden för de olika växtslagen visas i figur. Ingen jord var bäst till alla växtslag. Jordanalyser Jordarna analyserades på lätttillgänglig näring före och efter luftning före sådd av omgång. Resultaten visas i tabell på sidan och kommenteras i anslutning till omdömet om respektive jord. Generellt tycks luftningen ha satt fart på omvandlingen av ammoniumkväve till nitratkväve i alla jordar utom nr och, och har även sänkt ph mer eller mindre. Innehållsdeklarationer I tabell finns en sammanställning av innehållsdeklarationerna på jordsäckarna. Det är stora variationer i hur detaljerade de är.. Alternativjord, Kronmull, (testad ). Jorden har högst halt av ammoniumkväve av alla jordar och ganska liten andel nitratkväve även efter luftning. Näringsinnehållet för övrigt är måttligt. Svavelhalten är onödigt hög, och halterna av mangan, bor, järn och zink låga. Småplantorna fina utom blomkål i omgång och rotselleri som var bleka. Näringsvattning gjorde att rotsellerin växte ännu sämre och flera av plantorna dog efterhand. Utvecklingen i fält bra för kinakål och fänkål, medel för blomkål och bland de sämsta för vitkål, rotselleri och purjo.. E-jord, (testad 99 ). Halten ammoniumkväve är väl hög och nitratkväve väl låg även efter luftning. Näringsinnehållet i övrigt är ganska måttligt och balanserat med lite låga halter av järn och zink. Småplantorna utvecklades mycket bra med undantag för blomkål i omgång. Efter utplantering i fält blev resultatet ganska medelmåttigt.. Ekologisk Plantjord, (testad 999 ). Högst ledningstal av alla jordar, men inte extremt högt. Måttliga och balanserade näringsnivåer men lite väl högt kalium och lågt bor, järn och zink. Fina småplantor och medelbra utveckling i fält.. Naturgödslad torv, Solmull, (testad 99 ). Allt kväve förelåg som ammonium även efter luftning. Näringsinnehållet var ganska lågt och ph värdet för högt. Utvecklingen av småplantorna mycket dålig för kål, som blev små och bleka. Småplantorna av isberg växte långsamt och var mörkgröna. Purjoplantorna var medelbra. Rotselleriplantorna blev mycket kraftiga och gröna. I fält gav den bäst skörd i rotselleri, men medelmåttig till dålig skörd i övriga växtslag.. Planteringsjord, Simontorp, (testad ). Efter luftningen förelåg så gott som allt kväve som nitratkväve. Måttlig näringsnivå och låga värden för mikronäringsämnen. Kalium väl högt i förhållande till övriga ämnen. Medelbra till småplantor utom blomkål i omgång och isberg som utvecklades dåligt liksom förra året. Medelbra resultat för kål och purjo efter utplantering i fält. Knölfänkål och rotselleri utvecklades dåligt i fält liksom förra året.. Planteringsjord, Naturgödslad, Växa, Econova (testad ). Jorden har ett ganska lågt näringsinnehåll men bra halter av mikronäringsämnen utom för bor som var lågt. Väl höga halter av kalcium och högt ph. Fina småplantor utom purjo
som var klena med mycket intorkade toppar. Den enda jorden som gav positiv effekt av näringsvattning i kålplantorna. Utvecklingen i fält bra till medelbra utom för purjo där den var sämst.. Planteringsjord, Moder Jord, Econova, inte KRAVmärkt i Sverige (testad 99, 999 ). Måttligt och balanserat näringsinnehåll. Halterna av mangan och bor högst av alla jordar. Medelbra utveckling för småplantorna utom blomkål i omgång. I fält hörde den till de bästa för blomkål och purjo och var medelbra för övriga växtslag. Näringsvattning under plantuppdragningen gav tydlig positiv effekt i rotselleri och purjo.. Plantjord, Jord från Nord, Rölunda (testad 99 ). Efter luftning förelåg fortfarande så gott som allt kväve som ammonium. Lågt men relativt balanserat innehåll av övriga ämnen. Mycket dålig utveckling av småplantorna i omgång, men bra i omgång. Efter utplantering i fält bäst till purjo och medelbra till dålig för övriga växtslag. Näringsvattning under plantuppdragningen gav tydlig positiv effekt i rotselleri och purjo. 9. Plantjord, Naturgödslad, (testad 99 ). Högst nitratkväve av alla jordar, kalium, svavel och bor lite låga. Medelbra småplantor. Efter utplantering i fält bra till medelbra resultat.. Plantjord med Biobalans, Änglamark, Rölunda (NY). Kraftig effekt av luftningen på kväveomsättningen. Väl högt innehåll av fosfor och kalcium, lågt svavel. Måttliga halter av övriga ämnen. Medelmåttiga småplantor. I fält bäst till vitkål och kinakål, men sämst till blomkål och fänkål. Medelbra till rotselleri och purjo. Slutsatser Orsaken till missväxten i jord och är sannolikt den tröga omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat i kombination med högt ph. Det gör att ammoniak kan bildas vilket skadar plantorna. Det drabbar också snabbväxande plantor som är beroende av nitratkväve hårdast. Vi har i tidigare test sett att kinakål är extra känslig för höga halter ammoniumkväve i kombination med högt ph och lågt nitratkväve. Rotselleri och purjo som är långsamma i starten tycks klara sig bättre genom att omsättningen i jorden då hinner komma igång i takt med plantornas näringsbehov. Att inte näringsvattning hjälpte kan bero på att även Bycobact ibland visat sig ha mycket höga halter ammoniumkväve, vilket alltså förvärrar situationen. kg/planta kg/planta... Vitkål 9.. Blomkål. Kinakål.... 9 Knölfänkål........ Rotselleri 9 Purjo Vatten Näring 9 9 9 Figur. Handelsduglig skörd som kg per utplanterad planta. För purjolök anges totalskörd per utplanterad planta eftersom angreppen av mal gjort att ingen handelsduglig skörd kunde putsas fram. Hälften av rotselleri och purjolöksplantorna fick bara vatten under plantuppdragningen, hälften fick näringsbevattning med Bycobact. Sorter och skördeperioder: vitkål ETON / /9, kinakål KINGDOM /, blomkål NAUTILUS / /, purjo HILARI /9 /9, knölfänkål GOAL 9/, rotselleri CASCADE /9 /9, (broccoli CORONADO / /, isberg MILUNA /, ej med i figur).
Tabell. Spurway-analys av jordarna före och efter veckors luftning, mg/liter jord.. Alternativj E-jord Ekol plantj Solmull Simontorp Växa Moder Jord Jord f Nord 9 Änglamark Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter ph..........9........ Lt.9.9................9.. NO -N 9 9 9 NH -N 9 9 P 9 9 9 K 9 9 99 9 Mg 9 9 9 S 9 9 9 9 9 Ca 9 9 Na 9 9 Cl 9 Mn.........9..... B.......... Cu..9...9..9.........9..9 Fe 9 9 9 9 9 9 9 Zn Mo.. Al.9..........9..9..... Si...9.9.......9 9... 9.9.. K/Mg....9..9...9....9....... K/Ca.................
Tabell. Tillverkarnas innehållsdeklarationer på jordsäckarna. nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m Innehåll g/m (=mg/l) ph, Lt Alternativjord Kronmull E-jord Ekologisk Plantjord Naturgödslad torv Solmull Planteringsjord Simontorp % naturgödslad kalkad Sphagnum % kogödselkomp. -årig mesofil, år samkomposterad m. hönsgödsel. % kisellera TS kg/m Humifieringsgrad. H H Fin medium % Sphagnum H H % Sphagnum H H % komposterad kogödsel % granulerad lera % sand TS kg/m, 9 kg/fp Fin medium % Sphagnum H H % Sphagnum H H % Komposterad naturgödsel % bark % sand TS kg/m, 9 kg/fp Fin medium Sphagnum H-H Fin-medium TS kg/m, kg/fp Mullämnen g/kg jord Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel. kg Gips, kg Vialgin, kg Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel kg Benmjöl kg Gips kg Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel kg N g/kg P g/kg K g/kg N P K Mg S Ca N NO -N NH -N 9 P K 9 Mg S Ca Tot-N NO -N NH -N P K Mg S Ca N P K Mg Ca N ca P ca K ca 9 + Mg Fe Mn, Cu, Zn, B, Mo, Fe, Mn, Cu, Zn, B, Mo, bor, koppar, mangan, mm Lt,, Lt,, ph ca Lt ca
nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m Innehåll g/m (=mg/l) ph, Lt Planteringsjord Naturgödslad Växa Econova % Sphagnum H H % Sphagnum H H % Sand Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel kg Planteringsjord Moder Jord Econova Plantjord Jord från Nord Rölunda 9 Plantjord Naturgödslad Plantjord med Biobalans Änglamark Rölunda % riven torv % komposterad Bark fin-medium TS kg/m, kg/fp % Sphagnum H H % Sphagnum H H % komposterad Kogödsel % sand mm TS kg/m % Ljus vitmossa H H % mörk vitmossa H H % Hönsgödsel Kompost % Biobalans % sand mm TS kg/m medium Mineralgrus kg Dolomit kg Marint och animaliskt organiskt material kg Kalkstensmjöl kg NO -N NH -N P K Mg Ca Tot-N NO -N NH -N P K Mg S Ca Fe, Mn, Cu, Zn, B, ph,, Lt Lt,, Lt,, Lt,,