Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström

Relevanta dokument
Grunder för en branschgemensam informationsmodell

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen

BIM och e-affärer. Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering

HUR UPPNÅS ETT OBRUTET INFORMATIONSFLÖDE FRÅN PROJEKT TILL FÖRVALTNINGEN?

Kompetenscenter. Lean Wood Engineering

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

Industriell plattform för leverantörer

Del 1: Projektdefinition

Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl

Det nya byggandet såser det ut!

ILF - Inläggningsfärdig armering

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Digitala leveranser av förvaltningsinformation

Begrepp Definition Version Ändrad

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Akademiska Hus. Mats Franzon

Effektivare försörjning med digitala processer Peter Fredholm

IT-stöd för armering i byggprocessen

Framtida stadsinformationsmodeller

Informationssystem för giftfritt byggande

Efter WS: Skiss på fyra delprojekt

Kartläggning av Industriella processer. Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser , Stockholm

Riktlinje BIM Kostnadsstyrning

Nina Pikulik, Tyréns Konfigurationssystem för en teknisk plattform. Konfigurationsprocess istället för traditionell projektering

Viktigast för oss 2018

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Byggmaterialinformation i digitalt format

Policy för hantering av privata leverantörer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Projektbeskrivning "Effektivare varuförsörjning" Etapp 2 med införande och pilotprojekt

DP7 FORMELL KONTROLL

Integrationstjänsten - Anslutningstjänsten Version 1.0


KALKYL VIA MODELL FÖR VVS ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

Välkomna! Peter Fredholm på Digital samhandling i byggenäringen Oslo

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Totalentreprenader med BIM - en entreprenörs syn

Tillämpningsanvisningar

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Kompletterande frågor - Regler för informationshantering. och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017

Samlingar, Gränssitt och Programkonstruktion! Förelasning 11!! TDA540 Objektorienterad Programmering!

Effektivare Byggprocesser


HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Objektorienterad Informationsmodell

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK

caeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C

Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

PILOTPROJEKT VINDKRAFT FÖRBÄTTRAD FUNDAMENTSDESIGN

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

BEAst Supply - Effektivare anläggningstransporter. Peter Svensson på Swerock och Peter Fredholm på BEAst TTF 15 december 2015

Integrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

BIM ALLIANCE ONSDAGSFRUKOST: INFORMATIONSPROCESSER MED BIM VAD KAN VI LÄRA AV ANDRA?

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning. Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

Insamling av hälsodata i hemmet

Länk mellan projektering & logistik. BEAst Årskonferens, 19 april 2016

Standardisering i Sverige - beskrive funksjon standard.

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser /bj

NI 2015:1 Kort introduktion

Standardisering nyckeln till effektivare processer Praktiskt fall - Från idé till förvaltning i ett standardiserat flöde

VIPP - Visualisering i Projektering och Produktion

Armering i byggprocessen

Synpunkter på dokumentation av CoClass Nya generationen BSAB Offentlig remiss ver 1.0 Projekt BSAB 2.0 Datum:

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Dagmaröverenskommelsen 2007

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

RFI underlag - bilaga 2 Nuvarande Hjälpmedelstjänsten. Version 1.0

Bygghandlingar 90 Del 8 Informationshandbok för bygg och fastighet. Kurt Löwnertz kurt.lownertz@sweco.se

Att upprätta en systemdokumentation

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014


VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Programmering = modellering

Digital strategi för Strängnäs kommun

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB

Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov

ARKITEKTONISKA OBJEKT I INDUSTRIELLT BOSTADSBYGGANDE

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Framtidens utmaningar och möjligheter -Värdeerbjudanden, plattformar, superstars och automation Sten Grahn

Konfigurationssystem för en teknisk plattform

Arkivkrav vid införande av nytt IT-system

Tjänstebaserad uppdatering Byggnader Adresser - Lägenheter

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Strategisk standardisering

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

RoadMap för digital information om byggd miljö

Transkript:

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering Anders Ekholm, Lars Häggström

Bakgrund Arbetet ingår i Interreg IV- projektet Integrering av hållbara byggprocesser inom aktivitet 4 Transformering av nationella klassifikationer (http://www.oresund.org/baerebyg). Arbetet har samordnats med projektet BIMInfo finansierat av Formas- BIC som innefattar en analys av det svenska BSAB- systemets uppbyggnad med hänsyn till behov inom bygginformationsmodellering, BIM. Detta rapporteras separat. Medverkande är forskare från DTU, och Lunds Universitet, LTH, med syfte att skapa förutsättningar att stimulera en Öresundsregional marknad där offentliga och privata aktörer kan agera tvärs över gränserna. Arbetet har utförts av Professor Anders Ekholm och civ. ing. Lars Häggström, avdelningen för Projekteringsmetodik, Institutionen för byggvetenskaper, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola.

Problem Dagens processer kring armering för mer komplexa eller omfattande armerade betongkonstruktioner kräver mycket arbete och utförs av ett flertal aktörer. Tillhörande informationshantering är också komplex och omfattande. Sammantaget innebär detta stora kostnader.

Hypotes och syfte Studien utgår från hypotesen att informationshanteringen innehåller en stor potential för kostnadsbesparing genom höjning av designarbetets informationskvalitet. Speciellt behövs beskrivning av en fungerande informationsstruktur för kopplingen mellan konstruktörens generiska objekt och armerings- leverantörernas specifika objekt. Studien syftar till att specificera en standardiserad informationsmodell för armering som kan tillvarata en del av denna potential genom att ge underlag för höjning av konkurrens och effektivisering av processer.

Avgränsning och fokus Studien begränsar sig till frågor kring slaka armeringsstänger och relaterade processer och produkter och är begränsad till designarbetet och dess samband med information om armeringsstänger. Designen avser den armerade betongkonstruktionen och beaktar den informationsprocess som krävs för dess skapande inklusive handel och leverans. Studien fokuserar på behovet av integration av information mellan processen för design av armeringsstänger i betongkonstruktioner och information om inläggningsfärdig armering och projektanpassad armering.

Teorier och metoder Studien använder systemteorin och valt modelleringsspråk är Express- G och XML- schema.

Behov Behov av en gemensam informationsmodell för armering framgår av Interreg IV som pekar på behov av ökad upphandling och leverans av varor och tjänster över gränsen mellan Sverige och Danmark. Interreg IV noterar att olika klassifikationer är begränsande och önskar en översättning mellan danska och svenska begrepp. På sikt är målet att ta fram en internationell standard för detta. Behovet framgår även av FoU- projektet Armering i byggprocessen som ser informationsmodellen som nödvändig för att den som utformar armering i en betongkonstruktion ska kunna välja lösningar som finns hos eller kan tas fram hos leverantörerna av stängerna.

Metod Metoden är att dels (top- down) utgå ifrån mer grundläggande begrepps- modeller som specialiseras alltmer för att resultera i begreppsmodellen för armering. Dessutom görs en verifiering (bottom- up) av informationsmodellen (begreppsmodellen + data) genom att ta fram delar av informationsbasen i de informationssystem som är tänkta att nyttja modellen. I löpande text beskrivs sedan hur informationsflödena sker i olika processer (främst designprocessen) och hur informationsbasen byggs upp. I beskrivningen framgår hur produkten successivt specificeras från generiska data till projektspecifika och individuella eller nära individuella data.

Resultat Resultatet är en standardiserad informationsmodell för armering som kan vara en gemensam plattform för informationsprocesserna kring armering.

Övriga punkter Slutrapporten kommer senare även att innehålla punkterna Diskussion, Medverkande, Referenser och Nyckelord.

Fortsatt utveckling Ett SBUF- projekt för att fullfölja arbetet i som påbörjats detta pilotprojekt håller på att förberedas.

Resultat, begreppsmodell För praktisk användning kan ett motsvarande XML- schema eller IFC- specifikation (IDM/MVD) användas. Arbete pågår med XML- schemat (xsl- fil) medan IFC specifikationen är för omfattande för att kunna inrymmas i pilotprojektet.

Resultat, Informationssystem Det informationssystem som skisseras i denna studie kan endast användas som idégrund. Detta dels eftersom det inte är komplett i alla detaljer och dels eftersom ett operativt standardiserat informationssystem måste ha genomgått användning och anpassningar i konkreta tillämpningar. Informationssystemet är tänkt att stödja ett informationsflöde som sker genom att alla aktörer använder samma informationssystem. Detta i logisk mening men så att datat hanteras som om det låg i en gemensam fysisk databas. Man kan likna det vid en gemensam anslagstavla där alla data samlas under processens gång. Informationssystemet innehåller (i denna studie) endast tre objektbegrepp, den armerade betongkonstruktionen, armeringen och betongen. Egenskapsobjekten är inte framtagna, men behöver tas fram. De egenskaper som hittills identifierats framgår av tabellerna nedan.

Resultat, Informationssystem Man kan läsa informationssystemet utifrån var och en av de tre objekten och efter avgränsning mellan dessa betrakta informationssystemet som sammansatt av tre objektsystem, tre BIM- modeller med data. Man kan således extrahera BIM- objektet Armerad betongkonstruktion, BIM- objektet Armering och BIM- objektet Betong. Givetvis kan objektmodeller även extraheras för mer specificerade objekttyper (t.ex. raka armeringsstänger) eller sammansatta objekt (t.ex. armering- betong för vidhäftningsberäkningar). Man kan även läsa informationssystemet utifrån var och en av processerna (design, handel, produktion) och efter avgränsning mellan dessa betrakta informationssystemet som sammansatt av tre processystem, tre processmodeller med data. Givetvis kan processmodeller även extraheras för olika delprocesser eller sammansatta processer (t.ex. handel- produktion för logistikbehov).

Resultat, Informationsbasen Informationsbasen för produkten (produktmodellen) inklusive hur den successivt byggs upp beskrivs nedan per process. Eftersom aktörernas roller kan variera mellan projekt och över tiden har aktörerna utelämnats i denna beskrivning. De följande tabellerna ska läsas tillsammans med begreppsmodellen och tolkas så att: Indata beskriver produktdata från föregående aktivitet i den aktuella processen eller data från andra processer. Aktivitet anger aktuell aktivitet inom aktuell process. Utdata beskriver produktdata från aktuell aktivitet i den aktuella processen.

Resultat, Designprocessens data Nedan, ett första utkast på innehåll. (ABK= Armerade betongkonstruktionen). Indata Aktivitet Utdata Kommentar Belastningar och dimensioner hos ABK. A1. Hållfasthetsberäkning. Erforderlig armeringsmängd för armeringstyperna överkantsarmering, underkantsarmering och sprickarmering. De generiska armeringsprodukterna.

Resultat, Designprocessens data Specificeringsaktiviteterna. (ILF= Inläggningsfärdig armering. ILFs= dito, standardiserad produkt. ILFp= dito projektanpassad produkt. TB 2= Typblad 2.). Utdata från A1 och indata om transportrestriktioner samt restriktioner avseende ILFs och ILFp. A2. Specificering av armeringen per typ. Flera olika kompetenser, konstruktör, specificerare, leverantör, transportör och produktionsplanerare kan behöva samverka. Aktiviteten kan behöva utföras stegvis och med omtag för optimering. För varje typ (som kan behöva vara sammansatta), specificering av ILFs och ILFp. Specificeringen omfattar, per stång: Längd, diameter, geometri, stålkvalitet, gjutetapp, leverantörens artikelnummer för ILFs och beställningsnummer för ILFp. Geometrin anges enligt TB 2 eller XMLc. De specifika armeringsprodukterna.

Resultat, Designprocessens data Informationsflödet i aktivitet A2 ovan är komplext och skulle behöva utredas närmare. En hypotes är att det skulle visa på behov av: erfarenhetsbank med informationssystem för armerade betongkonstruktioner med gemensam uppbyggnad t.ex. enligt denna studie. Det kan vara så att denna bank med konstruktioner även borde innehålla delar av konstruktioner, delar som kan kombineras på olika sätt till kompletta konstruktioner som sedan projektanpassas. listor på möjliga objekttyper (i denna studie tre stycken, men i verkligheten är antalet större) listor på möjliga egenskaper och egenskapsvärden per objekttyp.

Resultat, Designprocessens data Verifieringsaktiviteterna. Utdata från A2. Utdata från A2. Utdata från A2. A3. Verifiering mot leverantör av ILFs och ILFp. A3. Verifiering mot transportör av ILFs och ILFp. A3. Verifiering mot produktionsplanerare och eller armeringsspecificerare. Svar från leverantör om levererbarhet, leveranstider och kostnader. Svar från transportör om levererbarhet, leveranstider och kostnader. Svar från produktionsplanerare och eller armeringsspecificerare om armeringsindivider eller armeringsgrupper och deras monterbarhet och placering i gjutetapp.

Resultat, Designprocessens data Slutförande av utdata från designprocessen. Utdata från A2 och A3 (verifieringarna). A4. Färdigställande av armeringsspecifikation. Färdig armeringsspecifikation.