Befolkningsstatistiken

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren 1911-1960 i Befolkningsrörelsen, för åren 1961-1966 i Folkmängdens förändringar, för åren i 1967-1990 i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar 1961-1970. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen åren 1918-1920. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befror-1918_1919_1920

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅREN 1918 1920 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1926 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 243162

Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 2* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper 10* C) Giftermål 28* D) Barnaföderskor 46* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 55* F) Födda barn 57* G) Döda 60* H) Nativitetsöverskott 72* I) Omflyttning 75* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar åren 1915 1920. Sammandrag för riket 1» 2 A. Folkmängden länsvis, år 1918 9» 2 B. D:o, år 1919 10» 2 C. D:o, år 1920 11» 3. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis åren 1918 1920 12» 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst 30000 invånare), åren 1918 1920 16» 5. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under 30000 invånare), åren 1918 1920 20» 6 A. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1918 26 6 B. D:o, år 1919 29 6 C. Rikets folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, år 1920 32» 7 A. Giftermål, länsvis, år 1918 35» 7 B. D:o, år 1919 36» 7 C. D:o, år 1920 37» 8 A. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första gifte och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år 1918 38» 8 B. D:o, år 1919 40» 8 C. D:o, år 1920 42» 9 A. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1918 44» 9 B. D:o, år 1919 46» 9 C. D:o, år 1920 48» 10 A. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år 1918 50» 10 B. D:o, år 1919 52» 10 C. D:o, år 1920 54» 11 A. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år 1918 56» 11 B. D:o, år 1919 58» 11 C. D:o, år 1920 60» 12 A. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år 1918 62» 12 B. D:o, år 1919 64» 12 C. D:o, år 1920 66

IV Sid. Tab. 13 A. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år 1918 68» 13 B. D:o, år 1919 71» 13 C. D:o, år 1920 74» 14 A. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1918 77» 14 B. D:o, år 1919 78» 14 C. D:o, år 1920 79» 15 A. Äktenskapsskillnader, hemskillnader och genom skiljobrev upplösta trolovningar, år 1918 80» 15 B. D:o, år 1919 84» 15 C. D:o, år 1920 88» 16 A. Barnaföderskor, länsvis, år 1918 92» 16 B. D:o, år 1919 94» 16 C. D:o, år 1920 96» 17 A. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år 1918 98» 17 B. D:o, år 1919 99» 17 C. D:o, år 1920 100» 18 A. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1918 101» 18 B. D:o, år 1919 102» 18 C. D:o, år 1920 103» 19 A. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1918 104» 19 B. D:o, år 1919 106» 19 C. D:o, år 1920 108» 20 A. Fäder till under år 1918 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder 110» 20 B. D:o, år 1919 111» 20 C. D:o, år 1920 112» 21 A. Föräldrarna till under år 1918 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 113» 21 B. D:o, år 1919 114» 21 C. D:o, år 1920 115» 22 A. Fäder till under år 1918 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 116» 22 B. D:o, år 1919 117» 22 C. D:o, år 1920 118» 23 A. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1918 119» 23 B. D:o, år 1919 122» 23 C. D:o, år 1920 125» 24 A. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1918 128» 24 B. D:o, år 1919 130» 24 C. D:o, år 1920 132» 25 A. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd) år 1918 134» 25 B. D:o, år 1919 135» 25 C. D:o, år 1920 136» 26 A. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1918 137» 26 B. D:o, år 1919 138» 26 C. D:o, år 1920 139» 27 A. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1918 140» 27 B. D:o, år 1919 142» 27 C. D:o, år 1920 144» 28 A. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1918 146» 28 B. D:o, år 1919 150» 28 C. D:o, år 1920 154

Sid. Tab. 29 A. Döda, i varje månad, länsvis, år 1918 158» 29 B. D:o, år 1919 160» 29 C. D:o, år 1920 162» 30 A. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år 1918 164» 30 B. D:o, år 1919 168» 30 C. D:o. år 1920 172 V Table des matières. Rapport au Roi. Pages Introduction 1* A) Population et accroissement de la population 2* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 10* C) Mariages 28* D) Femmes accouchées 46* E) Pères des enfants légitimes 55* F) Enfants nés 57* G) Mortalité 60* H) Excédent des naissances 72* I) Migration 75* Tableaux. 1 ) Tabl. 1. Mouvement de la population, en 1915 1920. Résumé général 1» 2 A. Population par département, en 1918 9 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2 B. Id., en 1919 10» 2 C. Id., en 1920 11» 3. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en 1918 1920 12 Col. 1: Départements. Col. 2 12: année 1918; col. 13 23: année 1919; col. 24 34: année 1920. Col. 2, 13, 24: Accroissement (+) ou diminution (-) de la population. Col. 3, 14, 25: Excédent des naissances. Col. 4, 15, 26: Gain (+) ou perte (-) par migration. Col. 5 8, 16 19, 27 30: Immigrés; col. 5, 16, 27: des autres paroisses du pays; col. 6, 17, 28: des pays étrangers; col. 7, 18, 29: du registre des»introuvables» 2 ). Col. 9 12, 20 23, 31 34: Emigrés; col. 9, 20, 31: pour les autres paroisses du pays; col. 10, 21, 32: pour les pays étrangers; col. 11, 22, 33: pour le registre des»introuvables» 2 ).» 4. Mouvement de la population dans chaque ville de 30000 habitants ou de plus, en 1918 1920 Col. 1: Villes. Col. 2 10: Population le 31 déc. Col. 11 13: Population 16 moyenne. Col. 14 16: Accroissement de la population. Col. 17 19: Mariages contractés. Col. 20 22: Dont mariages civils. Col. 23 25: Séparations de corps. Col. 26 28: Divorces. Col. 29 37: Accouchées. Col. 38 73: Enfants 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. Summa (p. abréviat. S:a) Total. Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. Hela antalet Nombre total. Städer (» St.) Villes. Åldersår Age. Riket Royaume. Levande födda Nés vivants. Hela riket Royaume. Dödfödda Mort-nés. Mankön (p. abréviat. M.) Sexe masculin. Avlidna Décédés. Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après deux ans; ces personnes sont nommées»obefintliga» (»introuvables»).

VI Pages nés. Col. 74 85: Naissances multiples. Col. 86 127: Décès (nombre total, et par état civil). Col. 128 181: Décès par âge. Tabl. 5. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de 30000 habitants, en 1918 1920 Col. 1: Villes. Col. 2 10: Population le 31 déc. Col. 11 13: Population 20 moyenne. Col. 14 16: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 17 19: Mariages contractés. Col. 20 22: Nés vivants. Col. 23 25: Décès.» 6 A. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en 1918 26 a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires: col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col. 11 12: Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6 B. Id., en 1919 29» 6 C. Population par sexe, par âge et par état civil, en 1920. (Selon le recensement) 32 (Pour les détails, voir tabl. 6 A).» 7 A. Mariages contractés, par département, en 1918 35 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: Etat civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femme divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col. 14 16: Noces premières, secondes etc., du mari. Col. 17 19: Idem, de la femme.» 7 B. Id., en 1919 36» 7 C Id., en 1920 37» 8 A. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en 1918 38 Col. 1: Départements (Utlandet=pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, hommes remariés. Col. 25 36: Idem, femmes entrées en premières noces. Col. 37 47: Idem, femmes remariées.» 8 B. Id., en 1919 40» 8 C. Id., en 1920 42» 9 A. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en 1918 44 Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 25: Idem, royaume.» 9 B. Id., en 1919 46» 9 C. Id., en 1920 48» 10 A. Mariages par âge des époux, en 1918 50 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées.» 10 B. Id., en 1919 52» 10 C. Id., en 1920 54» 11 A. Mariages pas âge et par état civil des époux, en 1918 56 Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcèes. Col. 2 17: Age des mariées.» 11 B. Id., en 1919 58» 11 C. Id., en 1920 60» 12 A. Hommes mariés par profession et par département, en 1918 62 Col. 1: Départements (Utlandet=pays étrangers). Col. 3 6: Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 16: Industrie. Col. 17 20: Commerce et communication. Col. 21 24: Administration publique et professions libérales. Col. 25 28: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe. Col. 29 31: Sans profession spécifiée.» 12 B. Id., en 1919 64» 12 C. Id., en 1920 66» 13 A. Hommes mariés par profession, par noces et par âge, en 1918 68 Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.; II: Industrie; III: Commerce et communications; IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe; VI: Sans profession spécifiée. Col. 2

Pages 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, remariés. Tabl. 13 B. Id., en 1919 71» 13 C. Id., en 1920 74» 14 A. Mariages par mois, en 1918 77» 14 B. Id., en 1919 78» 14 C. Id., en 1920 79» 15 A. Divorces et séparations, en 1918 80 Col. 1: Départements. Col. 2: Fiançailles dissoutes. Col. 3 6: Séparations de corps; col. 3: à la requête du mari; col. 4: à la requête de la femme; col. 5: à la requête de tous les deux; col. 6: nombre total. Col. 7 18: Divorces; col. 7: d'après la loi ancienne; col. 8: après séparation de corps; col. 9: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 10: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 11: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 12: bigamie; col. 13: adultère; col. 14: maladie vénérienne contagieuse; col. 15: voies de fait; col. 16: condamnation; col. 17: ivrognerie; col. 18: aliénation mentale; col. 19: nullité de mariage; col. 20: nombre total. Col. 21 24: Durée du mariage. Là-dessous: Enfants vivant au divorce. Col. 25: Différence entre l'âge des époux. Col. 26 42: Age des époux. Col. 43: Professions des divorcés (pour les groupes principaux I VI voir tabl. 13).» 15 B. Id., en 1919 84» 15 C. Id., en 1920 88» 16 A. Accouchées, par département, en 1918 92 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col. 11 26: Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 16 B. Id., en 1919 94» 16 C. Id., en 1920 96» 17 A. Accouchées par âge en groupes d'un an, en 1918 98 Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 17 B. Id., en 1919 99» 17 C. Id., en 1920 100» 18 A. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en 1918 101 Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 18 B. Id., en 1919 102» 18 C. Id., en 1920 103» 19 A. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en 1918 104 Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col. 12 21: villes; col. 22 31: royaume.» 19 B. Id. en 1919 106» 19 C. Id., en 1920 108» 20 A. Pères des enfants légitimes nés en 1918, par âge 110 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 20 B. Id., en 1919 111» 20 C. Id., en 1920 112» 21 A. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1918, par combinaison d'âge 113 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 21 B. Id., en 1919 114» 21 C. Id., en 1920 115» 22 A. Pères des enfants légitimes nés en 1918, par profession 116 Pour les groupes principaux, voir tabl. 13.» 22 B. Id., en 1919 117» 22 C. Id., en 1920 118 VII

VIII Pages Tabl. 23 A. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1918 119 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col. 10 14: Enfants d'accouchements doubles. Col. 15 19: Enfants d'accouchements triples. Col. 20 29: Nés vivants; col. 20 22: légitimes: col. 23 25: illégitimes: dont enfants des fiancées (col. 26). Col. 30 39: Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.» 23 B. Id., en 1919 122» 23 C. Id., en 1920 125» 24 A. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en 1918 128 Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 24 B. Id., en 1919 130» 24 C. Id., en 1920 132» 25 A. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1918 134 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col. 10 12: Nombre total des enfant nés.» 25 B. Id., en 1919 135» 25 C. Id., en 1920 136» 26 A. Décès par sexe, par état civil et par département, en 1918 137 Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col. 11 12: Veufs (veuves) et divorcés.» 26 B. Id., en 1919 138» 26 C. Id., en 1920 139» 27 A. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en 1918 140 Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col. 23 26: Campagne; col. 23 24: enfants légitimes; col. 25 26: enfants illégitimes. Col. 27 30: Idem, villes. Col. 31 35: Idem, royaume.» 27 B. Id., en 1919 142» 27 C. Id., en 1920 144» 28 A. Décès par sexe, par âge et par état civil, en 1918 146 Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 26: Idem, royaume.» 28 B. Id., en 1919 150» 28 C. Id., en 1920 154» 29 A. Décès par mois, en 1918 158 Col. 1: Départements.» 29 B. Id., en 1919 160» 29 C. Id., en 1920 162» 30 A. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en 1918 164 Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U=Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö=Morts ayant tant d'années accomplies.» 30 B. Id., en 1919 168» 30 C. Id., en 1920 172 Résumé en français 176

TILL KONUNGEN Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse angående befolkningsrörelsen åren 1918 1920. I sitt underdåniga utlåtande den 1 november 1922 över de s. k. statistik-

2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. sakkunniges betänkande uttalade statistiska centralbyrån sin avsikt att för framtiden ersätta de hittillsvarande årsberättelserna om befolkningsrörelsen, jämte tillhörande tioårsöversikter, med femårsberättelser och att till en början sammanföra redogörelserna för åren 1918, 1919 och 1920 till en gemensam publikation. Det är denna, som härmed i underdånighet framlägges. Med hänsyn till innehåll och uppställning överensstämmer den i tilllämpliga delar i det hela med de närmast föregående årsberättelserna, senast den för år 1917. Vissa partier, särskilt tab. 3 5, hava dock fått sammandragas ej oväsentligt. Angående folkmängden i admininistrativa områden, ut- och invandring samt dödsorsaker hänvisas till de särskilda årsberättelserna härom, vilka samtliga redan utkommit av trycket. Att berättelsen om befolkningsrörelsen ej tidigare framlagts, har sin grund, förutom i de allmänna orsaker, som vållat försening av statistiska centralbyråns redogörelser, jämväl däri, att man velat avvakta resultatet av folkräkningen 1920 i avseende å befolkningens åldersfördelning. Denna åldersfördelning spelar nämligen en stor roll för en närmare undersökning av befolkningsrörelsens faktorer. A) Folkmängd och folkökning. Såsom statistiska centralbyrån tidigare meddelat i sina redogörelser för folkmängden inom administrativa områden åren 1918 och 1919 samt i första delen av sin berättelse om 1920 års folkräkning, uppgick rikets folkmängd vid slutet av år 1918 till 5 813 850, vid 1919 års slut till 5 847 037 samt vid 1920 års slut till 5 904 489. Tillväxten under år 1918 utgjorde 13 003 personer eller 2"24 /oo av folkmängden vid årets ingång. För år 1919 äro motsvarande siffror 33187 personer eller 5-7i /oo; för år 1920 åter 57 452 personer och 9-8 3 /oo. Angående de särskilda faktorer, ur vilka tillväxten framgått, lämnas upplysningar i tab. 3, som angiver såväl nativitetsöverskottet som vinsten eller förlusten genom omflyttning samt omflyttningens fördelning på in- och utlandet ävensom på boken över obefintliga. Såsom i anmärkningarna till sagda tabell framhålles, överensstämmer icke för hela riket summan av de från inrikes ort inflyttade och till inrikes ort utflyttade, såsom den dock borde göra; skiljaktigheten är beroende på brister i kyrkobokföringen. En beräkning av tillväxten utgående från nativitetsöverskottet ökat med summa inflyttade och minskat med summa utflyttade giver för högt resultat i förhållande till den verkliga folkökningen. Beräknar man åter, såsom i tidigare redogörelser skett, huru folkökningen ställer sig, om man till nativitetsöverskottet lägger antalet immigranter samt de från boken över obefintliga överförda och från summan drager dels antalet emigranter, dels de till boken över obefintliga överförda, erhåller man för vart och ett av de nu behandlade åren ett resultat, som ej alldeles oväsentligt understiger den uppgivna tillväxten. Skillnaden uppgår för år 1918 till 2 309 personer, för år 1919 till ej mindre än 5 078 samt för år 1920, då även korrektioner i kyrkoböckerna med anledning av den förestående folkräkningen tydligen ägt

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. rum, till 1 014 personer. Dessa differenser äro med undantag för den av år 1919 något mindre än för år 1917 och ojämförligt mindre än år 1916, då rikets folkmängdssiffra väsentligt höjdes på grund av förbättrad kyrkobokföring. Däremot äro nog skiljaktigheterna större än vad som i allmänhet var fallet under åren närmast före år 1916. Om orsakerna härtill är vanskligt att yttra sig med bestämdhet. Sannolikt hava de förbättringar i fråga om befolkningens bokföring, som 1915 års kyrkobokföringsförordning avsåg, krävt flera år för att bli fullt genomförda; måhända framtvungo ock kristidens ransoneringsåtgärder på vissa håll en strängare tillämpning av mantalsskrivningsförordningen med därav följande noggrannare kyrkobokföring. I vilket fall som helst nödgas man i den följande framställningen röra sig med de officiella siffrorna för folkökningen. Sagda folkökning för riket i dess helhet år 1918 måste anses utomordentligt svag, man får i själva verket gå tillbaka ända till år 1892 för att finna en lika låg folkökning, vare sig absolut eller relativt taget. Orsaken härtill låg, såsom längre fram bär skall visas, framför allt i en efter nutida förhållanden särdeles hög dödlighet. Även 1919 års folkökning får anses tämligen låg; däremot var folktillväxten år 1920 ovanligt stor efter svensk måttstock, om den också understiger vad som i flertalet europeiska länder är vanligt. Samtliga de tre redogörelseåren kännetecknas av efter svenska förhållanden höga giftermålstal; särskilt var giftermålsfrekvensen år 1920 så hög, att ett motstycke icke förekommit sedan år 1873. Födelsetalet, som sedan länge befunnit sig i sjunkande, underskred åren 1918 och ännu mer 1919 alla hittills i vårt land kända minima, men visade år 1920 en ganska stark stegring; denna var visserligen, såsom de senare årens preliminärt uträknade tal visa, av rent tillfällig natur. Dödstalet var under 1918 på grund av den då grasserande influensaepidemien eller den s. k. spanska sjukan alldeles ovanligt högt, och även under år 1919, då epidemien fortfor att härja under det första halvåret, var dödligheten större än den i senare tid brukat vara, men år 1920 var dödstalet lägre än någonsin dessförinnan. Utvandringen har under dessa år, särskilt under år 1918, varit utpräglat låg, och då invandringen samtidigt varit något större än vanligt, har det sällsynta förhållandet uppstått, att utrikes omflyttningen givit till resultat vinst i folkmängden. Från församlingsböckerna hava, såsom tab. 3 utvisar, under vart och ett av redogörelseåren avförts ett betydligt antal obefintliga. Förhållandet beror utan tvivel till någon del på bestämmelserna i den nu gällande pensionslagstiftningen, enligt vilken kommunerna äro ansvariga för minimipensionsavgifternas gäldande. Angående folkmängdens förändringar i olika landsdelar lämnas uppgifter i absoluta tal i tab. 3 och i relativa tal i tab. B. Under år 1918 förekom folkminskning i 6 län, däri inräknat Stockholms stad; även Malmöhus samt Göteborgs och Bohns län voro bland de län, som företedde folkminskning. År 1919 förekom minskning i 4 län, men år 1920 i endast 2, nämligen Gotlands och Blekinge; i det sistnämnda länet gick folkmängden tillbaka under 3*

Tab. A. Översikt av folkmängdens förändringar i riket, åren 1751 1920. 1 ) 4* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 129. Immigranternas antal är känt frän och med 1875 och för aren 1871 74 upptaget på grund av uppskattning. För aren 1851 70 ingår därför hela (den uppgivna) utvandringen i kol. för»nettoutvandringen». I kol. för»annan vinst eller förlust» ingär även till coh frän boken över obefintliga överförda personer.

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 5* vart och ett av de tre redogörelseåren. Sammanfattar man befolkningsrörelsen under hela redogörelseperioden till ett, så visar sig, att folkmängden vid periodens slut jämförd med den vid dess början minskats förutom i Blekinge jämväl i Gotlands län ehuru helt obetydligt (20 pers.). Folkminskningen i Stockholm samt i de andra större städerna under år 1918 berodde efter all sannolikhet på de provianteringssvårigheter som då rådde. Vid redogörelseårens slut upptogo de särskilda länen nedanstående andelar av rikets hela folkmängd i %, under jämförelse med motsvarande tal tjugo år tidigare, d. v. s. för år 1900: De fem norrländska länens andel av rikets folkmängd har alltså ökats från 16-75 % vid sekelskiftet till 17-40 % år 1918 och 17-48 % år 1920 x ); att märka är härvid att de båda sydligaste norrlandslänen icke alls deltagit i denna relativa ökning. De åtta län (Stockholms stad inberäknad), som av ålder sammanfattas under benämningen Svealand, hava likaledes gått framåt, från 30-7 6 till 32o2, resp. 32.is %. De tolv södra länen återigen, eller Grötaland, hava minskats i relativ betydelse; deras folkmängd, som vid århundradets början uppgick till 52.49 % av hela rikets, hade vid 1918 års slut gått ned till 50-5 8 och vid 1920 års slut till 50-34 %. Proportionen mellan lands- och stadsbefolkningen har under redogörelsåren förändrats i samma riktning, som förut oavbrutit varit händelsen under mer än ett halvt århundrade. I % av rikets hela befolkning hava kommit på landsbygden och på städerna för de sistnämnda med särskiljande av huvudstaden vid slutet av vart och ett av efterföljande år: 1 ) >Norrland» i historisk-geograflsk bemärkelse, alltså med frånräknande av en liten del av Gävleborgs län, omfattade vid 1920 års slut 17-45 % av rikets folkmängd; se härom Folkräkningen 1920, del I.

Tab. B. Folkökningens faktorer inom länen åren 1918 1920. 6* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. ') På 1000 av medelfolkmängdeu.

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 7* Städernas framryckning under redogörelseåren har således varit ganska betydande, men märkligt nog har huvudstaden ingen del däri, beroende på den redan berörda folkminskningen i Stockholm år 1918. Till vida mer än hälften härrör emellertid ökningen i städernas folktal från administrativa regleringar, vilka under dessa tre år varit särdeles talrika. Vid 1917 års slut angavs folkmängden å rikets landsbygd till 4 153 886 och i städerna tillsammantagna till 1 646 961. Uedan vid 1918 års ingång försköts emellertid proportionen mellan länt- och stadsbefolkning genom åtskilliga inkorporeringar. Till Norrtälje överflyttades sålunda en del (med jämnt 700 inv.) av Frötuna socken, till Nyköping en del (med 133 inv.) av Helgona socken, till Trosa en del (med 9 inv.) av Trosa landskommun, till Norrköping hela S:t Johannes socken (3 027 inv.), till Söderköping en del (med 371 inv.) av Drothems socken, till Hälsingborg hela B,aus socken (8 491 inv.) samt en del (med 397 inv.) av Hälsingborgs landskommun förutom ett för tillfället obebott område inom Allerums socken, till Göteborg en del (med 49 inv.) av Örgryte socken, till Nora stad en del (med 86 inv.) av Nora landskommun, till Västerås stad de båda socknarna S:t Ilian (1 902 inv.) och Lundby (1160 inv.) i deras helhet, till Östersund en del (med 2 142 inv.) av Brunflo socken samt dessutom till Mariefred ett för tillfället obebott mindre område av Kärnbo socken och till Vänersborgs stad ett likaledes obebott område av Vassända-Naglums socken. Sammanlagda antalet invånare å de inkorporerade områdena utgjorde 18 467. Folkmängden den 1 januari 1918 bör därför (se Tab. 2 A) upptagas till 4 135 419 å landsbygden samt 1 665 428 i städerna. Räknat från dessa siffror som utgångspunkt befinnes landsbygdens befolkning under år 1918 hava ökats med 20 567 personer eller 4.9 7 promille, och städernas minskats med 7 564 personer eller4-5 4 promille. Förhållandet mellan folkmängdsförändringarna å landsbygden och i städerna avvek således år 1918 mycket från det vanliga. Med 1919 års ingång ökades folkmängden i städerna genom ytterligare administrativa förändringar. Vid denna tidpunkt tillkommo nämligen tre nya städer: Tranås (som inom de gränser stadskommunen erhöll räknade 5 540 invånare), Ludvika (förut köping, med 3 737 inv.) och Boden (förut municipalsamhälle, med 6 369 inv.); och samtidigt införlivades med Torshälla stad en liten del (med 22 inv.) av Torshälla landskommun, med Oskarshamn en del (med 644 inv.) av Döderhults socken, med Hälsingborgs stad hela Häl-

8* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. singborgs landskommun (1 069 inv.), med Arvika stad ett område (med 104 inv.) av Arvika landskommun, med Köpings stad hela Köpings landskommun (1739 inv.) ävensom ett litet område (med 9 inv.) av Kungs-Barkarö socken, med Säters stad ett mindre område (med 8 inv.) av Säters landskommun och med Örnsköldsvik ett område (med 148 inv.) av Arnäs socken, förutom att ett för tillfället obebott mindre område av Kalmar landskommun förlades till Kalmar stad; mellan Gränna stad och Gränna landskommun samt mellan Hedemora stad och Hedemora landskommun skedde vissa utbyten av områden, vilka vad folkmängden angår, resulterade i en nettovinst för den förra staden av 21 inv. och för den senare av 10 inv. På grund av alla dessa regleringar bör folkmängden vid 1919 års början upptagas till 4 136 566 å landsbygden och 1 677 284 i städerna (se Tab. 2 B). Räknar man med dessa siffror, befinnes landsbygdens befolkning under år 1919 hava ökats med 9 222 personer eller 2-23 promille, och städernas med 23 965 personer eller 14-2 9 promille. Att märka är, att till denna tillväxt av stadsbefolkningen bidragit tillkomsten av ännu en ny stad, Avesta, som den 1 april 1919 inträdde i åtnjutande av stadsrättigheter, och som vid 1919 års ingång räknade 5 561 inv. Vad slutligen beträffar år 1920, så tillkommo vid detta års ingång ytterligare två nya städer, nämligen Mjölby (förut landskommun, med 5 736 inv.) och Vetlanda (förut köping, med 3 015 inv.); och samtidigt införlivades med Söderköpings stad en liten del (med 12 inv.) av Skönberga socken, med Hälsingborg en del (med 122 inv.) av Allerums socken förutom ett för tillfället obebott mindre område av Kropps socken, x ) med Borås stad hela Torpa socken (3 525 inv.), med Trollhättans stad en mindre del (med 138 inv.) av Västra Tunhems socken, med Gävle stad ett område (med 1130 inv.) av Hille socken 2 ) samt med Haparanda stad ett område (med 1042 inv.) av Nedertorneå socken. Folkmängden vid 1920 års början bör alltså upptagas till 4131068 å landsbygden och 1715 969 i städerna (se Tab. 2 C). Då de definitiva siffrorna för folkmängden den 31 december 1920 äro för landsbygden 4 161 378 och för städerna 1 743 111, så har under sagda år landsbygdens folkmängd ökats med 30 310 eller 7-3 4 promille och städernas med 27 142 eller 15.82 promille. Till denna ökning av stadsbefolkningen bidrog tillkomsten av ännu en ny stad, Värnamo, vilken den 1 november 1920 inträdde i åtnjutande av stadsrättigheter. Denna nya stad räknade vid årets slut 3 664 inv. Såsom i berättelsen om 1920 års folkräkning närmare omförmäles, ökades vid 1921 års ingång stadsbefolkningens numerär med 1 702 personer genom utvidgning av Arvika stad. I föreliggande redogörelse äro dessa personer naturligen räknade till landsbygden. ') Samtidigt överflyttades ett obebott mindre område från Hälsingborgs stad till Allerums socken. ) Invånarna a detta område hlevo visserligen redan i december 1919 utskrivna från Hille och kyrkoskrivna i Heliga Trefaldighets församling i Gävle. Då emellertid överflyttningen rättsligen trädde i kraft först den 1 jau. 1920, hava personerna i fråga i tab. 4 (kol. 5 7) icke inräknats i Gävle folkmängd år 1919.

Tab. C. Giftermål, födelser, dödsfall, ut- och invandring länsvis åren 1918 1920, jämfört med årtiondet 1908 1917. 1 ) FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1) Giftermålstal, födelsetal o. s. v. beteckna årliga antalet giftermål, födelser o. s. v. på tusen invånare av medelfolkmängden. 9*

10* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. Angående grupperingen av städerna efter folkmängden år 1920 och tidigare hänvisas till nyss åberopade folkräkningsberättelse. I berättelsen om 1917 års befolkningsrörelse angavs folkmängden vid sagda års slut i då befintliga 39 köpingar till 71 140. Med 1918 års ingång tillkom en ny köping, Smedjebacken, med 2 464 inv., och antalet utgjorde således 40 med sammanlagt 73 604 invånare. Sedermera tillkommo vid början av år 1919 två nya köpingar, Svedala och Krylbo, och följande år ytterligare två, Tierp och Sunne; men å andra sidan minskades under redogörelseåren antalet därigenom att, såsom redan nämnts, de dittillsvarande köpingarna Tranås, Ludvika, Avesta, Vetlanda och Värnamo ryckte upp i städernas klass. Vid 1920 års slut var därför antalet köpingar 39 med sammanlagt 68 831 invånare. Vid en jämförelse i detalj mellan statistiska centralbyråns redogörelser för folkmängden inom administrativa områden för två på varandra följande år plägar man vanligen finna folkökningen koncentrerad till städerna, de större städernas närmaste omgivningar samt till de trakter av landsbygden, som innesluta en omfattande industri, medan de egentliga jordbruksbygderna förete stillastående eller folkminskning. Av de här behandlade åren avvek året 1918 tämligen mycket från den vanliga utvecklingsgången. I städerna gick, såsom redan blivit påpekat, folkmängden tillbaka, om man bortser från den genom inkorporeringar vunna tillväxten; och även i landsbygdens industriområden förekom flerstädes folkminskning, medan jordbruksbygderna intogo en gynnsammare ställning än vanligt. Orsaken till detta egendomliga förhållande är tvivelsutan att söka i den livsmedelsknapphet, som rådde under året och vilken givetvis var minst kännbar i jordbruksbygderna. Den sedvanliga tillströmningen till städer och andra industriorter av folk från jordbrukssocknarna uteblev därför. Under år 1.919 återtogo däremot folkmängdens förändringar sin vanliga karaktär och bibehöllo den i det hela under år 1920; emellertid förekom sistnämnda år en rätt avsevärd folkökning, åtminstone i norra Sverige, även i somliga trakter, som ej äro särskilt industrialiserade. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider utjämnats, såsom framgår av följande tal:

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. 11* Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landet hade kvinnornas övertalighet redan åtskilliga år varit ganska obetydlig och var år 1917 i det närmaste försvunnen; under år 1918 förbyttes övertaligheten i sin motsats, och detta förhållande blev de båda följande åren ännu mer utpräglat. Hela överskottet av kvinnor är således numera att finna i städerna. Tab. D. Befolkningsrörelsen, å 1000 inv. av medelfolkmängden, i de större städerna, åren 1918 1920. 1 ) x ) I tabellen hava medtagits alla städer som vid 1Ö20 års slut hade minst 10 000 inv., och dessutom Härnösand, som år 1919 nådde denna siffra, men följande år ej kunde behålla sin rangplats. 2 ) Siffrorna för den naturliga folkökningen eller födelseöverskottet erhålles genom att från talet för de levande födda draga talet för de avlidna. I den här angivna verkliga folkökningen ingår även den tillväxt, som vunnits genom stadens utvidgning; se härom texten.

12* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER. För närmare detaljer om sexualproportionen i särskilda landsdelar hänvisas till de olika delarna av folkräknings berättelsen (exempelvis till tab. 2 i del I). Här må blott framhållas, att i Norrland och Dalarna, taget som en enhet, är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Tab. Gr (sid. 16*) innehåller jämväl relativa tal för proportionen mellan könen inom olika åldrar. Jämföras förhållandena i detta avseende vid redogörelseårens slut med talen för åren 1816 1900, finner man, att kvinnornas relativa antal inom alla åldrar numera är avsevärt lägre än förr. Att kvinnornas antal är jämförelsevis så lågt mot förr i vissa av de yngre åldrarna, beror särskilt därpå, att under flera av de senare åren med ringa emigration utvandringen varit större bland kvinnorna än bland männen. Proportionen mellan könen inom olika civilstånd är av intresse företrädesvis i fråga om de ogifta. Upplysningar härom meddelas, för så vitt de absoluta talen angår, i tab. 6. För vinnande av en sammanfattning har man brukat jämföra antalet ogifta män i åldern 20 50 år med antalet ogifta kvinnor i åldern 17 45 år. För senare tider utfaller en sådan jämförelse påföljande sätt: Ifall man vill strängt fasthålla den lagliga äktenskapsåldern såsom nedre gräns, bliva grupperna numera: för ogifta män 21 50 år, för ogifta kvinnor 18 45 år. Jämförelsetalen år 1920 skulle då bliva 502 241 män mot 593 323 kvinnor, vilket giver relationstalet 1181 kvinnor mot 1 000 män. Vilkendera av dessa avgränsningar man än väljer, så giva talen en annan föreställning om det kvinnliga överskottet än den vanliga jämförelsen mellan folkmängden av vartdera könet i dess helhet. Emellertid framgår av sammanställningen här ovan, att proportionen även i detta avseende förbättrats under de jämförelsevis emigrationsfria åren på senaste tiden. b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid redogörelseårens utgång framgår av tab. 6, A C. Fördelningen är, vad år 1920 beträffar, grundad på folkräkningen nämnda år, men för de båda andra redogörelseåren har den beräknats på sedvanligt sätt. Angående metoden för dessa beräkningar torde få hänvisas till andra delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Såsom där och i 1911 års berättelse framhållits, hava beräkningarna fr. o. m. sistnämnda år kunnat förbättras mot tidigare genom utnyttjande av de detaljerade uppgifter om personer, överflyttade till och från

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. boken över obefintliga, vilka numera lämnas i de summariska folkmängdsredogörelserna. Å andra sidan har i dessa beräkningar för de senare åren ingått ett nytt osäkerhetsmoment, beroende på de förändringar i och för sig stora förbättringar i fråga om befolkningens bokföring, som genomfördes genom 1915 års kyrkobokföringsförordning. Härigenom har nämligen förebyggts att, såsom förr var vanligt, ett rätt stort antal personer, som vistades i riket, ej voro bokförda någonstädes, emedan de uttagit flyttningsbetyg från en församling utan att dock inskriva sig i en annan. Men huru den ökning, som sålunda (åren 1916 o. följ.) åstadkoms i befolkningens numerär, fördelade sig å de olika åldrarna, har endast kunnat uppskattningsvis kalkyleras. Även om icke detta osäkerhetsmoment tillkommit, skulle tydligen beräkningarna över åldersfördelningen vara jämförelsevis minst tillförlitliga under de senaste åren av en tioårsperiod, alltså under 1918 och 1919. För kontrolls skull hava beräkningarna fortsatts även för år 1920. En jämförelse mellan resultatet av dessa beräkningar och av folkräkningen är framlagd i tab. H K. Ehuru skiljaktigheterna i fråga om vissa åldersgrupper äro rätt betydande, äro de dock i stort sett mindre än vid motsvarande jämförelse år 1910. Någon justering av de tidigare årens siffror (d. v. s. för år 1919 o. föreg.) har därför lika litet nu som vid tidigare folkräkningar ansetts behövlig, bortsett från en obetydlig jämkning i beräkningarna för år 1918 om åldersfördelningen i kombination med civilstånd. Enligt ovan berörda approximativa beräkningar samt enligt den senaste folkräkningen utgjorde rikets folkmängd inom skilda åldrar vid slutet av nedan nämnda år ävensom tillväxten under åren 1918 1920 som följer: 13* Tab. E lämnar tillfälle att utsträcka jämförelsen längre tillbaka i tiden. Vad särskilt redogörelseperioden angår har som synes folkmängden minskats inom de båda yngsta åldersgrupperna, beroende på den låga nativitet, som nu varit rådande under en rätt lång följd av år (med avbrott i viss mån under 1920). Likaledes förekommer en liten minskning inom gruppen 50 65 år; orsaken härtill är egentligen, att den numeriskt särdeles svaga årskullen av 1868 nu ryckt upp i denna grupp. Det bör i detta sammanhang framhållas,

Tab. E. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren 1750 1920. Absoluta tal. 1 ) 14* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. x ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av O. Sundbärg i Statistisk tidskritt, bältet 129.

Tab. F. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren 1750 1920. På 1000 inv. av hela folkmängden. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. ') Folkmängden för äldre tider iir hiir upptagen i enlighet med beräkningarna i Statistisk tidskrift, häftet 129. 15*

16* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. att tillväxt eller minskning inom de olika åldersgrupperna i våra dagar endast sällan under influensaåret 1918 var det fallet nämnvärt influeras av dödligheten, vars växlingar från det ena året till det andra numera vanligen hålla sig inom ganska måttliga gränser. Huvudanledningen till ökning eller minskning inom varje ålder är i stället talrikheten av den nya årskull, som inträder i resp. åldersgrupp, jämförd med talrikheten av den årskull, som utgår ur densamma för att inträda i närmast högre femårseller större grupp. Men en betydelsefall omständighet är också utvandringen, vilken ju i övervägande grad drabbar vissa åldersgrupper och därjämte år från år företer stora växlingar. För vinnande av en noggrannare föreställning om befolkningens nuvarande fördelning efter ålder bör densamma jämföras med förhållandena under föregående tider och särskilt med tal, som så nära som möjligt utvisa den för vårt folk normala fördelningen. Såsom sådan har i föregående årgångar använts fördelningen i medeltal under den långa tidrymden 1751 1900. En jämförelse med dessa såsom normala begagnade tal meddelas i tab. G-, medan tab. E och E visa, den förra i absoluta, den senare i relativa tal, folkmängdens fördelning efter ålder vid olika tidpunkter från 1750 fram till våra dagar. De mest betydelsefulla fakta, som härvid träda i dagen, äro senare tiders stora folkbrist inom såväl åldersgruppen 0 5 år som mittelåldern, mot å andra sidan den stora övertaligheten i de högre åldrarna. Tab. G. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön, åren 1918, 1919 och 1920 jämfört med äldre tider.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. Folkbristen inom åldern 15 50 år, räknad såsom helhet, nådde sin höjdpunkt 1893, då denna grupp nedsjunkit till att omfatta endast 462 /o av rikets folkmängd, medan den i andra länder brukar utgöra (och fordomdags även i vårt land utgjorde) vid pass 500 %<> En så stor undertalighet för denna betydelsefulla folkgrupp är i vilket land som helst en utomordentligt sällsynt företeelse. Utan tvivel måste det betraktas såsom en fördel, att från och med 1894, efter utvandringens tillbakagång, en förbättring härutinnan hos oss nästan årligen givit sig tillkänna. Förbättringen har mestadels varit ganska långsam, men vid 1920 års slut nådde dock åldern 15 50 till omkring 498 jw, således ej långt ifrån det normala 500 %o. Om således folkbristen i medelåldern märkbart minskats under den senaste tiden, kvarstår i stället oförminskad den andra abnormiteten, nämligen de högre åldrarnas övertalighet. Vid 1920 års slut upptogo åldrarna över 80 år 13'712 %o av folkmängden i stället för det normala 5'845 %,; åldrarna över 65 år upptogo 84-03 7 % i stället för 56-23 6 %,. Detta innebär, att Sverige för närvarande har ungefär 164 000 flera äldre personer än vad normalt skulle vara fallet. Betydelsen av den abnorma fördelningen efter ålder inom nutidens Sverige har ofta blivit framhållen i centralbyråns berättelser. Den yttersta orsaken till missförhållandet är naturligtvis emigrationen. c) Civilståndsfördelningen. Ända från och med år 1891 hava beräkningar årligen utförts även angående fördelningen efter civilstånd, såväl för befolkningen i dess helhet som för varje särskilt åldersår. Helt naturligt kunna dessa beräkningar endast bliva approximativa; från och med år 1911 hava de dock kunnat göras något tillförlitligare, väsentligen genom användning av de uppgifter om efterlevande makes ålder, som numera finnas upptagna i utdragen ur dödböckerna. För år 1920, såsom folkräkningsår, hava emellertid några dylika beräkningar icke behövt tillgripas, utan hava uppgifterna om civilståndsfördelningen kunnat hämtas direkt ur folkräkningsmaterialet. Här nedan lämnas en översikt över civilståndsfördelningen vid slutet av såväl år 1920 som de närmast föregående fem åren: 17* Under redogörelseåren har folkmängden sålunda visat en jämn tillväxt inom alla här ovan upptagna grupper utom barn under femton år. Sistnämnda (Forts, å sid. 20*.)

18* Tab. H. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. 1920, enligt beräkning och enligt folkräkningen.

TAB. H (forts.). FOLKMÄNGDENS FÖRDELNINGS EFTER ÅLDER O. KÖN DEN 31 DEC. 1920. 19*

20* TAB. H (forts.). FOLKMÄNGDENS FÖRDELNINGS EFTER ÅLDER O. KÖN DEN 31 DEC. 1920. grupp har, på grund av den låga nativiteten, sedan flera år visat minskning; under år 1920, med dess markerade ehuru övergående stegring i födelsefrekvensen, förbyttes dock denna minskning i en obetydlig ökning. Den relativa talrikheten av varje grupp framgår av tab. L och M. Vad som här i första rummet tilldrager sig uppmärksamheten är det allt fortfarande mycket höga antalet vuxna ogifta (över 15 års ålder). Anledningarna härtill äro att söka dels i den låga giftermålsfrekvens, som sedan lång tid tillbaka varit rådande i vårt land, dels däri, att utvandringen, som företrädesvis bortför de ogifta, under senare år varit jämförelsevis ringa. Den del av folkmängden, som närmast är att sammanställa med de föddas antal, är gruppen av gifta kvinnor i åldern 15 45 år. Från denna synpunkt förtjänar alltså sagda grupp en särskild uppmärksamhet. I medeltal för hela tidrymden 1751 1900 har densamma beräknats uppgå till 104 581 på varje million av folkmängden, och tab. I visar, att ännu så sent som år 1860 siffran var 103 752. Men år 1920 funnos blott 93 140 gifta kvinnor i denna ålder på varje million av folkmängden. På 5 904 489 inv. vid 1920 års slut borde enligt medelproportionen hava funnits 617 497 sådana kvinnor, men i verkligheten funnos endast 549 944. Ovanstående tal vittna tillräckligt om att, när antalet födda barn i våra dagar är så mycket lägre än i äldre tider, så ligger förklaringen härtill väl icke enbart men dock till stor del uti den betydande nedgången av giftermålsfrekvensen.

Tab. I. Manliga folkmängden efter ålder och civilstånd den 31 december 1920, enligt beräkning och enligt folkräkningen. 21*

22* TAB. I (forts.). MANLIGA FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH CIVILSTÅND. Att antalet ingångna äktenskap så starkt minskats i Sverige, har dock ej på långt när medfört en lika stor omkastning av proportionen mellan gifta och ogifta inom folkmängden. Orsaken härtill är naturligtvis emigrationen.

Tab. K. Kvinnliga folkmängden efter ålder och civilstånd den 31 dec. 1920, enligt beräkning och enligt folkmängden. 23*

24* TAB. K (forts.). KVINNLIGA FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH CIVILSTÅND. Då företrädesvis de ogifta utvandrat, är det tydligt, att härigenom procenten av gifta kunde någorlunda hållas uppe bland de hemmavarande; i längden kunde det ju icke undvikas, att procenttalet sjönk något. För närmare

Tab. L. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd, åren 1750 1920. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. l ) Folkmängden lör äldre tidor är här upptagen i eulighot ined beräkningarna av G. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 139. 25*

Tab. M. Folkmängden inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren 1750 1920. 1 ) 26* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. ') Folkmängden i dess helhet för äldre tider är här upptagen 1 enlighet med approximativa korrigeringar, oeh folkmängden inom här upptagna {Trupper är före ar 1870 blott approximativ. - 2 ) Ogifta, änkor och frånskilda.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKEN. upplysningar härom hänvisas till tidigare årsredogörelser, senast den för år 1916..Redogörelseåren, med deras jämförelsevis starka giftermålsfrekvens, hava medfört en märkbar höjning av proportionen mellan de gifta och hela folkmängden. d) Yrkesfördelningen. Rörande befolkningens yrkesfördelning föreligga direkta upplysningar endast vid folkräkningarna. Då det likväl är av intresse att hava åtminstone ungefärliga uppgifter därom även för andra år, brukar en sådan fördelning kalkyleras. Angående den metod, som använts vid dessa beräkningar för åren fr. o. m. 1911, hänvisas till 1914 års berättelse. Såsom där framhållits, äro vanskligheterna vid en sådan uträkning för de år, då folkräkning ej äger rum, så pass stora, att det är rådligast att inskränka uppdelningen till de fyra traditionella stora huvudgrupperna, nämligen Jordbruk med binäringar, Industri (inräkn. bergsbruk), Handel och samfärdsel samt Allmän tjänst och litterära och dyl. yrken. Ifall ovan berörda beräkningar preliminärt utföras även för åren 1918 och 1919 och sedan jämförelse verkställes med det vid folkräkningen för år 1920 erhållna resultatet, så visar sig, att vid de gjorda beräkningarna för landsbygden jordbruksgruppen upptagits något för lågt, grupperna Handel och samfärdsel samt Allmän tjänst m. m. däremot något för högt. I fråga om städerna visar sig en ganska god överensstämmelse mellan folkräkningens resultat och de årliga kalkylerna, ehuru även här den i alla fall fåtaliga jordbruksgruppen varit något för lågt beräknad. 1 ) På grund av de erhållna resultaten hava nu de preliminära uträkningarna för 1918 och 1919 något justerats. Såsom i 1914 års berättelse framhållits, utgå ifrågavarande beräkningar bl. a. från antagandet, att å landsbygden en viss förskjutning från jordbruksgruppen till industri- och handelsgrupperna årligen äger rum, i likhet med vad erfarenheten gav vid handen för årtiondet 1901 1910. Nu är det mycket sannolikt, att en dylik förskjutning verkligen skedde under åren 1911 1917, men att den avbröts år 1918, 2 ) i följd av de livsmedelssvårigheter, som då rådde och vilka redan vidrörts i denna berättelse. Om sålunda, såsom här skett, beräkningarna korrigeras för åren 1918 och 1919, är det troligt, att korrektionen lämpligen kan stanna därvid och icke behöver utsträckas till de redan offentliggjorda uppgifterna för år 1917 och tidigare, vilka uppgifter torde kunna anses hava kommit de verkliga förhållandena tämligen nära. Enligt de sålunda korrigerade beräkningarna skulle medelfolkmängden 5 ) under de olika redogörelseåren hava fördelat sig å de fyra stora huvudgrupperna av yrken på sätt som följer: 27* ') Vid dessa jämförelser bör emellertid ihågkommas, att yrkesgrupperingen vid 1920 års folkräkning icke är helt och hållet densamma som tidigare, varför det är svårt att ernå full jämförbarhet. a ) Möjligen dock redan något tidigare. s ) Angående yrkeafördelningen vid 1920 års slut se folkräkningsberättelsen.