INNOVATIONER I OFFENTLIG SEKTOR - MEDARBETARDRIVNA, VARDAGSNÄRA OCH PRAKTIKBASERADE? Kick- on: Ständiga förbä.ringar och innova3oner Motala 23 april 2014 Anna Fogelberg Eriksson, anna.fogelberg.eriksson@liu.se IBL / Helix Johanna Nählinder, johanna.nahlinder@liu.se IEI / Helix Budskap från policymakers: InnovaLon är bra. Mer innovaloner är bäpre. 1
Svenska beslutsfapare tycker innovalon i offentlig sektor är viklgt: InnovaOoner och innovaovitet får allt större uppmärksamhet i diskussioner om utvecklingen av offentlig sektor. Frågan om hur innovaoonskraten kan stärkas inom sektorn har blivit en vikog poliosk fråga. / / DrivkraTerna för innovaoon är flera: globaliseringen, utmaningar rörande miljö och hållbarhet samt den demografiska utvecklingen där färre personer i arbetskraten måste kunna försörja en åldrande befolkning, är några trender som stärker behovet av innovaoon. / / YZerligare en drivkrat handlar om långsikog kompetensförsörjning. Genom az utgöra miljöer som karaktäriseras av innovaoon och innovaovitet kommer offentlig sektor kunna vara en azrakov arbetsgivare. (VINNOVA rapport 2013:01, s. 12) Svenska beslutsfapare tycker det är viklgt Rådet ska stödja och somulera innovaoons- och förändringsarbete i offentlig verksamhet som kan resultera i betydande förbäzringar för medborgare och företag och effekovisering av befintliga processer. (EZ naoonellt råd för innovaoon och kvalitet i offentlig verksamhet, Regeringen, Dir. 2011:42) 2
Svenska beslutsfapare tycker det är viklgt Många har ansvar och kan påverka innovaoonskraten i Sverige: / / Offentlig verksamhet som är innovaov och driver eterfrågan på innovaoon. DeZa gäller för det första förutsäzningarna för az offentliga tjänster i sig ska vara innovaova. För det andra handlar det om az offentlig verksamhet kan bidra Oll innovaoon i samhället. (Den naoonella innovaoonsstrategin, Regeringen, 2012, s. 19) Invention is the first occurance of an idea for a new product or process, while innovation is the first attempt to carry it through in practise (Fagerberg 2005) InnovaOoner i offentlig sektor kan vara något annat än innovaooner i privat sektor + Uppfinning Nyttiggörande Innovation Innovation uppfinning Innovation patent Innovation idé Innovation idéhanteringssystem Innovation kreativitet Innovation medarbetarskap 3
Den dubbla översäpningen av innovalonsbegreppet Privat sektor Offentlig sektor Varor Tjänster Den dubbla översättningen Men vad är det då för några innovaloner som finns i offentlig sektor som inte finns i privat sektor? Den offentliga sektorn måste förhålla sig Lll (fler) mål än den privata sektorn rättsstat minoritetsskydd rättssäkerhet effektivitet majoritetsprincipen demokrati politiker tjänstemän välfärdsstat Källa: Söderlund&Pettersson 4
Två säp ap förstå innovalonsbegreppet (Nählinder 2013) Innovationer i offentlig sektor Innovationer i privat sektor Innovationer i offentlig sektor Innovationer i privat sektor Stympande innovationsbegrepp utgår från innovationer i privat varusektor Ympande innovationsbegrepp utgår från att innovationer i offentlig tjänstesektor kan vara något annat LOU (lagen om offentlig upphandling) Klart offentlig sektor är innovalv! Införande av beställarutförarmodellen Politiskt beslut Jämställd snöröjning Projektpengar från HåJ Avsatt tanketid Inom förvaltningen Utveckling av ny organisation för Inom kommunen utredning av brott Kateterbyxan KadyCare Uska Nkg kommun PIMM Företaget Trikåby AB Kulturutvecklartjänst Införande av digitala läsplattor i ärendehantering Cytologbuss Deklarationsapp NTA (natur och teknik för alla) App för varnande av högt vattenstånd Wii för seniorer Initiativtagare Typ av stödprocess Produktion Riksdag Lagstiftningsoch regering processen Informatör på v&oförvaltning förvaltningsnivå Verksamhetsutvecklare Formaliserad på Skatteverket process Kommuninvånare, aldrig genomfört Inom kommunen Här ska alla våga komma med bra idéer Kultur- och fritidsförvaltningen Inom förvaltningen Inom landstinget Internt på Skatteverket NTA produktion och service Inom kommunen 5
Den linjära innova3onsmodellen spökar än grundforskning tillämpad forskning utveckling produktion spridning Inte alla innovaooner är baserade på FoU! Få innovaova kunskapsintensiva tjänsteföretag hade bedrivit FoU Ännu färre av de innovaova kunskapsintensiva tjänsteföretag hade patenterat Hur stödjer man innovaloner i offentlig sektor? Behov som annat ursprung Oll innovaoon Vardagsnära innovaooner Medarbetardrivna innovaooner PrakOkbaserade innovaooner Ständiga förbäzringar Det behövs alltså en mångfald modeller för att stödja innovationer i offentlig sektor 6
Vem ska innovera? SammanfaPning: problem och utmaningar för forskning och praklk Vad är en innovaoon i offentlig sektor? Kommunerna behöver stöd för az översäza innovaoonsbegreppet Oll kommunal sektor. Vad betyder innovaoon - impact? Varför ska kommuner innovera? InnovaOon som ez medel för ökad kvalitet och effekovitet, hantera samhälleliga behov och utmaningar, eller bli en azrakov arbetsgivare? Vem är innovaov? Hur kan man skapa (ez) stödsystem för innovaoon i en kommunal organisaoon? Vilka är de relevanta organisatoriska förutsäzningarna? Förebilder 7
MIO mer innovaoon i offentlig sektor Norrköping och Motala kommun Forskning och prakok går hand i hand InterakOv forskningsansats Sy`et med MIO- projektet skapa en förståelse för de organisatoriska förutsäzningarna för kommuners innovaoonsarbete samt underläza för kommuner az utveckla den organisatoriska innovaoonen innovaoonsarbete i kommuner genom az utveckla och pröva en empiriskt och teoreoskt förankrad modell för hur kommuner kan skapa organisatoriska förutsäzningar för innovaooner. 8
MIO- projektets frågeställningar Vilka innovaooner stöds av de innovaoonsstödsystem som kommunerna utvecklar? Vad karaktäriserar de organisatoriska förutsäzningarna för innovaoon inom kommuner? Hur kan innovaoonsstödssystemet och de organisatoriska förutsäzningarna utvecklas inom kommuner? Projektets långsiklga målsäpning är az ny kunskap, metod och modell för innovaoonsarbete utvecklas, sprids och används för förbäzrad innovaoons- och prestaoonsförmåga i offentliga organisaooner. Frågor eller reflekooner? 9