2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

Relevanta dokument
2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2018

Befolkningen i Stockholms län 2017

Befolkningen i Stockholms län 2018

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Bostadsbyggnadsplaner

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50

Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden

Bostadsbyggnadsplaner

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

Modellutveckling av demografisk prognos /2040 för Stockholms län

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Befolkningsutvecklingen

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Hushållsstrukturen i Stockholms län, kommuner och delområden 2016

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsutveckling 2018

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Befolkningsutveckling

Befolknings utveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016

Folkmängden i Södertälje kommun den 30 september 2018

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS

Demografiska prognoser på kommunnivå för Stockholms län

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning - kommunnivå

Befolkningsprognos BFP16A

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Befolkning och befolkningsförändringar

Befolkningsprognos

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Fruktsamhet och mortalitet 2012 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2011

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Barns och ungdomars flyttningar

Mortaliteten i Stockholms län :

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkningsprognos BFP17A

Regional befolkningsprognos

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos /45

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Befolkningsprognos

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Transkript:

2010:4 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Befolkningsprognos 2010 2019

Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4

Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716 Ulla Moberg, Regionplanekontoret, 070-737 4485 Projektledare Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 registrator@regionplanekontoret.sll.se www.regionplanekontoret.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN 2007-0358 ISSN XXXX-XXXX 2

Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Folkökningen 38 000 år 2009... 4 Stockholms läns folkmängd över 2 miljoner... 4 Fortsatt hög invandring minskad utvandring... 4 Minskad utflyttning till övriga Sverige... 4 Fler födda... 4 Något färre döda... 4 De utrikes födda svarar för 50 procent av folkökningen... 4 Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna... 4 Folkökning med 38 000 den högsta någonsin i absoluta tal... 5 2009 års folkökning överträffar 2008 med 6 100 personer... 7 Ökad inflyttning till ett 10-tal kommuner... 7 Inflyttarna till länet bosätter sig i Stockholms stad eller i kranskommunerna... 8 Utflyttningen från länet jämnt fördelad mellan kommunerna... 8 Två tredjedelar av utvandrarna kommer ifrån Stockholms stad, Nacka, Solna, Huddinge och Botkyrka... 8 87 000 flyttade mellan kommunerna i länet år 2009... 8 2009 - återhämtningens år?... 9 Fortsatt låg försäljning av småhus... 9 Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna... 9 Barnfamiljerna har bott kvar i Stockholms stad i större omfattning... 10 Ökad inflyttning fler födda?... 11 Fortsatt uppgång i fruktsamheten... 12 Var 5:e person är född utomlands... 12 Fortsatt koncentration av utrikes födda... 12 Tabellerna 2-9... 13 3

Sammanfattning Folkökningen 38 000 år 2009 Den snabba tillväxten av Stockholms läns befolkning som började år 2006 ökade i tempo 2009 och uppgick till 38 000 personer. Det var den högsta tillväxten hittills i antal personer ett enskilt år (diagram 1). Åren 2006-2008 ökade länet med ca 30 000 per år. Tidigare var en normal tillväxt 15 000 20 000 per år. Stockholms läns folkmängd över 2 miljoner Under år 2009 passerade länet med god marginal 2-miljonsstrecket. Den 31 dec 2009 var länets officiella folkmängdssiffra 2 019 182 personer. Fortsatt hög invandring minskad utvandring För 4:e året i rad uppgick antalet inflyttade från utlandet till ca 30 000 personer vilket överstiger genomsnittet för 10-årsperioden dessförinnan med ca 13 000. Utflyttningen till utlandet minskade med 2 700 jämfört. Länets överskott mot utlandet blev därmed hela 19 000 personer. Minskad utflyttning till övriga Sverige Inflyttningen från övriga Sverige till Stockholms län låg kvar på samma nivå som 2008. Utflyttningen till övriga Sverige avtog med 1 000. Länets flyttningsöverskott mot övriga Sverige ökade till 5 700 år 2009. Fler födda Antalet födda ökade med drygt 600 och uppgick till 28 600 år 2009. Sedan millennieskiftet har antalet födda ökat med i genomsnitt 770 barn per år. Något färre döda Trots en växande befolkning har antalet dödsfall i länet uppgått till drygt 15 000 sedan mitten av 1980-talet. År 2009 minskade dödsfallen med 400 jämfört. De utrikes födda svarar för 50 procent av folkökningen Sedan ett par decennier svarar de utrikes födda via migration för ca 50 procent av länets folkökning. År 2009 var procenttalet exakt 50. Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna Färre barnfamiljer flyttar från de centrala delarna till förortskommunerna och fler flyttar till de centralt belägna kommunerna. Befolkningstillväxten i länet koncentreras alltmer till Stockholms stad och dess kranskommuner. I Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka bor 55 procent av länets befolkning. De fem kommunerna svarade för hela 70 procent av länets folkökning år 2009 och 74 procent av länets flyttningsöverskott. 4

Folkökning med 38 000 den högsta någonsin i absoluta tal År 2009 ökade Stockholms läns folkmängd med 38 000 personer och uppgick till 2 019 000 personer. Den snabba tillväxten som började år 2006 har därmed ytterligare ökat i tempo. Åren 2006-2008 ökade länets folkmängd med ca 30 000 per år. Tidigare var 15 000 20 000 normala folkökningstal för länet med undantag av åren då IT-bubblan sprack, 2002-2004. På 4 år har länet ökat med 130 000 personer. Länet har haft mycket snabb tillväxt under tidigare perioder. Under 1940-talets baby-boom ökade Stockholms stad och dåvarande Stockholms län med sammanlagt 143 000 personer under 5-årsperioden 1943 1947. I förhållande till folkmängden var folkökningen dubbelt så stor då jämfört med den senaste 4-årsperioden. Under 2009 passerade Stockholms läns folkmängd 2-miljonersgränsen med bred marginal. År 1946, också ett år med kraftig folkökning, passerades 1-miljongränsen för dåvarande länet och överståthållareämbetet. Diagram 1 Årlig folkökning i Stockholms län Källa: Bearbetningar av uppgifter från SCB:s hemsida 1950-2009 och Folkmängden inom administrativa områden (SCB) 1940-1950. Före 1968 var nuvarande Stockholms län delat i två enheter nämligen Överståthållareämbetet (=Stockholms stad) och Stockholms län (=ungefär resten av nuvarande län). Folkökningen i Överståthållareämbetet och dåvarande Stockholms län har slagits samman i diagrammet. Kommentar: Länets guldålder inträffade under 1940-, 1950, 1960-talen med både stora inrikes flyttningsöverskott och födelseöverskott. Vid övergången till 1970-talet minskade inflyttningen och ökade utflyttningen med flyttningsunderskott som följd. Under decennierna därefter har länets folkmängd åter börjat öka. Åren 2006-2008 var folkökningen ca 30 000 per år. År 2009 ökade länets folkmängd med hela 38 000 den antalsmässigt största ökningen som någonsin noterats! På 1940-, 1950- och 1960-talen var hög inflyttning från övriga Sverige och låg utflyttning till övriga Sverige samt höga födelsetal orsaken till den stora folkökningen. Den kraftiga folkökningen åren 2006-2009 beror på en osedvanligt hög invandring. I genomsnitt har ca 29 000 personer registrerats som inflyttade från utlandet åren 2006-2009. Under 10-årsperioden 1996-2005 var det genomsnittliga antalet inflyttade från utlandet ca 17 000. Det finns således tecken på att det kan vara fråga om nya mönster i migrationsflödet till länet. Det är vanligt att migrationen varierar kraftigt mellan åren men den långsiktiga trenden tyder på en ökad invandring till länet. 5

Diagram 2 Inflyttade till Stockholms län från övriga Sverige och utlandet samt utflyttade från Stockholms län till övriga Sverige och utlandet Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Kommentar: Kurvorna över den inrikes inflyttningen och inrikes utflyttningen har ungefär samma utseende med tillägget att kurvan över utflyttningen är tidsförskjuten 4-5 år m.a.o. det finns ett samband mellan inflyttning och återutflyttning. Så länge arbetskraftsinvandringen pågick fanns ett liknande mönster bland den utrikes omflyttningen. Det är inte bara invandringen som bidrar till den stora folkökningen utan också ökat barnafödande. Sedan millennieskiftet har antalet födda ökat med i genomsnitt 770 barn per år. Trots att de äldre blir fler har antalet avlidna gått ner något i genomsnitt med 85 per år under det senaste decenniet. Diagram 3 Födda, döda och födelseöverskott Stockholms län Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Kommentar: Den stora invandringen har medfört att andelen utrikes födda ökat i de barnafödande åldrarna. Stockholms läns invandrare har dessutom högre fruktsamhet än infödda kvinnor, vilka haft en uppgång i fruktsamheten sedan millennieskiftet. Från 1980- talets början har dödligheten gått ned kraftigt (d.v.s. medellivslängden har ökat) vilket medfört att antalet dödsfall i stort sett varit konstant trots en växande och åldrande befolkning. 6

2009 års folkökning överträffar 2008 med 6 100 personer Trots betydligt större folkökning 2009 än 2008 har de enskilda komponenterna (födda, döda, etc.) inte förändrats särskilt mycket jämfört. Genomgående är att pluskomponenterna ökat något och minuskomponenterna minskat. Den största enskilda förändringen är utflyttningen till utlandet som minskat med 2 700 personer till 11 200. Statistiken över utvandringen är osäker men denna nedgång får anses som säkerställd och åtminstone inte en överskattning. Utvandringen av svenska medborgare har avtagit sannolikt beroende på minskad efterfrågan på arbetskraft i de länder som Stockholmare flyttar till. Tabell 1 Befolkningsförändringar i Stockholms län år 2007 och 2008 År 2008 År 2009 Förändring 2008-2009 Antal I procent av år 2008 Folkökning 31 747 37 919 6 172 19,4 Levande födda 27 948 28 572 624 2,2 Döda 15 540 15 147-393 -2,5 Födelseöverskott 12 408 13 425 1 017 8,2 Inflyttade 65 122 66 363 1 241 1,9 Från övriga Sverige 36 088 36 268 180 0,5 Från utlandet 29 034 30 095 1 061 3,7 Utflyttade 45 564 41 816-3 748-8,2 Till övriga Sverige 31 660 30 615-1 045-3,3 Till utlandet 13 904 11 201-2 703-19,4 Flyttningsnetto 19 558 24 547 4 989 25,5 Mot övriga Sverige 4 428 5 653 1 225 27,7 Mot utlandet 15 130 18 894 3 764 24,9 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Födelseöverskottet har ökat med ca 1 000 och inflyttningsöverskottet mot övriga Sverige ökat med 1 225. Överskottet mot utlandet har ökat med hela 3 800 på grund av minskad utvandring och ökad invandring. Ökad inflyttning till ett 10-tal kommuner Av diagram 2 framgår att både den utrikes och inrikes inflyttningen har legat på höga nivåer de senaste åren. I stort sett är det bara 10 av länets 26 kommuner som har varit involverade i processen med den ökade inflyttningen nämligen: Sundbyberg med 42 procents ökning från 2005 till 2009 Södertälje med 40 procents ökning från 2005 till 2007 och därefter 16 procents nedgång till 2009 Upplands-Bro med 37 procents ökning från 2005 till 2009 Solna med 36 procents ökning från 2003 till 2008 och därefter några procents nedgång Stockholm med 29 procents ökning från 2004 till 2009 Sollentuna med 28 procents ökning från 2004 till 2009 Huddinge med 27 procents uppgång från 2004 till 2008 och därefter några procents nedgång. Övriga kommuner med ökad inflyttning är Nacka med 22 procent 2004-2009, Botkyrka (21 procent 2005-2007), Järfälla (21 procent 2006-2008) och Haninge (11 procent 2005-2009). 7

Inflyttarna till länet bosätter sig i Stockholms stad eller i kranskommunerna Inflyttarna från övriga Sverige är som regel unga människor i singelstadiet i familjecykeln. De bosätter sig i Stockholms stad eller kranskommunerna. Drygt 50 procent av de inflyttade från övriga län bosätter sig i Stockholms stad. Hela 2/3 av de inflyttade från övriga landet bosätter sig i Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge eller Nacka. De uppräknade kommunerna kan betraktas som Stockholms läns entré (tabell 5). Även inflyttarna från utlandet har ungefär samma bosättningsmönster. Här tillkommer ytterligare 3 kommuner, Botkyrka, Haninge och Södertälje, som har hög dragningskraft på inflyttade från utlandet. Nästan 80 procent av de inflyttade från utlandet bosatte sig år 2009 i Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge, Haninge, Nacka, Södertälje och Botkyrka. Det har blivit en något jämnare fördelning jämfört med 2006-2008. Utflyttningen från länet jämnt fördelad mellan kommunerna När det blir dags för de boende i Stockholms stad och dess kranskommuner att finna en bostad passande en familj flyttar en del till förortskommunerna i länet. Det gör att, när personerna kommer i de åldrar då det är dags att flytta från länet till andra delar av landet, de utflyttade är jämnt spridda över länets kommuner. I stort sett alla kommuner utom entrékommunerna har flyttningsunderskott mot övriga riket. Minskad utflyttning år 2009 från länet gör dock att även Sollentuna och Danderyd hade positiva netton år 2009 mot övriga Sverige. Två tredjedelar av utvandrarna kommer ifrån Stockholms stad, Nacka, Solna, Huddinge och Botkyrka År 2009 svarade 6 kommuner för 70 procent av utvandringen. De 6 kommunerna är Stockholms stad, Södertälje, Solna, Huddinge, Nacka och Botkyrka (tabell 6). 87 000 flyttade mellan kommunerna i länet år 2009 Länets förortskommuner rekryterar merparten av sina inflyttare från Stockholms stad och kranskommunerna. Från Stockholms stad flyttar nästan 30 000 personer årligen till andra kommuner i länet. Från både Solna och Huddinge flyttade ca 6 000 personer till andra kommuner i länet. Sammanlagt registrerades 86 600 flyttningar mellan kommunerna i länet år 2009. Det är en uppgång med 3 700 jämfört. Under de sista 10 åren har omflyttningen mellan kommuner i länet ökat med drygt 1 700 per år. Den stora osäkerheten som inträffade hösten 2008 i samband med finanskrisen tycks ha ebbat ut under 2009. Störst ökning i inflyttningen från andra kommuner hade Stockholms stad år 2009 en ökning med 2 050 inflyttade till ca 28 000. Störst procentuell ökning hade Sundbyberg (25 procent jämför ), Ekerö, Nynäshamn och Sigtuna (med vardera 17 procent) samt Nacka och Vaxholm (med vardera 15 procent). Ekerö och Nynäshamn har därmed tagit igen den nedgång de hade i inflyttningen 2008. Ökad utflyttning till andra kommuner i länet noteras i Sigtuna (23 procents ökning jämfört med 2008), Upplands-Bro (18 procent), Södertälje (15 procent), Vallentuna (12 procent) och Huddinge (11 procent). Gemensamt för kommunerna, utom Huddinge, är att de ligger perifert i länet. Huddinge hade en stor folkökning, ca 2 400 personer, år 2008. Då är en ökad utflyttning under det efterföljande året förväntad. Trots ökad omflyttning i länet noterade 9 kommuner färre inflyttade från länet år 2009 jämfört. Störst procentuell minskning hade Lidingö med 10 procent, Österåker 8 procent, Huddinge och Södertälje med vardera 6 procent. Huddinge hade stor inflyttning 2008 varför en minskning kan vara naturlig. För Södertäljes del fortsätter den nedåtgående trenden från 2008. 8

2009 - återhämtningens år? År 2008 minskade inflyttningen till flera kommuner med småhusbebyggelse. För några kommuner har 2009 varit ett återhämtningens år medan för andra inflyttningen har, från andra kommuner i Sverige, legat på en fortsatt låg nivå. Ekerö är åter tillbaka till trenden med växande inflyttning. 2008 års nedgång har mer än väl hämtats igen 2009. Nynäshamn har återhämtat 2008 års nedgång. Salem har hämtat in en del av 2008 års nedgång. Inflyttningen 2009 låg ungefär på samma nivå som åren 2004 och 2005. Nykvarn är kvar på 2008 års nivå som dock var en god nivå jämfört med tidigare år med undantag av 2006 och 2007. Värmdö har fortsatt att tappa inflyttare men i betydligt långsammare takt. Värmdö var under många år Sveriges snabbast växande kommun, räknat i procent, bl.a. beroende på en omfattande permanentning av fritidshus. Fortsatt låg försäljning av småhus Antalet köp av småhus gick ned med 12 procent mellan 2007 och 2008 i Stockholms län. För länet som helhet har nedgången fortsatt mellan 2008 och 2009 men i långsammare takt än föregående år. I flera kommuner, med stora nedgångar mellan 2007 och 2008, har en återhämtning inträffat. Exempel på sådana kommuner är Salem, Lidingö, Danderyd, Vallentuna och Nynäshamn (tabell 3). Nivåerna år 2009 är dock lägre än 2007 års. Några kommuner som hade en uppgång eller en liten nedgång i antalet försålda småhus mellan 2007 och 2008 har fått vidkännas nedgångar mellan 2008 och 2009. Huddinge var en av få kommuner i länet med uppgång i antal köp av småhus från 2007 till 2008. En nedgång med 22 procent inträffade mellan 2008 och 2009. Stockholms stad hade en nedgång med bara 5 procent mellan 2007 och 2008. Nedgången fortsatte året därpå med 12 procent. Österåker, med en obetydlig nedgång mellan 2007 och 2008, har fått vidkännas en nedgång med 10 procent mellan 2008 och 2009. Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna 18 av länets 26 kommuner hade större tillväxt 2009 än 2008. Iögonenfallande är Stockholms stads stora folkökning med 19 297 personer vilket är 4 340 fler än år 2008. I förhållande till folkmängden ökade staden med 2,4 procent år 2009. Folkmängden i Stockholms stad har växt med nästan 60 000 personer under 4-årsperioden 2006-2009. Stockholms stad hade dock en större folkökning under 2 år i början av 1940 talet. Åren 1943 och 1944 växte stadens folkmängd med 20 425 resp. 20 685 personer. Flera av länets kommuner har haft lika stor eller procentuellt större folkökning än Stockholms stad. Störst ökning i procent hade Sundbyberg med 4,6 procents folkökning eller med 1 643 personer. Nacka ökade med 2,8 procent eller med 2 424 personer och Solna med 2,5 procent eller 1 620 personer. Nacka hade efter Stockholms stad den högsta folkökningen år 2009 och är numera den tredje största kommunen i länet med 88 085. Ytterligare 4 kommuner har ökat med mer än 1 000 invånare år 2009. Huddinge ökade med 1 589 personer vilket dock är ca 800 färre än 2008. Med en folkmängd på 95 798 och en snabb folkökning kommer Huddinge om något år att passera 100 000-strecket. Haninge har år 2009 haft i det närmaste lika stor folkökning som föregående år nämligen med 1 269 personer. Sollentuna och Botkyrka noterade också en stor folkökning nämligen med 1 250 resp. 1 140 personer. 9

Befolkningstillväxten i länet koncentreras till Stockholms stad och dess kranskommuner. I Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka bor 55 procent av länets befolkning. De fem kommunerna svarade för hela 70 procent av länets folkökning år 2009 och 74 procent av länets flyttningsöverskott. De 10 kommuner som har mer än 50 procent av bostadsbeståndet i småhus har haft en låg tillväxt även under 2009. Av länets befolkning bor 16 procent i småhuskommunerna medan bara 9 procent av länets tillväxt har skett där. I ökat tempo har länets tillväxt koncentrerats till Stockholms stad och dess grannkommuner Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka. För några år sedan var folkökningen i länet snabbast i förortskommuner som Vallentuna, Österåker, Värmdö, Ekerö, Salem och Nykvarn. År 2009 var det bara Upplands-Bro, Sigtuna och Vaxholm i denna kategori som hade en snabb tillväxt. Troligen är det ett nytt bosättningsmönster som håller på att etablera sig i länet. Av nästa avsnitt framgår att barnfamiljerna inte bara i allt större omfattning bor kvar i länets centrala delar utan även i allt större omfattning flyttar till länets centrala delar. Barnfamiljerna har bott kvar i Stockholms stad i större omfattning Det har uppmärksammats att trycket på barnomsorgen varit osedvanligt högt under de senaste åren speciellt i Stockholms stad men också i en del kranskommuner. Bakgrunden är bl.a. att det föds betydligt fler barn. Från 1997 till 2009 ökade antalet födda med 56 procent i Stockholms stad (se tabell 7). Antal barn i förskoleåldern har dock inte ökat lika snabbt ökningen var 25 procent under perioden. Det finns flera orsaker till detta. År 1997 var en bottennotering för antalet födda. Födelsetal varierar mer än antalet barn i förskolåldern. Antalet förskolebarn har också reducerats genom större utflyttning än inflyttning av familjer med barn i förskoleåldern. Det mönstret bröts dock 2005-2006. Inflyttningen av barnfamiljer ökade mer än utflyttningen åren 2005-2008. År 2008 inträffade ett trendbrott. Utflyttningen av barnfamiljer minskade jämfört med 2007. Utvecklingen har fortsatt under 2009. Av diagram 3 nedan framgår i vilken omfattning barnfamiljer flyttar från Stockholms stad. Ca 12 procent av familjerna med barn i åldrarna 0 och 1 år flyttar från staden men bara 5-6 procent med barn i 6-årsåldern. Den generella bilden är att barnfamiljer i allt större omfattning valt att flytta från Stockholms stad under åren 1999-2004. Sedan följde några år fram till 2007 då utflyttningen låg kvar på en hög nivå. År 2008 inträffade ett tydligt trendbrott. Utflyttningen av barnfamiljer minskade kraftigt. Utvecklingen med avtagande utflyttning har fortsatt under 2009. Nedgången var störst bland familjer med barn i åldrarna 0-3 år. Det är inte bara utflyttningen som avtagit utan inflyttningen av barnfamiljer har också ökat under de senaste åren. Stockholms stads negativa flyttnetto bland familjer med förskolebarn har blivit allt mindre. Trendbrottet ger inte bara tydliga effekter för Stockholms stad utan också för förortskommunerna som rekryterar sina inflyttade från i första hand Stockholms stad. Observera att redovisningen avser både inrikes och utrikes flyttningar sammantaget. Särredovisning för olika stadsdelar i Stockholms stad och uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar kan ge betydligt mer varierande resultat. 10

Diagram 3 Utflyttade förskolebarn från Stockholms stad i förhållande till antalet i resp. ålder Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. För 0-åringarna har risktiden approximerats till 0,5 år Ökad inflyttning fler födda? Till förortskommunerna med villabebyggelse flyttar familjer med ett barn i barnvagn och ett barn på väg, något schablonmässigt uttryckt. Det gör att det finns ett starkt samband mellan inflyttning och antalet nyfödda ökar inflyttningen ökar barnafödandet och vice versa. T.ex. hade länets snabbast växande kommun åren 1985-2007, Värmdö, den högsta summerade fruktsamheten av länets kommuner år 2007. De ändrade flyttströmmarna har medfört att de årliga sambanden inte är lika tydliga (se tabellerna 5 och 8) längre men de förekommer trots allt. Kommuner med ökad inflyttning och med fler födda år 2009 än år 2008 är: Ekerö med 14 procent större inflyttning och 4 procent fler födda Sigtuna med 10 procent större inflyttning och 8 procent fler födda Upplands-Bro med 8 procent större inflyttning och 11 procent fler födda Upplands Väsby med både 6 procent större inflyttning och 6 procent fler födda Täby med 5 procent större inflyttning och 8 procent fler födda. Flera kommuner har haft en ökad inflyttning men inte motsvarande förändring av antalet födda. Ökningen har i några fall varit en återhämtning av nedgången år 2008. Nynäshamn med 13 procent större inflyttning men med bara 3 procent fler födda. Den ökade inflyttningen år 2009 var en återhämtning av nedgången år 2008. Nacka med 12 procent större inflyttning men med 2 procent färre födda. Jämfört med 2007 var inflyttningen år 2009 bara 2 procent högre. Vaxholm med 11 procent större inflyttning men med 3 procent färre födda. Vaxholm är en av länets minsta kommuner med ca 11 000 invånare. I små kommuner varierar både inflyttning och födda mellan åren vilket gör att sambanden mellan inflyttning och födda blir svagt. Salem (drygt 15 000 invånare) med 10 procent större inflyttning men med hela 21 procent färre födda. Salem hade under 2008 en nedgång i inflyttningen med 25 procent jämfört med 2007. Nedgången i antalet födda är därför förväntad. 11

Fortsatt uppgång i fruktsamheten Fruktsamhetstalet för länet har gått upp med 1 procent från 2008 till 2009 och har beräknats till 1,94 barn per kvinna (se tabell 8). Den senareläggning av barnafödandet som observerats under flera decennier med undantag av baby-boomen runt 1990 har avstannat. Det höga fruktsamhetstalet kan ses som en bekräftelse på att senareläggningen har upphört. Under baby-boomen runt 1990 noterades högre fruktsamhetstal under 2 år nämligen 1990 och 1992 med 1,98 resp. 1,97 barn per kvinna. Det mellanliggande året var talet detsamma som år 2009 dvs. 1,94. Runt 1990 låg länets fruktsamhet på 6-7 procent under rikets nivå. Sedan millennieskiftet har nivån i länet legat på samma nivå eller över rikets. På kommunnivå kan födelsetalet variera en hel del mellan åren. Vi har tidigare sett ett samband mellan migration och antalet födda. Men benägenheten att föda barn, d.v.s. fruktsamheten, varierar också mellan kommuner och över tiden. Trots en uppgång i fruktsamheten i Stockholm stad ligger nivån under länets. Ytterligare 2 kommuner som är centralt belägna, Solna och Sundbyberg, har låg fruktsamhet. I båda kommunerna avtog fruktsamheten 2009 med 2 procent jämfört. Det ska ses mot bakgrunden av ovanligt stora uppgångar mellan 2007 och 2008. För Sundbybergs del var uppgången 11 procent och för Solnas del 6 procent. Ytterligare 2 kommuner har en nivå som ligger under länets nivå. Det är Danderyd, med den lägsta nivån i länet, och Upplands Väsby. Fruktsamheten i Danderyd har minskat med hela 11 procent jämför. Sannolikt kan nedgången sättas i samband med den låga inflyttningen år 2008. Trots ändrade migrationsmönster är det ändå småhuskommunerna som har den högsta fruktsamheten. Högst har Nykvarn med 2,74 barn per kvinna, följt av Ekerö med 2,51, Tyresö med 2,24 och Värmdö med 2,23 barn per kvinna. Var 5:e person är född utomlands Under år 2008 passerade de utrikes födda 400 000-gränsen i Stockholms län. År 2009 ökade antalet utrikes födda med 18 800 personer och uppgick till 419 327 den 31 december 2009. En enkel tumregel säger att de utrikes födda svarar för hälften av folkökningen i länet. År 2009 föll exakt 50 procent av folkökningen på de utrikes födda jämfört med 49 procent året innan. (Se tabell 9). Var 5:e person av befolkningen i länet är utrikes född eller med andra ord 20,8 procent. Fortsatt koncentration av utrikes födda De utrikes födda flyttar till kommuner med hög andel invandrare. I Botkyrka som har högst andel invandrare av kommunerna i länet svarade de utrikes födda för 83 procent av folkökningen år 2007 (se tabellerna 2 och 9). I Södertälje, efter Botkyrka kommunen med högst andel invandrare, minskade antalet inrikes födda med 559 personer samtidigt som de utrikes födda ökade med 1 076 personer. Det är en fortsättning på den trend som inleddes år 2003. Under 7-årsperioden 2003-2009 har de utrikes födda ökat med 6 600 personer samtidigt som inrikes födda minskat med ca 1 000 i Södertälje. I 12 av länets kommuner svarar de utrikes födda för mer än 50 procent av folkökningen. I Järfälla svarade de utrikes födda för 72 procent av folkökningen, i Upplands Väsby 70 procent, i Nynäshamn och Sigtuna 68 procent samt i Huddinge 64 procent. I Vaxholm som tillsammans med Ekerö är de kommuner med lägst andel invandrare i länet svarade de utrikes födda för bara 13 resp. 32 procent av folkökningen. Liknande mönster finns i Norrtälje, Nykvarn och Vallentuna. Inom Stockholms stad är fördelningen av utrikes födda mycket varierande mellan olika stadsdelar vilket inte redovisas här. 12

Tabellerna 2-9 Tabell 2 Utrikes födda och andel utrikes födda per kommun 31 dec 2009 samt de utrikes föddas andel av folkökningen Kommun Antal utrikes födda Utrikes födda i procent av folkmängden De utrikes föddas andel av folkökningen Kommun Antal utrikes födda Utrikes födda i procent av folkmängden De utrikes föddas andel av folkökningen Botkyrka 29 625 36,5 83 Sollentuna 11 939 18,8 58 Danderyd 4 269 13,7 47 Solna 16 160 24,2 62 Ekerö 2 282 9,1 32 Stockholm 181 090 21,8 43 Haninge 16 152 21,2 58 Sundbyberg 9 419 25,0 47 Huddinge 24 034 25,1 64 Södertälje 26 182 30,7 208 Järfälla 14 633 22,4 72 Tyresö 5 975 14,0 53 Lidingö 6 303 14,5 67 Täby 8 961 14,2 43 Nacka 15 086 17,1 27 Upplands Väsby 8 764 22,7 70 Norrtälje 5 319 9,5 32 Upplands-Bro 4 743 20,4 45 Nykvarn 992 10,8 11 Vallentuna 3 269 11,1 19 Nynäshamn 3 221 12,5 68 Vaxholm 1 009 9,2 13 Salem 2 223 14,5 48 Värmdö 4 115 10,9 33 Sigtuna 8 884 22,7 68 Österåker 4 677 11,9 43 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas. Stockholms län 419 326 20,8 50 13

Tabell 3 Nybyggda (planerade) lägenheter år 2009, antal köp av småhus 2009, inflyttning och utflyttning 2009 samt andel bostäder i småhus 2008 förändringarna mellan 2008 och 2009 anges i procent av 2008 års värde Lägenheter Antal köp av småhus Inflyttning Utflyttning Andel Planerade nybyggnad år 2009 Förändring år 2009 jämfört År 2009 Förändring år 2009 jämfört År 2009 Förändring år 2009 jämfört År 2009 Förändring år 2009 jämfört bostäder i småhus år 2008 Botkyrka 362 119 343-5 6 505 1 6 046-1 36 Danderyd 46 77 205 20 2 510 6 2 219-6 54 Ekerö 60-42 272-2 1 609 14 1 481-1 83 Haninge 95-60 488 8 5 487-1 4 749 0 39 Huddinge 186-46 557-22 8 621-3 7 748 7 43 Järfälla 158-54 354-5 4 467-4 3 976-1 38 Lidingö 85-70 290 27 2 982-6 2 744-2 35 Nacka 724 328 440 2 7 487 12 5 670-5 39 Norrtälje 337 96 381-1 2 568 1 2 137 1 57 Nykvarn 124 107 76-7 621 2 507-8 72 Nynäshamn 414 667 190 16 1 757 13 1 532 7 46 Salem 126 241 71 29 979 10 922 1 59 Sigtuna 527-7 230 0 3 233 10 2 671 4 38 Sollentuna 422 49 426-2 4 749 7 3 884-6 48 Solna 511-6 12-8 9 171-2 8 109 3 3 Stockholm 4 662-10 1 311-12 61 476 5 48 422-2 10 Sundbyberg 416 16 31 15 5 526 18 4 209 5 6 Södertälje 145-24 291-8 5 154-8 5 024 3 30 Tyresö 60-46 331 1 2 477 2 2 509 5 49 Täby 181-27 556 1 4 055 5 3 591 4 53 Upplands Väsby 65-64 216 3 2 623 6 2 509 2 37 Upplands-Bro 206 98 120 0 1 900 8 1 543 6 44 Vallentuna 189-21 253 20 1 901 1 1 670 9 66 Vaxholm 89 394 75-9 812 11 615-4 57 Värmdö 204 325 322 7 2 207-1 2 070 4 66 Österåker 79-69 400-10 2 047-6 1 820-8 70 Stockholms län 10 473 1 8 241-3 66 363 2 41 816-8 27 Källa: Lägenheter: Under våren 2009 inhämtade uppgifter från kommunerna om byggplaner till befolkningsprognos 2009-2018. Utfallet 2008 enligt statistiken om färdigställda lägenheter 2008. (Först den 6 maj 2010 publicerar SCB uppgifter om nybyggda bostäder år 2008.) Köp av småhus: Uppgifterna för år 2009 är preliminära (17 mars 2010) och torde understiga de slutliga med 1 procent. Nedgången överdrivs något. Småhus med tomträtt ingår inte. Uppgifterna kommer från SCB. In- och utflyttning: SCB. Andel bostäder i småhus: Av SCB från Folk- och bostadsräkningen 1990 framräknat bostadsbestånd. I framräkningen ingår inte permanentning av fritidshus vilket gör att andelen småhus underskattas i kommuner som Norrtälje och Värmdö. 14

Tabell 4 Folkmängd 31 dec 2009, folkökning och flyttningsöverskott 2009 förändringarna mellan 2008 och 2009 anges i procent av 2008 års värde Kommun Folkmängd 31 dec 2009 År 2009 Folkökning I procent av folkmängden 31 dec 2008 Förändring i procent Jämfört Flyttningsöverskott År 2009 Förändring i procent Jämfört Botkyrka 81 195 1 140 1,4 11 459 49 Danderyd 31 150 299 1,0 382 291 3 538 Ekerö 25 095 316 1,3 243 128 *) Haninge 76 237 1 269 1,7 0 738-2 Huddinge 95 798 1 589 1,7-33 873-48 Järfälla 65 295 940 1,5 1 491-21 Lidingö 43 445 334 0,8-17 238-32 Nacka 88 085 2 424 2,8 78 1 817 152 Norrtälje 55 927 399 0,7 32 431 1 Nykvarn 9 227 192 2,1 76 114 90 Nynäshamn 25 781 282 1,1 93 225 101 Salem 15 313 136 0,9 21 57 *) Sigtuna 39 219 847 2,2 46 562 53 Sollentuna 63 347 1 250 2,0 76 865 176 Solna 66 909 1 620 2,5-18 1 062-30 Stockholm 829 417 19 297 2,4 29 13 054 40 Sundbyberg 37 722 1 643 4,6 64 1 317 90 Södertälje 85 270 517 0,6-53 130-82 Tyresö 42 602 270 0,6-5 -32 *) Täby 63 014 748 1,2 18 464 11 Upplands Väsby 38 641 393 1,0 104 114 418 Upplands-Bro 23 202 520 2,3 13 357 16 Vallentuna 29 361 407 1,4-29 231-36 Vaxholm 11 001 254 2,4 73 197 114 Värmdö 37 756 380 1,0-25 137-46 Österåker 39 173 453 1,2 4 227 7 Stockholms län 2 019 182 37 919 1,9 19 24 547 26 Källa: SCB:s befolkningsstatstik samt egna beräkningar. *)År 2008 hade Ekerö och Salem flyttningsunderskott medan Tyresö hade flyttningsöverskott. När positiva tal övergår i negativa (eller negativa tal övergår i positiva) kan man inte beräkna procentuella förändringar. 15

Tabell 5 Inflyttade år 2009 med fördelning på utflyttningsområden förändringarna mellan 2008 och 2009 i procent av 2008 års värde Samtliga inflyttade Antal Förändring i procent Jämfört Därav från Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Antal Förändring i procent Jämfört Antal Förändring i procent Jämfört Antal Förändring i procent Jämfört Botkyrka 6 505 1 3 850 1 1 013 1 1 642 2 Danderyd 2 510 6 1 641 7 353 7 516 0 Ekerö 1 609 14 1 189 17 263 5 157 5 Haninge 5 487-1 3 513 1 1 000 3 974-7 Huddinge 8 621-3 5 575-6 1 340 0 1 706 3 Järfälla 4 467-4 2 911-5 805-10 751 7 Lidingö 2 982-6 1 796-10 634-4 552 8 Nacka 7 487 12 5 298 15 1 218 4 971 8 Norrtälje 2 568 1 1 449 1 834 6 285-13 Nykvarn 621 2 463 0 108 6 50 16 Nynäshamn 1 757 13 1 122 17 425 7 210 9 Salem 979 10 727 14 148 0 104-4 Sigtuna 3 233 10 1 633 17 1 070 2 530 5 Sollentuna 4 749 7 3 102 5 873 13 774 9 Solna 9 171-2 6 095-1 1 784-5 1 292-3 Stockholm 61 476 5 28 043 8 18 780 1 14 653 4 Sundbyberg 5 526 18 3 928 25 849-2 749 10 Södertälje 5 154-8 1 915-6 1 486-17 1 753 1 Tyresö 2 477 2 1 706-4 424 18 347 19 Täby 4 055 5 2 824 2 642 10 589 14 Upplands Väsby 2 623 6 1 651 9 530-9 442 15 Upplands-Bro 1 900 8 1 159 4 509 27 232-8 Vallentuna 1 901 1 1 381-2 330 5 190 19 Vaxholm 812 11 589 15 142 8 81-7 Värmdö 2 207-1 1 603-3 359 3 245 1 Österåker 2 047-6 1 398-8 349-12 300 12 Stockholms län 66 363 2 86 561 4 36 268 0 30 095 4 Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB samt egna beräkningar. Anmärkning: Flyttningar mellan kommuner i Stockholms län ingår inte i samtliga inflyttade till Stockholms län. 16

Tabell 6 Utflyttade år 2009 med fördelning på inflyttningsområden förändringarna mellan 2008 och 2009 i procent av 2008 års värde Samtliga utflyttade Antal Förändring i procent Jämfört Därav till Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring i procent i procent i procent Jämfört Jämfört Jämfört Botkyrka 6 046-1 4 514 2 1 074-4 458-19 Danderyd 2 219-6 1 579-1 306-12 334-22 Ekerö 1 481-1 1 116 5 296-16 69-8 Haninge 4 749 0 3 495 5 1 010-7 244-27 Huddinge 7 748 7 6 002 11 1 240-9 506 1 Järfälla 3 976-1 2 894 8 871-12 211-42 Lidingö 2 744-2 1 867 5 562-8 315-25 Nacka 5 670-5 4 169-5 1 078 0 423-15 Norrtälje 2 137 1 1 150 8 856-2 131-23 Nykvarn 507-8 319 0 180-11 8-72 Nynäshamn 1 532 7 1 032 10 448 7 52-39 Salem 922 1 678-1 208 6 36 0 Sigtuna 2 671 4 1 508 23 964-11 199-26 Sollentuna 3 884-6 2 763-1 770-14 351-18 Solna 8 109 3 6 347 7 1 256-3 506-19 Stockholm 48 422-2 29 654 2 13 139 0 5 629-20 Sundbyberg 4 209 5 3 330 7 623-2 256 0 Södertälje 5 024 3 2 589 15 2 014-7 421-9 Tyresö 2 509 5 1 863 8 498-5 148 1 Täby 3 591 4 2 568 6 715 11 308-20 Upplands Väsby 2 509 2 1 694 7 643-5 172-18 Upplands-Bro 1 543 6 937 18 516-2 90-32 Vallentuna 1 670 9 1 216 12 373 4 81-2 Vaxholm 615-4 438-3 145 5 32-33 Värmdö 2 070 4 1 546 8 424-4 100-12 Österåker 1 820-8 1 293-3 406-13 121-30 Stockholms län 41 816-8 86 561 4 30 615-3 11 201-19 Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB samt egna beräkningar. Anmärkning: Flyttningar mellan kommuner i Stockholms län ingår inte i samtliga utflyttade till Stockholms län. 17

Tabell 7 Födda, antal barn i åldern 0-6 år, in- och utflyttade i åldern 0-6 år, flyttnettot i åldern 0-6 år och flyttnettot i åldern 0-6 år i procent av antal barn i samma ålder Stockholms stad År Födda Antal barn i åldern 0-6 år Inflyttade i åldern 0-6 år Utflyttade i åldern o-6 år Flyttnetto i åldern 0-16 år Flyttnettot i procent av antal barn 1985 7 657 45 376 2 135 2 558-423 -0,9 1986 8 179 47 078 2 176 2 806-630 -1,3 1987 8 637 48 480 1 808 2 844-1 036-2,1 1988 9 311 50 196 1 848 3 286-1 438-2,8 1989 9 507 51 768 1 998 3 768-1 770-3,4 1990 9 732 53 368 2 073 4 037-1 964-3,6 1991 9 670 54 939 2 456 4 251-1 795-3,2 1992 9 864 57 058 2 279 3 598-1 319-2,3 1993 9 724 58 957 2 835 3 935-1 100-1,8 1994 9 703 60 451 3 164 4 342-1 178-1,9 1995 9 128 60 507 2 578 4 103-1 525-2,5 1996 8 807 59 764 2 576 4 095-1 519-2,5 1997 8 521 58 738 2 860 4 094-1 234-2,1 1998 8 728 57 859 2 468 3 835-1 367-2,3 1999 8 681 56 660 2 453 3 844-1 391-2,4 2000 9 261 56 174 2 240 3 754-1 514-2,7 2001 9 563 55 693 2 384 4 167-1 783-3,2 2002 10 344 56 300 2 300 4 390-2 090-3,6 2003 10 792 57 494 2 431 4 638-2 207-3,8 2004 11 348 59 340 2 631 5 128-2 497-4,1 2005 11 475 61 335 2 806 5 214-2 408-3,9 2006 12 144 64 175 3 163 5 470-2 307-3,5 2007 12 411 66 715 3 217 5 761-2 544-3,7 2008 12 867 70 038 3 438 5 405-1 967-2,8 2009 13 267 73 437 3 544 5 347-1 803-2,4 Källa: SCB:s statistikdatabas och egna beräkningar. 18

Tabell 8 Levande födda 2009 och summerat fruktsamhetstal 2009 förändringarna mellan 2008 och 2009 anges i procent av 2008 års värde Levande födda 2009 Antal Förändring i procent Jämfört Summerad fruktsamhet År 2009 Förändring i procent Jämfört Botkyrka 1 166 0 2,07-1 Danderyd 287-15 1,80-11 Ekerö 316 4 2,51 7 Haninge 1 003 1 2,04-1 Huddinge 1 284 1 2,02-1 Järfälla 829 9 2,04 8 Lidingö 485 7 1,94 6 Nacka 1 236-2 2,13-5 Norrtälje 573 18 2,13 16 Nykvarn 127 26 2,74 33 Nynäshamn 282 3 2,12-1 Salem 165-21 1,99-19 Sigtuna 522 8 2,13 6 Sollentuna 767-4 2,01-5 Solna 1 147 3 1,85-2 Stockholm 13 267 3 1,88 1 Sundbyberg 617 2 1,87-2 Södertälje 1 086-5 1,96-5 Tyresö 531 3 2,24 5 Täby 713 8 2,15 13 Upplands Väsby 473 6 1,93 8 Upplands-Bro 304 11 2,15 9 Vallentuna 352-11 2,06-11 Vaxholm 121-3 2,09-2 Värmdö 467-2 2,23-3 Österåker 452 2 2,12 3 Stockholms län 28 572 2 1,94 1 Källa: SCB:s befolkningsstatstik samt egna beräkningar. 19

Tabell 9 Ökningen av utrikes födda 2005-2008 samt utrikes föddas andel av folkökningen totalt Ökning av utrikes födda Utrikes föddas andel av hela folkökningen 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 Botkyrka 863 1 140 827 941 90 77 81 83 Danderyd -96 147 10 142-36 49 16 47 Ekerö 55 117 3 100 19 30 3 32 Haninge 708 677 833 733 63 91 66 58 Huddinge 1 119 1 047 1 291 1 024 78 64 54 64 Järfälla 515 664 711 678 86 61 77 72 Lidingö 151 174 187 223 35 45 47 67 Nacka 541 512 343 649 25 27 25 27 Norrtälje 122 192 154 128 51 49 51 32 Nykvarn 28 47 6 21 11 15 6 11 Nynäshamn 156 156 124 191 45 43 85 68 Salem 86 86 62 65 23 25 55 48 Sigtuna 241 391 427 577 91 48 74 68 Sollentuna 450 418 351 724 38 49 49 58 Solna 394 898 1 015 1 003 35 56 51 62 Stockholm 6 761 6 128 6 026 8 318 57 50 40 43 Sundbyberg 557 520 528 779 109 95 53 47 Södertälje 1 367 1 808 1 278 1 076 110 98 115 208 Tyresö 43 157 132 142 13 27 46 53 Täby 146 167 240 320 35 27 38 43 Upplands Väsby 173 184 251 277 77 89 130 70 Upplands-Bro 163 216 253 236 52 37 55 45 Vallentuna 62 130 85 76 13 25 15 19 Vaxholm 39 12 56 32 12 8 38 13 Värmdö 137 210 175 124 16 20 35 33 Österåker 49 123 170 194 9 30 39 43 Stockholms län 14 830 16 321 15 538 18 773 53 52 49 50 Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. Kommentarer: År 2006 minskade de utrikes födda i Danderyd med 96 personer beroende på Skatteverkets folkbokföringskontroller samtidigt som Danderyds folkmängd ökade med 266 personer. I Sundbyberg ökade de utrikes födda mer än hela folkmängden ökade år 2006. I Södertälje ökade de utrikes födda mer än hela folkmängden ökade åren 2006, 2008 och 2009 dvs. de inrikes födda avtog i antal de åren. 20

Andra rapporter i samma serie: Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län... 2009:1 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 In- och utrikesfödda i Stockholms län 2008 2009:3 Bostadsbyggandet och den finansiella krisen 2009:4 Barn och deras familjer i Stockholms län 2007/2008 2009:5 Hållbar befolkningsutveckling i Mälardalen 2009:6 Stockholms län huvudrapport 2009 2009:7 Frutsamhet och mortalitet 2009 2009:8 Kommunprognoser 2009 sammanfattning 2009:9 Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 ISBN Demografikonsulten U S K STO C K HO LMS STADS UTREDN IN GS- O C H STATISTIK KO N TO R AB www.regionplanekontoret.sll.se