NVF Specialistseminarium 2014 Beläggningsteknik för framtiden PMB i asfaltsbeläggningar Michael Langfjell, Peab Asfalt E6 Bohuslän PMB i asfaltsbeläggningar Agenda Historik Vad har vi lärt oss? Framtiden 1
Historik (utifrån ett bitumenperspektiv) 1996/97 Peab Asfalt inleder ett samarbete med Pankas A/S i Danmark. Framtagning av JFR-45 Drivmedelsresistent flygplatsbeläggning. 2000 Peab Asfalt driver, tillsammans med Skanska, Vägverket och Göteborgs stad, SBUF projektet Beständigare beläggningar. Fokus på PMB och vidhäftningsaktiva mineraler 2001/02 Peab Asfalt i samarbete med KTH driver ett SBUF projekt vid namn: Polymerbitumen Kriterier för val av kompatibla system. Historik (utifrån ett bitumenperspektiv) 2003 Peab Asfalt startar egen tillverkning av PMB. 2004/05 Peab Asfalt, inleder SBUF projektet: Polymerbitumenets betydelse för funktionella egenskaper i beläggningen 2013/14 Peab Asfalt, inleder SBUF projektet: Utveckling av alternativa beläggningskonstruktioner 2
Historik (ett litet urval) SBUF projekt 2000 "Beständigare beläggningar" Tunnskiktsbeläggningar ( TSK )med kallteknik 2001 SBUF projekt 2001-2002 "Polymerbitumen - Kriterier för val av kompatibla system" Tillverkning SBS- modifierad emulsion år 2001 Egen tillverkning Polymermodifierat bitumen år 2003 SBUF projekt 2004-2005 "Polymerbitumenets betydelse för funktionella egenskaper i beläggningen SBUF projekt 2004-2005 Tillsatsmedel i asfalt påverkan på arbetsmiljö och omgivning SBUF projekt 2004-2005 Tillverkning av beständigare kall och halvvarma asfalt-beläggningar SBUF projekt 2005-2006 Implementering av seismisk mätning för kvalitetskontroll av asfaltbeläggningar SBUF projekt 2007-2008 Implementering av seismisk mätning för kvalitetskontroll av asfaltbeläggningar Etapp2 SBUF projekt 2008-2009 Remixing med SBSemulsion Etapp1 SBUF projekt 2008-2009 Lågtempererad Varmasfalt (LTA) SBUF projekt 2009-2010 Erfarenhetsåterföring ifrån halvvarm beläggningsteknik SBUF projekt 2009-2010 Användande av bildbehandling vid utvärdering med rullflaskmetoden SBUF-projekt 2009-2010 Fotokatalytiska asfaltbeläggningar SBUF-projekt 2009-2010 Beständigare bullerdämpande beläggningar SBUF-projekt 2009-2014. Industridoktorandprojekt Oförstörande laboratorieprovning av styvhetsmodul, krypbenägenhet och energibaserade utmattningsgränser i asfaltbeläggningar SBUF-projekt 2013-2014. Utveckling av alternativa beläggningskonstruktioner Historik (ett litet urval) SBUF projekt 2000 "Beständigare beläggningar" Tunnskiktsbeläggningar ( TSK )med kallteknik 2001 SBUF projekt 2001-2002 "Polymerbitumen - Kriterier för val av kompatibla system" Tillverkning SBS- modifierad emulsion år 2001 Egen tillverkning Polymermodifierat bitumen år 2003 SBUF projekt 2004-2005 "Polymerbitumenets betydelse för funktionella egenskaper i beläggningen SBUF projekt 2004-2005 Tillsatsmedel i asfalt påverkan på arbetsmiljö och omgivning SBUF projekt 2004-2005 Tillverkning av beständigare kall och halvvarma asfalt-beläggningar SBUF projekt 2005-2006 Implementering av seismisk mätning för kvalitetskontroll av asfaltbeläggningar SBUF projekt 2007-2008 Implementering av seismisk mätning för kvalitetskontroll av asfaltbeläggningar Etapp2 SBUF projekt 2008-2009 Remixing med SBSemulsion Etapp1 SBUF projekt 2008-2009 Lågtempererad Varmasfalt (LTA) SBUF projekt 2009-2010 Erfarenhetsåterföring ifrån halvvarm beläggningsteknik SBUF projekt 2009-2010 Användande av bildbehandling vid utvärdering med rullflaskmetoden SBUF-projekt 2009-2010 Fotokatalytiska asfaltbeläggningar SBUF-projekt 2009-2010 Beständigare bullerdämpande beläggningar SBUF-projekt 2009-2014. Industridoktorandprojekt Oförstörande laboratorieprovning av styvhetsmodul, krypbenägenhet och energibaserade utmattningsgränser i asfaltbeläggningar SBUF-projekt 2013-2014. Utveckling av alternativa beläggningskonstruktioner 3
Varför satsade vi på egen tillverkning? Kunskap Materialkännedom Kvalitet Bättre vägar vi tror på våra produkter! Ekonomi Finns pengar att hämta Vilka parametrar styr slutprodukten? Basbitumen Maltenfas (agerar lösningsmedel för polymerer) Asfaltener Typ av polymer SBS/EVA etc? Fabrikat? Mognadstid Temperatur vid blandning Rätt ratio mellan polymerer/bitumen m.m 4
KRATON polymers for P&R applications SBS Roads D-1102 D-1101 D-1184 SBS Roofing D-1101 D-1184 D-1186 SIS Roofing D-1161 D-1163 D-1111 SEBS Roofing G-1650 G-1651 G-1654 Specialties Roads D-1116 D-1192 D-1118 Specialties Roofing D-1118 D-KX220 MD242 Kompatiblitet - mikroskopibilder Mikroskopibilder från "kompatibla blandningar" P5 och P6, med ESI-koncentrat utblandat med basbitumen Venezuela respektive Blandbas. "icke kompatibla blandningar" med högre halt ESI Mikroskopibilderna på nedersta raden visar två "icke kompatibla" blandningar med SBS. Bilder tagna från: SBUF-projekt Polymerbitumen - Kriterier för val av kompatibla system Del 1 5
Mognadstidens inverkan Efter 60 minuters blandning Efter 90 minuters blandning Efter att ha mognat i ett dygn Bilder tagna från: SBUF-projekt Polymerbitumen - Kriterier för val av kompatibla system Del 1 Wheel-tracking I SBUF projektet Polymerbitumenets betydelse för asfaltsbeläggningars funktionella egenskaper 2 olika typer massatyper ABS 11 (5 olika bindemedel) ABT 16 (4 olika bindemedel) 8 olika (unika) bindemedel 6
Wheel-tracking I SBUF projektet Polymerbitumenets betydelse för asfaltsbeläggningars funktionella egenskaper 2 olika typer massatyper ABS 11 (5 olika bindemedel) ABT 16 (4 olika bindemedel) 8 olika (unika) bindemedel Samtliga massor med PMB klarade sig väsentligt bättre än konventionell PEN bitumen. Wheel-tracking - Provplattor 7
Wheel-tracking i vatten vid 60 C ABS 11 Wheel-tracking i vatten vid 60 C ABT 16 8
Four-point bending (utmattningstest) Four-point bending (utmattningstest) Definitionen av brott är en försvagning med 50% av den initiala styvhetsmodulen 9
Four-point bending (utmattningstest) Definitionen av brott är en försvagning med 50% av den initiala styvhetsmodulen Massorna med PMB klarade väsentligt längre cykler!! Sammanfattning PMB leder till bättre beläggningar om man vet vad man gör! Beläggningens livslängd ökar Utveckling och tillverkning av egna produkter kommer hela branschen till gagn - Kunskap och materialkännedom - Logistik - Ekonomiskt Egen tillverkning ger stor fördel vid funktionsentreprenad. 10
Tack för mig! 11