Carl Larsson vänner & ovänner

Carl Larsson vänner & ovänner

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen, i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan att arbeta med konsten på egen hand i skolan eller före, under och efter ett besök i utställningarna. Materialen kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.

Att arbeta vidare med Carl Larsson på skolan I utställningen Carl Larsson vänner & ovänner speglas det svenska konstlivet åren 1870 till 1920 genom Carl Larsson, hans nätverk och relationer. I Carl Larsson vänner & ovänner möts man av många olika porträtt med Carl Larsson och hans vänner, konstnärskollegor, lärare, samlare, kritiker och författare men också av hans familj. Vem var Carl Larsson och vem var Karin? Vilka var deras vänner och ovänner? Genom de många olika porträtt som finns med på utställningen får eleverna möjlighet att se, lyssna och samtala om bilder och samtidigt reflektera över frågor om identitet. Vem är jag? Vem är man tillsammans med andra? Har man olika roller i familjen, skolan och bland kompisar? Genom diskussioner ges eleverna möjlighet att reflektera över livsfrågor som handlar om identitet, vänskap, ovänskap, relationer, könsroller och jämlikhet. I den här lärarhandledningen finns det förslag på hur du som lärare och dina elever kan arbeta vidare på skolan med tematiken i skolprogrammet Carl Larson vem är du? Här är jag! Läroplanen kopplat till lärarhandledningen Lärarhandledningen till utställningen Carl Larsson vänner & ovänner har utformats med grundskolans läroplan, Lgr11 i åtanke. Där står det bl.a. att varje elev ska få möjligheter att utveckla sina möjligheter att kommunicera genom att samtala, läsa och skriva och att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt uppmuntra dem att pröva egna idéer och lösa problem. Genom ett historiskt perspektiv ska eleverna ges möjligheten att utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden, samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Både de intellektuella och de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna ska uppmärksammas i skolarbetet. Lärarhandledningen kan till exempel användas som inspiration och fördjupning i teman om identitet och livsfrågor i ämnena historia och samhällskunskap? Eller för att utveckla elevernas eget bildskapande och berättande i bild och svenska. Handledningen innehåller Kort introduktion av Carl Larsson. Kort om porträtt allmänt. Förslag på övningar. Fakta om de olika porträtten. En mapp med bilder för visning med hjälp av PowerPoint och kanon eller utskrift i A4-format av följande verk: Sångerskan Anna Pettersson-Norrie av Carl Larsson, Kung Oskar II av Oscar Björck, Ateljéinteriör med konstnärens självporträtt av Hugo Birger, Konstnärinnan Julia Beck av Richard Bergh, Ellen Key av Ejnar Nielsen, Oscar Levertin av Carl Larsson, Azalea av Carl Larsson, Vänner av Hanna Pauli. Arbetsblad med övningar för eleverna. 1

Carl Larsson Carl Larsson (1853 1919) är en av Sveriges mest kända och folkkära konstnärer. Med bilderna av den egna familjen och hemmet blev han berömd i vida kretsar. Carl Larsson kom från en enkel bakgrund och hade först svårt att slå igenom som konstnär. I konstnärskolonin i Grez-sur-Loing tog hans konstnärskap en ny riktning och efter genombrottet 1882 fick han stora framgångar och prestigefyllda uppdrag. Han var vän eller bekant med hela den svenska kultureliten och hade en central plats i sekelskiftets kulturliv. En rad porträtt av dåtidens kulturpersonligheter hör till höjdpunkterna i hans konstnärskap. I Grez mötte han sin blivande fru, konstnären Karin Bergöö. Karin Larsson (1859 1928) utbildades till konstnär i Stockholm och Paris men slutade måla efter giftermålet med Carl, som i flera sammanhang uttalade sig negativt om kvinnliga konstnärer i allmänhet. Karins kreativitet kom till uttryck i utformandet av familjens bostad, som man skulle kunna beskriva som ett gemensamt konstnärligt projekt. Detta inbegrep inte bara formgivning utan också familjesyn och livsstilsval av olika slag. Carl och Karin var nära vänner med Anders och Emma Zorn. De hade också nära relationerna till några av tidens stora konstsamlare och mecenater. Trots framgångarna stötte Carl Larsson på motstånd. Det gällde inte minst i samband med de offentliga utsmyckningsuppdragen han fick, bland annat i Nationalmuseums trapphall. Ett konservativt etablissemang med Oscar II i spetsen motarbetade hans konst, samtidigt som hans politiskt radikala konstnärsvänner tyckte att han var för högerinriktad. Carl Larsson tog kritiken hårt. En vän som kom att bli en bitter ovän var August Strindberg. De båda hade varit vänner sedan början av 1880-talet men 1908 gick Strindberg i En ny blå bok till hårt angrepp på Carl och Karin under rubriken Hopljugna karaktärer. Carl Larsson var efter det fylld av hämndbegär mot sin forne vän. Många av Carl Larssons mest kända bilder skildrar den egna familjen och umgängeskretsen. Med böckerna om hemmet och livet på Lilla Hyttnäs i Sundborn i Dalarna lade han inte bara grunden för sin egen popularitet. För miljoner läsare formulerade han också idén om det lyckliga och vackra hemmet. Genom böckerna med Sundborn-akvarellerna fick makarna Larssons skapelse deras livsstilsprojekt ett enormt genomslag som är svårt att överskatta. Carl Larssons bittra ord i självbiografin om sin mörka barndom står i bjärt kontrast mot ljuset och glädjen i mycket av hans konst 2

Att arbeta med bildanalys av ett porträtt Kort om porträtt allmänt Aldrig har bilder på människor varit så vanligt förekommande som i dag. Vi ser dem överallt: i reklam, tidningar, på nätet, i tv-rutan och hemma. Vi fotograferar oss själva och andra med våra mobiltelefoner och lägger ut bilder på Instagram, Facebook, och Flickr. Att bli avporträtterad är ett sätt att bli förevigad, sedd och ihågkommen. Porträtt är ett sätt att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Men porträtt är mer än den omedelbara fysiska avbildningen. Det gör även anspråk på att berätta något om vem individen är, dennes intressen och sociala status. Genom att tolka ansiktsutryck, gester, kroppsspråk, attribut och symboler i porträtten får vi en uppfattning om den avbildade som överstiger utseendet och ytan. I ett porträtt förmedlas tidens skönhetsideal, samhällshierarkier, normer och trender. Porträtt, historiska såväl som samtida, är därför tacksamma och roliga som läranderesurs. De är lätta att relatera till, jämföra, undersöka och diskutera. Porträtt kan användas för att arbeta med frågor som identitet, genus, makt, trender, mode och skönhetsideal. Eleverna får även, genom den här lärarhandledningen, möjlighet att lära sig mer om några svenska personligheter och kända konstnärer i Sverige kring sekelskiftet. Till temat hör följande bilder Sångerskan Anna Pettersson-Norrie av Carl Larsson, Kung Oskar II av Oscar Björck, Ateljéinteriör med konstnärens självporträtt av Hugo Birger, Konstnärinnan Julia Beck av Richard Bergh, Ellen Key av Ejnar Nielsen, Oscar Levertin av Carl Larsson, Azalea av Carl Larsson. Övningar Här finns förslag på övningar som ni kan arbeta vidare med på skolan. 1. En enkel bildanalys av ett porträtt Att kunna beskriva vad man ser och diskutera sina slutsatser med andra är en enkel form av bildanalys. Eleverna får öva såväl sitt tal- som bildspråk. Om man väljer att låta dem skriva ned sina iakttagelser övar de även sitt skrivna språk. Skriv ut de sju olika porträtten eller visa dem på en skärm i klassrummet. Låt eleverna arbeta två och två med frågorna på övningsblad 1 till ett av de sju porträtten. Övningsbladet går även bra att använda på samtida porträttbilder från tidningar, nätet eller skollitteratur. När eleverna är klara kan man med fördel låta dom redovisa för varandra. Jämför de olika porträtten och diskutera om det finns likheter och skillnader mellan dem. Det är viktigt att betona att man kan se och uppleva konst på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel! Efter analysen kan man arbeta vidare med att ta reda på fakta om personerna på bilderna. 3

2. Vem var det egentligen? Undersökande uppgift Efter den inledande övningen med bildanalysen kan man låta eleverna arbeta vidare med sitt porträtt genom att be dem ta reda på mer information om personen på målningen. Skriva en faktatext. Använd frågorna från övningsblad 2. Låt eleverna redovisa muntligt eller skriftligt. 3. Vad hände sedan? Fritt skrivande Vad hände den där dagen när personen på bilden reste sig upp och gick ut från konstnärens ateljé? Låt eleverna skriva fritt utifrån ett porträtt. Det är bra om eleverna först får bekanta sig lite med porträttet genom att göra en bildanalys. Eleverna får här öva att uttrycka sig i text utifrån en bild och utveckla sitt eget skrivande. Fantisera fritt och skriv en text om vad som hände när målningen var klar. Ni kan ta frågorna i övningsblad 3 till hjälp för att komma igång. 4. Hanna Pauli vänner, då och nu! Om gruppidentitet Personerna på bilden sitter och lyssnar till högläsning. Hur umgås vi idag? Vad tycker vi om att göra tillsammans? Vad gör vi och vilka är vi tillsammans med våra kompisar? Hur skulle bilden se ut om det var du och dina kompisar som var med på den? Om den var gjord i dag? Börja med att titta tillsammans hela klassen på Hanna Paulis målning Vänner. Titta på skärm i klassrummet eller skriv ut bilden. Ta gärna hjälp av frågorna i övningsblad 1 som underlag för en diskussion. Låt sedan eleverna fundera kring hur Hanna Paulis målning Vänner skulle se ut om det gjordes idag och om det var de själva med sina kompisar som var med på bilden? Komplettera med frågorna i övningsblad 4. Jobba en och en eller i små grupper. Vad skiljer elevernas nutida bild från Hanna Paulis? Bilden finns i bildmappen eller i PP. 5. Vänner gör en ny bild, tillsammans Jobba i blandteknik med akrylfärg, färgpennor, kritor, lim eller vad som finns till hands och gör en egen samtida tolkning av Hanna Paulis målning Vänner. Måla, teckna eller gör ett collage. Fotografera av varandra och använd fotografierna/utskrifterna i bilden, klipp ut och foga in er i bilden. Några elever kanske väljer att ha med hela fotografiet av sig själv, andra kanske bara delar av allt är tillåtet! Avsluta med att gemensamt titta på bilderna och diskutera Vad har tillförts bilderna som gör att de känns nutida? Föremål, kläder, miljöer? Blev det ett grupporträtt? Berättar bilden något om er som kompisar? Vilka ni är och vad ni tycker om att göra tillsammans? Om ni vill så fotograferar ni av de färdiga bilderna och lägger ut på Instagram #nmskolavanner. 4

6. Jag ett rum! Tittskåp Gör ert eget drömrum som också blir som ett slags självporträtt. Vem är jag? Vad gillar jag? Vilken slags musik/artist gillar jag? Vad tycker jag om att göra på fritiden? Vilken är min favoritfärg? Låt din identitet forma hur ditt rum ska se ut. Börja med att låta eleverna skriva ner fem-sju ord på ett papper som beskriver vilka de är. De orden kan som vara inspiration/utgångspunkt när de funderar hur deras drömrum ska se ut. Använd skokartonger som blir som ett slags tittskåp, måla, klipp, forma, använd papp, tyger, lera, tapetbitar, skrot vad som helst!! Och bygg ditt eget drömrum. 7. Skolan/Carl Larsson på Instagram bilduppgift tema vänskap Jobba vidare på skolan med temat vänskap och gör egna bilder - måla, teckna, bygg, fixa och trixa eller fotografera av varandra och lägg ut bilderna på Instagram #nmskolavanner. Gå in och se vad andra skolor har gjort för olika bilder! 5

Carl Larsson (1853 1919) Anna Pettersson-Norrie, 1895 Anna Pettersson-Norrie (1860 1957) var en hyllad operettsångerska som ledde Vasateatern, vid tiden, där hon i en rad rolltolkningar blev Stockholmspublikens stora favorit. I Carl Larssons porträtt av henne så ser hon ser mycket självmedveten ut där hon sitter tillbakalutad med armarna korslagda över bröstet. Den lilla dottern Mabel som står vid hennes fötter tittar beundrande upp på sin berömda moder. Anna Pettersson var gift första gången med författaren William Norrie och det är han som syns som en liten figur i bakgrunden på porträttet. Att vi tycker det ser komiskt ut beror på de konventioner som styr vårt betraktelsesätt. Hade det förhållit sig tvärtom dvs att kvinnan varit en obetydlig skugga i bakgrunden hade vi knappast reagerat. Att vända på steken som Carl Larsson gör här visar att han var medveten om konventionerna och att det roade honom att driva med dem. Carl Larsson hade ett stort och levande intresse för människor och han gjorde en mängd porträtt, av konstnärsvänner, författare, mecenater och barn. Som kontrast så kan man låta eleverna titta/jämföra/diskutera Carl Larssons Porträtt av Grosshandlare Wilhelm och Fru Emelie Josephson. Hur påverkar bildens komposition oss som betraktare? Sök bilden på nätet eller gå in på: http://www.nationalmuseum.se/sv/utstallningar/carl-larsson--vanner-och-ovanner/ Ga-runt-i-utstallningen/ 6

Oscar Björck (1860 1929) Oskar II kung av Sverige Teatral och i ensamt majestät, poserar Oscar II i detta porträtt, iklädd sin purpurröda kungamantel med krage, bräm och foder av hermelinskinn. Manteln är dekorerad med påsydda guld- och silverkronor. Han bär Erik XIV:s kungakrona på huvudet och en spira i handen. Målningen tillkom med anledning av kungens 25-årsjubileum som svensk monark, men det är inte en bild från kröningen, som ägde rum 1873, utan ett paradporträtt. Oscar II var den siste monarken som kröntes i Sverige. Kungen var hög beskyddare av det konservativa kulturetablissemang som försökte förhindra Carl Larssons offentliga utsmyckningar. Särskilt gällde motståndet målningarna i Nationalmuseums trapphus. När kungen 1907 skulle skriva på regeringsbeslutet om Gustav Vasas intåg i Stockholm baxades den enorma duken upp för trapporna i Stockholms slott. Ut med den, den gillas icke, röt majestätet. 7

Hugo Birger (1854 1887) Ateljéinteriör med konstnärens självporträtt Hugo Birger var en av Carl Larssons närmaste vänner. De lärde känna varandra under studietiden vid Konstakademin i Stockholm på 1870-talet. De var båda centrala gestalter i vänkretsen bland de svenska konstnärskollegerna i Paris. Birger brottades under hela sitt liv med olika sjukdomar men Carl beskriver honom i sina brev som en ytterst levnadsglad person. Han blev ryktbar efter att han spenderat hela reskassan under sin första kväll i Paris. Självporträttet målades i den ateljé på Rue Gabrielle på Montmartre som Birger en tid delade med Ernst Josephson. Hugo har klädd sig i en slags historisk kostym med pipkrage. Självporträttet berättar om hans yrkesidentitet som konstnär, men samtidigt är det en lek med tiden. Där han är iklädd en annan roll. 8

Richard Bergh (1858 1919) Konstnärinnan Julia Beck, ca 1882 Julia Beck (1853 1935) och Karin Bergöö var nära vänner och konstnärskollegor. 1882 reste de två väninnorna tillsammans genom Europa och ner till Paris. Efter konststudier i Paris åkte de på sommaren till Grez-sur-Loing för att måla. Det var där i konstnärskolonin som Karin och Carl träffar varandra och kärlek uppstår. Julia är inte avbildad som konstnär i Richard Berghs porträtt istället för penslar avbildas hon med bok och moderiktig japansk solfjäder, men Julia Beck var en av få svenska kvinnor som runt sekelskiftet 1900 lyckades leva på sitt konstnärskap. Hon kom att leva och verka i Frankrike under större delen av sitt liv. I den skandinaviska konstnärskolonin i Grez ingick på 1880-talet både Richard Bergh och Julia Beck i Carl och Karins vänkrets. Där vistades också bl.a. August Strindberg, Karl Nordström, Eva Bonnier, Nils Kreuger, Georg Pauli,Theodor Lundberg, Emma Löwstedt, Oscar Björck och Christian Krogh. Kortare besök i Grez gjorde även Verner von Heidenstam, Bruno Liljefors och Anders Zorn. 9

Ejnar Nielsen (1872 1956) Ellen Key, 1907 Ellen Key (1849 1926) var samhällsdebattör, författare, pedagog och särartsfeminist. Hennes författarskap omfattar texter om kvinnor och barns rättigheter i samhället, folkbildning och fredsfrågor. Ellen Key umgicks i samma konstnärliga och intellektuella kretsar som Karin och Carl. I Skönhet för alla som kom ut 1899 hyllade Key Larssons hem som ett modernt ideal i kontrast till det samtida mörka och överdekorerade inredningsideal som rådde. Key ville reformera synen på formgivning och inredning och förespråkade istället luftiga hem, målade i ljusa färger och personligt inredda med föremål som alla hade ett tydligt praktiskt ändamål. I Ejnar Nielsens porträtt är hon framställd som en prästinna. Hon var en kraftfull kvinna med en mission att förändra. Hennes starka åsikter och samhällsengagemang väckte både beundran och förakt. 10

Carl Larsson (1853 1919) Oscar Levertin, 1906 Poeten, kritikern och forskaren Oscar Levertin (1862 1906) var en tongivande gestalt i det svenska kulturlivet vid 1800-talets slut och 1900-talets början. Hans färgstarka poesi fängslade en stor publik och Carl Larsson hörde till hans många beundrare. Här ses författaren i sitt hem vid Karlaplan i Stockholm under en paus i arbetet. Pennan vilar mot bläckhornet, papperet väntar på att fyllas. Den drömmande mörka blicken, liksom tulpanerna och pingstliljorna (Narcissus poëticus!) i vasen, kontrasterar mot den vardagliga miljön och fångar det romantiska draget i Levertins dikt och personlighet. 11

Carl Larsson (1853 1919) Azalea, 1906 Karin Larsson var Carls självklara huvudperson i hans konst. Otaliga är de akvareller där man ser henne sysselsatt med de dagliga göromålen eller är tillsammans med barnen. Karin betraktar här sin azalea som är i full blom. Hon står i arbetsrummet på Lilla Hyttnäs i Sundborn, där hon skapade många av sina moderna textilier. Bredvid ligger ett blått tyg som hon kan ha vävt i den stora vävstolen vid fönstret. Karin vävde ofta tyger och designade kläder till sig och barnen. Hennes bildvävar och broderier med stiliserade former i klara färger var nyskapande för tiden. I gobelängvävstolen, närmare betraktaren, växer bildväven De fyra elementen fram. 12

Hanna Pauli (1864 1940) Vänner, 1900 1907 Hanna Pauli studerade 1881-85 vid Konstakademien och sedan i Paris. Hon målade främst intima interiörer och psykologiskt inträngande porträtt. Hon var gift med konstnären Georg Pauli. I det stora vardagsrummet, som är fyllt av ett varmt ljus och en kontemplativ stämning, är en grupp människor samlade till högläsning. Centralt placerad i bilden, i aftonlampans sken, sitter Ellen Key och läser högt för sina vänner i Sällskapet Juntan. I skymningen har de alla samlats hemma hos familjen Pauli på Bellmansgatan 6 på Söder i Stockholm. Målningen skall ses både som ett monument över vänskapens betydelse och samtidigt som en del i lanserandet av en ny kulturelit. Som observatör i sitt eget vardagsrum sitter konstnären själv, Hanna Pauli, med penna och teckningsblock tillhands och iakttar sina vänner. Hon har framställt dem som en krets, en bild av förtätad gemenskap, men där varje individ är enskilt karakteriserad. Från början var det några av kvinnorna som umgicks med varandra men sedan utökades gruppen med Hanna och Georg Paulis konstnärskamrater från akademitiden och från Parisåren, andra från konstnärskolonierna i Barbizon och Gréz-sur-Loing. Namnen på Juntans medlemmar illustrerar hur nära tidens nya kulturelit var lierad med finanseliten. Ellen Key hade i slutet av 1870-talet gett privatundervisning åt en grupp högborgerliga flickor ur den judiska Stockholmskretsen. Tre av dem finns med i Vänner, i kretsen runt bordet kring Ellen Key och för dem framstod hon som något av en förlösare när det gällde deras intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Ellen Key var filosof och en av Sveriges mer stridbara och berömda kulturpersonligheter. Hennes tankar om kärlek, barnuppfostran, äktenskap och sexualitet formade generationer kring sekelskiftet 1900. Ellen Key sökte överskrida gränsen mellan det privata och det offentliga livet. Hon menade att hemmet skulle vara en modell för hela samhället. Hon sökte politisera hem och familjerelationer genom skrifter som Skönhet för alla (1899) och Barnets århundrade (1901). Från vänster konstnärens syster Betty Hirsch, skådespelerskan Olga Björkegren, Lisen Bonnier, konstnären Nanna Sohlman Bendixson, Ellen Key, Hanna Hirsch-Pauli, Gerda Berg och konstnären Richard Berg, bokförläggare Karl Otto Bonnier, konstnären Georg Pauli, pedagogen och författaren Artur Bendixson och skriftställaren Klas Fåhreus (samt okänd gestalt i fönstret). 13

Carl Larsson, Anna Pettersson-Norrie

Oscar Björck, Oskar II kung av Sverige

Hugo Birger, Ateljéinteriör med konstnärens självporträtt

Richard Bergh, Konstnärinnan Julia Beck

Ejnar Nielsen, Ellen Key

Carl Larsson, Oscar Levertin

Carl Larsson, Azalea

Hanna Pauli, Vänner

www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm