Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012
Innehåll Hela Sverige ska leva Bakgrund Hållbara Bygder Transitionrörelsen Omställning Sverige 12 steg Omställningens principer Världens sju underverk
The Global Village
DEN SOM STÄLLER MÅNGA FRÅGOR ÖKAR MÅNGAS VISDOM Kongolesiskt ordspråk
HELA SVERIGE SKA LEVA!
Hela Sverige ska leva! Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 700 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer
Sprida erfarenheter Stimulera samverkan Bilda opinion Påverka politiken Tillhandahålla verktyg och metoder Internationell samverkan Jämställdhet Service Lokalt kapital Integration & Mångfald Hållbar utveckling Lokal planering Vindkraft Ingå i nätverk Inspirera genom goda exempel
Landsbygdsambassadör Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten
Bakgrund
Världens energiförsörjning
Oljeproducenter (98) Producenter som nått oljetoppen (64) www.lastoilshock.com
Den obekväma sanningen om olja
Hur snabbt minskar befintlig 4,5 % CERA produktion, egentligen? 4-6 % Exxon Mobil 8 % Schlumberger 8 % T. Boone Pickens 5,5-6,7 % IEA (Internationell Energy Agency) 5,5-6,5 Höök & Hirsch Detta innebär att mellan 4-7miljoner fat olja per dag i ny produktionskapacitet måste tillföras per år för bara för att hålla produktionen konstant! Detta motsvarar ungefär ett nytt Nordsjön per år.
Peak Oil Peak oil redan 2015 enligt amerikansk militär 2010-04-14 Den amerikanska militären sällar sig till dem som varnar för att oljeproduktionen snart har nått sitt maximum, skriver The Guardian enligt Miljörapporten Direkt. I en rapport från US Joint Forces Command förutspås oljeproduktionen börja minska redan 2012 och 2015 kan oljebristen vara så stor som 10 miljoner fat per dag.
Dansk framtidsprognos
Danmark utan kol och olja Mot ett Danmark utan kol och olja 29 september 2010 Genom i huvudsak en mångdubbling av vindkraften ska Danmark bli helt fritt från fossila bränslen till 2050. Efter två års arbete lade regeringens klimatkommission fram sina långtgående förslag, som påstås bli förvånansvärt billiga, skriver Sveriges Television. Vindkraften som andel av energiproduktionen ska ökas från 20 procent till 60-80 procent 2050. När det inte blåser ska energibehovet täckas av biobränsle och avfallsförbränning. Därutöver kan åtskilligt göras för att spara energi, enligt de tio forskarna i kommissionen. Omställningen blir inte heller så dyr: en halv procent av BNP år 2050, tror forskarna.
Koldioxidhalten i atmosfären Juli 2009 387,8 ppm Juli 2010 390,1 ppm Juli 2011 392,4 ppm Källa: National Oceanic and Atmospheric Administartion (NOAA)
Indien ökar sina utsläpp Indien tredubblar sina utsläpp på 20 år 2009-09-07 En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än Tredubblas under de närmaste tvåårtiondena, rapporterar Sveriges Telvisions Rapport. Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år 2030. Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.
Vattenfall investerar stort i "smutsig" energi. Uppdaterad 2010-02-17 08:49 Vattenfall ökar sina investeringar i fossil energi med 72 procent. Samtidigt halverar bolaget investeringarna i vindkraft. Det framgår av den nya 5-årsplanen. Statliga kraftjätten Vattenfall har i skymundan utökat offensiven på fossil energi i form av kol- och gasverk samt brunkolsbrytning. Bolaget ska där pumpa in över 100 miljarder kronor de kommande fyra åren, skriver Dagens Industri. Det kommer att öka Sveriges utsläpp av koldioxid med nästan 30%.
2010-21/8 Overshoot day
Överutnyttjande av resurser
There is enough for everybodys need, but not enough for one mans greed Mahatma Gandhi
Det finns inte bara en nedre gräns för rättvis fördelning, utan även en övre. Massbilismen kan inte demokratiseras till att omfatta alla. Utmaningen är att identifiera nya former av välfärd, former som kan omfatta hela Jordens befolkning Wolfgang Sachs, tysk miljöforskare
De grundläggande behoven Enligt den chilenske ekonomen Manfred Max-Neef Fysiska behov (permanence/subsistence) Skydd/trygghet (protection) Tillgivenhet (affection) Förståelse (understanding) Delaktighet (participation) Ledighet/frihet (leisure) Skapande (creation) Identitet/meningsfullhet (identity/meaning) Frihet (freedom)
Vad gör oss lyckliga? Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6
Livsmedel Utemåltider Alkohol & tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster, sjukvård Kläder & skor Bostad El & bränslen Möbler & inventarier Hushållsutrustning Inköp av fordon Drift av fordon Lokalresor, transporttjänster Fritidsbostad Tele, Radio, TV Resor, hotell Böcker, tidningar, TV-licens etc. Övrig fritid Skattepliktiga förmåner Medelkonsumtion Hushållens konsumtion 0 50 100 150 200 250 kr per 1000 kr totala utgifter
Kostnader bil Volvo V70-01 Bilen har gått 10 000 mil på 5,5 år (aug -04 mars -10) Bensin, 9000 liter x 12:- = 108 000 Värdeminskning = 160 000 Service = 27 000 Reparationer = 10 000 Skatt = 13 000 Försäkring = 20 000 Däck = 12 000 Summa = 350 000
Yttre materiell konsumtion gör oss inte lyckligare Årsinkomst efter skatt ($) % som beskriver sig själv som väldigt lyckliga 16000 100 14000 80 12000 10000 8000 60 40 6000 20 4000 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Omritad från diagram i: DuNann Winter, 1996
utan kanske olyckligare Ohälsotalen ökar Flickor och unga kvinnor mår särskilt dåligt En ökad tidspress, speciellt hos föräldrar och tidspressen ökar med högre konsumtionsnivå Stressen över att känna sig otillräcklig Mindre tid till umgänge
Spara eller slösa?
Dagens Ekonomiska tillväxtmodell, hot eller möjlighet? Kräver en konstant ökning av vår konsumtion Mår bra av mycket transporter Mår bra av miljökatastrofer Skapar storskalighet och centralisering Ger ett ökat materiellt välstånd Ökar klyftorna i samhället Är idag beroende av billig fossil energi Kan dagens tillväxtmodell skapa en hållbar framtid och en levande landsbygd? Kan alla bygder, kommuner, regioner, länder och världsregioner öka sin befolkning samtidigt, och är det bara av godo?
Vi övertalas att spendera pengar som vi inte har, på saker vi inte behöver, för att skapa intryck som inte varar, på personer vi inte bryr oss om. Tim Jackson
Om du vill ha med dig en trevlig men tveksam person på semestern är det klokt att ge en positiv bild av resan och semesterorten. Miljörörelsen lägger ofta tonvikten på alla hot Rob Hopkins
HÅLLBARA BYGDER
Hållbara bygder sedan 2003 Ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ett anpassat ekonomisystem Landsbygden är en viktig resurs i omställningen till ett hållbart samhället En stark demokratisk förankring som grund för uthållighetsarbetet genom lokala utvecklingsplaner Varje bygd driver sitt eget lokala projekt byggt på lokala förutsättningar Vi ska inspirera andra genom att skapa goda exempel Hela Sverige ska leva är sammanhållande i det nationella projektet Samarbete med SLU, SNF, CBM, LRF
TRANSITIONRÖRELSEN RELSEN
Transitionrörelsen Oljekulmen - Peak Oil Koldioxidhalten och temperaturen ökar Världsekonomin är i turbulens
Så startade Transitionrörelsen Rob Hopkins är grundare Kinsale, Irland, omställningsplan, 2021 Viktiga erfarenheter för Transitionarbetet Vikten av lokal förankring Eleverna kom från andra orter Rob flyttade till Totnes med 8500 invånare Totnes utropade sig till den första Transition Towns i september 2006 Ett år av mobilisering med filmvisningar, nätverksbyggande och föreläsningar Lanseringen samlade 350 personer och öppnades av borgmästaren Undvikit vi och dom
Vi sitter alla i samma båt och ingen av oss har svaren Rob Hopkins
THE TRANSITION HANDBOOK From oil dependency to local resilience
Totnespund Ett av de mest uppmärksammade projekten är den lokala valutan, Totnespundet Valutan lanserades i mars 2007 Stärker samarbetet mellan lokala entreprenörer och minska sårbarheten som beroendet av internationella storföretag kan innebära Bidra till att människor handlar mer närproducerade varor och behålla pengarna i bygden Vid lansering 18 affärer, idag ett 70-tal Konkret handling och inte bara prat
Ett partnerskap mellan bönder och konsumenter där ansvaret för och belöningen från jordbruket delas. Del i skörden Engagerade konsumenter Stödgrupp till jordbruket Deltar själv i arbetet Öppet för alla Gemensamhetsägt företag Stödja ekologisk odling Skapa en ny ekonomisk modell byggd på ömsesidiga förmåner, delad risk och en garanti till att bonden har en anständig lön. Stödja praktisk medverkan på alla nivåer Transparant affärsverksamhet Beslut i consensus Erbjuda lärande om livet på Jorden
OMSTÄLLNING SVERIGE
Omställning Sverige Att inspirera Att nätverka Att stödja Att träna och utbilda Att hjälpa till med projektansökningar Översättning av material
Omställning Sverige/ Transition Sweden Hela Sverige ska leva stödjer arbetet Nätverk av bygder, byar och städer (HB) 2 702 personer på hemsidan (99) 141 omställningsgrupper 48 seminarier under 2010 och 2011 Informationsmöten Ställ om Sverige en inspirationsskrift Samverka med några Leaderområden
Vår plattform Vi måste ställa om för att hantera konsekvenserna av oljetoppen, den globala uppvärmningen, ekosystemerosionen, de sociala orättvisorna samt bristerna i det ekonomiska systemet
Vår plattform Det räcker inte med att byta till förnyelsebara energikällor. Vi behöver samtidigt minska vår energiförbrukning. Det är bättre att planera för en förändring än att överraskas av den En obegränsad tillväxt i ett slutet system (såsom jorden) fungerar inte. En ekonomisk och ekologisk kris som beror på sinande naturresurser går det inte att konsumera sig ur Vi behöver skapa ett utrymme för rättvis omfördelning av den globala resursanvändningen Vi behöver bevara och återskapa de ekosystemtjänster som idag är hotade och som vi är beroende av för vår överlevnad
Vår plattform Vi behöver bygga social, ekologisk och teknologisk resiliens samt justera det ekonomiska systemet så det stödjer omställningen Vi har mycket att vinna på att fokusera på hälsa, livskvalitet och livsinnehåll framför ökad materiell konsumtion Det lokala samhället har förmåga att lösa de flesta av innevånarnas grundläggande behov Vår kreativa förmåga att hitta lösningar och vår lust att dela kunskaper och erfarenheter är positiva krafter i omställningsarbetet
Ställ om Sverige!
Det finns de som får saker att hända. Det finns de som ser saker hända. Det finns de som undrar vad som hände Philip Kotler
12 stegen
Ni tillhör dem som har förstått att det är hög tid att påbörja omställningen av samhället. Ni inser att det inte går att vänta längre. För att komma igång behöver ni söka upp några andra i ert lokalsamhälle som är beredda att starta arbetet tillsammans med er. 1 Sätt igång Vilket är förta steget?
Lokalsamhälle Ordet lokalsamhälle används ofta när vi pratar om lokal utveckling och omställning. Lokalsamhället är ett begränsat geografiskt område som kan variera i storlek och antal invånare. Det är ni som bor i området som bestämmer vilken avgränsning som gäller. Det kan handla om naturliga geografiska avgränsningar eller historiska avgränsningar byggda på traditionellt samarbete. Det kan till exempel vara en by, fler byar tillsammans, en socken, en kommundel, en dalgång, en förort, en bygd, en församling eller en stadsdel. Hur ser ert lokalsamhälle ut?
2 Skapa goda relationer Vilka är våra samarbetspartners? Omställningen av samhället är inget man gör bäst ensam. Nej, här handlar det om att arbeta tillsammans med både andra personer och andra organisationer.
3 Öka medvetenheten Hur skapar ni engagemang för omställning? Att verkligen ta in den nya omvärldsanalysen kan liknas vid att ta påsig ett par nya glasögon. Plötsligt ser vi strömmar av billig energi från fossila lager eldas upp till växthusgaser i atmosfären.
Att leda möten handlar inte bara om olika mötestekniker utan också om förhållningssätt. Som mötesledare skapar du en atmosfär. Denna ska helst vara trygg och tillåtande samtidigt som det behöver finnas en spänning i luften över det som komma skall när 4 Skapa delaktighet Vilka mötesmetoder ger bra möten? deltagarna kommer loss.
5 Fira att omställningen kan börja Hur gör ni den stora lanseringen? Det tar oftast mellan sex till tolv månader att nåden punkten. Det som gör en lansering lyckad är när lust, glädje, helhetssyn och möjligheter presenteras som ett svar påett behov. En motkraft som känns som en frisk fläkt mitt i problemen och eländet.
6 Bjud in till visionsarbete Vilken framtid längtar ni efter? Det är lättare att fåmänniskor med sig påen resa om de har en positiv inre bild av platsen som ni ska resa till. Eftersom ingen vet riktigt hur det efterfossila samhället kommer att se ut kan ni naturligtvis inte utfärda några löften. Vad ni kan göra är att bjuda in människor att formulera sina egna visioner.
7 Starta arbetsgrupper Kan alla arbeta med sin hjärtefråga? Under arbetets gång, från det allra första mötet som hålls, kommer idéer att finnas kring konkreta förslag till förändring inom olika områden. Det är viktigt att uppmuntra det här engagemanget som är början till att arbetsgrupper kan växa fram kring olika teman. Alla kan ju inte arbeta med allt och resultatet blir bäst om var och en får fokusera pådet som den brinner för.
Teman i Ställ om Sverige Lokal ekonomi Förnyelsebar energi Hållbara transporter Lokal service Vattenförsörjning Avlopp och avfall Traditionell kunskap Permakultur Mångfald Livsmedel Lokal planering Kris och säkerhet
8 Visa vad som händer Hur gör ni omställningen synlig? Omställningen handlar mycket om att såin ett nytt sätt att tänka. När människor börjar tänka påett nytt sätt börjar det ocksåhända nya saker. Men omställningen i tanken tar tid och det är viktigt att undvika känslan av att ni bara är en diskussionsklubb. Därför behöver ni från ett tidigt stadium fåkonkreta händelser att synas i lokalsamhället.
9 Lär av fram- och motgångar Vad var mest överraskande? Det är lika bra att säga det påen gång. Ni kommer inte att lyckas med allt ni företar er. Men om ni går in i arbetet med inställningen att i allt ni gör finns det möjligheter till lärande såblir arbetet garanterat meningsfullt. Och spännande!
10 Återta förlorad kunskap Vilket hantverk vill du lära dig? Om visionen är att skapa ett starkare lokalsamhälle som genom minskad energianvändning och ökad självhushållning blir mindre sårbart för höga energi-och livsmedelspriser behöver man inte uppfinna hjulet igen. Det kan vi lära mer om genom att studera hur man levde före 1950, då oljeboomen tog fart.
11 Bygg på människors lust Är du beredd att släppa taget? I omställningsarbetet finns det så många meningsfulla uppgifter att göra. Låt människor själva välja vilka frågor de vill engagera sig i. Vi brinner alla extra för vissa saker. Om var och en får jobba med sitt favoritämne blir resultaten bättre. Passion är som bekant en stark drivkraft och om vi bygger omställningen påmänniskors lust istället för tvång såblir resan både roligare och bättre.
12 Gör en lokal omställningsplan Hur sammanställer ni vad ni vill uppnå? Det finns många anledningar till att göra en lokal omställningsplan. Planen blir ett dokument som samlar de visioner, idéer och ställningstaganden som de olika arbetsgrupperna har kommit fram till.
Omställningsprocess Lokal, kommunal, regional och nationell Utgår från den lokala nivån Omställningscoach/samordnare Vi ska inte backa, vi ska byta spår Gemensam framtidsbild, passion & handling SoS ett inspirations- och handledningsmaterial Sammanställa en omställningsplan Finansiering från Landsbygdsprogram, Leader...
Hur som helst tror jag att det är lättast att ställa om genom att skapa något nytt, roligt, spännande projekt. Utmana sig själv och lära sig mer Johan Liljendahl
OMSTÄLLNINGENS PRINCIPER
Synliggör en positiv framtid Om vi inte kan föreställa oss den framtid vi vill ha kan vi heller inte skapa den. Saker och ting kommer att förändras. Vi kan välja mellan en framtid som vi själva är med och skapar eller en framtid som bara drabbar oss.
Verka för ökad medvetenhet Vi förstår att informationen i media är motsägelsefull. Vi strävar efter att berätta sanningen och har tillit till att människor hittar egna svar. Vi gör inga prioriteringar för andra, utan låter dem göra det själv.
Poängtera att alla behövs Vi värderar alla kunskaper. Vi välkomnar alla färdigheter. Det kan vara goda lyssnare, trädgårdsmästare, människor som tycker om att göra och laga saker, trevliga fester, dialoger, energiingenjörer, inspirerande konst och musik, byggare, planerare, projektledare och många fler. Vi använder vår passion som insats. Om det inte finns någon arbetsgrupp som jobbar med det du är passionerad av, starta en.
Gör det enkelt och kraftfullt Vi försöker skapa praktiska sätt att jobba på som är enkla att kopiera. De 12 stegen för omställning är enkel och ändå kraftfull och provas nu i praktiken på många håll. Här finns idéer om hur vi kan dela resurser och information från första början.
Bygg resiliens Vi strävar efter att stärka lokalsamhället. Resiliens är förmågan hos ett system att fungera trots att det utsätts för förändring. I de flesta samhällen för en eller två generationer sedan behövdes en baskunskap för att klara livet som att odla och konservera mat, göra kläder, bygga med lokala material. Vi brukade baka kakan lokalt och importera glasyren. Nu importerar vi kakan och producerar glasyren lokalt. Det gör oss sårbara.
Sök lokala lösningar Vi söker lösningar på lokal nivå. Vi behöver inte vänta på andra för att agera. Problemet är början till lösningen och förändringarna står i proportion till problemen. Många filmer och böcker antyder att byte av glödlampor, återvinning och byte till bränslesnålare bilar är tillräckligt. Detta orsakar ett tillstånd som kallas Kognitiv Dissonans - en situation där du fått ett svar, men vet att det inte kommer att lösa problemet. Åtgärderna är inte tillräckliga.
Stimulera in- och utvändig omställning Vi för en dialog om våra värderingar och hur vi uppfattar världen. De förändringar som vi ser är inte bara orsakade av tekniska och ekonomiska krafter utan ett direkt resultat av vår verklighetsuppfattning, världsbild och våra värderingar. Informationen om vår planets tillstånd kan framkalla rädsla och sorg något som kan ligga bakom det förnekelsetillstånd som många människor befinner sig i. Här kan psykologiska modeller hjälpa oss förstå.
Om vi ska komma vidare de närmaste fem tio åren måste vi få igång längtan och lust till en annan framtid Rob Hopkins
VÄRLDENS SJU UNDERVERK
1. Att kunna se
2. Att kunna höra
3. Att kunna beröra
4. Att kunna lukta
5. Att kunna känna
6. Att kunna skratta
7..och att älska.
Framtiden i en värld utan olja kan bli bättre än världen idag om vi använder vår fantasi och tänker kreativt Rob Hopkins
Vår okunnighet är inte så stor som vårt misslyckande med att använda vad vi vet M King Hubbert
Om du tror du är för liten att påverka har du aldrig sovit med en mygga i sovrummet NannyMaja Anderback
Det är mycket lättare att bli förlåten än att få tillstånd Vi måste våga bryta strukturer och använda sunt förnuft
Vår generation kan göra något åt situationen om vi vill. Utnyttjar vi inte den möjligheten kommer våra barn att tillhöra den generationen som vill göra något men inte kan.
Vad gör livet värt att leva, egentligen?