Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

Relevanta dokument
GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

Gymnasiediplomet. Slöjd

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

Gymnasiediplomet Teaterkonst

gymnasiediplomet i musik

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:7b

Gymnasiediplom Musik

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

GYMNASIEDIPLOMET I DANS

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L ISSN (online)

Karlebv bildkonstskola for barn och unga

Bildkonstlinjen vid Tölö gymnasium. Inträdesprovet Kurser Studierna

Gymnasiediplomet Dans

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6.

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Slutförande av studierna i gymnasiet

Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

Slutförande av studierna i gymnasiet

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

Slutförande av studierna i gymnasiet

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL

Magisterprogrammet ljuddesign

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den

Skolans/kommunens namn (logo) Omdöme för läsåret 201x-201x

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

HUR HÖRSELSKADA BEAKTAS I STUDENTEXAMEN

Giltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna

Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

vecka 51 tisdag 18/12 kl 14:00 Informationsmöte om examensarbetet i projektrummet.

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

FÖRESKRIFT 39/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I VISUELL FRAMSTÄLLNING I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002

Bildkonstlinjen. Inträdesprovet Kurser Studier

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Undervisnings- och kulturministeriets förordning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

EXAMINANDER MED FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL

Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

FINSKA ( version 1) Finska för HF, TF (5 sp)

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

Validering vid Ålands handelsläroverk

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

3. Lärandemål. Kursplan

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Transkript:

Gymnasiediplomet i bildkonst 2009 2010

Innehol 1 Gymnasiediplomets form, uppbyggnad och omfattning 3 2 Lukiodiplomikurssi 3 3 Portfolio 4 4 Verket 4 5 Bedömning av gymnasiediplomet 5 5.1 Allmänt 5 5.2 Objekt och kriterier för bedömning av portfolion 6 5.3 Teoksen arvioinnin kohteet ja kriteerit 7 5.4 Lukiodiplomin kokonaisarvioinnin kohteet ja kriteerit 7 6 Liitteet 8 2

1 Gymnasiediplomets form, uppbyggnad och omfattning Gymnasiediplomet i bildkonst är ett prov som den studerande avlägger självständigt under övervakning av bildkonstläraren. Gymnasiediplomet genomförs under en tillämpad gymnasiekurs och för genomförandet reserveras 38 timmar. Före avläggandet av diplomkursen ska den studerande ha slutfört minst fyra (4) bildkonstkurser som gymnasiet har godkänt. Gymnasiediplomet i bildkonst består av ett verk och en portfolio. Det finns minst fem alternativa uppgifter varav den studerande väljer en. Diplomuppgifterna bygger på de obligatoriska och fördjupade kurserna i bildkonst i grunderna för gymnasiets läroplan. 2 Diplomkursen I början av diplomkursen (2 3 h) delar läraren ut anvisningarna för avläggandet av gymnasiediplomet och årets alternativa uppgifter med bedömningsobjekt till de studerande och går igenom materialet med dem. De studerande har rätt att få handledning av läraren under dessa timmar. Den studerande gör i början av diplomkursen upp en arbetsplan och en tidtabell (bilaga 3), som beskriver utgångspunkterna för arbetet, målen och en planerad tidsanvändning för kursen. Den studerande ger en kopia av arbetsplanen och tidtabellen till sin bildkonstlärare. Arbetsplanen och tidtabellen bifogas portfolion, men de bedöms inte. Med lärarens tillstånd får den studerande vid behov avlägga en del av sitt gymnasiediplom i ett annat utrymme och/eller vid en annan tidpunkt än den som har reserverats för diplomkursen. Läraren har rätt att avgränsa den studerandes verksamhetsformer. 3

Det rekommenderas att den studerande för arbetsdagbok under diplomkursen och utnyttjar den vid beskrivningen av arbetsprocessen i portfolion. Arbetsdagboken lämnas inte in för bedömning. Avläggandet av gymnasiediplomet i bildkonst kan avbrytas. Om den studerande avlägger diplomkursen utan att lämna upp diplomarbetet till bedömning, kan han eller hon få en godkänd kursprestation i bildkonst för kursen, om förutsättningarna för detta uppfylls. De studerande får ta om diplomkursen i bildkonst genom att avlägga kursen på nytt. Studerande som har avlagt gymnasiediplomet i bildkonst får ett särskilt diplombetyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Gymnasiediplomet antecknas i punkten ytterligare information på avgångsbetyget. Diplomkursen som avläggs som tillämpad gymnasiekurs antecknas på avgångsbetyget på det sätt som anges i skolans läroplan. 3 Portfolio Portfolion för gymnasiediplomet i bildkonst innehåller: 1) Skisser, försök och studier från olika skeden i arbetet 2) En beskrivning av hur arbetet framskridit och av eventuella ändringar 3) Skriftliga tankar kring och bildmaterial om sådan bildkonst och/eller visuell kultur som inverkat på arbetet 4) Självvärdering av arbetsprocessen och verket 5) En källförteckning med uppgifter om alla tryckta, otryckta och elektroniska källor som den studerande har använt sig av 6) Bilaga 3: Arbetsplan och tidtabell I portfolions skriftliga del ger den studerande prov på sin kännedom om bildkonst och visuell kultur och diskuterar kring sitt arbete inom den visuella kulturen. Den studerande väljer vilken skriftlig stil, texttyp/texttyper och hurdant bildmaterial han eller hon använder. Det skriftliga resonemanget kan exempelvis vara berättande, specificerande eller ställningstagande text. Den kan vara till exempel en facktext, en debattartikel, en fiktiv historia, en dikt eller en novell. Den studerande väljer formen för portfolion (portfölj, bok, video, digitalt lagringsmedium, blogg osv.). Portfolions yttre bör vara motiverat i förhållande till den uppgift som valts. 4 Verket Den studerande ska själv stå för idéerna till, planeringen och genomförandet av verket. Den studerande väljer uttrycksmedlen, materialen och teknikerna utifrån de mål han eller hon satt upp och den uppgift som valts. Den infallsvinkel och det sätt att utföra uppgiften som den studerande har valt samt en eventuell avgränsning av uppgiften inverkar på verkets visuella form. Den studerande utför uppgiften med användning av det uttrycksmedel inom bildkonsten som han eller hon har valt. Beroende på uppgiften kan verket genomföras med metoder inom traditionell bildkonst, fotokonst, grafisk planering, formgivning, miljöplanering, arkitektur och modern konst eller en kombination av dem. På 4

det sätt som är utmärkande för modern konst kan verket fängsla inte bara synsinnet utan också andra sinnen. Verket kan utgöras av t.ex. en installation, en performance, ett medie-, samhällskonst- eller miljökonstverk. Förutom det visuella kan också ljud, rörelse, dans, sång, ord och begrepp utgöra en del av konstverket. 5 Bedömning av gymnasiediplomet 5.1 Allmänt Bedömningen av gymnasiediplomet fokuserar på portfolion, verket och den helhet dessa bildar. Portfolion står för hälften (1/2) av det allmänna vitsordet för gymnasiediplomet. Verket står för hälften (1/2) av det allmänna vitsordet för gymnasiediplomet. Bedömningen av gymnasiediplomet bygger på uppgiftsspecifika bedömningsobjekt bedömningsobjekt och kriterier som är gemensamma för alla uppgifter. Gymnasiediplomet bedöms av gymnasiets bildkonstlärare och en annan sakkunnig inom bildkonst. Vardera bedömaren utför först en självständig bedömning. Bedömaren bedömer separat portfolion, verket samt den helhet de bildar, varje bedömning görs på skalan 1-5. Utifrån dessa lägger bedömaren fram sitt eget förslag till allmänt vitsord för gymnasiediplomet. Bedömarna fattar ett gemensamt beslut om det allmänna vitsordet för den studerandes gymnasiediplom. Beslutet fattas på följande sätt: Medeltalet av bedömarnas förslag till allmänt vitsord räknas ut och avrundas till närmaste heltal/allmänna vitsord (0,50 avrundas uppåt till följande heltal/allmänna vitsord). Det vitsord som bestäms enligt medeltalet av bedömarnas förslag till allmänt vitsord kan efter gemensamt övervägande av dem som beslutar om bedömningen höjas, ifall portfolion eller verket har särskilda förtjänster. Om bedömarna inte kommer överens om vitsordet utser rektor en tredje bedömare som först utför en självständig bedömning. Medeltalet av alla tre bedömarnas förslag till allmänt vitsord räknas ut och avrundas till närmaste heltal/allmänna vitsord (0,50 avrundas uppåt till följande heltal/allmänna vitsord). Över diplomprestationen uppgörs ett bedömningsprotokoll som undertecknas av alla bedömare som deltagit i bedömningen. Bedömningsprotokollet förvaras i gymnasiets arkiv. I diplombetyget antecknas ett allmänt vitsord för gymnasiediplomet på skalan 1 5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig och 1 = godkänd. På diplombetygets frånsida antecknas förutom det allmänna vitsordet delarna i gymnasiediplomet diplomuppgiftens nummer, läsår, uppgiftens namn 5

en kortfattad beskrivning av det gymnasiediplom som den studerande har avlagt kriterierna för det allmänna vitsordet Vitsordskriterier har fastställts för vitsorden 5 (utmärkt), 3 (god) och 1 (godkänd) (se 5.4. Objekt och kriterier för helhetsbedömning av gymnasiediplomet). Utifrån dessa utformar bedömarna kriterier för vitsorden 2 (nöjaktig) och 4 (berömlig). I diplombetyget antecknas inga särskilda vitsord för portfolion och verket. Separata ifyllnadsanvisningar för betyget finns på webbsidan för gymnasiediplom i bildkonst. Öppenheten i bedömningen av gymnasiediplomet och utvecklingen av diplomet får stöd av en utställning av diplomarbetena, som kan åtföljas av en offentlig bedömningsdiskussion. Att ordna utställningen och bedömningsdiskussionen är för gymnasierna frivillig verksamhet som stöder läroanstaltens utvecklingsarbete. 5.2 Objekt och kriterier för bedömning av portfolion Bedömningsobjekt för portfolion Skisser, experiment, essäer och annat material En beskrivning av hur arbetet framskridit Kännedom om bildkonst och visuell kultur Självvärdering av arbetsprocessen och verket Portfolions visuella yttre Kriterier för bedömning av portfolion Kriterier för vitsordet 5 (utmärkt: Den studerande har valt tydliga och krävande utgångspunkter och mål för sitt arbete. Beskrivningen av arbetet stöder särskilt bra den uppgift som den studerande har valt, dess utgångspunkter och mål. Den studerande förhåller sig kritiskt, fördomsfritt och målmedvetet i sökandet efter information och i de experiment som görs. Den studerande ger prov på utmärkta kunskaper i bildkonst och visuell kultur och ansluter sitt arbete till området för visuell kultur. Den studerande gör en mångsidig utvärdering av sina val liksom av styrkorna och bristerna i sitt arbete. Portfolions visuella yttre är motiverat, finslipat och intressant. Kriterier för vitsordet 3 (god): Portfolion förmedlar den studerandes utgångspunkter, mål och val. Beskrivningen av arbetet stöder i regel den uppgift som den studerande har valt, dess utgångspunkter och mål. Den studerande förhåller sig i någon mån kritiskt, fördomsfritt och målmedvetet i sökandet efter information och i de experiment som görs. Den studerande ger prov på kunskaper i bildkonst och visuell kultur. Den studerande gör en varierande utvärdering av sina val liksom av styrkorna och bristerna i sitt arbete. 6

Kriterier för vitsordet 1 (godkänd): Den studerandes utgångspunkter, mål och val har beskrivits bristfälligt. Beskrivningen av arbetet ger inte tillräckligt stöd åt den valda uppgiften, dess utgångspunkter och mål. Den studerande förhåller sig knappast alls kritiskt, fördomsfritt eller målmedvetet i sökandet efter information och i de experiment som görs. Den studerande har svag kännedom om bildkonst och visuell kultur och gör en otillräcklig utvärdering av sitt arbete. 5.3 Objekt och kriterier för bedömning av verket Bedömningsobjekt för verket Verket som helhet Användningen av uttrycksmedel, material och tekniker Behandlingen av ämnet Förhållandet mellan verket och ämnet Kriterier för bedömning av verket Kriterier för vitsordet 5 (utmärkt): Verket är en effektfull, djup och intressant helhet. De uttrycksmedel, material och tekniska lösningar som använts i verket stöder varandra på ett utmärkt sätt. Verket behandlar ämnet på ett fyndigt och originellt sätt. Verket som helhet förmedlar det valda ämnet och de uppsatta målen på ett utmärkt sätt. Kriterier för vitsordet 3 (god): Verket utgör en intressant helhet. Uttrycksmedlen, materialen och de tekniska lösningarna har använts rutinerat. Verket som helhet förmedlar det valda ämnet och de uppsatta målen på ett bra sätt. Kriterier för vitsordet 1 (godkänd): Användningen av uttrycksmedel, material och tekniska lösningar är orutinerad. Verket som helhet förmedlar dåligt det valda ämnet och de uppsatta målen. 5.4 Objekt och kriterier för helhetsbedömning av gymnasiediplomet Objekt för helhetsbedömning av gymnasiediplomet Det inbördes sambandet mellan gymnasiediplomets innehåll och yttre Det konstnärliga och visuella utförandet av gymnasiediplomet Kännedom om bildkonst och visuell kultur Självvärdering, processtänkande och inlärning Gymnasiediplomet som helhet Kriterier för helhetsbedömning av gymnasiediplomet Kriterier för vitsordet 5 (utmärkt): Gymnasiediplomet som helhet berättar om sin upphovsmans syften. Gymnasiediplomet bildar en konstnärlig helhet, där innehåll och framställning stöder varandra. 7

Gymnasiediplomet ger prov på utmärkta kunskaper i bildkonst och visuell kultur. Den studerande gör en djupgående utvärdering av arbetsprocessen och verket utifrån sin egen inlärning. Gymnasiediplomet som helhet är högklassigt samt visuellt intressant och underyggt. Kriterier för vitsordet 3 (god): Gymnasiediplomet som helhet berättar om sin upphovsmans syften och är visuellt underbyggt. Gymnasiediplomet har goda föresatser att fullfölja en konstnärlig helhet. Gymnasiediplomet ger prov på kunskaper i bildkonst och visuell kultur. Den studerande utvärderar arbetsprocessen och verket utifrån sin egen inlärning. Kriterier för vitsordet 1 (godkänd): Gymnasiediplomet berättar inte tillräckligt om sin upphovsmans syften. Gymnasiediplomet bildar ingen tydlig konstnärlig helhet. Gymnasiediplomet visar på knapp kännedom om bildkonst och visuell kultur. Den studerande gör en otillräcklig utvärdering av arbetsprocessen och verket utifrån sin egen inlärning. 6 Bilagor De separata bilagorna till anvisningarna för gymnasiediplomet i bildkonst är 1 Kom-ihåg-lista för den studerande 2 Kom-ihåg-lista för läraren 3 Arbetsplan och tidtabell 8