Foto: Mariann Holmberg VERKSAMHETSPLAN 2016 FoU Välfärd
Innehåll Sid Förord 1. FoU Välfärd 4 2. Mål för verksamheten 4 3. Uppdrag 4 3.1 Kunskapsspridning, metod- och implementeringsstöd 4 3.2 Uppföljning och utvärdering 5 3.3 Analysstöd och förbättringsarbeten 5 3.4 Praktiknära forskning 5 4. Regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling 6 5. FoU-ombuden 6 6. Personal 2015 7 7. Praktinära forskning 7 8. Prioriterade utvecklingsområden för 2016 8.1 Äldreområdet 8 8.2 Barn och Unga 10 8.3 Missbruk och Beroende 11 8.4 Personer med funktionsnedsättning 12 8.5 Systematisk uppföljning och utvärdering 14 9. Budget 2016 16 2
Förord Detta är FoU Välfärds förslag till verksamhetsplan 2016. Planen är preliminär fram till att kommunernas socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård fattar beslut och detta sker formellt i Länssamordningsgruppen den 25 november 2015. Planen bygger på förslag till fortsatt inriktning på redan påbörjade forsknings- och utvecklingsarbeten och efterfrågat kunskapsstöd. Den innehåller också förslag på några nya utvecklingsområden. Vi har försökt inhämta synpunkter och behovsbilder av hur det mest relevanta FoU-stödet kan se ut. Vi hoppas att denna verksamhetsplan ska motsvara dessa förvätningar. I skrivande stund finns inga tydliga indikationer på att några statsbidrag kommer att tillfalla den regionala stödstrukturen under 2016 och därmed inte heller för något FoU-arbete. Riktade statsbidrag till kommuner och landsting verkar snarare vara den inriktning som nuvarande regering vill satsa på. Det skapar ett något osäkert läge för en stödstruktur som har att utveckla det regionala kunskapsstödet. FoU Välfärd kommer som det idag verkar, att finanseria den absolut övervägande delen av det regionala arbetet för 2016 med hjälp av den reserv som finns sedan tidigare. Detta kan fungera under nästa år, men för kommande år krävs en basfinansiering som ger en långsiktighet i FoU-stödet för länet. FoU Välfärd har idag en välbalanserad verksamhet med goda förutsättningar att ge vetenskapligt och verksamhetsutvecklande stöd till våra huvudmän. Ett gott samarbete med flera institutioner vid Umeå universitet skapar förutsättningar för kvalitet i det FoU-stöd som våra huvudmän efterlyser. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete med våra huvudmän och samverkanspartners under 2016, för ett behovsanpassat FoU-stöd i samband med kunskapsbildning, utvecklings- och förändringsarbete i länets kommuner och angränsande hälso- och sjukvård! Umeå den 2015-11-09 Marie Ernestad FoU-chef FoU Välfärd, Region Västerbotten 3
1. FoU Välfärd FoU Välfärd är en regional kunskapsmiljö som stödjer kunskapsbildningen i länets socialtjänst och angränsande delar av hälso- och sjukvården. FoU Välfärd verkar för en systematisk och långsiktig kunskapsutveckling och stöd i utvecklandet av en evidensbaserad praktik där en viktig uppgift är att kunskapsbaserade resultat och metoder ska göras tillgängliga för personal i verksamheterna. Tillsammans med andra FoU-miljöer, universitet och de lokala FoU-ombuden bildar FoU Välfärd delar i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling länet. Här ingår att vidareutveckla samverkansformerna med universitet och högskolor och att synliggöra och tillvarata kunskap från professionerna och brukarna. 2. Mål för verksamheten: FoU Välfärd, Region Västerbotten ska bidra till lärande och kunskapsutveckling för en evidensbaserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård vara brobyggare mellan forskning och praktik, mellan kommun och landsting, mellan olika verksamheter, professioner och brukare stärka den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling med utgångspunkt från huvudmännens behov av kunskapsstöd och genom samverkan med andra kunskapsmiljöer utgöra en länk mellan nationell och lokal nivå i samspelet för kunskapsutveckling 3. Uppdrag FoU Välfärds uppdrag kan sammanfattas i i fyra s k kärnuppdrag. Omfattningen på uppdragen är avhängigt de ekonomiska förutsättningarna. 3.1 Kunskaps-, metod- och implementeringsstöd Till detta område kan räknas att sprida forskningsresultat och annan relevant kunskap samt att ge stöd till kunskapsbildning och stöd för en lärande organisation. Det innefattar vissa utbildningsinsatser och metod- och implementeringsstöd för att använda ny kunskap sammanfattade i exempelvis kunskapssammanställningar och nationella riktlinjer. Verksamheterna är även producenter av lokal kunskap. FoU Välfärd kan ge stöd till att personalens och brukarnas/patienternas kunskap och erfarenheter tas tillvara och att insatser följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt på såväl individ- som verksamhetsnivå. FoU Välfärd kan anordna temadagar och konferenser inom angelägna kunskapsområden och inspirationsdagar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. FoU-cirklar eller forskningscirklar kan ge nya insikter och forsknings- och utvecklingsledare kan ge personal stöd i att ställa relevanta frågor om sin verksamhet, utforska den egna arbetsplatsen eller följa förändringsarbetet med klienter och brukare. Genom ett vetenskapligt stöd kan personal på ett systematiskt sätt få hjälp att göra den erfarenhetsbaserade kunskapen mer synlig. 4
3.2 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är två olika saker och bägge har stor betydelse för arbetet med en evidensbaserad praktik. Man kan enkelt uttrycka att uppföljning svarar på frågan hur går det? medan utvärderingen mer gör en bedömning och värdering av de resultat man når, d v s av varför det går som det går. Det läggs särskild vikt vid att uppföljningen i en evidensbaserad praktik ska vara systematisk och ingå i vardagsarbetet. Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda brukare/patienter för att följa upp hur det går för dem och om att sammanställa denna information i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. FoU Välfärd ska kunna erbjuda teoretiskt och praktiskt stöd i upplägg och anpassning av systematisk uppföljning, utformandet av enkäter, insamling av data etc. FoU-stöd kan innebära att ge utbildning och handledning i olika uppföljningsmetoder- och -modeller. Som exempel kan nämnas LOKE, ORS/SRS, ASI, Öppna Jämförelser, Senior Alert, BPSD, Karlstadsmodellen, och utvärderingsverkstäder. Brukarens erfarenheter och synpunkter utgör en viktig kunskapskälla för uppföljning och utvärdering av insatser och verksamheter. Hur kan vi få kunskap om den enskildes erfarenheter och hur kan vi arbeta för att stärka burkarens/klientens/patientens delaktighet och inflytande på den egna vardagen? FoU Välfärd kan ge handledningsstöd till intervju- och enkätundersökningar och utbildning och stöd för implementering av olika metoder för brukardelaktighet. FoU arbetar för utvecklandet av olika slags brukarforum. 3.3 Analysstöd och förbättringsarbeten Hur ska man förstå och värdera det underlag som tagits fram genom systematisk uppföljning? Genom inspiration från ett vetenskapligt arbetssätt kan FoU Välfärd ge stöd i att analysera utfall tillsammans med ledning och personal för att därigenom ta fram underlag för verksamhetsutveckling. FoU Välfärd ska ha kompetens att handleda och vägleda personal och ledningsgrupper i utvecklings- och förbättringsarbeten. Förbättringsarbeten kan ha olika karaktär beroende på vilket område som avses och vilka utmaningar man avser att ta itu med. 3.4 Praktiknära forskning Begreppet praktiknära forskning kan förstås på lite olika sätt. Ibland används begreppet för att beteckna lätt tillgänglig, omedelbart användbar och nyttig kunskap. Resultaten förväntas vara relevanta och kunna komma till användning snabbt. Praktiknära forskning kan också förstås så att det ligger ett värde i att praktiker forskar. Det kan också vara en benämning på vetenskaplig forskning som har praktiken som forskningsfält och syftar ibland till att beskriva och förstå vad praktiker gör, under vilka förutsättningar de arbetar, vilken kunskap de besitter och vilka metoder de tillämpar. Praktiknära vetenskaplig forskning kan också innebära att bjuda in och involvera praktiker i forskningsprocessen, att inte bara forska om eller för praktiken, utan också med praktikerna. Tillsammans med personalen skapas möjligheter till ett kritiskt tänkande och en forskande nyfikenhet. 5
4. Regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling FoU Välfärd har sedan starten 2011 ett viktigt uppdrag inom Västerbottens samverkans - och stödstruktur. FoU Välfärd har som FoU-plattform för kommunerna och angränsande hälso- och sjukvård i landstinget ansvar för regional och lokal utveckling inom Evidensbaserad praktik (EBP) och samordning av kunskapsbildning inom olika verksamhetsområden. Forsknings- och utvecklingsarbeten sker genom ett gott samarbete med huvudmännen; Landstinget och de 15 kommunerna och i samverkan och dialog med befintliga nätverk, andra FoU-miljöer och med FoU- ombuden. Kunskapsnätverket med representation från Umeå universitet, Folkhälsoenheten och andra FoU-miljöer planerar fyra träffar under 2016. Till Kunskapsnätverket knyts inför 2016 ytterligare några institutioner. Samarbetet i Kunskapsnätverket har bl a lett till kombinationstjänster och lokala samarbetsavtal med universitetet. Det FoU-stöd som forskarna kan bidra med till ledning och personal kan t ex vara handledning, analys- och utvärderingshjälp, föreläsningar och stöd till vetenskapligt arbetssätt. Under 2016 planerar FoU Välfärd att fortsätta med kommundialogerna. Ambitionen är att besöka samtliga 15 kommuner i länet med syftet att få en bild av pågående kunskapsbildning, utvecklings- och förändringsarbeten, hur samverkan kring detta sker samt kommande behov av samverkan med olika aktörer. Det kan handla om hur samverkan sker kring kunskaps- och utvecklingsfrågor mellan socialtjänsten i relation till andra verksamheter i den egna kommunen, till hälso-och sjukvården, till andra kommuner, myndigheter och kunskapsmiljöer. Kommunbesöken ska resultera i en inventering som syftar till att både ger kommunerna en bild av den egna kapaciteten men också lägger grunden för gemensamma strategier för utvecklingarbeten och praktiknära forskning i länet. 5. FoU-ombuden FoU-ombuden utgör en viktig resurs i den regionala stödstrukturen och FoU Välfärd har uppdraget att organisera former och innehåll för nätverket. FoU-ombuden är kommunernas noder och kontaktpersoner när det gäller samarbeten kring kunskapsbildning, utvecklings- och förändringsarbeten. FoU-ombudsnätverket träffas cirka fyra gånger per år. En stor del av 2015 ägnades åt systematisk uppföljning och utvärdering och ett undersökande av vad det kan innebära för verksamheterna i socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Ett annat angeläget område har varit Brukaren som kunskapskälla och föreläsningar och övningar kring brukares/patienters delaktighet och medverkan har skett vi flera tillfällen. En fortsättning på det arbetet föreslås fortsätta under 2016 med arbeten kring olika brukarforum och metoder för att stärka brukarmedverkan. En intervjukartläggning av FoU-ombudens syn på sin roll visade på en del problematiska faktorer som att få tid i den egna organisationen för FoU-arbeten och att bli efterfrågad i sin roll, samtidigt som mycket positivt uttrycktes när det gäller samarbetet med FoU Välfärd och den stimulans och kunskapsbildning det kan innebära för det enskilda FoU-ombudet. Ambitionen för 2016 är att stärka FoU-ombuden i deras roll och att sammanhangen där de kan verka blir tydligare. 6
6. Personal 2016 I skrivande stund finns inga indikationer på att några nationella överenskommelser kommer att generera nya statsbidrag till de regionala stödstrukturerna. Trots detta planerar FoU Välfärd att för 2016 ha ungefär samma bemanning som året innan. Detta för att skapa kontinuitet i FoUarbetet vilket möjliggörs genom att för 2016 nyttja kvarstående medel från tidigare år. För 2017 krävs dock en helt annan basfinansiering för att få långsiktighet i FoU Välfärds uppdrag. För 2016 ser personalplaneringen ut enligt följande: Fyra utvecklingsledare på totalt 3,5 åa Fem forskningsledare på totalt 3,1 åa En chef på 1 åa Totalt blir detta 10 personer fördelat på 7,6 årsarbetare. 7 Praktinära forskning 2016 Forskning inom Flexit FoU Välfärd sökte och beviljades medel 2015 från Riksbankens Jubileumsfond och kunde därmed anställa en s k inhouse-forskare inom ramen för Flexit-programmet. En forskare arbetar under två år på heltid på FoU Välfärd. Tjänsten innehåller 75 % forskning och 25 % FoU-arbete. Det tredje och sista året förläggs vid Umeå universitet. Projektet har titeln Sammanhållen vård och omsorg i en spretig verksamhetsmiljö stödstrukturer i praktiken och syftar till att belysa hela den kedja av processer och strukturer som behöver fungera för att kunskapsöverföring och utvecklingsarbete ska bli verkstad i alla led. Studien syftar också till att bidra till och utveckla denna kedja i den kontext studien genomförs, och att sprida resultaten till liknande miljöer. Forskningsfrågor för studien är; Stödstrukturer för att stärka kunskapsöverföring och utvecklingsarbete vad är det som behöver stödjas, vem stödjer vem och hur går det till? Hur kan man lokalt koppla samman initiativ och kunskap från regionala stödstrukturer och egna förutsättningarna för och behov av kunskapsöverföring och utvecklingsarbete? Hur tas brukares/patienters och personalens perspektiv och erfarenheter in i kunskapsöverföring och utvecklingsarbete inom vård och omsorg? Återkoppling av preliminära och slutgiltiga resultat kommer att ske löpande under projekttiden. Barn och unga i glesbygd Forskningsstudien Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö avslutades hösten 2015. Resultaten har samlats i en rapport och presenterats vid tre nationella konferenser samt vid sju lokala sammanhang och ytterligare seminarier är planerade för 2016. Den familjestödsverksamhet som startade under projekttiden kommer att följas på olika sätt, bland annat genom intervjuer. Denna studie har påbörjats och beräknas vara klar hösten 2016. 7
Unga vuxna med komplex problematik En förstudie har påbörjats rörande HVB-placeringar som görs av Umeå med kranskommuner i avsikt att identifiera problematik, samla aktuell forskning/kunskap inom området och ev föreslå alternativ. En rapport planeras till våren 2016. Nätverk Forskningsledare vid FoU Välfärd ingår i olika forskningsnätverk. Alla forskare knutna till Folkhälsomyndighetens satsning röranade Barn i riskmiljö ingår i forskarnätverket vid Nationellt Kunskapscentrum Anhöriga (Nka). Ett annat nationellt nätverk är Svenska föreningen för alkohol och drogforskning (SAD). FoU Välfärd har medverkat i ett nordiskt utvecklings- och forskningsprojekt med KORFOR/Center for Alcohol & Drug Research, Stavangers Universitetssjukhus som huvudman. Projektet har avslutats 2015 men de upparbetade kontakterna kommer att vidmakthållas. Det Kunskapsnätverk som tidigare nämnts och som FoU Välfärd administrerar är ett lokalt nätverk med värdefulla kontakter mellan landsting, FoU Välfärd och universitetet. Förutom samarbeten som exempelvis inför årets Kunskapsdag i februari 2016, ger dessa nätverk värdefulla kontakter för att planera studier och söka forskningsanslag. 8 Prioriterade utvecklingsområden för 2016 8.1 Äldreområdet ÄBIC - Äldres Behov I Centrum Äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. För att beskriva individens behov och mål behövs ett gemensamt språk och ett systematiskt arbetssätt. ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen av vård och omsorg av äldre. 262 kommuner i Sverige har idag utbildade processledare och över 230 kommuner har fattat besluta om införande av ÄBIC. Socialstyrelsen förvaltar idag ÄBIC. Kortfattat innebär modellen: stöd för ett behovsinriktat arbetssätt systematik för en mer likvärdig handläggning gemensamt språk (ICF) för dokumentation och samarbete över professionsgränserna strukturerad dokumentation som ger möjlighet att samla in lokal och nationell statistik och följa verksamheten Även Västerbottens kommuner har beslutat att införa ÄBIC. FoU Välfärd har gjort en kartläggning där 11 av länets 15 kommuner svarat och det framkommer att nära 85 % av respondenterna uppger behov av implementeringsstöd i olika former. De som svarat på enkäten är biståndshandläggare i länets kommuner. 8
Att implementera ÄBIC är ett omfattande och långsiktigt arbete som berör hela processen från beslut till utförande och uppföljning. I skrivande stund pågår diskussioner om lämpligt FoU-stöd och bl a finns förslag på att FoU Välfärd blir anordnare av ett regionalt nätverk för de utbildade processledarna i länet. Lokal kvalitetsuppföljning kvalitetsråd/boenderåd Inom den kommunala äldreomsorgen utförs idag i de flesta kommuner en mängd mätningar och registreringar och det nationella arbetet med kvalitetsregister har skapat ett behov av att få ett slags helhetsgrepp om olika data. Umeå och Skellefteå har genom sitt arbete med lokal uppföljning varit inspiration till arbetet i s k kvalitetsråd och senare även boenderåd. FoU Välfärd har i samarbete med Robertsfors kommun tagit fram ett arbetsätt för särskilda boenden när det gäller mindre kommuners verksamhetsuppföljning på lokal nivå. Resultatet har blivit en kvalitetsrapport och beskrivning av kvalitetsrådets uppgifter. Boenderåd har formulerats för att involvera brukaren på ett mer strukturerat sätt och återföra brukarens erfarenheter in i verksamheten. Intresse har uttryckts från fler kommuner i länet om stöd för detta arbetssätt och FoU Välfärd förbereder ett strategiskt arbete för 2016 för att kunna prioritera och ge stöd till de kommuner som önskar det. Sammanhållen vård och omsorg FoU Välfärd har de senaste åren deltagit aktivt i den nationella satsningen för en sammanhållen vård och omsorg. Önskemål finns från huvudmännen om någon form av fortsatt stöd för att stärka samverkan mellan kommun och landsting. Eftersom resurserna för ett sådant arbete idag är så begränsade har FoU Välfärd ambitionen att ge ett mer strategiskt stöd och samverka med nyckelpersoner inom de olika verksamheterna genom att bl a sprida goda exempel och stimulera till inspirationsmöten och erfarenhetsutbyten. Länssamordningsgruppen har genom Ledningskraft i Västerbotten uttryckt ett önskemål om att FoU Välfärd har huvudansvaret för att arrangera en äldrekonferens under hösten 2016. Det är ett exempel på en aktivitet som kan bidra till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. FoU Välfärd planerar för att i samarbete med andra ha huvudansvaret för arrangemanget. Fallprevention Under de senaste åren har arbetet med fallprevention haft en förhållandevis stor del i FoU Välfärds arbete inom äldreområdet. Genom medverkan i EU-projektet ProFound har Västerbotten fått en framträdande roll både nationellt och internationellt. I planeringen har funnits att nationella aktörer som SKL och MSB skulle ta ett allt större ansvar för arbetet men i dagsläget ser det inte ut att kunna prioriteras såsom det var tänkt. Inte heller FoU Välfärd har möjligheter att avsätta så mycket tid för det arbetet utan förhoppningsvis kan andra mer näraliggande aktörer som exempelvis länets Folkhälsoenhet utöka sin del i arbetet. Demensområdet FoU Välfärd har för avsikt att ge visst stöd till demensområdet även under 2016. Länets alla kommuner har utbildat administratörer i kvalitetsregistret BPSD. Det har nyligen genomförts en regional nätverksträff för chefer och administratörer där 9 av 15 kommuner var representerade. Det finns önskemål från flertalet kommuner att utbilda fler administratörer via FoU Välfärd. Ett 9
formellt erbjudande kommer att skickas ut under november månad. Det planeras en gemensam nätverksträff inom demensområdet för kommun/landsting under våren 2016. Teknikutvecklingen inom äldreområdet FoU Välfärd bevakar detta område och samarbetar med nyckelpersoner inom Region Västerbotten som driver flera utvecklingsarbeten inom ehälsa och evästerbotten. 8.2 Barn och Unga Social barn och ungdomsvård. Den nationella barn och unga-satsningen som pågått under 2011-2015 fortsätter med största sannolikhet under 2016 även om allt i skrivande stund pekar på att det inte blir några statsbidrag för det regionala stödet. För Västerbottens del möjliggörs det fortsatta arbetet genom att använda de medel som tidigare år inte nyttjats fullt ut. SKL:s nationella handlingsplan Stärkt skydd för barn och unga blev antagen i juni 2015 av SKL. Ett regionalt arbete påbörjades i Västerbotten genom ett upptaktsmöte i Lycksele den 20 oktober 2015. Upptaktsmötet ledde fram till förslag på fem utvecklingsområden i handlingsplanen som mötet tyckte skulle prioriteras i Västerbotten. En sammanställning av synpunkterna från mötet är under bearbetning och efter dialog med socialchefsnätverket den 19 november och beslut i LSG den 25 november i år kommer inriktningen på arbetet för 2016 att tydliggöras. Följande prioriteringar i handlingsplanen gjordes vid länsmötet i Lycksele den 20 oktober 2015. Tidigt stöd före anmälan. Den sociala barn och ungdomsvården måste flytta fram positionerna och arbeta mer proaktivt före anmälan. Insatser i samarbete med skola och hälso- och sjukvård behöver utvecklas. Stabilitet som kompetensstrategi. Handlar om att försöka uppnå stabilitet i organisationerna så att kompetens kan behållas och utvecklas. Se över hur man kan minska personalomsättning genom att arbeta med avlastning och rätt arbetstyngd. Undvika omorganiseringar. Undvika att anlita bemanningsföretag i den sociala barnavården. Stärka familjehemsvården. Utveckla samarbete kommunerna emellan vad gäller rekrytering, utredning och utbildning av familjehem. Mötet välkomnar en nationell satsning på ett familjecenter som lyfter familjehemsfrågorna. Mer erfarenhetsbaserad kunskap få ta större utrymme i socionomutbildningen. Verka för att grundutbildningen innehåller mer yrkesförberedande moment. Möjliggöra för arbetsledare och socialsekreterare att få tid och förutsättningar att genomföra introduktion och påbyggnadsutbildningar Samverkan proaktivt. Parallellt med att staten undanröjer hinder för samverkan mellan kommunerna kan samverkan utvecklas för att möjliggöra samarbeten mellan kommunerna i Västerbotten. 10
Barns delaktighet FoU Välfärd erbjuder tre forskningscirklar inom Barn och unga- området under 2016 för att ge möjlighet till ökad kunskap kring barns delaktighet i den sociala barn- och ungdomsvården. Arbetet leds av en forskningsledare och en utvecklingsledare för det regionala barn och ungaområdet. Ensamkommande barn FoU Välfärd har under 2015 arbetat med en uppföljningsmodell för mottagandet av ensamkommande barn och arbetet är nu framme vid att testa modellen i fem kommuner. Under 2016 finns förutsättningar för att modellen kan implementeras i alla kommuner i Västerbotten tack vare att Länsstyrelsen beviljat medel även för 2016. Modellen skall användas för verksamhetsutveckling och uppföljning av mottagandet på HVB-hemmen. Ungdomarnas synpunkter fångas via en brukarenkät. Modellen inrymmer också systematisk uppföljning på individnivå genom att socialsekreterare prövar de nya variablerna som mäter resultat i nya BBICversionen. BBIC I den nya BBIC-versionen finns ändrade rutiner för tvärprofessionell samverkan vad gäller utsatta barns skolgång och hälsa. Under 2016 behöver därför överenskommelsen om rutiner för läkarundersökningar av placerade barn ses över och kompletteras med de nya rutinerna i BBIC. Översyn av överenskommelsen och stöd för implementeringen är ett prioriterat område i barn och unga satsningen för 2016. Under 2016 fortsätter implementeringen av den nya BBIC-versionen med tillhörande IT-stöd. BBIC-nätverket i Västerbotten fortsätter med regelbundna träffar för erfarenhetsutbyte och stöd. Utvecklingsledaren för barn och unga kommer att ha fortsatt kontakt med länets ehälsa och det projekt som pågår om upphandlingar av IT-stöd till kommunerna i Västerbotten. Socialstyrelsen har startat en webbplattform www.kunskapsguiden.se för de som arbetar inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. FoU Välfärds forskningsledare för barn och unga kommer att delta i ett användarråd som har bildats i syfte att förankra arbetet med plattformen bland användare ute i länet. Efter årsskiftet lanseras Barn och unga på kunskapsguiden. Socialstyrelsen är ansvarig utgivare och ansvarar för arbetet med Kunskapsguiden. 8.3 Missbruk och Beroende SKL stöttar länen inom missbruksområdet genom sitt nätverk MILK (missbruk och beroendevård i landsting och kommuner). Nätverket med regionala nyckelpersoner träffas två gånger per år för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. FoU Välfärd ingår i programkommittéen för dessa träffar. Utbildningsgruppen PUMAC (Planeringsgruppen för inom missbruksområdet i AC län) under ledning av FoU Välfärd och med representanter från VLL, KVV, Länsstyrelsen, SiS, CAN, Umeå och Skellefteå kommuner, fortsätter sitt arbete för länsövergripande utbildningar och konferensdagar. Planering sker kontinuerligt och nästa års utbud av utbildningar och 11
konferenser är därför inte helt klart. Samverkan sker även inom länets Länssamrådsgrupp inom missbruksområdet. Riktlinjer Under våren 2015 lanserades Socialstyrelsens nya riktlinjer för Vård och stöd vid missbruk och beroende. Dessa återspeglas i länets återkommande Basutbildning rörande riskbruk, missbruk och beroende omfattande tre dagar. Nästa utbildning är inplanerad till hösten 2016. Nytt är att riktlinjerna också omfattar unga och anhöriga och dessa områden kommer att tas upp vid särskilda utbildningsdagar under 2016. Vidare finns metodutbildningar i återfallsprevention (ÅP), ASI, MI och bedömningsinstrumenten ORS och SRS inplanerade. Skellefteå kommun står för några av de länsövergripande metodutbildningarna. Lokala överenskommelser Lokala överenskommelser inom missbruksområdet, med Länsöverenskommelsen som grund, ska enligt lag finnas i varje kommun och FoU Välfärd kan erbjuda visst stöd i framtagandet av dessa. Handläggningen inom socialtjänsten vid LOB-omhändertagande har tidigare knutits till dessa breda överenskommelser men kommer i den nya reviderade Länsöverenskommelsen att få en tydligare skrivning. Detta mot bakgrund av den särskilda överenskommelsen på länsnivå mellan Region Västerbotten, Polisen och Västerbottens läns landsting angående LOB. Uppföljning Inom missbruksområdet finns möjlighet till uppföljning genom olika instrument som ASI (Addiction Severity Index), ORS och SRS samt genom den struktur som LOKE (Lokal Evidens) erbjuder. FoU Välfärd har en ambition att fortsätta erbjuda stöd för lokalt anpassade uppföljningsverksamheter rörande insatser för personer med missbruk. Föräldrastöd En konferensdag i samarbetet med CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) angående föräldrastöd/barn i familjer med missbruk planeras under våren 2016. Konferensen riktar sig till professionella i de fyra nordligaste länen som i sitt arbete kommer i kontakt med föräldrar som har missbruksproblematik Vidare deltar FoU Välfärd i CAN:s utbildningssatsning i syfte att kunna erbjuda föräldrastödsutbildning till verksamheter inom missbruksområdet i länet. Ungdomar och missbruk En konferensdag med temat Ungdomar och missbruk planeras till april 2016. Konferensen är ett samarbete med Umeå kommun, Kriminalvården, Länsstyrelsen och UmeBrå. 8.4 Personer med funktionsnedsättning Sedan hösten 2013 har ett regionalt arbete pågått inom funktionshinderområdet utifrån en överenskommelse mellan den tidigare regeringen och SKL. För 2016 finns i dagsläget inget som tyder på någon särskild nationell satsning. FoU Välfärd planerar trots detta en fortsättning inom området förstärkt brukarmedverkan under nästa år. 12
FoU Välfärd har tagit initiativ till bildandet av nätverk inom funktionshinderområdet med syfte att stödja långsiktigt utvecklingsarbete inom gemensamt prioriterade områden. Utifrån undersökning av brukarmedverkan och intervjusamtal med företrädare för politik, verksamhet och brukare i Västerbotten, står det klart att brukarmedverkan behöver utvecklas ytterligare för målgruppen. Min Plan förstärkt brukarmedverkan FoU Välfärd har tillsammans med ett tjänstedesignföretag och tillsammans med kommunerna Vännäs, Robertsfors och Umeå tagit fram Min Plan som handlar om brukarmedverkan och delaktighet i den egna vardagen. Arbetet har rönt intresse i hela landet och den regionala utvecklingsledaren för området har besökt flera kommuner i södra Sverige för att beskriva projektet. Spridning av arbetssättet sker under 2016 till övriga kommuner i Västerbotten. Delaktighetsmodellen Metoden syftar till att utveckla ett arbetssätt där personer som får LSS-insatser och personalen kan mötas i en dialog, som stärker de funktionshindrades möjligheterer och förmåga att ha inflytande över sina liv. Det görs på gruppnivå och i form av stafettfrågor som förs i en slinga från brukargruppen till personalgruppen i flera steg. Den regionala utvecklingsledaren tillsammans med ytterligare personer från Västerbottens kommuner har gått utbildning i Delaktighetsmodellen och under 2016 planeras för utbildning av vägledare i modellen som riktar sig till såväl LSS målgrupp som till Socialpsykiatrin där den även prövats i länet under 2015. Detta är ett samarbete mellan FoU Välfärd och Socialpsykiatriskt KunskapsCentrum. Ett vägledarnätverk kommer även att erbjudas de som deltagit i utbildningen. BIC- Behov i Centrum Med inspiration från både BBIC och ÄBIC är en strukturerad modell för dokumentation inom funktionshinderområdet på väg att ta form. Modellen bygger på behovsinriktat arbetssätt utifrån ICF (International Classification of Functioning) och kommer att börja spridas första halvåret 2016. Nationell utbildning och stöd planeras under 2016 och FoU Välfärd följer noga det arbetet för att eventuellt kunna samarbeta kring ett framtida stöd för länet. Nationellt kompetensråd FoU Välfärd följer även arbetet om kompetensnivåer och titulatur inom funktionshinderområdet för att eventuellt längre fram kunna ge FoU-stöd inom området Digitalt innanförskap FoU Välfärd har beviljats steg 1-medel från Vinnova för att planera för ett projekt inom funktionshinderområdet som handlar om samskapande för inkluderande välfärdstjänster och digitalt innanförskap. Tre parter deltar i projektet; Nordmalings kommun, tjänstedesignföretaget Joyne Design och FoU Välfärd. Planering för projektet sker under våren 2016 och steg 2-ansökan följer därefter. 13
8.5 Systematisk uppföljning och utvärdering Det finns en rad olika uppföljningsmetoder och -modeller och här nämner vi några som vi har för avsikt att erbjuda huvudmännen under 2016. LOKE-verkstäder vt 2016 FoU Välfärd erbjuder under våren möjligheten att under handledning och genom erfarenhetsutbyte komma igång med LOKE som modell för systematisk uppföljning av verksamheter inom socialtjänstens område. Målsättningen är att deltagarna förutom en fördjupad kunskap i systematisk uppföljning och LOKE som modell också ska komma igång med konkret uppföljning av den egna verksamheten. Utvärderingsverkstäder Flera FoU-miljöer i landet har sedan länge arbetat med ett koncept som benämns utvärderingsverkstäder. Det är ett intressant arbetssätt som ger verksamheter stöd i att utvärdera sitt eget arbete och sina egna verksamheter. FoU Välfärd har för avsikt att inhämta kunskap om konceptet och undersöka intresset hos våra huvudmän för den lite mer omfattande utbildningen i utvärdering. Eventuellt kan denna typ av verkstäder erbjudas från och med hösten 2016. Öppna Jämförelser Under 2016 kommer FoU Välfärd arbeta med länets resultat inom ÖJ för socialtjänstens område utifrån en modell som innefattar Enkätgenomgångar, Analysunderlag till kommunen, Publiceringsmöten samt Regionrapport. Arbetet syftar till att ge kommunerna hjälp med kvalitetssäkring, återkoppling, förutsättningar för lokalt förbättringsarbete samt erfarenhetsutbyte. Se modell nedan. FoU Välfärd kommer att delta i det nationella nätverket för arbetet med Öppna Jämförelser samt verka för att socialchefer, politiker och andra berörda engageras i det regionala arbetet med ÖJ kopplat till socialtjänstens områden. 14
Kolada I syfte att stötta kommunerna att själv följa upp sin verksamhet kommer FoU välfärd erbjuda en utbildningsdag i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Representanter från kommunerna får utbildning i handhavandet av Kolada samt i ett kritiskt förhållningssätt till den data som finns att tillgå. Vinnova-projekt: Planera för LOKE-verktyg En ansökan om medel för ett planeringsprojekt avseende utvecklingen av ett datastöd för lokal uppföljning är inlämnad till Vinnova (FRÖN). Om det blir ett positivt besked kommer projekttiden sträcka sig från januari till september 2016. FoU-logg En FoU-logg skall tas fram som ett underlag för FoU Välfärds verksamhetsuppföljning och utveckling tillsammans med huvudmännen för att stärka det organisatoriska minnet. ORS/SRS Då efterfrågan på utbildning i ORS/SRS varit stort under 2015 kommer FoU Välfärd arbeta för att kunna erbjuda ytterligare utbildningstillfällen under 2016. 15
9. Budget 2016 Intäkterna för 2016 beräknas till de lägsta sedan FoU Välfärd startade 2011. Verksamheten har genom åren kunnat finansieras till mer än 80 % genom statsbidrag från överenskommelserna mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Det innebär att för att finansiera 2016 års verksamheter nyttjas mellan fem och sex miljoner från den s k bufferten, d v s överskott från tidigare år. Inför 2017 behövs den basfinansiering för FoU Välfärd på cirka tre mkr som redovisades i dokumentet Långsiktig plan för regionala stödstrukturer i Västerbottens län och som antogs av Länssamordningsgruppen och av AC Konsensus i november 2013. Förslag till budget verksamhetsåret 2016 KOSTNADER BUDGET Personalkostnader 4 209 587 Tjänsteköp 1 919 508 Lokalkostnader 336 000 Kontorskostnader 220 000 Resor, kost, logi 500 000 Arr av utbildn, konferenser, workshops, seminarier 300 000 SUMMA KOSTNADER 7 485 095 FINANSIERING Kommuner preliminärt (2015 års siffror) 262 175 Landsting prel. (2015 års siffror) 262 175 Stimulansmedel, SKL? Forskningsanslag, (Riksbankens Jubileumsfond)) 546 000 Länsstyrelsen EKB 480 000 Vinnova 240 000 Medel från f d Äldrecentrum för forskningsledare 165 000 Överföring från övr konton 2015*) 5 529 745 SUMMA FINANSIERING 7 485 095 *) Avser det överskott från tidigare år som utgör en buffert för verksamheten. 16