Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Livsmedelsverket 2015-2018 Enligt Regleringsbrev för Livsmedelsverket 2015, diarienummer 42416/2014 Datum: 2015-09-21 Diarienummer: 07936/2015 Dokumentnamn: Jämställdhetsintegreringsplan 2015-2018
Innehåll Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Livsmedelsverket 2015-2018... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering... 3 3. Godkännande... 3 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning... 3 4.1 Process för framtagande av handlingsplan... 4 4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills... 4 4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag... 5 4.4 Utvecklingsbehov... 5 5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål... 6 5.1 Myndighetens kärnuppdrag... 6 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget... 6 6. Genomförande... 7 6.1 Organisation och styrning... 7 6.2 Kompetensutveckling... 7 6.3 Samverkan... 7 6.4 Uppföljning och utvärdering... 7 6.5 Hållbarhet och lärande... 8 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar... 8 7. Mål- och aktivitetslista... 9-17 1
1. Sammanfattning Livsmedelsverket arbetar för att alla, kvinnor och män, pojkar och flickor, ska känna matglädje och må bra av maten. Verket är Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet inom livmedelsområdet. I regleringsbrevet 2013 fick Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag om jämställdhetsintegrering som resulterade i att ett utvecklingsarbete bedrivits för att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten under 2013-2014. I Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2015 har uppdraget om jämställdhetsintegrering förstärkts och förtydligats. Under våren 2015 har en jämställdhetsplan för 2015-2018 arbetats fram i en verksgemensam arbetsgrupp under ledning av en samordnare som utsetts av Livsmedelsverkets ledningsgrupp. Planen har tagits fram med utgångspunkt i verksamhetens mål och jämställdhetsaspekter har inkluderats i de aktiviteter myndigheten planerar att genomföra. Livsmedelsverket ska vara en inspiratör på vetenskaplig grund. Det innebär att vi ska vara drivande, personliga och pålitliga. I vårt arbete som inspiratörer externt och internt ska jämställdhetsaspekterna inkluderas. Inom Livsmedelsverket sker under 2015-2018 ett stort förändrings- och utvecklingsarbete. För att detta förändringsarbete ska bli effektivt och lyckosamt genomförs ett projekt, Förändringsprojektet Ett inspirerande livsmedelsverk. Projektets innehåll med delprojekt och aktiviteter planeras under hösten 2015. I projektet och dess delar ska frågor om jämställdhet integreras. Livsmedelsverkets kommunicerar med sina målgrupper på ett bra och inkluderande sätt. Detta är något som verket även i framtiden vill göra och verka för. Under de kommande åren utvecklas arbetet med hur vi använder bildmaterial i olika sammanhang. Livsmedelsverket vill i sitt målstyrda arbete förbättra förhållandena för bl.a. barn och särskilda riskgrupper. Vid utformningen av delprojekt och aktiviteter inom Livsmedelsverkets största projekt under 2016-2017, Riksmaten ungdom, har jämställdhetsaspekten integrerats. Inom ramen för verkets regeringsuppdrag Giftfri vardag, kommer skillnader mellan hur kvinnor och män påverkas då de utsätts för olika kemikalier att utvärderas. Inför förhandlingar inom EU tar Livsmedelsverket fram olika typer av underlag för förhandlingsarbetet. I dessa underlag inkluderas jämställdhetsaspekter där det är tillämpbart. Inom livsmedelskontrollen kommer Livsmedelsverket att införa interna rutiner för att motverka att hot och våld riktas mot Livsmedelsverkets inspektörer så att dessa inte påverkas på ett otillbörligt sätt då de fattar beslut. I dokument som styr verksamhetens planering, uppföljning och årsredovisning kommer jämställdhetsaspekter att inkluderas. För att Livsmedelsverket ska kunna integrera jämställdhet i sin verksamhet krävs att det finns kunskaper inom organisationen om vad begreppet innebär och hur man kan arbeta med frågan då man planerar och utför sin verksamhet. Därför kommer utbildning och information att genomföras; prioriterade grupper är chefer, planeringscoacher (har en central roll i planeringsarbetet) och nyanställda. Årligen återkommande informationsseminarier är nödvändiga för att frågan inte skall tappas bort. 2
Livsmedelsverket har många styrkor och möjligheter i arbetet med jämställdhetsintegrering, därför kommer Livsmedelsverket vid planeringsperiodens slut 2018, att vara en jämställdhetsintegrerad myndighet. 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Ulla Edberg, Senior rådgivare 018-175660, 070 6576477 Ulla.Edberg@slv.se 3. Godkännande Undertecknad av Stig Orustfjord, Generaldirektör, 2015-09-21 Stig Orustfjord 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning Livsmedelsverket fick i sitt regleringsbrev för 2013 ett särskilt uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten skulle bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten skulle bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Uppdraget skulle genomföras under 2014 och resultaten skulle redovisas till regeringen. Under 2014 genomfördes flera projekt inom jämställdhetsintegrering: 1) utvärdering av myndighetens kommunikation med omvärlden ur genusperspektiv, 2) komplettering av de interna rutinerna för remisshantering så att de även inkluderar jämställdhetsperspektiv, 3) inför den stora nationella kostundersökningen Riksmaten ungdom 2016-2017 genomfördes en undersökning av skillnader i hur pojkar och flickors rapporterade vad de ätit, 4) myndighetens kontrollrapporter utvärderades ur genusperspektiv och 5) en mindre utbildningsinsats som vände sig till samtlig personal genomfördes. Vid remisshantering, genomförande av matvaneundersökningar och kommunikationsstrategiska projekt beaktas alltid jämställdhetsaspekter. I regleringsbrevet för 2015 har Livsmedelsverket fått ett utökat uppdrag gällande jämställdhetsintegrering i verksamheten. Livsmedelsverket ska redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015-2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Av planen ska framgå väntade resultat samt vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av de utvecklingsbehov som identifierats. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska redovisas 3
till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2015. Myndigheten ska årligen redovisa åtgärder och resultat i myndighetens årsredovisning för 2015-2018. Myndigheten ska även lämna en separat redovisning i särskild ordning senast den 22 februari 2018, och då beskriva resultatet av genomfört arbete 2015-2017. Livsmedelsverkets arbete med jämställdhetsintegrering syftar till att förbättra och förändra verksamheten så att den blir likvärdig för medborgarna, oavsett deras kön. 4.1 Process för framtagande av handlingsplan Livsmedelsverkets generaldirektör utsåg i januari en samordnare för utarbetandet av en jämställdhetsintegreringsplan för perioden 2015-2018. Livsmedelsverkets ledningsgrupp utsåg därefter två personer vardera från Livsmedelsverkets tre områden, Undersökning och vetenskapligt stöd (UV), Livsmedelskontroll (LK) och Strategisk utveckling och stöd (SUS) till att ingå i den verksgemensamma grupp som fick till uppgift att arbeta fram ett förslag till plan. Samordningsgruppen träffades i början av april 2015 och gick igenom de mål och aktiviteter som Livsmedelsverket har valt att fokusera på under 2015-2017 samt identifierade vilka aktiviteter som var aktuella ur ett jämställdhetsperspektiv. Områdenas representanter träffade därefter, tillsammans med samordnaren, ledningsgrupperna för respektive område för att diskutera mandatet för arbetet och förväntningar på området. Varje område fick därefter i uppgift att föreslå vilka aktiviteter arbetet med jämställdhetsintegrering i första omgången skulle fokusera på. Tankar och förslag inför 2016-2018 skulle också tas med. Under maj 2015 arbetade avdelningarna med att föreslå hur deras aktiviteter kunde jämställdhetsintegreras. Den verksgemensamma gruppen träffades i juni och diskuterade de inkomna förslagen och ett första förslag till plan skickade ut sista juni med svarasfrist den 10 augusti 2015. Samordningsgruppen består av följande personer: Karin Cerenius, LK Martin Lindblom, LK Eva Fredberg; SUS Anna Widén, SUS Tatiana Cantillana, UV Irene Mattisson, UV 4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills I regleringsbrevet för 2013 fick Livsmedelsverket tillsammans med 17 andra myndigheter ett uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten skulle jämställdhetsintegreras och bidra till regeringens jämställdhetspolitiska mål En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet (Hälsa ingår i detta mål) En jämn fördelning av det obetalda hemarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 4
Livsmedelsverket arbetar framförallt mot de två första målen. Under 2014 bedrevs arbetet med jämställdhetsintegrering enligt den plan som lämnades till landsbygdsdepartementet hösten 2013. Under 2014 gick man igenom kontrollrapporter från offentliga kontroller för att se om man kunde påvisa skillnader i hur kontrollerna utfördes. Verkets externa kommunikation utvärderades ur ett jämställdhetsperspektiv. I en förstudie till den kommande kostundersökningen Riksmaten/ungdom undersöktes, om och hur, flickor och pojkar uppger vad de ätit. Enligt verkets interna rutiner ska jämställdhetsaspekter beaktas när myndigheten skickar ut eller besvarar remisser. Personalen erbjöds vid två olika tillfällen möjlighet att delta i seminarier för att få information om vad jämställdhetsintegrering inbär. Livsmedelsverket hade under 2014 tilldelats särskild budget för att starta upp jämställdhetsintegreringsarbetet. En slutrapport från detta arbete skickades till Näringsdepartementet den 31 mars 2015. Livsmedelsverket utför regelbundet matvaneundersökningar och i dessa har man i de flesta fall statistik uppdelad på kön. Resultaten från matvaneundersökningar används bland annat för risk- och nyttovärderingar, vars resultat även de är könsuppdelade. I större projekt utarbetar Livsmedelsverket kommunikationsstrategier och -planer som identifierar målgrupper och vägar att nå dessa för att bidra till att verksamhetsmålen uppnås. De vanligaste kanalerna är webbplatserna, massmedia, trycksaker och sociala medier. Genusperspektivet beaktas alltid när Livsmedelsverket försöker målgruppsanpassa valet av kanaler för extern kommunikation, formuleringen av budskap, sättet att skriva, valet av illustrationer och utseendet av talespersoner för myndigheten så att vi når fram så bra som möjligt. 4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Enligt 5 förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverkets ska verket integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Verket ska i sitt informations- och utredningsarbete utgå från kvinnors respektive mäns villkor och behov. Vidare ska individbaserad statistik genomgående presenteras och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. I regleringsbrevet för 2015 har uppdraget för jämställdhetsintegrering i verksamheten, utvidgats och förtydligats. I beskrivningen av uppdragen Måltidlyftet och Säkra livsmedel och giftfri vardag anges att könsaspekten ska belysas och analyseras. Livsmedelsverket skall också beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens styrprocesser enligt uppdraget rubricerat Jämställdhetsintegrering. 4.4 Utvecklingsbehov Livsmedelsverket startar under hösten 2015 ett verksövergripande utvecklingsarbete kallat Ett inspirerande Livsmedelsverk. Inom ramen för detta arbete kommer olika utvecklingsbehov identifieras som får planeras allt eftersom inför kommande planeringsomgångar. Livsmedelsverket är i början av en process att jämställdhetsintegrera verksamheten så att våra målgrupper och i slutändan alla medborgare upplever den som likvärdig oavsett kön. Kunskapen om jämställdhet och vad jämställdhetsintegrering innebär måste bli känt inom Livsmedelsverket. Vilket kräver utbildningssatsningar både generellt och till specifika målgrupper. Jämställdhetsintegrering skall inkluderas i de dokument som styr verksamhetsplaneringen. 5
5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål Livsmedelsverket är den centrala myndigheten för livsmedelsfrågor i Sverige och verkar i konsumenternas intresse för säker och nyttig mat, inklusive dricksvatten. Livsmedelsverkets vision är att alla ska känna matglädje och må bra av maten. 5.1 Myndighetens kärnuppdrag Livsmedelsverket är Sveriges centrala expert- och kontrollmyndighet på livmedelsområdet. Verket arbetar för säker mat och bra dricksvatten, att inga konsumenter ska bli lurade om vad maten innehåller samt verkar för bra matvanor. Maten i Sverige ska vara säker att äta för alla människor oavsett kön. Konsumenterna ska få korrekt livsmedelsinformation i t.ex. märkningen så att de kan göra medvetna val utan att bli lurade. Alla, oavsett kön, skall kunna hitta sitt sätt att äta hälsosamt och hållbart. 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget I Livsmedelsverkets nuvarande verksamhetsplan (avseende perioden 2015-2017) finns ett antal mål för verkets arbete. Ur dessa har följande mål valts och ett jämställdhetsperspektiv har inkluderats. Effektmål 1 Livsmedelsverkets prioriterade målgrupper inom allmänheten (barn och ungdom, överviktiga, riskgrupper) upplever att Livsmedelsverket är lättillgängligt, att information från verket enkel att förstå och att informationen om bra matvanor och risker är lätt att omsätta i verkligheten oavsett kön. Effektmål 2 Livsmedelsverket har ökat genomslaget av för Sverige viktiga livsmedelsfrågor i EU och internationellt alla människors behov har beaktats, oavsett kön. Effektmål 3 Livsmedelsverket har säkerställt de anställdas anställningsbarhet och att vi fortsatt är en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Effektmål 4 Verksamhetens roller, riktlinjer och prioriteringar uppfattas som tydliga för våra målgrupper oavsett kön. Effektmål 5 Aktörer inom folkhälsan upplever att Livsmedelsverket har ökat fokus på områden som har stor betydelse för folkhälsan hos alla oavsett kön. 6
6. Genomförande Nedan beskrivs hur Livsmedelsverkets arbete med jämställdhetsintegrering ska organiseras och bedrivas under 2015-2018 6.1 Organisation och styrning Livsmedelsverkets arbete med jämställdhetsintegrering samordnas av en verksgemensam grupp med representanter från varje verksamhetsområde. Livsmedelsverkets ledningsgrupp utser den person som samordnar arbetet inom gruppen. Gruppen har till uppgift att följa upp arbetet med uppdraget om jämställdhetsintegrering och att arbetet sker enligt den plan som fastställts. Ansvariga för genomförandet av de planerade aktiviteterna är respektive avdelningschef. Jämställdhet ska integreras i ordinarie verksamhetsplaneringsarbete och följas upp av områdeschef i samband med övrig verksamhetsuppföljning, efter fyra, åtta och tolv månader. Jämställdhetsaspekter planeras in inom ordinarie aktiviteter och sker inom ramen för befintlig budget. I den årliga resultatredovisningen ska arbetet med jämställdhetsintegrering tas med. Den områdeschef som har samordnaren inom sitt område följer upp Livsmedelsverkets totala arbete med jämställdhetsintegrering inför varje ordinarie uppföljningstillfälle och redovisar resultaten till Livsmedelsverkets ledningsgrupp. Vid inledandet av ny årlig planering deltar jämställdhetssamordnaren i inledande diskussioner. 6.2 Kompetensutveckling Under 2015-2016 startar utbildning om vad jämställdhetsintegrering innebär för alla medarbetare. Livsmedelsverket har från den 1 januari 2015 en ny organisation med många nya chefer. För att dessa chefer ska kunna förstå innebörden av jämställdhetsintegering och kunna inkludera den som en naturlig del vid planeringen av aktiviteter kommer en chefsutbildning att ges under hösten 2015. 6.3 Samverkan Nätverket för myndigheter med särskilt uppdrag, som letts av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har under 2013-2015 varit ett stort och mycket värdefullt stöd i arbetet. Förhoppningsvis kommer detta stöd att fortsätta under 2015-2018. Livsmedelsverket får via sekretariatet värdefull hjälp med utvecklings- och utbildningsinsatser. Livsmedelsverket har hittills inte samverkan med någon annan myndighet. i denna fråga. Under 2017-2018 då fler myndigheter har erfarenhet av jämställdhetsintegreringsarbete kommer möjligheterna till samverkan öka. 6.4 Uppföljning och utvärdering Planen för jämställdhetsintegrering följs upp i den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Den områdesgemensamma gruppen träffas, stämmer av och utvärderar det löpande arbetet tre gånger per år efter fyra, åtta och tolv månader. Samordnaren återrapporterar utvecklingsarbetet till sin områdeschef då verksamheten följs upp. Hen redovisar läget för Livsmedelsverkets ledningsgrupp vid de ordinarie uppföljningsperioderna. Ledningsgruppen utvärderar arbetet och återkopplar resultatet till avdelningarna för eventuella åtgärder och utvecklingsarbete. 7
I samband med att ny årlig planering inleds deltar samordnaren för att förmedla hur arbetet med jämställdhetsintegrering har fortlöpt under året, vilka svårigheter och framgångar som varit och hur arbetet fortskrider enligt jämställdhetsintegreringsplanen. 6.5 Hållbarhet och lärande I de styrande dokumenten för Livsmedelsverkets verksamhetsplanering kommer jämställdhetsintegreringen att läggas till som en obligatorisk punkt från 2016. Idag är kunskapen om vad jämställdhetsintegrering innebär relativt låg och hur man inom områdena kan arbeta med frågan är inte allmänt känt och accepterad. Under 2016-2018 kommer utbildnings- och informationssatsningar att genomföras för att jämställdhetsintegrera verksamheten. Under 2018 utvärderas behovet av att ha en samordnare och en områdesgemensam grupp för arbetet. 2019 kommer jämställdhetsintegrering vara en naturlig del av Livsmedelsverkets årliga planering, verksamhet och uppföljning. Den kommer att utvärderas och följas upp som en del av den ordinarie verksamheten. 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar Nedan finns en beskrivning av de styrkor, svagheter, möjligheter som finns i Livsmedelsverkets arbete med jämställdhetsintegrering och hot som riskerar att motverka det. Styrkor - Livsmedelsverket har en plan för arbetet med jämställdhetsintegrering som är förankrad hos Livsmedelsverkets ledning. - Verket har en kompetensutvecklingsplan som beskriver hur Livsmedelsverket ska medvetandegöra vad jämställdhetsintegrering innebär. Svagheter - Kunskapen och motivationen inom Livsmedelsverket för frågan är relativt låg. - Jämställdhetsintegrering är inte inkluderat i styrande dokument. Möjligheter - Genom bra kompetensutveckling blir Livsmedelsverkets medarbetare medvetna om vad jämställdhetsintegrering innebär. - Genusperspektivet blir en naturlig del i vårt arbete. - Livsmedelsverket bidrar till ett mer jämställt samhälle genom sin myndighetsutövning och sina mål. - Jämställdhetsintegrering blir inkluderat i styrande dokument. Hot - Brist på interna resurser och engagemang - Inga externa stimulansmedel finns Ovanstående pekar mot att Livsmedelsverket vid planeringsperiodens slut kommer att vara en jämställdhetsintegrerad myndighet. 8
7. Mål- och aktivitetslista EFFEKTMÅL 1 Livsmedelsverkets prioriterade målgrupper inom allmänheten (barn och ungdom, överviktiga, riskgrupper) upplever att information från Livsmedelsverket är lättillgängligt, enkelt att förstå och att informationen om bra matvanor och risker är lätt att omsätta i verkligheten oavsett kön. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Framför varje aktivitet indikeras vilket område, respektive vilken avdelning som ansvarar för genomförandet t.ex. SUS/UT. I samband med ordinarie planering avsätts resurser i form av personal och omkostnader. Aktiviteten påbörjas under 2016 SUS/UT Livsmedelsverkets förtroendemätning belyser skillnader i kvinnors och mäns bild av Livsmedelsverket Aktiviteten genomförs under 2015 SUS/KO utvärderar kontinuerligt det det material som tas fram ur ett jämställdhetsintegreringsperspe ktiv Påbörjas 2015 SUS/ JU ska verka för att få utbildning om hur jämställdhetsperspektivet kan beaktas vid konsekvensutredningar för att Jämställdhetsperspektivet är en naturlig del då vi tar fram konsekvensutredningar. 9
kunna arbeta i enlighet med verkets instruktion Planeras genomföras 2017-2018 2015 Regeringsuppdrag /Giftfri vardag Riksmaten Ungdom 2015 UV/RÅ, SUS/UT och SUS/KO tar fram målgruppsanalyser utifrån hur kvinnor och män uppfattar Livsmedelsverkets råd. UV/RN Giftfri vardag, 2015 Under detta år planeras exponeringsuppskattningar av arsenik och perfluorerade substanser att färdigställas. Skillnader i exponering mellan män och kvinnor kommer att beaktas i dessa värderingar. 2016-2018 Förutom att skillnader i exponering mellan kvinnor och män kommer att beaktas som tidigare kan resultaten även lyftas fram i den så kallande Risktermometern, ett verktyg som Livsmedesverket har utvecklat för att jämföra risker. UV/RN Riksmaten Ungdom 2015 Under 2015 kommer en pilotundersökning bland flickor och pojkar i årskurserna 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet att genomföras. Även 17-åriga flickor och pojkar som inte går i gymnasiet kommer att inkluderas då det finns anledning att tro att deras matvanor skiljer sig från de ungdomar som går i skolan. I undersökningen kommer, förutom matvanor, biologiska prover (blod och urin) att tas. Biomarkördelen är viktig för att vi ska kunna göra säkrare exponeringsberäkningar. I pilotundersökningen är ett syfte att kunna använda 2015 Vi har kunskap om skillnader mellan kvinnor och män i exponering för arsenik och perfluorerade substanser. 2016-2018 Risktermometern har utvecklats så att den tydligt kan jämföra risker och att skillnader mellan kvinnor och män framgår. Vi har kunskap om skillnader mellan flickor och pojkar i matvanor, förmåga att rapportera matvanor, (förhoppningsvis också nutritionsstatus och exponering för oönskade ämnen) 10
biomarkörerna för validering av kostundersökningsmetoden Resultaten kommer att analyseras för att studera skillnader mellan flickor och pojkar. Riksmaten Ungdom är ett projekt som planeras genomföras 2016-2017 UV/RN Riksmaten Ungdom 2016-2018 Under 2016-2017 kommer huvudundersökningen Riksmaten ungdom att genomföras. 3 000 flickor och pojkar (1 000 i respektive åldersgrupp) kommer att rekryteras och provtagning kommer att göras bland 1 200 av dessa ungdomar (400 i varje åldersgrupp). Flickor och pojkar i åldern 17 år som inte går i skolan kommer också att rekryteras till studien. Det är viktigt att ett högt deltagarantal i studien säkerställs och att biomarkördelen är tillräckligt stor för att göra det möjligt att kunna dra säkra slutsatser om eventuella skillnader mellan flickor och pojkar, olika socioekonomiska grupper, olika delar av landet, association till livsstil och så vidare. Undersökningarna görs på ett representativt urval av skolor (stegvist klusterurval). Riksmaten Ungdom 2016-2018 Vi har kunskap om skillnader mellan flickor och pojkar i matvanor, nutritionsstatus och exponering för oönskade ämnen. Kontinuerligt 2015-2018 UV/RÅ Rådsprocessen I utarbetandet av råd beaktas det rutinmässigt om det är olika riskgrupper som är särskilt känsliga för olika risker via maten. Kön och ålder är viktiga aspekter vid bedömningen. Exempelvis är gravida kvinnor ofta en Livsmedelsverkets råd tar hänsyn till att män och kvinnor är olika känsliga 11
riskgrupp för risker med persistenta miljögifter, liksom flickor och kvinnor upp till och med barnafödande ålder. Kontinuerligt 2015-2018 UV/RÅ Upplysningen. Vi gör återkommande mätningar om varför konsumenter kontaktar upplysningen. I mätningen frågar vi bland annat efter kön (man/kvinna/annat). Resultaten analyseras könsspecifikt så att skillnader mellan kvinnor och män kan beaktas och används för att utveckla våra webbtexter och bildmaterial samt bemötandet i Upplysningen. En viktig och stor grupp som kontaktar Upplysningen är gravida kvinnor med stor oro för matens påverkan på fostret. UV/RÅ Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg samlar löpande in goda idéer från måltidsverksamheter i kommuner och landsting. Trots offentliga måltider är en kvinnodominerad bransch är det framförallt män som skickar in exempel och verket arbetar aktivt för att uppmana fler kvinnor att bidra med information. Livsmedelsverkets råd är målgruppsanpassade och tar hänsyn till kvinnor och mäns olika behov. Kvinnor i vård, skola och omsorg bidrar med goda idéer för att utveckla måltidsverksamheten. EFFEKTMÅL 2 Livsmedelsverket har ökat genomslaget av för Sverige viktiga livsmedelsfrågor i EU och internationellt alla människors behov har beaktats, oavsett kön. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 12
Framför varje aktivitet indikeras vilket område, respektive vilken avdelning som ansvarar för genomförandet t ex SUS/UT I samband med ordinarie planering avsätts resurser i form av personal och omkostnader. SUS/IN kommer då man tar fram underlag för förhandlingsarbete beakta jämställdhetsaspekten i det löpande arbetet. SUS/IN En strategi för Livsmedelsverkets internationella arbete utformas för närvarande där möjligheten att beakta så kallade andra legitima faktorer (även OLF), inklusive jämställdhet, ses över. Jämställdhetsperspektivet är en naturlig del i arbetet med ta fram förhandlingsunderlag Jämställdhetsperspektivet är inkluderat i verkets internationella strategi. EFFEKTMÅL 3 Livsmedelsverket har säkerställt de anställdas anställningsbarhet och att vi fortsatt är en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Framför varje aktivitet indikeras vilket område, respektive vilken avdelning som ansvarar för genomförandet t ex SUS/UT. I samband med ordinarie planering avsätts resurser i form av personal och omkostnader Planeras till perioden 2016-2018 SUS/HR Under den kommande treårsperioden kommer utbildningar om innebörden av jämställdhetsintegrering att erbjudas chefer och medarbetare. Livsmedelsverket har en ökad kunskapsbas, förståelse och insikt i genusfrågor vilket omsätts i medvetna förhållningssätt i vårt arbete 13
Planeras till 2017-2018 2016 2016-2018 SUS/HR Livsmedelsverket kommer att undersöka möjligheterna att anordna en myndighetsförlagd universitetsutbildning om 7,5 högskolepoäng i genusvetenskap. SUS/HR Särskilda utbildningar för coacher som deltar i Livsmedelsverkets planeringsarbete. SUS/HR Kontinuerlig utbildning i genus- och normkritiskt tänkande EFFEKTMÅL 4 Verksamhetens roller, riktlinjer och prioriteringar uppfattas som tydliga för våra målgrupper oavsett kön. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Framför varje aktivitet indikeras vilket område, respektive vilken avdelning som ansvarar för genomförandet t ex SUS/UT I samband med ordinarie planering avsätts resurser i form av personal och omkostnader SUS/EK jämställdhetsintegrering ska läggas in som ett moment i de dokument som styr verksamhetsplaneringen, inklusive anvisningar för årsredovisningen. LK kommer att fokusera arbetet med jämställdhetsintegrering på att motverka otillbörlig påverkan i kontrollarbetet. Det innebär uppträdande i form av Jämställdhetsintegrering är infört som ett moment i de dokument som styr verksamhetsplaneringsarbetet. En likvärdig och därmed jämställd kontroll 14
språkbruk, kroppsspråk och kommentarer som kan inge kontrollanten känsla av obehag och därigenom påverka myndighetsutövningen. Detta kan inträffa i kontrollsituationer men även vid utarbetande av nya vägledningar m.m. Vi gör bedömningen att otillbörlig påverkan kan vara vanligare från manliga livsmedelsföretagare jämfört med kvinnliga. Det innebär att otillbörlig påverkan kan ge en mindre jämställd myndighetsutövning. LK har skickat ut en enkät till samtliga medarbetare avseende upplevelse av hot och våld och otillbörlig påverkan. Enkätresultatet kommer att presenteras för branschen för att för att göra företagen uppmärksamma på problemen och ge förutsättningar för en mer likvärdig och jämställd kontroll. LK har tillsammans med huvudskyddsombud utarbetat ett material i tre delar som stöd för medarbetare och chefer i arbetet mot hot och våld och otillbörlig påverkan. En del av detta material kan användas som 15
information till företagare i förebyggande syfte, en del som kan användas som information när händelser av denna typ har inträffat och en del som består av diskussionsunderlag som kan användas inom teamen. Syftet med att regelbundet diskutera den här typen av frågor är att ge stöd till medarbetarna i kontrollsituationen och därigenom en mer likvärdig och jämställd kontroll. SUS/UT, Livsmedelsverket startar under hösten upp ett strategiskt arbete Ett inspirerande Livsmedelsverk. Då de olika delmålen planeras kommer jämställdhet att integreras i aktiviteterna Genom det strategiska förändringsarbetet (Ett kommunicerande Livsmedelsverk) är Livsmedelsverkets verksamhet jämställdhetsintegrerad. EFFEKTMÅL 5 Aktörer inom folkhälsan upplever att Livsmedelsverket har ökat fokus på områden som har stor betydelse för folkhälsan hos alla oavsett kön. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Framför varje aktivitet indikeras vilket område, respektive vilken avdelning som ansvarar för genomförandet t ex SUS/UT I samband med ordinarie planering avsätts resurser i UV/RN Livsmedelsverket har påbörjat hälsoekonomiska beräkningar i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Uppsala Universitet. I Vi gör prioriteringar baserade på hälsoekonomiska bedömningar där även hänsyn tas till skillnader i risk mellan kvinnor och män. 16
form av personal och omkostnader detta arbete tas hänsyn till skillnader i risk för sjukdom som beror t.ex på kön, etnicitet och ålder. 17