Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Denna förmågebedömning utgör svar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps begäran om särskild förmågebedömning 2012 samt bilaga 3 till Riskoch sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2012 Länsstyrelsen Västerbottens län Dnr. 451-7775-2011
Särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Bedömningar: Myndighetens generella förmåga (oberoende av händelse) Sektorns eller länets generella förmåga (oberoende av händelse) Myndighetens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Sektorns eller länets förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen
Länsstyrelsen Västerbottens generella förmåga Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om myndigheten uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ledning, samverkan och information Krisledningsorganisationen har blivit omstrukturerad under 2012 och en ny krisledningsplan har antagits. Personal ingående i krisorganisationen har under 2012 utbildats utifrån den nya krisledningsplanen. Det finns en plan för utbildning och övning. Personal ingående i krisorganisationen har under 2012 utbildats utifrån den nya krisledningsplanen. Ledningsplatsen är utrustad med reservkraft. Det finns redundans i kommunikationsvägarna både genom dubbla linor för telefoni och Internet och RAKEL som alternativ kommunikationsväg. Länsstyrelsen använder sig av WIS (Webbaserat InformationsSystem) som stöd för att sammanställa och delge lägesbilder. Ledningsplatsen är utrustad med ett antal datorer och det finns möjlighet att ansluta fler. Ett externt trådlöst nätverk kan nyttjas av externa användare och lokalen har en antennförstärkare (repeater) för mobiltelefoni och RAKEL. Tillgång till GIS och GIS-skikt är en viktig komponent för att kunna skapa en bra lägesbild. Länsstyrelsens GIS-data ligger på gemensamma servrar för länsstyrelserna i Vänersborg, men det finns lokala kopior för att kunna använda GIS även om förbindelsen är bruten. En ytterligare förstärkning av ledningsplatsens tekniska system pågår där bland annat smartboards och ytterligare projektorer är planerade. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media som webb, mediabevakning och presscenter, samt för intern information. Rutiner och metoder för
upplysningscentralen behöver emellertid uppdateras. Det finns nätverk för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. Sedan 2009 finns ett regionalt råd i länet där rutinen för samverkan prövats vid övning 2009 och reviderats därefter. Regionala rådet genomför sedan 2010 årliga larmövningar. Aktörerna är identifierade men samverkansformerna är inte tillgodosedda i tillräcklig utsträckning, till exempel avseende kommunernas krisledning. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet LstNet är ett rikstäckande datornät, ett säkerhetsklassat nät som knyter samman landets alla länsstyrelser och tjugo statliga verk och myndigheter. LstNet är uppbyggt kring två noder, Vänersborg och Stockholm, där alla centrala funktioner finns i minst dubbel uppsättning. Noderna är skyddade mot elektromagnetiska pulser, har batteribackup och dieseldrivna reservkraftverk. Utrustningen är placerad i länsstyrelsernas ledningsplatser och kommunikationsvägarna ut är dubblerade. Nät och servrar övervakas av leverantörerna och av länsstyrelsens gemensamma nätövervakning. För utbyte av känslig och/eller skyddsvärd information har myndigheten signalskyddsutrustning i form av kryptofax, krypto-pc och kryptotelefon. Vid kris eller vid höjd beredskap ska Länsstyrelsen kunna ta emot och sända krypterad information dygnet runt. För signalskyddet finns en särskild signalskyddsplan. Länsstyrelsen har möjlighet att efter vissa förberedelser använda filkrypto (KGAI). 2011 drabbades alla länstyrelsers externa webb av ett längre avbrott i samband med en central uppdatering. För Länsstyrelsen Västerbottens del märker användarna ofta en tröghet i att nå och arbeta med centralt lagrade filer, särskilt för kapacitetskrävande program som GIS, samtidigt som kontakten tillfälligt kan brytas. Med anledning av detta bedöms komponenten bara uppfyllas Delvis.
Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Larm TiB är via SOS Alarm tillgänglig 24/7/365. Länsstyrelsen har sju TiB:ar som är utbildade och övade, ytterligare två utbildas och övas under 2013. TiB-organisation träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och diskutera olika scenarier och frågeställningar. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Omvärldsbevakning Viss omvärldsbevakning bedrivs av TiB samt personal vid krisberedskapsfunktionen. Information sprids via telefon och mail. Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Materiella resurser
Länsstyrelsen bedömer att de materiella resurser myndigheten behöver för krishantering finns tillgängliga och har en uthållighet om minst en vecka. (Det behövs inga särskilda materiella resurser utöver kontorsmateriel, teknik i ledningsplatsen behandlas under Ledning, samverkan och information.) Resurser kan omfördelas internt. De externa materiella förstärkningsresurser som kan behövas är drivmedel till reservkraften. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser Personalen som ingår i krisledningsorganisation-en utbildas och övas regelbundet och kan kallas in med kort varsel. Det är dock bara TiB som har en skyldighet att inställa sig inom med riktigt kort varsel (1 ½ timme). I övrigt beror det på tid på dygnet och i semestertider skulle det vara svårt att bemanna hela organisationen fullt ut. Krisledningsorganisationen är dimensionerad för att kunna verka över en veckas tid, men rekryteringen till krisorganisationen är inte klar för alla funktioner. En utdragen händelse som kräver full stab dygnet runt skulle bli väldigt krävande för personalen. Bedömningen är att väldigt få händelser kräver full bemanning dygnet runt utan kan hanteras med två fulla dagskift och ett reducerat nattskift. Vissa nyckelkompetenser är få till antalet, till exempel länsveterinärerna. Uthålligheten kan därför bli sämre vid händelser där sådana nyckelkompetenser är centrala för hanteringen. Vid behov har krisorganisationen befogenhet att ta de personella resurser som finns på Länsstyrelsen till sitt förfogande. Inom Nordsam (ett samarbete mellan de sex nordligaste länen) pågår ett projekt för att kunna förstärka varandras krisledningsorganisationer vid en händelse och det har övats under Barents Rescue 2011 och kommer övas under Övning Vildälv 2013. Om en händelse samtidigt berör de övriga norrlänen blir det svårare att få hjälp inom Nordsam. Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat. Övning har genomförts.
Praktisk erfarenhet Skarpa händelser som berört Länsstyrelsen Västerbotten är bland annat tsunamin 2004, Fågelinfluensan 2006, den nya influensan AHN1 2009, vårflod och översvämningar 2010 och askmolnet från Island 2010. Större övningar de senaste åren där Länsstyrelsen övats är RadiAC 2009 (kärnteknisk olycka) och Barents Rescue 2011. Larmövningar genomförs regelbundet i Nordsam, liksom interna funktionsövningar i stabsorganisationen. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Länsstyrelsen har tillgång till försvarets telenät samt Rakel. Länsstyrelsen har förberett för kortvågsradio i ledningsplatsen men saknar i dagsläget kompetens för att hantera den. Det finns två teleanslutningar för fasttelefoni och Internet. Redundansen och robustheten är god vad gäller telekommunikation och radiokommunikation. LstNet är ett rikstäckande datornät, ett säkerhetsklassat nät som knyter samman landets alla länsstyrelser och tjugo statliga verk och myndigheter. LstNet är uppbyggt kring två noder, Vänersborg och Stockholm, där alla centrala funktioner finns i minst dubbel uppsättning. Noderna är skyddade mot elektromagnetiska pulser, har batteribackup och dieseldrivna reservkraftverk. Utrustningen är placerad i länsstyrelsernas ledningsplatser och kommunikationsvägarna ut är dubblerade. Nät och servrar övervakas av leverantörerna och av länsstyrelsens gemensamma nätövervakning.
För utbyte av känslig och/eller skyddsvärd information har myndigheten signalskyddsutrustning i form av kryptofax, krypto-pc och kryptotelefon. Vid kris eller vid höjd beredskap ska Länsstyrelsen kunna ta emot och sända krypterad information dygnet runt. För signalskyddet finns en särskild signalskyddsplan. Länsstyrelsen har möjlighet att efter vissa förberedelser använda filkrypto (KGAI). 2011 drabbades alla länstyrelsers externa webb av ett längre avbrott i samband med en central uppdatering. För Länsstyrelsen Västerbottens del märker användarna ofta en tröghet i att nå och arbeta med centralt lagrade filer, särskilt för kapacitetskrävande program som GIS, samtidigt som kontakten tillfälligt kan brytas. Med anledning av detta bedöms komponenten bara uppfyllas Delvis. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Ledningsplatsens lokaler är säkrade för att kunna drivas även vid störningar i kommunala försörjningssystem och är gasskyddad. Uppvärmning sker genom elvärme, som har reservkraft, och lokalerna har egen färskvattentank. Kommunikationssystemen är den infrastruktur som är viktigast för att Länsstyrelsen ska kunna utföra sin samhällsviktiga verksamhet, se svar under Informationssäkerhet. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Reservkraft Länsstyrelsen har två reservkraftssystem, ett för ledningsplatsen och ett för hela huset. Det sistnämnda försörjer även ledningsplatsen. Ledningsplatsens reservkraftsystem har även UPS (batteribackup som startar direkt för avbrottsfri elförsörjning) för två timmar, det andra systemet har UPS till lokala servrar och nätverkspunkter för 30 minuter. Reservkraften testas regelbundet och har en uthållighet om minst en vecka.
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats x Det finns en muntlig överenskommelse med både Swedavia och landstinget om att kunna flytta ledningsplatsen till Umeå Airport respektive landstingshuset. Av dessa är landstingshuset bäst utrustat medan viss utrustning behöver medföras vid flytt till flygplatsen. Det som i dagsläget inte är klart är en bra lösning för att på alternativ ledningsplats få åtkomst till Lst-Net, eller att göra ledningsplatsen helt oberoende av Lst-Net. (Det finns redan en lösning för GIS men det är inte förberett för till exempel alla nödvändiga dokument som kan behövas.) I april 2013 får länsstyrelserna en central växel och då går Länsstyrelsen Västerbotten över till enbart mobiltelefon för all personal, vilket tar bort problemet med att flytta växeln från huset. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Materiella resurser Länsstyrelsen bedömer att de materiella resurser myndigheten behöver för krishantering finns tillgängliga och har en uthållighet om minst en vecka. (Det behövs inga särskilda materiella resurser utöver kontorsmateriel, teknik i ledningsplatsen behandlas under Ledning, samverkan och information.)
Resurser kan omfördelas internt. De externa materiella förstärkningsresurser som kan behövas är drivmedel till reservkraften. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Personalen som ingår i krisledningsorganisation-en utbildas och övas regelbundet och kan kallas in med kort varsel. Det är dock bara TiB som har en skyldighet att inställa sig inom med riktigt kort varsel (1 ½ timme). I övrigt beror det på tid på dygnet och i semestertider skulle det vara svårt att bemanna hela organisationen fullt ut. Krisledningsorganisationen är dimensionerad för att kunna verka över en veckas tid, men rekryteringen till krisorganisationen är inte klar för alla funktioner. En utdragen händelse som kräver full stab dygnet runt skulle bli väldigt krävande för personalen. Bedömningen är att väldigt få händelser kräver full bemanning dygnet runt utan kan hanteras med två fulla dagskift och ett reducerat nattskift. Vissa nyckelkompetenser är få till antalet, till exempel länsveterinärerna. Uthålligheten kan därför bli sämre vid händelser där sådana nyckelkompetenser är centrala för hanteringen. Vid behov har krisorganisationen befogenhet att ta de personella resurser som finns på Länsstyrelsen till sitt förfogande. Inom Nordsam (ett samarbete mellan de sex nordligaste länen) pågår ett projekt för att kunna förstärka varandras krisledningsorganisationer vid en händelse och det har övats under Barents Rescue 2011 och kommer övas under Övning Vildälv 2013. Om en händelse samtidigt berör de övriga norrlänen blir det svårare att få hjälp inom Nordsam. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Samverkan Aktörerna är identifierade men samverkansformerna är inte tillgodosedda i tillräcklig utsträckning, till exempel avseende kommunernas krisledning.
Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat Övning har genomförts Praktisk erfarenhet Skarpa händelser som berört Länsstyrelsen Västerbotten är bland annat tsunamin 2004, Fågelinfluensan 2006, den nya influensan AHN1 2009, vårflod och översvämningar 2010 och askmolnet från Island 2010. Större övningar de senaste åren där Länsstyrelsen övats är RadiAC 2009 (kärnteknisk olycka) och Barents Rescue 2011. Larmövningar genomförs regelbundet i Nordsam, liksom interna funktionsövningar i stabsorganisationen. Bedömning av Länsstyrelsen Västerbottens generella förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Ytterligare (frivilliga) kommentarer: -
Västerbottens läns generella förmåga Länsstyrelsens bedömning av länets generella krisberedskapsförmåga bygger huvudsakligen på: - Inkomna svar på begäran om kommunal förmågebedömning 2012 kompletterat med äldre förmågebedömningar - Resultatet av KBM:s enkät om robustheten inom kommunalteknisk försörjning 2007 - Länsstyrelsens uppföljningar av kommunernas tillämpning av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2012 och äldre uppföljningar genomförda 2007-2010 - Information från följande aktörer utgör den huvudsakliga grunden för Länsstyrelsens bedömning av andra samhällsviktiga aktörers förmåga utöver kommunerna: AC-Net, Civilförsvarsförbundet, E.ON, Försäkringskassan, Försvarsmakten SäkSamsektionen Boden, UmeNet, ICA Sverige, IT Västerbotten/Region Västerbotten, Konsum Nord, Kustbevakningen, Polismyndigheten i Västerbottens län, Poolorganisationen/Statoil, Posten AB, Sjöfartsverket, Skellefteå kraft, SOS Alarm Sverige AB, Svensk energi, Sveriges Radio Västerbotten, Sveriges Åkeriföretag Norr, TeliaSonera, Tele2, Trafikverket, Umeå Energi, Vattenfall, Vattenregleringsföretagen, Västerbottens läns landsting - Analyser i RSA-nätverket 2008-2012 14 av 15 kommuner har 2012 besvarat den särskilda förmågebedömningen och i denna även bedömt generell förmåga. Nedan redovisas en sammantagen bedömning av länets förmåga, som inkluderar kommuner, landstinget, Länsstyrelsen och andra aktörer, samt fördelningen av kommunernas bedömningar 2012. Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ledning, samverkan och information
Kommunerna: 5 Helt, 9 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Samtliga kommuner har en krisledningsplan, men i 8 av 15 kommuner är den inte aktuell (inte fastställd för nuvarande mandatperiod). Merparten av dessa planerar att ha reviderade planer fastställda runt årsskiftet. Andra samhällsviktiga aktörer i länet bedöms till stor del ha aktuella krisledningsplaner. Samtliga kommuner har genomfört utbildning och övning med krisledningsorganisationen minst en gång under föregående mandatperiod. Minst hälften av kommunerna har genomfört, eller planerar att genomföra, utbildning eller övning under 2012. Sju kommuner har en plan för utbildning och övning som anger när och hur ofta utbildning och övning ska ske. Flera av planerna anger även mål för insatserna eller vilken förmåga som ska nås. Samtliga kommuner har en kommunal ledningsplats men alla är inte fullt utrustade. Till exempel saknar flera ledningsplatser ännu RAKEL och reservkraft men förbättringar har gjorts, pågår eller är planerade i flera kommuner. WIS (Webbaserat InformationsSystem) är ett verktyg för att på ett säkert sätt kunna dela information mellan aktörer i det svenska krishanteringssystemet. Representanter för landstinget, polisen, SOS Alarm och 14 av 15 kommuner har utbildats i WIS. I dagsläget är elva kommuner i länet anslutna som användare. Den nya versionen WIS 2.0 driftsätts i slutet av 2012 och Länsstyrelsen Västerbotten har börjat lära sig den nya versionen för egen del och kommer att arrangera utbildningar och övningar i länet under senhöst 2012 och vår 2013. Kommunernas krisledningsplaner omfattar i de flesta fall även en informationsplan och det finns tekniskt stöd för information till allmänhet och media. Flera kommuner pekar emellertid på behovet att revidera och förbättra bland annat informationsplanerna. I enstaka fall saknar kommunen i dagsläget informatör. Länsstyrelsen driver just nu ett projekt där det bland annat ska tas fram en regional kriskommunikationsplan till slutet av 2013. Kommunerna i länet har samverkan sinsemellan i olika grupperingar och genom Länsstyrelsens försorg och det finns även lokala samarbeten med kommuner i Norrbotten. Det finns lokala krishanteringsråd eller motsvarande i fem av kommunerna men merparten av kommunerna saknar formell samverkan på lokal nivå. Genomförande av samverkansövningar på lokal nivå varierar mycket mellan kommunerna vissa har inte genomfört några alls medan till exempel Umeåregionens sex kommuner samövade i maj 2012. Sedan 2009 finns en rutin för samverkan genom det Regionala rådet som prövades vid övning 2009 och reviderades därefter. Regionala rådet genomför sedan 2010 årliga larmövningar. Samverkan mellan kommunerna är i huvudsak god. På lokal nivå, inom respektive kommun, behöver samverkan i många fall utvecklas och framförallt formaliseras. På regional nivå behöver till exempel samverkansformerna mellan länsstyrelsen och de kommunala krisledningsorganisationerna utvecklas.
Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Kommunerna: 10 Helt, 4 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Merparten av kommunerna bedömer att de har tillräcklig förmåga. Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Larm Kommunerna: 8 Helt, 6 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Det varierar mellan kommunerna. Länsstyrelsen har en överenskommelse om att första kontakt från länsstyrelsen till kommunen går via RCB. Bara två kommuner har TiB, för övriga är det RCB, räddningschef i beredskap, som står för dygnet runt-beredskap. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Omvärldsbevakning
Kommunerna: 11 Helt, 3 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar En majoritet av kommunerna bedömer att de helt uppfyller indikatorn. Länsstyrelsen värderar att länet bara delvis uppfyller indikatorn. Detta beroende på att alla inte är anslutna till WIS och det finns ett utbildningsbehov för WIS 2.0 som snart driftsätts. Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Materiella resurser Kommunerna: 6 Helt, 8 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Bedömningarna skiljer sig åt mellan kommunerna. Kommunerna gör olika värderingar av förmågan beroende på om man har, och värderar, exempelvis färdiga rutiner för detta. I länet finns lokala samarbeten i två kluster där man arbetar just med hur man ska kunna dela resurser sinsemellan och vilka förberedelser som behövs för detta. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser Kommunerna: 7 Helt, 7 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Kommunerna gör varierande bedömningar. Efter en genomgång av de kommunala ledningsplanerna kan Länsstyrelsen se att vid en omfattande och utdragen händelse kan det i flera kommuner vara svårt att fullt ut bemanna krisorganisationen med utbildad och övad personal.
Kommunerna gör varierande bedömningar. De som ser omfördelning som genomförbart refererar ofta till sin pandemiplanering. Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat. Övning har genomförts. Praktisk erfarenhet Kommunerna: 2 Helt, 10 Delvis, 2 Nej, 1 Ej svar Det är en minoritet av kommunerna som har praktiska erfarenheter av en skarp händelse. De händelser de senaste åren som hänt i eller påverkat kommunerna i länet i stor utsträckning är cryptosporidiumutbrottet i Skellefteå 2011, en långvarig och svårlokaliserad läcka i dricksvattensystemet i Bjurholm och vårflod och översvämningar 2010. Samtliga kommuner har utbildat och övat åtminstone en gång de senaste åren. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Kommunerna: 7 Helt, 7 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Variationen mellan kommunerna beror framförallt på tillgången till reservkraft, flera av de som bedömer att de har god redundans har växel och servrar anslutna till den kommunala
ledningsplatsens reservkraft. Umeåregionens sex kommuner har en gemensam växel i Bjurholm som saknar reservkraft. RAKEL används bland annat av polisen, landstinget, Länsstyrelsen och kommunernas räddningstjänster. Det är fortfarande bara en mindre andel av kommunerna som har RAKEL i krisledningsorganisationen. Merparten av kommunerna bedömer att de har tillräcklig förmåga. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommunerna: 4 Helt, 10 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Den här komponenten är väldigt bred för kommunerna vars samhällsviktiga verksamhet omfattar merparten av hela den kommunala verksamheten och svaren är i huvudsak generella. Tre kommuner har besvarat för ansvarsområdena el, värme, vatten, IT & telefoni och kommunikation (transporter). Redundans och robusthet bedöms som god för merparten av ansvarsområdena med undantag för några lokala sårbarheter. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Reservkraft Kommunerna: 8 Helt, 4 Delvis, 2 Nej, 1 Ej svar Drygt hälften av kommunerna bedömer att de helt uppfyller komponenten och två kommuner inte alls. I en av dessa påbörjas processen för en ny ledningsplats med reservkraft i höst, den andra kommunen har åtminstone reservkraft i brandstationen som också utgör alternativ ledningsplats. Flera kommuner har reservkraft för ledningsplats (och eventuellt hela kommunhuset) men inte för alla samhällsviktiga verksamheter.
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats x Kommunerna: 0 Helt, 10 Delvis, 4 Nej, 1 Ej svar Ingen av kommunerna bedömer att de helt uppfyller indikatorn. Överlag finns det planer eller bedöms finnas möjlighet att flytta delar av den samhällsviktiga verksamheten men inte all. En kommun har övat flytt av äldreboende och en kommun har praktisk erfarenhet av att flytta verksamhet. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Materiella resurser Kommunerna: 5 Helt, 8 Delvis, 1 Nej, 1 Ej svar Flertalet kommuner har svårt att göra en generell bedömning. Samverkan med grannkommunerna är överlag god och det finns både formella och informella överenskommelser om att dela resurser.
Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Kommunerna: 6 Helt, 8 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar Varierande bedömningar, framförallt kring om den personal som finns att tillgå för att klara en uthållighet på en vecka är utbildad och övad i tillräcklig omfattning. Varierande bedömningar, men omfördelning är i stort genomförbart. Det finns erfarenhet från pandemiplaneringen 2009 som underlättar detta. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Samverkan Kommunerna: 8 Helt, 4 Delvis, 2 Nej, 1 Ej svar Samverkan mellan kommunerna är i huvudsak god. På lokal nivå, inom respektive kommun, behöver samverkan i många fall utvecklas och framförallt formaliseras. På regional nivå behöver till exempel samverkansformerna mellan länsstyrelsen och de kommunala krisledningsorganisationerna utvecklas.
Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat Övning har genomförts Praktisk erfarenhet Kommunerna: 3 Helt, 9 Delvis, 2 Nej, 1 Ej svar Det är en minoritet av kommunerna som har praktiska erfarenheter av en skarp händelse. De händelser de senaste åren som hänt i eller påverkat kommunerna i länet i stor utsträckning är cryptosporidiumutbrottet i Skellefteå 2011, en långvarig och svårlokaliserad läcka i dricksvattensystemet i Bjurholm och vårflod och översvämningar 2010. Samtliga kommuner har utbildat och övat åtminstone en gång de senaste åren. Svaren från kommunerna berör främst övning av krisledningsorganisationen, det är inte känt i vilken utsträckning verksamheterna har övat. Bedömning av Västerbottens läns generella förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar Ytterligare (frivilliga) kommentarer: -
Störningar i dricksvattenförsörjningen Scenario 1 Under december och januari faller mycket lite snö samtidigt som temperaturen i landet ligger mellan minus 10 till minus 30 grader. Utan snö som isolerande täcke kryper tjälen ned i marken. Inledningen av året präglas av frekventa (återkommande) avbrott på ledningarna, med läckor svåra att upptäcka och åtgärda. Flera tätorter får återkommande problem med läckor och frekventa (återkommande) avbrott i dricksvattenförsörjningen. Befolkningen uppmanas att koka vattnet som en säkerhetsåtgärd. Vid mars månads ingång är kommunernas personal utmattad av att i omgångar ha arbetat med läcksökning och lagning under stark kyla. I slutet av februari/början av mars drabbas kommunens (alternativt länets) största tätort av akut vattenavbrott/vattenbrist, till följd av att först en, sedan den andra, huvudledningen skadas av tjäle och brott uppstår. En större avloppsledning drabbas av underminering från allt rinnande vatten och havererar. Risken för smitta är uppenbar. Samtidigt får de två angränsande kommunernas ledningssystem allvarliga problem med sin dricksvattenförsörjning på grund av stor läcka på huvudledningen och en allvarlig olycka vid vattentäkt. Eftersom flera kommuner i samma område tidigare drabbats av liknande problem har materialbrist uppstått för de dimensioner som behövs för lagningen, varför den kommer att dra ut på tiden. Nödvattenförsörjning blir nödvändig i minst en vecka, men endast begränsad mängd (nationell) utrustning finns att tillgå. Observera att det både lokalt och regionalt kan se olika ut vad gäller antal huvudledningar, antal vattentäkter och vilka dricksvattenproducenter som kan försörja samhället med dricksvatten. Konsekvenser att ta hänsyn till oavsett scenario Förmågebedömningen ska göras utifrån tänkta konsekvenser: inget eller mycket lite vatten i kranen, alternativt dålig kvalitet på kranvattnet en begränsad tillgång till nödvattenförsörjning ingen möjlighet att nyttja toaletten (inget vatten eller inte tillräckligt med vatten) stor efterfrågan på flaskvatten i handeln med ordningsstörningar som följd (gräl och slagsmål) omfattande behov av och krav på information till allmänheten. Exempelvis innebär detta att såväl arbetsplatser som hushåll måste ordna alternativa toalettmöjligheter då toaletterna inte har vatten för spolning. Sjukhus, omsorgsverksamhet, storkök, restauranger och fängelser är exempel på drabbade verksamheter.
Vår myndighet har valt att bedöma följande scenario (välj endast ett scenario): Scenario 1 Scenario 2 Vår myndighet har för myndighetens del och för verksamhets- och ansvarsområdets del (sektorn eller länet) bedömt följande förmågor: Krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar Endast förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar (motivera nedan) Motivering: Så här har vår myndighet valt att ta hänsyn till förslaget till resultatmål för dricksvattenförsörjningen: Motivering: Kommunerna fick ett anpassat formulär att besvara den särskilda förmågebedömningen där resultatmålen var utformade som en indikator (Ja/Delvis/Nej) med möjlighet att kommentera.
Länsstyrelsens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Med störningar i dricksvattenförsörjningen avses ett av scenarierna ovan. Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om myndigheten uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ledning, samverkan och information Se generell förmåga. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Se generell förmåga.
Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Larm Se generell förmåga. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Omvärldsbevakning Se generell förmåga. Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Materiella resurser Se generell förmåga.
Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser Se generell förmåga. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Praktisk erfarenhet Cryptosporidiumutbrottet i Skellefteå 2011 hanterades av Skellefteå kommun och krävde ingen aktivering av Länsstyrelsens krisledningsorganisation. Länsstyrelsen deltog i september 2012 som motspel och observatör i övning i Umeå kommun i en övning med likartade konsekvenser som i scenariot. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet
Informationssäkerhet Se generell förmåga. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Se generell förmåga. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Reservkraft Se generell förmåga. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats x Se generell förmåga. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Materiella resurser Se generell förmåga. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Se generell förmåga.
Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Samverkan Se generell förmåga. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Praktisk erfarenhet Inget skarp händelse eller genomförd övning med påverkan på Länsstyrelsens ordinarie verksamhet. Länsstyrelsen Västerbottens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället Hur påverkas samhället och medborgarna av att myndigheten har den angivna förmågan att motstå och hantera det beskrivna scenariot? Scenariot bedöms inte påverka länsstyrelsens verksamhet i nämnvärd omfattning, därmed blir det inga (negativa) följdkonsekvenser för samhället och medborgarna.
Västerbottens läns förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Med störningar i dricksvattenförsörjningen avses ett av scenarierna ovan. Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ledning, samverkan och information Kommunerna: 5 Helt, 9 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Majoriteteten av kommunerna saknar särskild plan för dricksvattenstörning. Några kommuner har påbörjat arbete med nödvattenförsörjningsplan. I övrigt, se generell förmåga. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Kommunerna: 9 Helt, 5 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Se generell förmåga.
Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Larm Kommunerna: 5 Helt, 9 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Det är färre kommuner som bedömer att indikatorn Larm är helt uppfylld vid en dricksvattenstörning jämfört med generell förmåga. Scenarioanalys och övning med Umeå kommun visar att det kommunala VA-bolagets rutiner behöver koordineras med resten av kommunen och att det saknas en larmrutin för att nå andra samhällsviktiga aktörer i kommunen som landstinget och stora livsmedelsproducenter. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Omvärldsbevakning Kommunerna: 8 Helt, 6 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Se generell förmåga. Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Materiella resurser
Kommunerna: 5 Helt, 9 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Flera kommuner anger att det finns vattentankar och tankbil för att åtminstone delvis klara nödvattenförsörjning, men det bedöms att det behöver kompletteras med resurser från VAKA eller grannkommuner. En kommun anger att det är osäkert om lokal kemikalietillgång räcker för en veckas bakteriebekämpning. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser Kommunerna: 8 Helt, 6 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Övergripande pekar kommunerna på att det genom FRG och personalomfördelning bör gå att lösa distribution av nödvatten, däremot är det svårare att få fram utbildad personal till VA för att få en uthållighet med rätt kompetens. Scenarioanalys med Umeå kommun visar på att just VA-personalen skulle få en högre belastning än normalt, både för reparation av ledningar och på avfallssidan då scenariot skulle leda till en större volym avfall än normalt. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Praktisk erfarenhet Kommunerna: 3 Helt, 9 Delvis, 2 Nej, 1 Ej svar 2012 Skellefteå kommun hade 2011 ett utbrott av Cryptosporidium som innebar att kokningsrekommendation gällde i fyra månader. 2011 hade Bjurholm allvarliga vattenläckor som tog lång tid att spåra och ledde till dricksvattenbrist under flera månader. Flera andra kommuner har upplevt mindre allvarliga
dricksvattenstörningar de senaste åren. Däremot har inget storskaligt och långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen inträffat. Umeå kommun genomförde i september 2012 en övning med Livsmedelsverket där konsekvenserna hade stora likheter med scenariot. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Kommunerna: 7 Helt, 7 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Se generell förmåga. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommunerna: 2 Helt, 12 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Få kommuner bedömer att de helt uppfyller indikatorns krav. Några egentliga alternativ för avloppssystemen finns inte. Tillgången till nödvatten i tillräcklig mängd varierar mellan kommunerna, i den händelse man inte kan använda den ordinarie täkten för att ta nödvatten ifrån. En möjlig följdkonsekvens vid kyla och avstängt vatten är att ledningar in till hus (privata, offentliga och näringsverksamhet) fryser sönder.
Se även generell förmåga. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Reservkraft Kommunerna: 9 Helt, 3 Delvis, 2 Nej, 1 Ej svar 2012 Se generell förmåga. Reservkraft är inte relevant för scenariot. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats x Kommunerna: 1 Helt, 8 Delvis, 5 Nej, 1 Ej svar 2012 Ledningsnät för vatten och avlopp, täkter och reningsverk är inte mobila. Vid ett stort ledningsbrott i distributionen av dricksvatten spelar en reservvattentäkt inte någon roll. I övrigt, se generell förmåga. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
Materiella resurser Kommunerna: 7 Helt, 7 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Flera kommuner anger att det finns vattentankar och tankbil för att åtminstone delvis klara nödvattenförsörjning, men det bedöms att det behöver kompletteras med resurser från VAKA eller grannkommuner. En kommun anger att det är osäkert om lokal kemikalietillgång räcker för en veckas bakteriebekämpning. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Kommunerna: 6 Helt, 8 Delvis, 0 Nej, 1 Ej svar 2012 Övergripande pekar kommunerna på att det genom FRG och personalomfördelning bör gå att lösa distribution av nödvatten, däremot är det svårare att få fram utbildad personal till VA för att få en uthållighet med rätt kompetens. Scenarioanalys med Umeå kommun visar på att just VA-personalen skulle få en högre belastning än normalt, både för reparation av ledningar och på avfallssidan då scenariot skulle leda till en större volym avfall än normalt. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Samverkan
Kommunerna: 6 Helt, 7 Delvis, 1 Nej, 1 Ej svar 2012 Samverkan mellan kommunerna är i huvudsak god. På lokal nivå, inom respektive kommun, behöver samverkan i många fall utvecklas och framförallt formaliseras. På regional nivå behöver till exempel samverkansformerna mellan länsstyrelsen och de kommunala krisledningsorganisationerna utvecklas. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Praktisk erfarenhet Kommunerna: 1 Helt, 7 Delvis, 6 Nej, 1 Ej svar 2012 Skellefteå kommun hade 2011 ett utbrott av Cryptosporidium som innebar att kokningsrekommendation gällde i fyra månader. 2011 hade Bjurholm allvarliga vattenläckor som tog lång tid att spåra och ledde till dricksvattenbrist under flera månader. Flera andra kommuner har upplevt mindre allvarliga dricksvattenstörningar de senaste åren. Däremot har inget storskaligt och långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen inträffat. Umeå kommun genomförde i september 2012 en övning med Livsmedelsverket där konsekvenserna hade stora likheter med scenariot. Resultatmål för dricksvattenförsörjning (frivilligt för kn att besvara) Att berörda verksamheter med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar och annan beredskapsplanering vidtar åtgärder som minskar risken för allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen Att uppkomna störningar i dricksvattenförsörjningen inte påverkar samhällsviktig verksamhet som t. ex. hälso- och sjukvård samt vård och omsorg, va-system och livsmedelsförsörjning i sådan omfattning att det uppstår allvarliga konsekvenser för samhället eller att människors liv och hälsa riskeras Att varje individ vid en störning i dricksvattenförsörjningen i ett krisläge har tillgång till följande miniminivåer av dricksvatten: för upprätthållandet av kroppens vätskebalans inom 1 dygn 3-5 liter/dygn, för hälso- och smittskyddet inom 3 dygn ytterligare 10-15 liter/dygn samt inom några månader 50-100 liter/dygn I vilken grad bedömer ni att kommunen når upp till resultatmålen för dricksvattenförsörjning enligt det förslag som MSB har tagit fram? (Utgå bara från de delar av målen som faller inom kommunens ansvarsområde.)