24. Samråd 2008 Sammanfattning av samrådsyttranden

Projekt Slussen 24. Samråd 2008 Sammanfattning av samrådsyttranden www.stockholm.se/slussen

2009-04-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE, SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING ÖVER INKOMNA YTTRANDEN, SYNPUNKTER OCH FRÅGOR FRÅN SAMRÅDSMÖTEN OCH EXPLOATERINGSKONTORETS KOMMENTARER Nedan redovisas och kommenteras de huvudsakliga skriftliga frågor och synpunkter som framförts i samrådsyttranden och i de samrådsmöten som hållits. Några av frågorna och synpunkterna har i denna sammanställning sammanfattats eller förtydligats. Exploateringskontorets kommentarer till inkomna yttranden baserar sig på de underlagsutredningar och det material som var aktuellt vid tiden för samrådet. 1(11)

INNEHÅLL 1 Räddningsverket... 3 2 Lidingö stad... 3 3 SL... 3 4 Miljöförvaltningen... 3 5 SGI... 4 6 E.ON Elnät Sverige AB... 4 7 Statens maritima museer (SMM)... 4 8 Fiskeriverket, Utredningskontoret Härnösand... 4 9 SGU... 5 10 Vattenfall Eldistribution AB... 5 11 Brf Mälartorget 13... 5 12 Telia Sonera Skanova Access AB... 6 13 Strömma Turism & Sjöfart AB... 6 14 Gamla Stan Sällskapet Mäster Olofsgården... 7 15 Länsstyrelsen i Stockholms län... 8 16 Stockholms Brandförsvar... 9 17 Flyt Restaurang och Brygga... 10 18 Banverket... 11 2(11)

1 Räddningsverket Inkommet yttrande (2009-01-02, Dnr E2008-620-01995): Räddningsverket avstår från att lämna synpunkter i samrådsprocessen. 2 Lidingö stad Inkommet yttrande (2009-01-09, Dnr E2008-620-01995): Lidingö stad kommer ej att delta på samrådsmötet eller lämna några skriftliga synpunkter på samrådshandlingarna. 3 SL Inkommet yttrande (2009-01-20, Dnr E2008-620-01995): 3.1 På sidan 8 redovisas en ledningsdragning under tunnelbanebron. Denna dragning och arbetena för detta kan komma att beröra brons grundläggning. Stockholms stad måste visa hur detta kan genomföras utan att stabiliteten m.m. för SL:s anläggningar äventyras. Synpunkten noteras och beaktas i det fortsatta arbetet. 3.2 Det måste säkerställas att ledningarna eller andra åtgärder i vattnet inte medför ändrade strömningsförhållanden som kan medföra negativ påverkan på tunnelbanans bro över Söderström inklusive dess grundläggning. Ledningsomläggningen förväntas i sig inte öka strömhastigheterna eftersom de planeras att anläggas på en lägre nivå än den befintliga banken, därmed begränsas inte tvärsnittsytan ytterligare i jämförelse med dagens situation. Om den befintliga banken schaktas ned kan det snarare förväntas att den lokala strömhastigheten minskar då vattnet passerar banken eftersom tvärsnittsytan ökar. Tunnelbanans bro och grundläggning är placerade uppströms ledningsstråket varför eventuellt förändrade strömningsmönster (virvelbildning m.m.) p.g.a. ledningsomläggningen inte bedöms påverka dessa. Frågan kommer att beaktas i kommande utredningar. 4 Miljöförvaltningen Inkommet yttrande (2009-01-20, Dnr E2008-620-01995): Miljöförvaltningen har inte några synpunkter i frågan. 3(11)

5 SGI Inkommet yttrande (2009-01-22, Dnr E2008-620-01995:6) SGI saknar anslag för efterfrågad granskning och har därför inte möjlighet att som myndighet och utan ersättning utföra denna. 6 E.ON Elnät Sverige AB Inkommet yttrande (2009-01-22, Dnr E2008-620-01995:7) Då E.ON Elnät inte har några anläggningar inom aktuellt område, har de inget att erinra mot de planerade åtgärderna. 7 Statens maritima museer (SMM) Inkommet yttrande (2009-02-02, Dnr E2008-620-01995:8) SMM bedömer att området innehåller kulturhistoriskt värdefulla lämningar under befintlig utfyllnad men att dessa lämningar sannolikt ej kommer att beröras av den nu planerade ledningsförläggningen. Länsstyrelsen beslutar i ärendet. Synpunkten noteras. 8 Fiskeriverket, Utredningskontoret Härnösand Inkommet yttrande (2009-02-12, Dnr E2008-620-01995:9) 8.1 Den berörda verksamheten kan komma att påverka det allmänna fiskeintresset främst under byggnadsskedet. Hur stor denna påverkan kan bli är ännu oklart eftersom det exakta utformandet av verksamheten inte är fastställt och det återstår planerade provtagningar av djuphålor. Fisket vid Slussen och området för planerad verksamhet är begränsat varför direkta konsekvenser för fiskeintresset bedömts vara av obetydlig art. Indirekt påverkan på fiskfauna genom eventuell grumling och frigörande av föroreningar kommer, som Fiskeriverket påpekar, att utredas vidare när utformandet av ledningssträckningen är fastlagd. Miljötekniska provtagningar kommer att ske i de djuphålor som är belägna uppströms och nedströms planerad ledningssträckning. 8.2 Beroende på utformning av ledningsläggningen och resultat från provtagning av djuphålor ska beslut tas angående skyddsåtgärder. Dessa åtgärder bör utformas på 4(11)

sådant sätt att påverkan på den förekommande fisken i området minimeras. Ur det allmänna fiskeintressets synvinkel är det angeläget att arbetstiden blir så kort som möjligt och att omrörning på förorenade bottnar sker i så liten utsträckning som möjligt. Fiskeriverket anser att användningen av länsar är önskvärt för att minska risken för spridning av förorenat sediment. I enlighet med vad som skrivs i samrådsunderlaget bör starkt grumlande arbeten utföras på senhöst och vinter för att minska påverkan på förekommande fiskarters reproduktion. Synpunkterna noteras. Val av skyddsåtgärder beror till stor del på vilken årstid arbetena utförs. Val av skyddsåtgärder kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet genom att bedöma vilka mängder miljöföroreningar som kan komma att frigöras, vattenströmningen vid arbetstillfället och vad som är tekniskt möjligt. Se även kommentar till yttrande 15.7. 8.3 Vid de planerade arbetena finns risk att olja och andra för miljön skadliga ämnen läcker ut i vattnet. Fiskeriverket ser positivt på att Exploateringskontoret avser att ställa krav på att entreprenören under byggskedet ska ha en riskberedskap vid oförutsedda utsläpp. Vidare bör vegetabiliska hydrauloljor eller motsvarande miljövänliga sådana användas i maskiner och annan utrustning. Synpunkten noteras och beaktas i det fortsatta arbetet. 9 SGU Inkommet yttrande (2009-02-19, Dnr E2008-620-01995:10) SGU har inget att anföra med anledning av den presenterade samrådshandlingen. 10 Vattenfall Eldistribution AB Inkommet yttrande (2009-02-20, Dnr E2008-620-01995:11) Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra. 11 Brf Mälartorget 13 Inkommet yttrande (2009-02-20, Dnr E2008-620-01995:12) 11.1 Finns det tidigare dokumenterad erfarenhet av denna nya typ av ledningsdragning? Ledningsomdragningen är ett arbete av konventionell natur. I det fall schakt sker invid känsliga anläggningar på land måste hänsyn till detta tas. 5(11)

11.2 Har erfarenheterna från byggandet av Gamla Stans T-banestation på 50-talet tagits tillvara? Då fanns det stora problem. Omfattande utredningar görs för att utreda hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt. Extern expertis är inkopplad och ytterligare expertis kommer att bli inkopplade i det fortsatta arbetet. Gällande den problematik som finns kring Gamla stans t-bana förs diskussioner med SL. 11.3 Vår fastighet i kv Midas nr 7 liksom själva Mälartorget vilar på sjöbotten. Fastigheten står på rustbädd och vi har en kontinuerlig arbetande grundvattenpump i källaren. Därmed är fastigheten känslig för eventuella förändringar av grundvattennivåer som kan bli följden av projektet under byggtid liksom permanent. Finns sådana risker? Om så är fallet vad planeras för att eliminera dessa? På Gamla stan sidan, under Slussplan, har Stockholm Vatten en äldre stentrumma för kombinerat spill- och dagvattenavlopp. Om stentrumman ska ersättas eller byggas om kan det innebära att grundvatten behöver ledas bort. Vid läget för den befintliga stentrumman, från västra delen av Slussplan fram till Räntmästartrappan, är grundvattenförhållandena inte kända i detalj. I det fortsatta arbetet kommer det att klargöras om grundvattenbortledning är aktuellt och om så är fallet kommer en grundvattenutredning att genomföras för att klarlägga grundvattenförhållandena i denna del av Gamla stan samt för att bedöma konsekvenser och behov av skyddsåtgärder. 11.4 Projektet kommer att medföra pålning och spontning liksom tunga transporter i närområdet. Vi är angelägna om att dessa arbeten sker på sådant sätt att skador inte uppstår på vår fastighet. Kommer vår fastighet att besiktigas innan arbetena sätts igång för att det efter byggtiden ska kunna konstateras om skador uppstått? Synpunkten noteras. Vid behov kommer fastigheten att besiktigas. Exploaterings- och trafikkontoret kommer att utreda den frågan i den fortsatta byggplaneringen. 12 Telia Sonera Skanova Access AB Inkommet yttrande (2009-02-20, Dnr E2008-620-01995:13) Telia Sonera Skanova Access AB har inget att erinra 13 Strömma Turism & Sjöfart AB Inkommet yttrande (2009-02-23, Dnr E2008-620-01995:14) 6(11)

13.1 Strömma Turism och Sjöfart AB har inget att erinra mot projektet under förutsättning att inga avstängningar för sjötrafiken sker under de tider på året och dygnet som Karl-Johanslussen är öppen. Detta för att vi skall kunna bedriva vår rundturs- och uthyrningstrafik utan inskränkningar. Ur sjöfartssynpunkt är det inte lämpligt att begränsa öppenhållandet i Karl-Johanslussen eftersom belastningen på Hammarbyslussen kan bli besvärande stor. Synpunkten noteras. Tider för byggskedet och eventuella inskränkningar i slussningen kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet. Inkommen fråga/synpunkt vid samrådsmöte 2009-02-02 13.2 I samband med bygget av Söderströmstunneln kommer stora områden att bli avlysta, utom en farled som kommer att hållas öppen för trafik. Det vore förnämligt om Projekt Slussen kunde arbeta efter samma princip som Banverket och ha Karl-Johan slussen öppen för trafik i maj till september. Strömma beställer även öppningar under april och oktober. Bolaget står gärna till förfogande för en diskussion om hur man löser detta gemensamt på bästa sätt. Projektet tackar för synpunkterna som noteras och beaktas i det fortsatta arbetet. 14 Gamla Stan Sällskapet Mäster Olofsgården Inkommet yttrande (2009-03-03, Dnr E2008-620-01995:15) 14.1 Gamla Stan Sällskapet förutsätter att synpunkter kan lämnas även efter den 23 februari 2009 då Exploateringskontoret underlåtit att underrätta Gamla Stan Sällskapet. Det noteras i sammanhanget att Gamla Stan Sällskapet var särskilt inbjuden vid ett vattenexperiment i Norrström där effekterna vid öppning av dammluckan under Riksbron testades mars 2008. Då samarbetade Exploateringskontoret med Tyréns som även ingår i nu aktuell grupp för ledningsomläggningen. Synpunkten noteras. Detta samråd har annonserats i DN och SvD (2009-01-12) samt i lokaltidningarna Mitt i (Södermalm, Östermalm, Vasastan och Kungsholmen, 2009-01- 13). Vid provtappningen i Norrström i mars 2008 gjordes en riktad inbjudan/utskick till ett antal intresseorganisationer. Den riktade inbjudan motiverades av att utvärderingen vid Norrström hade stor koppling till kulturmiljö- och stadsbildsfrågor. 14.2 Eftersom det är oklart hur Slussen ska omdanas är det av vikt att ledningsomläggningen inte sker så att olika alternativa omdaningar av Slussen blockeras. Mot denna bakgrund motsätter sig Gamla Stan Sällskapet den planerade 7(11)

ledningssträckningen från Kornhamnstorg till Sjöbergsplan, sid 8, gult område i samrådshandlingen, om sådan ledningsdragning hindrar framdragandet av tunnelbanan i en tunnel under ledningarna enligt förslag till omdaning av Slussen som presenteras i Ny syn på Slussen. I sagda förslag planeras en tunnelbanestation under det gula ledningsområdet med uppgång dels vid Slussen och dels vid Gamla stan, hörnan Mälartorget/Kornhamnstorg. Det torde inte vara något problem att förlägga ledningarna på tunnelbanans tak efter ett eventuellt nedläggande av tunnelbanan i en tunnel vid Slussen enligt förslaget Ny syn på Slussen. Vissa av ledningarna skulle kanske t.o.m. vara lämpligare av underhållsskäl att förlägga inne i tunnelbanerören. Beslut om framtida utformning av Slussen är ännu inte taget. Innan arbetena med omläggning av ledningar påbörjas kommer det dock att råda klarhet i utformningen. 15 Länsstyrelsen i Stockholms län Inkomna frågor/synpunkter vid samrådsmöte 2009-02-02 15.1 Kan man ha ledningar med samma material och livslängd för att synka underhåll av ledningarna? Olika ledningar har olika krav på hållfasthet och det ger därmed olika utformning och livslängd. Synpunkten avseende synkning av underhåll tar staden med sig till ledningsägarna och den fortsatta planeringen. 15.2 Vad gäller för ankringsförbud/restriktioner vid anslutning till kaj och längs ledning? Frågan kommer att beaktas under avsnittet Sjöfart. 15.3 Är det något av de studerade alternativen som är mer fördelaktigt för möjligheten att få ut så mycket vatten som möjligt ur Mälaren? Den begränsande faktorn för att få ut vatten ur Mälaren ligger vid Slussen. Tvärsnittet vid banken är så pass stort att det inte påtagligt påverkar mängden vatten som kan passera. Ju större djup, ju större tvärsnittsarea. Vid tunnelbanebron är det ca 4 meter djupt, att jämföra med banken som idag ligger på ca 10 meters djup. 15.4 Ser SMHI på strömningshastigheter och fångar upp skillnader/påverkan även vid små förändringar? Det är även intressant att koppla detta till framtida utformning av banken. 8(11)

SMHI har för Projekt Slussen haft i uppdrag att modellera strömningshastigheter i östra Mälaren och Saltsjön. Resultaten av detta kan vi använda i aktuell MKB. I det fortsatta projekteringsarbetet kan det bli aktuellt med fler utredningar av strömförhållandena vid ledningsstråket. 15.5 Hur hanteras det parallellt pågående (och bullrande) projektet Citybanan? Ni bör studera synergieffekter mellan de två projekten. Citybanan planeras vara klar år 2013 och kommer därmed löpa parallellt med ledningsomläggningen. Det kommer att uppstå buller från båda verksamheterna samtidigt. Projekt Slussen kommer att utreda bullerfrågan och eventuella skyddsåtgärder. Avstämningsmöten hålls mellan Projekt Slussen och Projekt Citybanan. 15.6 Kommer ni att utreda möjligheter till att använda båt för att undvika vägtransporter genom känsliga områden i staden? Inom ramarna för Projekt Slussens ombyggnation utreds transportfrågorna och båt/pråm är ett av de alternativ som undersöks. Inom ramen för ledningsomläggningen rör det sig dock inte om några stora mängder transporter i förhållande till befintligt trafikflöde på vägar inom området. 15.7 Det blir svårt att få eventuella länsar att ligga kvar vid strömmande vatten. I Finnboda har man haft länsar på djupt vatten men där var strömningen inget problem. I en tidigare dom finns skrivelser om tappning vid underhåll. Projektet bör se över möjligheterna till att tappa i övriga utskov. Projektet utreder frågan om man ska använda sig av länsar eller inte ur vattenmiljösynpunkt och det underlaget kommer att vara ett av flera underlag för beslut om hur man kan jobba med länsar i projektet. 16 Stockholms Brandförsvar Inkomna frågor/synpunkter vid samrådsmöte 2009-02-02 16.1 Det finns ett antal brandposter, både på Slussensidan och vid Gamla stan. Kommer dessa att påverkas av ledningsomläggningen? Kommer ledningsomläggningen att påverka vattenmatningen? 9(11)

Den framtida försörjningen av området är ännu inte klar eftersom detaljutformningen av ledningsomläggningen inte är klar. Frågan om försörjning under själva omläggningsfasen är ställd till Stockholm Vatten som hanterar frågan. Specifikt var brandposter ska placeras är inte klarlagt. Stockholm stad ser över var befintliga brandposter är placerade och hur de matas samt vilka som kommer att falla bort. Staden kommer att planera för byggskedet med de som är berörda. 16.2 Har ni studerat risken av en eventuell läckande gasledning under miljöriskaspekten för bygge och drift? Kommer man att kunna stänga av ledningarna på lämplig plats vid ett eventuellt läckage? Man planerar för avstängningsventiler på bägge ändar av sjöledningen. Staden tar med sig frågan och beaktar den i det fortsatta arbetet. 16.3 Brandförsvaret har en brandbåt (som kan behövas bl.a. vid större insatser) som är förlagd vid Franska bukten. Kommer slussen stängas någon gång under byggtiden så att man inte kan ta sig in/ut ur Mälaren den vägen? Den frågan är ännu inte utredd, varken för ledningsomläggningen eller för ombyggnationen av Slussen. Projektet tar med sig och beaktar frågan i det fortsatta arbetet. 16.4 Hur ser tidplanen för bygget ut? Hela bygget tar mellan 12-16 månader medan själva ledningsomläggningen av ledningarna tar ca 4 månader. Hela rivningen och byggande av nya Slussen kommer att ta ca 6 år. Inom ramen för hela Projekt Slussen har staden ännu inte identifierat hur slussen kan behöv stängas av men troligtvis kommer slussen att behöva stängas av delar av tiden. 16.5 Banverket har enligt uppgift tagit fram länsar som kan förankras och som tål strömmande vatten. Informationen noteras. Projekt Slussen har kontinuerlig kontakt med Projekt Citybanan och fångar därigenom upp information som kan vara av intresse för båda projekten. 17 Flyt Restaurang och Brygga Inkommen fråga/synpunkt vid samrådsmöte 2009-02-02 17.1 När kommer arbetena att påbörjas? 10(11)

Slussen kommer att rivas från 2012 och ledningsomläggningen ska vara klar innan dess. Preliminärt påbörjas arbetet med ledningsomläggningen år 2010. Även om själva nedläggningen bara tar ca 4 månader kommer den totala byggtiden att vara ca 12-16 månader. Flyt kommer att behöva flyttas när ledningarna läggs ner men området kommer att vara påverkat under hela byggtiden. Staden kommer att studera möjligheterna till att styra arbetsordningen och planering av de olika arbetsmomenten. Det är dock inte alltid som det är tekniskt möjligt att utföra vissa moment under vintersäsongen när det är mindre rekreation och rörelse i området. Staden föreslår en separat sittning med Flyt Restaurang och Brygga. 18 Banverket Inkomna frågor/synpunkter vid samrådsmöte 2009-02-02 18.1 Hur påverkas Söder Mälarstrand och trafiken på den? Alla Citybanans transporter kommer att gå längs denna väg, från mars 2009 fram till år 2013. Söder Mälarstrand kommer att påverkas genom att ledningarna i en punkt kommer att korsa vägen. Trafiken kommer dock att vara igång under schakt. Projekt Slussen har kontinuerliga kontakter med Projekt Citybanan. Frågan bevakas därigenom. 18.2 Hur har man tänkt sig tillfartsvägen till arbetsplatsen med tanke på de begränsade höjder som finns vid nuvarande slussen (vattenväg liksom land)? Här bör man ta en kontakt/diskussion med Banverket. Tillfartsvägarna är ej detaljstuderade ännu. Projektet kommer att se över detta i byggplaneringen. Projekt Slussen träffar löpande representanter för Projekt Citybanan för att informera och inhämta kunskaper om respektive projektläge. 18.3 Blir det någon ökad erosion? Ledningsomläggningen i sig medför ingen ökad erosion. Tvärsnittsarean över ledningsbanken kommer inte att öka och därmed inte heller strömningshastigheten. Den planerade ökade avtappningen av Mälaren innebär en risk för ökad erosion. Detta omhändertas dock inom ramen för den prövningen (om- och tillbyggnad av kanalerna vid Slussen för att kunna tappa mer vatten från Mälaren genom Slussen/Söderström, samt ändrad reglering av Mälaren). 11(11)

2009-04-07 TILL LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN PROJEKT SLUSSEN INKOMNA FRÅGOR OCH SYNPUNKTER VIA TELEFON OCH MAIL (EJ DIARIEFÖRDA) OCH STOCKHOLMS STADS BEMÖTANDE Inkomna synpunkter/frågor via mail och telefon 1. Ingemar Sasersson Ingemar framför att frågan avseende popplarna vid Sjöbergsplan och dess parkkaraktär bör belysas i den kommande MKB.n. Ingemar undrar om popplarna måste fällas? Trädrader vid Gamla Stan? Ingemar undrar också om man kan plantera träd på Kornhamnstorg? Datum Bemötande 2009-02-02 Frågorna/synpunkterna noterades. Ingemar upplystes också om att frågorna kommer att tas upp i den kommande samrådsredogörelsen. Ett samrådsunderlag skickas till Ingemar Sasersson, Sävstaholmsvägen 203, 125 71 Älvsjö. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse VV3\Samrådsredogörelse VV3\Bilaga 1\Bilaga 1B_Inkomna frågor + svar (mail+telefon).doc 1(1)