Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar om Deltagande i det politiska och offentliga livet. Tanken med häftet är att skapa större kunskap om vad FN:s konvention betyder i vardagen. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i kraft år 2009. Det innebär att Sverige har åtagit sig att följa konventionen. Konventionen består av 50 artiklar som ställer krav på jämlika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Möjligheter till ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning är en viktig rättighet som lyfts fram i konventionen. Detta faktahäfte är ett exempel på hur man kan bryta ner konventionens artiklar i mindre, mer konkreta beståndsdelar för att lättare kunna arbeta med den. Ansvaret för genomförandet av FN-konventionen ligger på alla nivåer av offentlig verksamhet i Sverige. För att kunna uppfylla rättigheterna i konventionen krävs målinriktat arbete med konventionstexterna. Detta arbete kan ske i olika former och detta är ett exempel. Samtidigt måste man förhålla sig till konventionens uttryck och formuleringar på ett korrekt sätt. Konventionen ska tolkas utifrån sin normala orda- 2016 HSO SKÅNE SID 1
lydelse, sitt syfte och sitt sammanhang. Rättighetsartiklarna ska dessutom tolkas i enlighet med de allmänna principerna i artikel 3: Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande friheten att göra egna val samt enskilda personers oberoende, Icke-diskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan kvinnor och män Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet Alla åtgärder som vidtas för att uppfylla konventionen ska genomsyras av dessa. Detta är inte heller en regelbok, utan ett förslag, ett exempel på hur FN-konventionen kan tolkas i praktiken. Utgångspunkten för faktahäftet är naturligtvis konventionen, men ett visst mått av tolkning har varit nödvändigt för att konkretisera artiklarna. Det är viktigt att notera för den som vill hänvisa till faktahäftet. Läsning och hänvisning till faktahäftet bor ske med rimlig tolkning och sunt förnuft. Trevlig läsning och lycka till i ditt arbete med genomförande av FN-konventionen! Medborgerlig och politisk delaktighet för alla Sverige är en demokrati. Demokrati handlar om människors lika värde, rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. Alla människor ska ha möjlighet att delta i det demokratiska och politiska livet utan diskriminering. Alla medborgare ska också ha möjlighet att påverka den politik som förs i landet och ta ställning i sådana frågor som berör allmänheten. Rösträtten är en förutsättning för denna möjlighet att påverka, när vi går till val väljer vi vilka partier och personer som bäst företräder våra åsikter i riksdag, landsting, kommun och i Europaparlamentet. Medborgerliga och politiska rättigheter på lika villkor som andra De stater som ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska garantera personer med funktionsnedsättning medborgerliga och politiska rättigheter och möjlighet att nyttja dem på lika villkor som andra. Detta innebär att konventionsstaterna ska göra allt de kan för att omedelbart säkerställa att dessa rättigheter finns och kan nyttjas av alla. De medborgerliga och politiska rättigheterna kan omfatta allt från att skicka ett medborgarförslag till kommunfullmäktige till att bli medlem i en idéburen organisation och att kunna ta del av viktig information. Anpassning som möjliggör medborgerligt och politiskt deltagande Konventionsstaterna ska anpassa de miljöer, det material och den information och service som utgör hinder för demokratisk och politisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma och personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i det medborgerliga och politiska livet på lika villkor som andra. Lämna ett medborgarförslag Att lämna ett medborgarförslag till en kommunfullmäktige är ett av de mest konkreta sätten att försöka påverka kommunpolitiken på. Tillvägagångssättet för att lämna ett medborgarförslag bör finnas tydligt beskrivet på kommunens hemsida. Det bör finnas hjälp för att framföra sitt förslag på annat sätt än skriftligt, till exempel muntligen eller med hjälp av tolk. 2016 HSO SKÅNE SID 2
är en grundläggande demokratisk rättighet som varje röstberättigad medborgare ska få möjlighet att utnyttja utan diskriminering eller hinder. Rätt till rösthemlighet Vid röstning har varje individ rätt till rösthemlighet, vilket innebär att man inte behöver berätta för någon hur man röstar. Personer med funktionsnedsättning har på lika villkor som andra rätt till rösthemlighet. Rätt till assistans vid röstning (genom fritt valda ombud) Personer med funktionsnedsättning som har svårt att rösta på egen hand ska få rätt till assistans vid röstning. Personen ska få möjlighet att själv välja ett ombud om denne så önskar, annars ska man få hjälp och tilldelas ett ombud genom sin kommun. Tillgänglig information vid valrörelse Den information som sprids under en valrörelse bör i hög grad vara tillgänglig för alla. Partiprogram och valfrågor utgör mycket viktig information när man ska fatta ett beslut om hur man ska rösta. Denna information ska därför finnas tillgänglig för alla. Besöka ett sammanträde i kommunfullmäktige Demokratiskt och politiskt deltagande omfattar också kommunpolitik. Att ha möjlighet att delta som åhörare när kommunfullmäktige sammanträder är ett exempel på detta. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande forum och här avgörs alla stora och principiella ärenden. Därför bör det som diskuteras och beslutas på kommunfullmäktige vara tillgängligt för alla att ta del av. Rätt att rösta Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att rösta i de allmänna valen till riksdag, landsting och kommun som hålls vart fjärde år och till Europaparlamentet vart femte år. Detta gäller på lika villkor för alla. Rösträtten Tillgänglig vallokal Förutsättningen för att alla ska kunna rösta när det är val är att alla har möjlighet att på egen hand ta sig in i vallokalen samt förflytta sig inne i vallokalen utan hinder. Detta innebär att vallokalen ska vara tillgänglig för alla, både fysiskt och informations- och servicemässigt. Tillgängligt röstkort En av förutsättningarna för att alla ska kunna rösta när det är val är ett tillgängligt röstkort. Ett tillgängligt röstkort bör utformas pedagogiskt så att det är lätt att överblicka och lätt att förstå hur det ska fyllas i. Vid funktionsnedsättning som omöjliggör användning av ett fysiskt, visuellt röstkort ska hjälp finnas att få för att kunna lägga sin röst på annat sätt. 2016 HSO SKÅNE SID 3
Nolltolerans mot diskriminering Det ska alltid råda nolltolerans mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning, även på området demokratisk och politisk tillgänglighet. Upplever man sig ha blivit diskriminerad eller på annat sätt kränkande behandlad bör man i första hand vända sig till ansvarig för den verksamhet det gäller. Om det inte ger resultat kan man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Begreppet på lika villkor som används frekvent i FN-konventionen betyder just att alla ska ha lika möjligheter, utan diskriminerande behandling och diskriminerande bemötande. Tidning, radio och TV Tidningar, radio, TV och andra kommunikationskanaler samlas under begreppet media. Medier och mediekanaler som tillhandahåller och presenterar viktig information av relevans för allmänheten bör göra informationen tillgänglig på lika villkor för alla. Det kan till exempel gälla nyheter, politiska beslut och andra viktiga frågor. Media har också en viktig roll i att påverka opinionen. Sociala medier Sociala medier och liknande kommunikationskanaler möjliggör nätverkande, dialog och informationsinhämtning. Information av relevans för allmänheten bör vara tillgänglig på lika villkor för alla. Till exempel lämnar många organisationer, politiska partier, tidskrifter och debattörer ut viktig information via sociala medier. För att fullt ut kunna delta demokratiskt och politiskt är det därför viktigt att kunna ta del av denna information och göra sin egen röst hörd. Kunna rösta och bli vald I valprocedurer i olika typer av organisationer och politiska partier ska personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kunna rösta och ha möjlighet att bli valda. Detta gäller till exempel möjligheten att väljas in som förtroendevald i kommunfullmäktige eller i riksdagen. Detta bör uppnås genom att säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är ändamålsenliga, tillgängliga samt lätta att förstå och använda. Främja deltagande i skötsel av offentliga angelägenheter FN-konventionen menar att konventionsstaterna aktivt ska främja en miljö där personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i skötseln av offentliga angelägenheter. Offentliga angelägenheter kan sägas vara förhållanden och olika typer av ärenden i samhället som berör allmänheten. Det kan vara sakfrågor som man behöver ta ställning till, viktiga ärenden som måste hanteras eller andra typer av frågor. Personer med funktionsnedsättning ska uppmuntras till deltagande i dessa ärenden och det ska ske utan diskriminering. Ett gott bemötande och en inbjudande attityd är viktiga förutsättningar i sammanhanget, liksom i andra sammanhang. Delta i organisationer, manifestationer och sammanslutningar Demokratiskt och politiskt deltagande är ett brett begrepp som omfattar mycket mer än att gå och rösta i allmänna val när det är valdag. Det handlar också om att kunna bli medlem i en organisation och att kunna göra sin röst hörd i denna. Deltagande i demonstrationer, namninsamlingar och andra opinionsskapande aktiviteter är också viktiga element i det demokratiska och politiska deltagandet. 2016 HSO SKÅNE SID 4
Bli medlem i en idéburen organisation Sverige har en bred folkrörelse av idéburna organisationer och föreningar som verkar inom olika arenor i samhället och bygger på olika idéer och uppfattningar. En idéburen organisation syftar till att främja en idé eller ett värde och ger inga direkta privata ekonomiska vinster. Organisationen gynnar allmän- eller medlemsintresset och är inte en del av stat eller kommun. Genom att ansluta sig till en idéburen organisation eller förening som driver vissa frågor blir individen en del av en gemenskap där medlemmarna delar uppfattning i olika intressefrågor. De idéburna organisationerna är beroende av sina medlemmar när det gäller möjligheter till påverkan. Ju fler medlemmar en organisation har, desto mer relevant blir organisationen i det större sammanhanget. Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra ha möjlighet att bli medlemmar i idéburna organisationer. Delta i demonstrationer Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra ha möjlighet att delta i demonstrationer. Att delta i en demonstration är ett sätt att ta ställning i en fråga, delge berörda parter sin åsikt och påverka politiskt och demokratiskt. Allas lika möjligheter till deltagande i demonstrationer är en viktig demokratisk och politisk rättighet. Delta i namninsamlingar Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra ha möjlighet att delta i namninsamlingar. Att delta i en namninsamling är ett sätt att ta ställning i en fråga och att delge berörda parter sin åsikt. På så sätt är möjligheten att kunna delta i en namninsamling en viktig del i det demokratiska och politiska deltagandet. Möjlighet att göra sin röst hörd och bli lyssnad på i en idéburen organisation För att medlemskapet i en idéburen organisation ska fylla en funktion fullt ut är det grundläggande att alla medlemmar kan göra sig hörda och bli lyssnade på. Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra få möjlighet att göra sin röst hörd eller på annat sätt få möjlighet att kommunicera sina åsikter och synpunkter. De ska bli lyssnade på och respekterade på lika villkor som andra i organisationen. Medlemskap i funktionshinderorganisationer Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att engagera sig och bli medlemmar i organisationer som drivs av personer med funktionsnedsättning och företräder just denna grupp. Bildandet av funktionshinderorganisationer som både drivs av och företräder personer med funktionsnedsättning ska främjas, detta är viktigt för funktionshinderorganisationernas relevans på den samhällspolitiska arenan och långsiktiga överlevnad. 2016 HSO SKÅNE SID 5
Egna anteckningar 2016 HSO SKÅNE SID 6
2016 HSO SKÅNE SID 7
Redskapsboden Redskapsboden är ett treårigt projekt som drivs av HSO Skåne med finansiering från Arvsfonden. Syftet är att göra FN-konventionen mer konkret, lättare att förstå och enklare att använda i praktiken. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i kraft år 2009. Sverige har därmed åtagit sig följa konventionen, men det återstår mycket att förbättra innan vi når målet ett samhälle för alla. HSO Skåne anser att FN:s konvention borde bli svensk lag för att ytterligare stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. En viktig del av Redskapsboden är webbtestet konventionskollen där du kan testa om nio olika vardagsmiljöer lever upp till konventionen www.konventionskollen.se HSO Skåne Östra Varvsgatan 23 211 73 MALMÖ www.hsoskane.se 2016 HSO SKÅNE SID 8