1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1 Euroforum-byggnaden Kontor 1174 Rue Alcide de Gasperi L-2920 Luxemburg Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa Sammanfattning: Öppenhet inom den offentliga förvaltningen är av stor betydelse för att befästa demokratin. Utvecklingen på informationsområdet bör inriktas på att komplettera en sådan öppenhet. Avgifter som tas ut för viss information kan för vissa fall tänkas utgöra ett hinder för medborgare och företagare att ta del av informationen eftersom man anser sig inte ha råd att betala för den. Inom EU bör som ett första steg viktiga områden identifieras där rådande prissättning kan anses utgöra ett sådant hinder. Datoriseringen av den offentliga förvaltningen bör medföra nya och längre gående åtaganden för det allmänna. Av den grundläggande offentliga information som finns har rättsinformationen en särställning eftersom lagstiftningen är en förutsättning för ett ordnat och organiserat samhällsliv. Sådan information bör alltid tillhandahållas utan avgift. För medborgarna i de länder som är med i EU är det lika centralt med en god tillgång till EG:s rättsakter som till nationella rättsregler. Det är därför angeläget att även den gemenskapsrättsliga lagstiftningen tillhandahålls i elektronisk form på ett så bra och genomtänkt sätt som möjligt. Också denna information bör tillhandahållas gratis. Det organ som ansvarar för spridningen av EG-rätten i elektronisk form bör så snart som möjligt ges i uppdrag att ta fram en plan för hur en sådan spridning kan åstadkommas. Offentlighetsprincipen Under de senaste fem - tio åren har medvetenheten om och behovet av öppenhet och transparens i den offentliga förvaltningen ökat. Detta har bl.a. kommit till uttryck i artikel A andra stycket i EU-fördraget och artikel 255 i EG-fördraget. Närmare principer och gränser för Postadress Telefon växel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 STOCKHOLM 08-405 10 00 X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE Besöksadress Telefax Telex Rosenbad 4 08-20 27 34 178 20 PREMIER S
handlingsoffentligheten i Europaparlamentet, rådet och kommissionen skall nu utarbetas. Det är en utveckling som vi välkomnar och stödjer. Det är naturligt för oss eftersom öppenhet och insyn är hörnstenar i vårt land. Offentlighetsprincipen spelar en särskild roll i informationssamhället. Den ger en demokratisk dimension åt samhällslivet och innefattar att enskilda medborgare och journalister uppmuntras att ta aktiv del i den allmänna debatten och att medverka i den demokratiska beslutsprocessen. Den möjliggör också kontroll av myndigheternas verksamhet, vilket bidrar till allmänhetens förtroende för dem och deras beslutsprocesser. Öppenhet bidrar vidare till att göra administrationen effektivare. Eftersom offentlighetsprincipen är av särskild betydelse för att befästa demokratin är det av största vikt att utvecklingen på informationsområdet inriktas på att komplettera denna princip. Den individuella rätten att ta del av allmänna handlingar får inte förväxlas med den också mycket viktiga spridning av information som är en service till allmänheten. Det förefaller snarare vara en sådan spridning av information från den offentliga sektorn som grönboken handlar om än om informationsspridning som grundar sig på offentlighetsprincipen. 2 Allmänt om utvecklingen inom IT-området Under de senaste åren har informationsspridningen från offentliga databaser ökat mycket snabbt. Denna spridning sker bl.a. genom webben. På detta sätt blir olika typer av information enkla att komma åt för stora grupper både inom och utom den offentliga förvaltningen. Att göra grundläggande information från den offentliga sektorn tillgänglig på detta sätt är betydelsefullt i flera avseenden. Dels utgör det ett led i den öppenhet som bör prägla den offentliga förvaltningen, dels kan det bidra till att åstadkomma en effektiv förvaltning och ett effektivt näringsliv genom att det går lättare och snabbare att få tillgång till den information som behövs. I januari 1995 tillsatte den svenska regeringen IT-kommissionen, som skall ge regeringen råd i övergripande och strategiska frågor inom informationsteknikens område. I propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125), den s.k. IT-propositionen, har regeringen lämnat förslag till mål för en övergripande IT-strategi. Regeringen vill prioritera tre statliga områden rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla ITanvändningen. Som en utgångspunkt bör varje medlemsland självt mot bakgrund av sina förutsättningar ta ställning till vilka områden som det är mest angeläget att satsa på. För viss information kan det dock finnas ett behov av en större samsyn för att underlätta för medborgare och företag att delta på lika villkor inom unionen.
3 Hur påverkas det allmännas ansvar av den nya tekniken? Utvecklingen av informationstekniken kan förmodas innebära att praktiskt taget all offentlig information snart kommer att vara elektroniskt producerad, lagrad och distribuerad. Särkostnaderna för att ta fram och leverera information ur myndigheternas informationssystem blir i det läget förhållandevis små. De stora kostnaderna har i stället uppkommit i tidigare faser. Datoriseringen av den offentliga förvaltningen har i Sverige liksom i övriga länder inom EU pågått under många år. Utvecklade system för att samla in och sprida information i elektronisk form finns redan i stor utsträckning. Det är naturligt att denna utveckling medför nya åtaganden för det allmänna. Ju mer information i samhället som inhämtas och förmedlas på elektronisk väg, desto större bör statens ansvar bli för en effektiv och utvecklad elektronisk informationsförsörjning. I Sverige har en särskild arbetsgrupp fått i uppdrag att undersöka vilken information som kan anses så grundläggande att allmänheten bör ges tillgång till den. Att rättsinformation hör till denna kategori har redan klarlagts (se nedan). Det bör vara en sak för varje medlemsland att ta ställning till dessa frågor. Någon harmonisering inom unionen kan därför inte anses nödvändig. Däremot är det självfallet av största vikt att det inom ramen för det arbete som pågår inom EU blir möjligt för medlemsländerna att regelbundet utbyta tankar och erfarenheter på området. Ett viktigt forum för detta är rådsarbetsgruppen Working Party on Legal Data Processing. Det kan vid sidan av sådana kontakter finnas behov av möten, seminarier etc. där särskilda frågor kan sättas i fokus och diskuteras. Prissättning Enligt ett förslag från regeringen 1998, och som antagits av riksdagen, skall en grundläggande princip för prissättning av offentlig information vara att de eventuella avgifter som tas ut skall baseras på täckning av distributionskostnaderna. Principen kan dock frångås om regeringen eller riksdagen anser att det finns särskilda skäl. Ett sådant exempel är som förklaras nedan grundläggande rättsinformation som alltid bör tillhandahållas utan avgift. Avgifter som tas ut för viss information kan för vissa fall tänkas utgöra ett hinder för medborgare och företagare att ta del av informationen eftersom man anser sig inte ha råd att betala för den. Det kan därför finnas ett behov av att man inom EU i ett första steg identifierar viktiga områden där prissättningen kan utgöra ett sådant hinder. I ett andra steg kan det finnas behov av att göra insatser för att få en bättre samsyn mellan medlemsländerna. Särskilt om rättsinformation
4 Av den grundläggande offentliga information som finns har rättsinformationen i många avseenden en särställning. Lagstiftningen är en förutsättning för ett ordnat och organiserat samhällsliv. Den reglerar det offentligas verksamhet och förhållandet mellan det offentliga och det enskilda samt förhållandet mellan enskilda inbördes. Dessutom bygger rättsordningen i Sverige, och såvitt bekant i övriga medlemsländer, bl.a. på principen att medborgarna känner till lagar och andra föreskrifter som har kungjorts officiellt. Det är därför särskilt viktigt att denna typ av information från det allmänna sprids på ett så bra sätt som möjligt. Sådan information bör tillhandahållas utan avgift. Den svenska regeringen har nyligen beslutat att det skall inrättas ett nytt offentligt rättsinformationssystem. Detta styrs av en särskild förordning, rättsinformationsförordningen (1999:175). Systemet skall vara heltäckande och innehålla i princip alla grundläggande offentliga rättskällor, bl.a. alla gällande föreskrifter från riksdagen, regeringen och de omkring 100 centrala och regionala myndigheter under regeringen som har rätt att meddela föreskrifter. Det skall också finnas uppgifter om rättspraxis och visst internationellt material. Den myndighet som producerar information som skall ingå i systemet är ansvarig för att myndighetens information görs tillgänglig och sprids. Det är alltså ett decentraliserat system. Allt material skall dock med teknikens hjälp vara sökbart via en gemensam ingångssida. Det skall också finnas väl utbyggda länkar mellan de olika rättskällor som ingår i den mån de har anknytning till varandra. Utgångspunkten är att all information skall vara tillgänglig utan avgift. Det nya systemet kommer att tas i drift den 1 juli 2000. För att den information som ingår i ett system som detta skall kunna förstås på ett riktigt sätt kan de grundläggande texterna behöva kompletteras med information om innehållet (information om informationen, metadata). Till en ny lag skulle det exempelvis kunna fogas ett kortfattat faktablad som redogör för det övergripande innehållet och syftet med lagen. System som på ett enkelt och överskådligt sätt innehåller information om grundläggande rättskällor bör kunna utgöra ett värdefullt redskap både för allmänheten och den offentliga förvaltningen. Den största vinsten är kanske den demokratiska, att var och en ges en verklig möjlighet att på ett enkelt sätt få kunskap om vad lagar, förordningar och andra grundläggande rättskällor innehåller. Sådana system bör också kunna bidra till att överbrygga den förtroendeklyfta som dessvärre ibland finns mellan statsförvaltningen och allmänheten genom att de bidrar till en bättre kunskap hos allmänheten om förvaltningen och det politiska systemet. Rättsinformation och EG-rätt
För medborgarna i de länder som är med i Europeiska unionen är det lika centralt med en god tillgång till EG:s rättsakter som till nationella rättsregler. Av samma skäl som angetts ovan är det därför angeläget att även den gemenskapsrättsliga lagstiftningen tillhandahålls i elektronisk form på ett så bra och genomtänkt sätt som möjligt. Också denna information bör tillhandahållas gratis. Kravet på tillgänglighet omfattar all beslutad lagstiftning som fortfarande är i kraft. Ett system där ny lagstiftning är tillgänglig endast under en viss begränsad tid är alltså inte tillräckligt. Det organ som ansvarar för spridningen av EG-rätten i elektronisk form bör så snart som möjligt ges i uppdrag att ta fram en plan för hur en sådan spridning kan åstadkommas. 5