Översikt över kommunikationssektorn 1/2015
Kommunikationsverket 2015 Kommunikationsverket ska anges som källa när uppgifter lånas. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 2
Innehåll Förord... 5 1 Kundkontakter till Kommunikationsverket... 7 2 Dataöverförings- och telefonitjänster... 9 2.1 Minskad användning av telefonitjänster... 9 2.2 Kraftig ökning i användningen av dataöverföringstjänster i mobilnät... 11 2.3 Antalet fasta bredbandsabonnemang var oförändrat... 13 2.4 Inga större förändringar skedde i teleföretagens marknadsandelar... 14 2.5 Bredband 2015-projektet har förbättrat tillgången till snabba bredband... 16 3 Domännamn... 18 3.1 Antalet fi-domännamn ökar i jämn takt... 18 3.2 Förändringar planeras i den internationella förvaltningen av domännamn... 18 4 Användning av frekvenser... 19 4.1 Användning av frekvenser... 19 4.2 Radiotillstånd ansöktes aktivt... 21 4.3 Övervakning av användningen av frekvenser och marknaden för radioutrustningar... 21 5 Televisionstjänster... 23 5.1 Sätten att titta på tv blir mångsidigare... 23 5.2 Betydande ändringar i tv-sändningar de närmaste åren... 25 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 3
6 Posttjänster... 28 6.1 Postens samhällsomfattande tjänster genomfördes i enlighet med postlagen.. 28 6.2 Antalet SmartPost-automater har ökat kraftigt de senaste åren... 28 6.3 Problem i postgången... 29 7 Informationssäkerhet och kommunikationsnätens funktion... 30 7.1 Förändringar i de upptäckta typerna av skadliga program... 30 7.2 Antalet felsituationer i kommunikationsnät mindre än tidigare... 30 7.3 Samarbetet spelar en nyckelroll i utvecklingen av cybersäkerheten... 31 8 Figurer... 32 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 4
Förord Den sektor som Kommunikationsverket representerar är aktiv och stadd i kontinuerlig förändring. Införandet av nya kommunikationstekniker, tjänster och appar avspeglas på sektorn omedelbart. Denna bild stärks också av vår första översikt över kommunikationssektorn 2015. Den innehåller en sammanfattning av de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in om elektroniska kommunikationstjänster och -nät, frekvenser och informationssäkerhet och posttjänster. Kommunikationsverket får årligen tusentals kundkontakter. Trots att Kommunikationsverket har utvecklat sina elektroniska tjänster för ärendehantering de senaste åren, är kundservicen och rådgivningen fortfarande viktiga i verkets verksamhet. Största delen av kontakterna i fjol handlade om fidomännamn. År 2014 fick allt fler hushåll tillgång till ett snabbt bredband. I slutet av 2014 hade cirka 81 procent av de finländska hushållen tillgång till ett fast bredbandsabonnemang med en hastighet på minst 30 Mbit/sek. En klar trend på kommunikationsmarknaden är fortfarande att antalet samtal och sms som förmedlas i mobilnätet minskar. Däremot har volymen av överförda mobildata ökat betydligt de senaste åren. En orsak till förändringen är förmodligen att smarttelefoner samt tjänster som används via dataabonnemang har blivit allmännare. Användningen av olika snabbmeddelandeappar och sociala medier har blivit allmännare, vilket också har bidragit till den snabba minskningen i antalet sms. Under 2014 ökade också antalet personer som tittade på tv via smarta enheter. Däremot tittar största delen fortfarande på tv via en konventionell tv-mottagare. En av de mest betydande förändringarna i användningen av frekvenser i fjol var att frekvensområdet 800 MHz som har använts i tv-verksamheten överfördes till det mobila bredbandet. Genom frekvensområdet kan operatörerna nu bygga snabba LTE-nät på 800 MHz och det finns tilläggskapacitet för dataöverföring i mobilnätet. För konsumenterna syns detta som allt snabbare och mer omfattande mobila bredbandsförbindelser. Kommunikationsverket följde också aktivt med hur operatörerna avhjälpte problem i tv-mottagningen när näten infördes. Under året åtgärdade operatörerna över 6 000 störningar i tv-mottagningen. Antalet störningar på grund av LTE-nät var emellertid relativt litet i förhållande till täckningsområdet för 4G-nätet. Som en del av den tekniska övervakningen utredde och åtgärdade Kommunikationsverket sammanlagt 149 radiostörningar som hade anmälts till verket. Anmälningarna gällde bland annat störningar i tvmottagningen och mobilnäten. Merparten av störningarna i mobilnäten förorsakades av förstärkarna till hushållens tv-antenner. I flera fall avslöjades det att orsaken till problemen i tv-mottagningen var en annan än en extern radiostörning. Under de närmaste åren kommer man att göra betydande ändringar i sändningsnätet för markbunden-tv som berör hela landet och samtidigt kommer man att övergå till en ny DVB-T2-sändningsteknik i större utsträckning. Från och med början av 2017 överförs en del av de sändningsfrekvenser som numera används i tv-verksamheten till det mobila bredbandet, vilket kräver omorganisering av frekvenser. Frekvensändringarna i det markbundna nätet berör cirka hälften av alla finländska hushåll. Den nya sändningstekniken möjliggör HDsändningar för tv-tittarna, men kräver att tv-mottagarna ska vara utrustade med mottagare av T2-typ. Ytterligare information finns på www.hdtvopas.fi. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 5
När det gäller cybersäkerhet var ett skadligt program av laddartyp den vanligaste rapporterade observationen om skadliga program i fjol. Det är ett program som kan ladda ned även andra skadliga program i en smittad dator för att stjäla till exempel användarens data. Utöver laddarprogrammen var skadliga program av typen datatjuv iögonenfallande i statistiken. De stjäl användarens data, särskilt användarnamn och lösenord. Med hjälp av stulna lösenord kan angriparna agera med offrets identitet. Detta är särskilt allvarligt om angriparna stjäl lösenordet för webbanken eller ett e- postkonto. Totalt sett var tillgängligheten till kommunikationsnäten och -tjänsterna 2014 dock bra och antalet störningar med omfattande inverkan var mindre än året innan. I stället för en traditionell årsöversikt publicerar Kommunikationsverket under 2015 flera översikter över kommunikationssektorn som beskriver utvecklingen i verkets omvärld. Frågor som gäller till exempel informationssäkerheten och hur väl kommunikationsnäten fungerar behandlas mer ingående i Cybersäkerhetscentrets årsöversikt 1. Syftet med flera separata översikter är att sammanställa den viktigaste informationen om kommunikationssektorn i så realtid som möjligt i en enda publikation och att på så sätt erbjuda läsarna aktuella analyser av utvecklingen på kommunikationsmarknaden. Översikterna är baserade på de bransch- och tillsynsuppgifter som Kommunikationsverket regelbundet samlar in. Jag önskar läsarna givande lässtunder tillsammans med Kommunikationsverkets översikt över kommunikationssektorn! Helsingfors den 18 mars 2015 Jarno Ilme Direktör Frekvensförvaltning Kommunikationsverket Nästa publikation ges ut sommaren 2015 och den innehåller bland annat information om teleföretagens inkomster och investeringar samt internationella statistiska jämförelser. 1 Cybersäkerhetscentrets årsöversikt 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 6
1 Kundkontakter till Kommunikationsverket Kommunikationsverket får årligen tiotusentals kundkontakter som ger en synpunkt på verkets sektor. Kontakterna handlar främst om hur man skaffar sig Kommunikationsverkets tjänster, såsom domännamn, telenätets nummer, tillstånd eller intyg. Därutöver får Kommunikationsverket kontakter av användare av kommunikationstjänster, som vänder sig till verket av förståeliga skäl särskilt i problemsituationer. År 2014 tog Kommunikationsverket emot sammanlagt 58 520 kundkontakter. Över hälften av dessa, cirka 30 000 kontakter, handlade om fi-domännamn. Antalet kontakter som gällde kommunikationstjänster var över 3 500. Dessa kontakter handlade om bland annat hur väl telefon- och bredbandsförbindelser fungerar samt posttjänster, internettjänster, integritetsskydd och behandling av personuppgifter. Antalet kontakter som gällde informationssäkerheten hade ökat jämfört med 2013 och uppgick till närmare 5 000 år 2014. Antalet kontakter som gällde radiofrekvenser uppgick till närmare 8 000. Dessa kontakter handlade främst om störningar i tv- och radiosändningar, radiotillstånd och behörighetsexamina. Trots att tv-avgiften avskaffades i slutet av 2012, kontaktades Kommunikationsverket sammanlagt cirka 12 000 gånger i ärenden som gällde tv-avgiften under 2014. Största delen av kontakterna handlade om indrivning av obetalda tv-avgifter och återbetalning av avgifter som betalats till ett för högt belopp. Dessa avskaffades den 1 januari 2015. I fråga om bredbandstjänster var orsaken till kundkontakter 2014 upprepade gånger de regionala skillnaderna i tillgången till och prissättningen av bredbandsabonnemang. Antalet kontakter som gäller hur väl och snabbt ett mobilt eller ett fast bredband fungerar är stort varje år. Efter att abonnemang som genomförts med optisk fiber blivit allmännare, har antalet frågor gällande optisk fiber också ökat. Särskilt försenade eller inställda leveranser av abonnemang av optisk fiber leder till kontakter. När det gäller telefonitjänster har särskilt mobiltelefonens täckning varit ett populärt ämne i kundkontakterna från år till år. Nedläggningen av det fasta nätet och tillgången till fasta telefon- och bredbandsabonnemang medför fortfarande en del förfrågningar. Figur 1 Kundkontakter till Kommunikationsverket 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 7
I fråga om tv och radio gäller en betydande del av kontakterna störningar i sändningar och problem i mottagningen. Ett nytt ämne de senaste åren har varit störningarna till följd av byggande av vindkraftverk och 4Gnätet, och antalet kundkontakter om dem ökar betydligt hela tiden. I och med att HDkanalerna har blivit vanligare medför deras sebarhet allt fler kundförfrågningar. Beslut om sponsring av tv-program väckte också frågor på samma sätt som året innan. Intresset för sponsring riktar sig bland annat mot Kommunikationsverkets beslut om Tangomarknaden och de sponsrade travsändningarna som sänts av Yle samt beslutet om lottodragning året innan. År 2014 handlade kundkontakterna om posttjänster främst störningar i postutdelningen och förkomna postförsändelser. Kommunikationsverket fick särskilt många kontakter om postutdelningen till följd av Itellas uppsägningar inom postutdelningen våren 2014. Nedläggningen av postanstalter har också avspeglats i kundkontakterna till Kommunikationsverket. Kommunikationsverket kontaktas av konsumenter även i ärenden som inte omfattas av Kommunikationsverkets tillsynsbehörighet. Dessa kontakter statistikförs med tanke på uppföljningen av kommunikationssektorn. Under 2014 tog kunderna i sina kontakter upp frågor gällande teleföretagens kundservice och marknadsföring. Kommunikationsverket kontaktades i fråga om långa kötider till kundservice och om tilläggsavgifter som tas ut för telefon- eller bredbandsräkningar i pappersform. Frågorna gällde också vilka abonnemang operatörerna kan sälja och marknadsföra som 4G-abonnemang. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 8
2 Dataöverförings- och telefonitjänster Utifrån statistik är användningen av kommunikationstjänsterna stadd i förändring i och med att de konventionella samtals- och meddelandetjänsterna används i allt mindre omfattning. Smarttelefoner och abonnemang med obegränsad dataöverföring har samtidigt blivit vardag, och därigenom ökar volymen av överförda mobildata explosionsartat. 2.1 Minskad användning av telefonitjänster År 2014 började det totala antalet mobilabonnemang öka något. I slutet av 2014 fanns det cirka 9,4 miljoner abonnemang, cirka 110 000 fler än 2013. Det totala antalet inkluderar alla abonnemang i mobilnät, däribland dataabonnemang som enbart använder dataöverföringstjänster och inte alls samtals- eller meddelandetjänster. Sådana abonnemang skaffas exempelvis för surfplattor. Hushållskunderna och företagskunderna innehade cirka 74 procent respektive cirka 26 procent av mobilabonnemangen. I slutet av 2014 använde ungefär 81 procent av mobilabonnemangen samtals- och sms-tjänster. Trots att det totala antalet mobilabonnemang ökade något, minskade antalet samtalsminuter i mobilnätet för andra året i rad. Minskningen var knappa 3 procent jämfört med 2013. Antalet uppringda samtal minskade med hela 7 procent. Den genomsnittliga längden på samtal i mobilnätet steg från cirka 3,3 minuter till 3,5 minuter. Det verkar som om i synnerhet antalet kortvariga samtal i mobilnätet har minskat. År 2013 var det första året då antalet skickade sms minskade i Finland. Minskningen var cirka 10 procent jämfört med 2012. År 2014 minskade antalet sms ytterligare: minskningen var upp till cirka 15 procent jämfört med året innan. Trots det var antalet skickade sms i Finland över 3 miljarder 2014. Antalet mms ökade däremot med 20 procent 2014 jämfört med året innan, trots att det totala antalet fortfarande är väldigt litet i förhållande till sms. Figur 2 Mobilabonnemang 2006 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 9
Figur 3 Samtal och meddelanden i mobilnät 2007 2014 Fasta telefonabonnemang blir allt mer sällsynta Antalet telefonabonnemang i fasta nät var cirka 640 000 i slutet av 2014, cirka 15 procent mindre än 2013. Ungefär 52 procent av dessa var företagsabonnemang, som sålunda utgör en klart större andel i fasta nät än de utgör i mobilnät. Antalet fasta telefonabonnemang har minskat i jämn takt under lång tid. Jämfört med 2007 är minskningen cirka 1,1 miljoner abonnemang. En del av teleföretagen har upphört med försäljningen av nya fasta telefonabonnemang. Antalet samtalsminuter i fasta telenät minskade med cirka 17 procent och antalet samtal med cirka 18 procent jämfört med 2013. Den genomsnittliga längden på samtal i det fasta nätet var fortfarande omkring 3,1 minuter. En liten del av mobilabonnemangen är kommersialiserade på ett sätt som påminner om fasta telefonabonnemang. De har ett telefonnummer för det fasta nätet och eventuellt liknande prissättning och tjänster som i fasta abonnemang. I slutet av 2014 fanns det ungefär 115 000 sådana abonnemang i mobilnät. Telefonabonnemang och användningsvolymer i det fasta nätet 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antalen samtal i det fasta nätet (miljoner st) 1 048 867 692 580 484 414 364 298 Samtalsminuter i det fasta nätet (miljoner min) 4 025 3 040 2 321 1 866 1 532 1 259 1 130 935 Telefonabonnemang i det fasta nätet (tusen st) 1 740 1 650 1 430 1 250 1 080 890 750 640 Figur 4 Abonnemang och samtal i fasta nät 2007 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 10
Ny teknik förändrar användningen av telefonitjänster Under 2014 var antalet samtalsminuter i Finland i snitt 8,2 minuter per dag, om man beaktar samtalen i både fasta och mobila nät. Finländarna sände i snitt 1,6 sms och 0,04 mms per dag. Smarttelefoner samt tjänster som används via dataabonnemang har blivit allmännare, vilket förmodligen bidragit i synnerhet till minskad användning av meddelandetjänster i mobilnät. Användningen av olika snabbmeddelandeappar och de sociala mediernas popularitet, särskilt bland den yngre befolkningen, har troligen bidragit till den snabba minskningen i antalet sms. Det exceptionella är att mms-volymen har ökat, men en tänkbar förklaring är den allt smidigare fotograferingen och bilddelningen via smarttelefoner. Mobiltjänsterna uppvisar också en utveckling som avviker från det tidigare. Den tidigare trenden var att allt fler samtal ringdes i mobilnätet i stället för i det fasta nätet, men de senaste åren har antalet mobilsamtal också minskat något. En del av de totala samtalsminuterna har eventuellt ersatts med tjänster som tillhandahålls via internet. 2.2 Kraftig ökning i användningen av dataöverföringstjänster i mobilnät I allt fler mobilabonnemang ingår obegränsad dataöverföring I slutet av 2014 användes dataöverföringstjänster mot månadsavgift med cirka 7,0 miljoner mobilabonnemang. Därutöver användes dataöverföringstjänster som faktureras på andra grunder med cirka 490 000 abonnemang 2. Antalet månadsdebiterade dataabonnemang ökade med cirka 15 procent jämfört med 2013, medan antalet dataabonnemang som faktureras på andra grunder minskade med cirka 12 procent. År 2013 ökade antalet månadsdebiterade dataabonnemang med upp till en tredjedel jämfört med 2012, vilket innebär att ökningstakten avtog under 2014. Under 2013 inkluderade en del av operatörerna ett månadsdebiterat datapaket i alla mobilabonnemang, vilket förklarade den snabba ökningen i antalet dataabonnemang. Tendensen till kommersialisering av abonnemang är att nästan alla mobilabonnemang nu inkluderar någon form av datatjänst. I slutet av 2014 hade cirka 75 procent av alla mobilabonnemang ett månadsdebiterat dataöverföringsavtal. Dataabonnemang med månadsavgift kan indelas i obegränsade och begränsade abonnemang. I obegränsade abonnemang har dataöverföringen ingen på förhand fastställd användningsgräns, i motsats till begränsade abonnemang där användningen av den aktuella tjänsten, efter att användningsgränsen överskridits, kan bli långsammare eller avgiftsbelagd, beroende på avtal. Av de månadsdebiterade dataabonnemangen var cirka 59 procent obegränsade och 41 procent begränsade i slutet av 2014. Antalet obegränsade abonnemang ökade med cirka 22 procent och antalet begränsade abonnemang med cirka 5 procent jämfört med året innan. På så sätt ökade antalet obegränsade abonnemang betydligt snabbare än antalet begränsade abonnemang. Cirka 71 procent av hushållskundernas abonnemang var obegränsade, medan cirka 79 procent av företagskundernas abonnemang var begränsade. En allt snabbare dataöverföring bidrog till ökade mobildata I slutet av 2014 hade omkring 54 procent av dataabonnemangen med månadsavgift en nominell överföringshastighet på 10 30 Mbit/sek. Cirka 28 procent av abonnemangen hade en överföringshastighet på under 2 Mbit/sek. Enbart 4 procent av abonnemangen hade en överföringshastighet på över 100 Mbit/sek. 2 Andra faktureringsgrunder är till exempel debitering enligt överförd datavolym. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 11
Figur 5 Mobilabonnemang enligt dataöverföringsavtal 2011 2014. Volymen av överförda mobildata har ökat rentav explosionsartat de senaste åren. Under 2014 uppgick volymen till cirka 325 000 terabyte 3, vilket innebär en ökning på 82 procent jämfört med året innan. Jämfört med 2007 är volymen 620 gånger större. Under 2014 överförde finländarna i snitt 163 megabyte mobildata per dag och person, jämfört med 90 megabyte 2013. Den snabba tillväxten i de mobila dataöverföringstjänsterna de senaste åren kan bland annat förklaras med att tillgången och kvaliteten på tjänsterna har förbättrats. Särskilt LTE-näten möjliggör snabbare mobila dataöverföringstjänster än sådana som bygger på tidigare framtagna nättekniker. De riksomfattande mobiloperatörernas LTEnät täcker redan nu största delen av befolkningen. En orsak till den ökade användningen av dataöverföringstjänsterna är dessutom att smarttelefoner och surfplattor samt appar som laddas ned i dem har vidareutvecklats och blivit allmännare. Figur 6 Utveckling för överförda mobildata 2007 2014 3 Siffran inkluderar både sända och mottagna mobildata. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 12
Antalet mobilabonnemang som enbart används för dataöverföring ökar En del av mobilabonnemangen används till exempel i surfplattor och bärbara datorer enbart för dataöverföring och inte alls för samtals- eller sms-tjänster. I slutet av 2014 uppgick sådana så kallade dedikerade dataabonnemang till cirka 1,8 miljoner stycken, vilket var 19 procent av alla mobilabonnemang. Mobila nät används inte enbart vid kommunikationen mellan människor utan även för att skapa en nätförbindelse mellan olika utrustningar, maskiner och system samt för dataöverföring. Sådana enhetsabonnemang kallas för M2M-abonnemang (Machine to Machine) och de kan användas till exempel vid fjärravläsning av elmätare, fjärrstyrning av fordon eller processövervakning inom industrin. I slutet av 2014 uppgick antalet M2M-abonnemang i Finland till cirka 990 000 4. Antalet förväntas öka i framtiden i och med utvecklingen av M2M-tekniker. 2.3 Antalet fasta bredbandsabonnemang var oförändrat I slutet av 2014 fanns det cirka 1,8 miljoner fasta bredbandsabonnemang, vilket var cirka 2 procent mer än 2013. Antalet abonnemang har varit relativt stabilt de senaste åren. Antalet abonnemang ökade kraftigt fram till 2008, då de började minska och gjorde det fram till första halvåret 2010. Därefter har antalet ökat något igen. Sannolikt kommer det inte att ske några större förändringar i antalet bredbandsabonnemang i fasta nät inom den närmaste framtiden. De mest betydande förändringarna väntas ske i abonnemangens teknik och hastighet. Bland teknikalternativen för fasta nät ökade Ethernet och kabelmodem mest genom cirka 54 000 nya Ethernetabonnemang och cirka 36 000 nya kabelmodemabonnemang under 2014. Investeringarna i fiberoptiska nät syns som tillväxt i så kallade FTTHuppkopplingar (Fiber to the Home, fiberoptisk abonnentförbindelse till hemmet) och andra abonnemang där fibernät utnyttjas, till exempel Ethernetabonnemang. Antalet abonnemang med dessa tekniker kommer sannolikt att öka även i framtiden. Trots att andelen DSL-abonnemang (Digital Subscriber Line, bredband via telenätets metalledningar) minskar, utnyttjades fortfarande DSL-teknik för cirka 55 procent av bredbandsabonnemangen i fasta nät i slutet av 2014. Av alla abonnemang utgjorde kabelmodemabonnemangen cirka 22 procent och Ethernetabonnemangen cirka 18 procent. Tusen abonnemang 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 xdsl 1 271 1 231 1 186 1 113 1 125 1 079 1 028 963 Ethernet 166 217 269 324 Fastighets- och husbolagsabonnemang 114 135 107 158 6 13 13 14 Kabelmodem 210 215 223 241 296 326 355 391 Trådlöst bredband 15 26 32 27 17 11 5 3 FTTH 13 20 26 41 50 61 Övrig 8 10 6 1 2 1 1 3 *I antalet fastigheter och bostadsbolag ingår bland annat Ethernetabonnemang till och med 2010. Figur7 Fasta bredbandsabonnemang enligt teknik 2007 2014 4 M2M-abonnemang ingår inte i det totala antalet mobilabonnemang, utan detta inkluderar endast hushållens och företagens abonnemang. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 13
Slutanvändarna har övergått till allt snabbbare bredbandsabonnemang i fasta nät. I slutet av 2014 hade cirka 73 procent av abonnemangen en hastighet på minst 10 megabyte. Cirka 20 procent av abonnemangen hade en hastighet på minst 100 megabyte. Långsammare abonnemang, under 2 Mbit/sek, utgjorde endast cirka 3 procent av alla abonnemang. 2.4 Inga större förändringar skedde i teleföretagens marknadsandelar När man tittar på marknadsandelarna utgående från antalet mobilabonnemang finns det skäl att utgå från det totala antalet mobilabonnemang, eftersom ett och samma abonnemang ofta används för både telefoni- och dataöverföringstjänster. De tre största aktörerna i mobilnäten är mobiloperatörerna Elisa Abp, TeliaSonera Oyj och DNA Ab. Tillsammans stod de för 99 procent av abonnemangsmarknaden i slutet av 2014. Elisas marknadsandel var 40 procent, TeliaSoneras 35 procent och DNA:s 24 procent. År 2014 skedde inga förändringar i marknadsandelarna jämfört med 2013. Sett över längre tid har Elisas och ännu mera tydligt DNA:s marknadsandelar ökat medan TeliaSoneras marknadsandel har minskat. Sammantaget är den snabba ökningen i antalet abonnemang dock relativt jämnt fördelad mellan marknadsaktörerna. I fasta nät tillhandahålls bredbands- och telefonitjänster oftast som separata abonnemang. Dessa abonnemangsvolymer har utvecklats på mycket olika sätt. Antalet telefonabonnemang har minskat kraftigt medan antalet fasta bredbandsabonnemang har varit relativt stabilt. Därför finns det anledning att granska marknadsandelarna i fasta nät per tjänst. På den finländska marknaden för telefonioch bredbandstjänster i fasta nät finns det ett relativt stort antal företag. I beräkningen av marknadsandelar beaktas abonnemangsvolymen för teleföretag i samma koncern. De tre största aktörerna är Elisa, TeliaSonera och DNA. Dessutom utgör företagen i Finnet-gruppen sammanräknat en betydande aktör. Figur 8 Marknadsandelar som baserar sig på antalet abonnemang i mobilnätet 2006 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 14
Figur 9 Marknadsandelar som baserar sig på antalet bredbandsabonnemang i det fasta nätet 2006 2014 I slutet av 2014 var Elisa och TeliaSonera med sina andelar på 32 procent marknadsledande på marknaden för fasta bredbandsabonnemang. DNA:s marknadsandel var 23 procent, Finnet-företagens sammanräknade andel 11 procent och de övriga teleföretagens 2 procent. TeliaSoneras marknadsandel ökade med en procentenhet och Elisas andel minskade med en procentenhet jämfört med 2013. DNA:s marknadsandel ökade med 2 procentenheter. Sett över längre tid har betydande och snabba förändringar av marknadsandelarna skett i samband med företagsförvärv. DNA, som bildades av Finnet-företag, kom in på marknaden 2007 och detta syns som en nedgång i Finnet-gruppens marknadsandel. Till följd av Welho Oy:s fusion med DNA 2010 ökade i sin tur DNA:s marknadsandel. I framtiden kan det ske betydande förändringar i marknadsandelarna för fasta bredbandsabonnemang till följd av övergången från metalledningsnät till fiberoptiska nät. Teleföretag som kan ta marknadsandelar inom fasta bredbandsförbindelser är framförallt sådana företag som var bland de första att investera i ny bredbandsteknik. Sannolikt sker förändringarna av marknadsandelarna ändå inte särskilt snabbt utan blir synliga inom loppet av flera år. Inom fasta telefonabonnemang var marknadsandelen för Elisa 39 procent, för Telia- Sonera 23,5 procent, för Finnet-gruppen 21 procent och för DNA 13,5 procent i slutet av 2014. Elisas marknadsandel minskade med en procentenhet, TeliaSoneras andel ökade med 1,5 procentenheter, Finnet-gruppens andel ökade med en procentenhet och DNA:s andel minskade med 0,5 procentenheter jämfört med året innan. Sett över längre tid skedde den största förändringen på marknaden 2007, då DNA bröt sig ut ur Finnet-gruppen. Sedan dess är Elisa den klart största aktören i det fasta telefonnätet. När man tittar på marknadsandelarna är det bra att komma ihåg hur marknaden för fasta telefonabonnemang har krympt: under granskningsperioden har antalet abonnemang mer än halverats. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 15
Figur 10 Marknadsandelar enligt antalet telefonabonnemang i fasta nät 2006 2014 2.5 Bredband 2015-projektet har förbättrat tillgången till snabba bredband Enligt Europeiska kommissionens digitala agenda är målet att alla européer ska ha tillgång till 30 Mbit/sek bredband senast 2020. 5 I Finland fastställde regeringen 2008 ett mål som innebär att nästan alla finländare ska ha tillgång till 100 Mbit/sek bredband senast 2015. År 2014 fick allt fler hushåll tillgång till ett snabbt bredband. I slutet av 2014 hade cirka 81 procent av de finländska hushållen tillgång till ett fast bredbandsabonnemang med en hastighet på minst 30 Mbit/sek. Jämfört med 2013 var ökningen cirka 2 procent. Tillgången till fiberoptiska nät ökade med cirka 4 procent 2014 jämfört med året innan. På så sätt hade upp till 53 procent av hushållen tillgång till bredbandsabonnemang i fiberoptiska nät i slutet av 2014. Enligt de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in av teleföretagen är just det byggda fiberoptiska nätet den främsta orsaken till att tillgången till fast bredband har förbättrats. Teleföretagen bygger fiberoptiska nät på marknadsvillkor, främst i städer och tätorter. De statsstöd som har beviljats inom Bredband 2015- projektet har haft en stor inverkan på byggandet av fiberoptiska nät i glesbebyggda områden. Inom ramen för projektet byggdes fiberoptiska nät på cirka 6 000 kilometer 2014 och på så sätt uppgick antalet nätkilometer till totalt 14 000. Fram till utgången av 2014 hade sammanlagt 20 000 bredbandsabonnemang sålts till dessa nya nät. Största delen av dessa var ultrasnabba förbindelser på 100 megabyte. 5 Syftet med Europeiska kommissionens digitala agenda är att öka utnyttjandet av ICT i Europa och på så sätt främja ekonomisk tillväxt och innovation. Ett av de sju målen i agendan är att främja tillgången till snabba internetförbindelser. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 16
Budgeten för Bredband 2015 uppgick till 69,5 miljoner euro i början av 2015 när riksdagen beviljade ett tilläggsanslag till projektet. Landskapsförbunden meddelade att de ska inleda bredbandsprojekt i 80 nya områden i början av 2015. Om alla nya projekt genomförs, får mer än 50 000 nya hushåll tillgång till ultrasnabba bredband. De nya projektområdena är markerade med ljusgrön färg på kartbilden (figur 11). Tillgången innefattar även fall där anskaffning av ett fast bredbandsabonnemang kräver byggande av ett kort accessnät, till exempel en huskabel mellan tomtens gräns och huset. Tillgång till snabbt mobilt bredband kan i sin tur kräva användning av en extern fast extra antenn. I slutet av 2014 uppgick det totala stödbeloppet för Bredband 2015 till 46 miljoner euro till 18 olika stödtagare. De slutförda projekten stod för 20 miljoner euro av stödet. Sett enligt landskap fick Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten mest stöd. År 2014 var tillgången till snabbt bredband bäst i Norra Österbotten jämfört med hela landet, eftersom mer än 80 procent av de stadigvarande bostäderna hade tillgång till snabbt bredband i ett fast nät. Även tillgången till snabba mobila bredband förbättras klart hela tiden. År 2014 hade hela 95 procent av hushållen tillgång till mobilt bredband med en nominell hastighet på minst 30 Mbit/sek. Ökningen var cirka 12 procent jämfört med 2013. Figur 11 Byggskedet inom bredbandsprojekten i december 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 17
3 Domännamn Antalet domännamn ökar fortfarande i jämn takt. När det gäller den internationella förvaltningen av domännamn förväntas eventuellt förändringar under de närmaste åren. 3.1 Antalet fi-domännamn ökar i jämn takt Antalet fi-domännamn fortsatte att öka i jämn takt och under 2014 beviljades över 53 000 nya fi-domännamn, vilket är nästan exakt samma antal som 2013. I slutet av 2014 fanns det över 358 000 gällande fidomännamn. 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 12 Antal gällande fi-domännamn 3.2 Förändringar planeras i den internationella förvaltningen av domännamn På internationell nivå förvaltas och samordnas domännamn av ICANN (Internet Corporation of Assigned Names and Numbers). Eftersom finländarna kan skaffa sig även andra domännamn än fi-domännamn, inverkar den internationella förvaltningen av domännamn på fi-domännamn och även indirekt på efterfrågan på dessa. Detta för att olika domännamn ersätter varandra. Fram till slutet av 2014 hade ICANN delegerat cirka 500 nya toppdomäner inom ramen för new gtld, som är ett långsiktigt projekt för nya domännamn. Domännamnet.xyz var det mest populära nya domännamnet 2014: det registrerades närmare 750 000 gånger fram till slutet av året. De nya domännamnens popularitet har dock i genomsnitt varit mindre än på förhand uppskattat. Den mest betydande händelsen i domännamnsverksamheten under året var emellertid ett villkorligt meddelande från USA:s regering i mars om att avstå från sin roll som tillsynsmyndighet för internetadresser (Internet Assigned Numbers Authority, IANA). ICANN har sedan det inrättades underhållit IANA:s funktioner genom ett särskilt avtal med USA:s handelsministerium (Department of Commerce). Avtalet förblev gällande, trots att ICANN befriade sig från handelsministeriets tillsyn 2009. I och med IANA-avtalet har USA:s handelsministerium vetorätt till alla ändringar i internetadresser, och exempelvis ändringar i namnservrarna för fi-roten ska godkännas av ministeriet. Handelsministeriets makt strider mot nationella lagar och intressen, vilket särskilt Ryssland, Kina, Iran och vissa andra länder anser kränka deras nationella självbestämmanderätt. Å andra sidan har en del länder framfört starka åsikter som försvarar nuvarande praxis, eftersom denna bland annat garanterar yttrandefriheten i fråga om adresserna. Av åtminstone delvis nämnda skäl fastställde USA:s handelsministerium ett villkor för övergången. Enligt villkoret får IANA i framtiden inte övervakas av en enskild regering eller ett organ mellan regeringar, utan IANA:s verksamhet ska i stort sett organiseras och övervakas av internetgemenskapen. Efter handelsministeriets meddelande inrättades det under ledning av ICANN ett organ av flera separata arbetsgrupper, som skulle bereda förslaget till övergång för godkännande på handelsministeriet. Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 18
4 Användning av frekvenser En av de viktigaste förändringarna i användningen av frekvenser under 2014 var att frekvenserna på 800 MHz, som hade använts i tv-verksamheten, överfördes till det mobila bredbandet. Radiotillstånd ansöktes aktivt såsom under tidigare år. Antalet radiostörningar som skulle utredas och som kom till Kommunikationsverkets kännedom minskade i fjol. 4.1 Användning av frekvenser Syftet med frekvensplaneringen är att till användare av radioutrustningar hänvisa tillräckligt störningsfria radiofrekvenser som är lämpliga med tanke på användarnas behov och som motsvarar efterfrågan. Användningen av frekvenser kan på bästa sätt åskådliggöras genom att de fördelas på olika frekvensområden. Mest används frekvenser för radiolänkar och radar. skedde förändringar i frekvensområdet 2014 när mobila bredband infördes i frekvensområdet 800 MHz, som tidigare använts i tv-verksamheten. En motsvarande förändring sker på frekvensområdet 700 MHz i början av 2017 när tv-verksamheten i UHF-frekvensområdet fokuserar på HDsändningar och överförs till frekvensbandet 470 694 MHz. Frekvensområdet 700 MHz överförs också till trådlöst bredband. Mobilnäten är de viktigaste användarna av frekvensområdet 1 3 GHz, men området används också i annan verksamhet, såsom väderlekstjänster och maritim radioverksamhet. Fokus i användningen av frekvensområdet 3 6 GHz ligger på fasta trådlösa nät, luftfartsradio, SRD och militär användning. De högsta frekvenserna 6 10 GHz används främst för radiolänkar, radar och satellittrafik. Största delen av de låga frekvenserna på 68 1000 MHz används enbart vid tvdistributionen och den analoga ljudradioverksamheten i detta frekvensområde. Det * Radiosystem i fasta trådlösa accessnät (FWA) Figur 13 Användning av frekvenser i olika frekvensområden 2014 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 19
Figur 14 Antal FM-frekvenser som är i användning 2014 I fråga om ljudradioverksamheten har antalet frekvenser för Rundradions radioverksamhet och koncessionspliktig radioverksamhet ökat något varje år. Särskilt har antalet regionala och lokala frekvenser ökat. att byta ut gamla radiolänkar med smalare kanalbredd till radiolänkar med större kanalbredd. Detta jämsides med moduleringsökningar har höjt radiolänkarnas kapacitet upp till nästan en gigabyte per sekund. År 2014 var radiolänkarna den största enskilda användaren av frekvenser. I fråga om radiolänkarna har operatörerna fortsatt Figur 15 Antal radiolänksträckor enligt kanalbredd 2009 2013 Översikt över kommunikationssektorn 1/2015 20