6/2015 1 (126) Moderskapspenning
6/2015 2 (126) INNEHÅLL 1 God förvaltning... 5 2 Målsättning... 6 3 Rätt och villkor... 6 3.1 Den försäkrades rätt... 6 3.1.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem... 6 3.1.2 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland... 7 3.2 Arbetsgivarens rätt (VR)... 8 3.2.1 Löneutbetalning under familjeledighet... 9 3.2.2 Semester... 9 3.2.3 Permittering... 10 3.2.4 Uppsägningstid... 10 3.2.5 Lärare... 11 3.2.6 Betalning till konkursbo... 13 3.2.7 Betalning till den som betalar lönegaranti... 13 3.2.8 Betalning till utländsk arbetsgivare... 14 3.3 Moderskapspenningsperioden... 14 3.4 Villkor för beviljande... 14 3.4.1 Bosättning i Finland... 15 3.4.2 Graviditetens längd... 15 3.4.3 Särskilda fall... 15 3.5 Internationella bestämmelser... 17 3.6 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen... 17 3.7 Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner... 17 3.8 Arbetsinkomst... 20 3.9 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning... 20 3.10 Överenskommelser om social trygghet... 24 4 Förhållande till andra förmåner... 24 4.1 Sjukdagpenning... 24 4.2 Arbetslöshetsförmån... 25 4.3 Barnavårdsstöd... 25 4.4 Rehabiliteringspenning... 25 4.5 Studiestöd... 25 4.6 Internationella bestämmelser... 25 5 Ansökan... 26 5.1 Anhängighet... 27 5.1.1 Avsändarens ansvar... 28 5.1.2 Överföring av handlingar... 28 5.2 Vem kan söka förmåner?... 28 5.2.1 Personen själv... 29 5.2.2 Intressebevakare... 29 5.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 30 5.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 30 5.2.5 Nära anhörig eller annan person... 31 5.2.6 Kommun... 31 5.2.7 Arbetsgivaren... 31 5.3 Ansökningstid... 32
6/2015 3 (126) 5.4 Begäran om tilläggsutredningar... 33 5.4.1 Tilläggsutredningar vid föräldradagpenning... 35 5.4.2 Blanketter för internationella ärenden och förbindelseorgan... 35 5.5 Återtagande av ansökan... 42 6 Belopp... 43 6.1 På basis av arbetsinkomsten... 44 6.2 På basis av en föregående förmån... 46 6.3 För tid i arbete... 47 6.4 För studietid... 48 6.5 Till pensionstagare... 49 7 Bestämningsgrunder... 49 7.1 Arbetsinkomst... 49 7.1.1 Löneinkomster... 50 7.1.2 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst... 55 7.1.3 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst... 55 7.1.4 Avdrag... 66 7.1.5 Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen... 69 7.1.6 Företedd arbetsinkomst... 71 7.2 På basis av en föregående förmån... 90 7.2.1 Arbetslöshetsförmåner... 90 7.2.2 Rehabiliteringspenning... 91 7.2.3 Studiepenning... 91 7.3 Nedkomster som följer på varandra... 91 7.3.1 Användning av den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldra dagpenning... 92 7.3.2 Justering av arbetsinkomsten med lönekoefficient... 93 8 Avgörande... 93 8.1 Handläggningsställe... 93 8.1.1 Arbetsplatskassor... 97 8.1.2 Handläggningsställe för internationella ärenden... 97 8.2 Om jäv... 100 8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 101 8.2.2 Konstaterande av jäv... 101 8.3 Hörande... 102 8.3.1 När ska klienten höras?... 102 8.3.2 Hur går hörandet till?... 103 8.4 Utfärdande av beslut... 103 8.4.1 Beslutsmottagare... 104 8.4.2 Beslut till arbetsgivaren... 105 8.5 Internationella bestämmelser... 106 9 Utbetalning... 106 9.1 Betalningsadress... 106 9.1.1 Utländsk betalningsadress... 107 9.2 Beslutsmottagare... 107 9.2.1 Den försäkrade... 107 9.2.2 Arbetsgivaren... 107 9.2.3 Intressebevakare... 109 9.2.4 Kommun... 110 9.2.5 Utsökningsmyndighet... 111
6/2015 4 (126) 9.3 Förskottsinnehållning... 114 9.3.1 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 114 9.3.2 Grunder... 114 9.3.3 Källskatt... 116 9.3.4 Erhållande och användning av uppgifter... 117 9.3.5 Sparande av förskottsinnehållning... 118 9.3.6 Vad FPA bör kontrollera... 119 9.3.7 Verkställande av förskottsinnehållning... 119 9.3.8 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort... 121 9.3.9 Återbetalda förmåner... 121 10 Regressbetalning... 122 11 Årsanmälan... 122 11.1 Korrigering av uppgifter... 123 12 Månatlig kontroll... 123 12.1 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 123 13 Anmälningsskyldighet... 123 14 Rättelse och undanröjande av beslut... 124 15 Justering... 124 16 Indragning... 125 17 Felaktig utbetalning... 126 17.1 Återkrav... 126 18 Sökande av ändring... 126
6/2015 5 (126) 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa) avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003)
6/2015 6 (126) 2 Målsättning Moderskapspenning betalas på grundval av graviditet och förlossning. Syftet med moderskapspenningen är att göra det möjligt för modern att stanna hemma från arbetet för att trygga sin egen och barnets hälsa. När moderskapspenningen betalas ut med minimibeloppet för tid i arbete handlar det å ena sidan om att undvika dubbel ersättning, å andra sidan om ett familjepolitiskt ekonomiskt stöd som betalas på grund av vården av barn. 3 Rätt och villkor Rätt till föräldradagpenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen, om villkoren för föräldradagpenning uppfylls. Om den som söker föräldradagpenning inte är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen påpekar systemet detta. Utred i så fall personens försäkringstillhörighet. 3.1 Den försäkrades rätt Rätt till moderskapspenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är: Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem (se denna anvisning under Rätt och villkor > Den försäkrades rätt > Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem) och Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland (Rätt och villkor > Den försäkrades rätt > Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland) vilka inte är stadigvarande bosatta i Finland. Den försäkrades rätt till moderskapspenning bestäms på det sätt som refereras i denna anvisning under Rätt och villkor > Villkor för beviljande. 3.1.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 1 kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer i förmånsanvisningarna om försäkringstillhörighet under Flyttning till Finland > Stadigvarande bosättning. Med i Finland bosatta försäkrade jämställs personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år (TillämpnL 1573/1993 4 ). Dessutom är de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar
6/2015 7 (126) på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer i anvisningarna om försäkringstillhörighet under Flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i ett land 1 som tillämpar EG-lagstiftningen bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet i förmånsanvisningarna om försäkringstillhörighet under EU-lagstiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71. 3.1.2 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/2004 1 kap. 2 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/2002 5 kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer i förmånsanvisningarna om grunddagpenning under Rättigheter och förutsättningar > Särskilda villkor > Löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer i förmånsanvisningarna om försäkringstillhörighet under Flyttning till Finland > Arbete > Arbete som löntagare. För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att företagaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FINLEX Uppdaterad lagstiftning: 22.12.2006/1272) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (FINLEX Uppdaterad lagstiftning: 22.12.2006/1280) och att han eller hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer i förmånsanvisningarna om försäkringstillhörighet under Flyttning till Finland > Försäkring på grundval av arbete > Företagare. När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EG-lagstiftningen och länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. 1 EU-länderna: Belgien (BE), Bulgarien (BG), Cypern (CY), Danmark (DK), Estland (EE), Finland (FI), Frankrike (FR), Förenade kungariket (UK), Grekland (GR), Irland (IE), Italien (IT), Lettland (LV), Litauen (LT), Luxemburg (LU), Malta (MT), Nederländerna (NL), Polen (PL), Portugal (PT), Rumänien (RO), Slovakien (SK), Slovenien (SI), Spanien (ES), Sverige (SE), Tjeckien (CZ), Tyskland (DE), Ungern (HU) och Österrike (AT). EES-länderna: Island (IS), Liechtenstein (LI) och Norge (NO). Därtill Schweiz (CH)
6/2015 8 (126) 3.2 Arbetsgivarens rätt (VR) En dagpenningsförmån betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren på grundval av ett anställningsförhållande är skyldig att betala lön eller motsvarande ersättning till arbetstagaren under en familjeledighet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen om det i anställningsvillkoren anges att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Obs! Dagpenningen kan betalas till arbetsgivaren endast under förutsättning att de allmänna villkoren för beviljande av föräldradagpenning uppfylls. Förutsättningarna för beviljande avgörs enligt den försäkrades situation och den utredning som fås av den försäkrade. I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Om du trots allt misstänker att uppgifterna inte stämmer eller om arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar har motstridiga uppgifter, ska du kontrollera uppgifterna hos arbetsgivaren och/eller arbetstagaren innan du fattar avgörandet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. Om arbetstagaren har rätt att få lön under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet har arbetstagaren inte rätt till dagpenningsförmån till den del som han eller hon har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som FöPL/ LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL/LFöPLförsäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL/LFöPL-försäkring. Företaget kan för tiden för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet betala lön till företagaren. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om
6/2015 9 (126) löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som företagare i detta företag, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. 3.2.1 Löneutbetalning under familjeledighet Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden av frånvaro från arbetet. För den tid som familjeledigheten är oavlönad, dvs. arbetsgivaren inte betalar lön, betalas dagpenningen till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön under familjeledigheten grundar sig i regel på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på arbets- eller tjänsteavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och om det är fråga om månads- eller timlön. Huruvida arbetstagaren får lön för lediga dagar varierar också. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, ingår i regel också lediga dagar i lönen. Rätten till föräldradagpenning avgörs på basis av uppgifterna i arbetsgivarens och den försäkrades (arbetstagarens) ansökningar och eventuella andra utredningar. Föräldradagpenning ska inte beviljas för sådan tid som den inte har sökts för. Dagpenning betalas inte till arbetsgivaren för den tid som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska vara medvetna om villkoren för anställningsförhållandet, också när familjeledigheten är avlönad. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer också sinsemellan överens om tidpunkten för familjeledigheten (inom ramen för bestämmelserna i arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen). Om arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar innehåller motstridiga uppgifter vad gäller till exempel den angivna tiden eller den avlönade ledigheten, ska du innan du fattar avgörandet be parterna redogöra för när arbetstagaren har varit familjeledig och vilken period som har varit avlönad. 3.2.2 Semester Semesterlön betraktas inte som lön för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet även om arbetstagaren varit familjeledig under sin semester. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetstagaren kan enligt semesterlagen begära att semestern flyttas till en senare tidpunkt om han eller hon är arbetsoförmögen vid inledandet av semestern eller under den eller om det före den är känt, att arbetstagaren under semestern kommer att få sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård under vilken tid han eller hon är arbetsoförmögen. Då betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar den lön som betalats ut under sjukdomstiden. Det finns också bestämmelser om att flytta semestern på grund av sjukdom och familjeledighet i kollektivavtalen. Om arbetstagaren har kommit överens om att byta ut sin semesterpenning mot ledighet likställs ledigheten med semester. Dagpenningsförmånen betalas för den lediga tiden till arbetstagaren.
6/2015 10 (126) 3.2.3 Permittering Arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Om familjeledighetens början råkar sammanfalla med en permittering, följs i kollektivavtalspraxis allmänt bestämmelsen om tidsprioritet, enligt vilken frånvaron anses bero på den orsak som uppkom först. Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för familjeledighetstid. Om arbetstagaren har inlett familjeledigheten när permitteringsmeddelandet utfärdas, betalas lön för familjeledighetstid under permitteringen tills skyldigheten att betala lön upphör. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av familjeledighet fortsätter. Om arbetstagaren blir familjeledig efter att permitteringsmeddelandet har utfärdats, betalas lön för familjeledighetstid tills permitteringen börjar. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen för denna tid. Om familjeledigheten fortsätter efter att permitteringen upphört, fortsätter lönebetalningen för familjeledighetstid till familjeledighetens slut eller tills skyldigheten att betala lön för familjeledighetstid upphör. Dagpenningsförmånen betalas till arbetstagaren från permitteringens början till dess slut och därefter till arbetsgivaren så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter. Om arbetstagaren blir familjeledig under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Om tiden med rätt till avlönad familjeledighet ännu fortsätter efter permitteringens slut börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön när permitteringen upphör. Under permitteringstiden betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren. Efter permitteringens slut betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala lön för familjeledighet upphör. Om permitteringen har genomförts genom förkortning av arbetsdagen betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för alla dagar. Om arbetsveckan har förkortats minst en dag på grund av permittering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren också för permitteringsdagarna, om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för familjeledighetstid, i annat fall till arbetstagaren. Arbetsgivaren meddelar FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt avtal har rätt att få dagpenningsförmån. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. 3.2.4 Uppsägningstid Lön som betalats under uppsägningstiden kan samtidigt också vara lön som betalats på grund av familjeledighet så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön för familjeledighet fortsätter. Om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för föräldraledighet under uppsägningstiden, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Det avgörande är inte huruvida arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Principen om tidsprioritet lämpar sig inte heller för uppsägningssituationer på samma sätt som för permitteringar. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt arbetsgivarens anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det.
6/2015 11 (126) Exempel 1 Arbetstagaren har inlett moderskapsledighet 14.3 och blir uppsagd 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön under moderskapsledigheten till 14.4. Moderskapspenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. Exempel 2 Arbetstagaren har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till 30.4. Hon blir moderskapsledig 14.3. Arbetsgivaren uppger sig betala lön för moderskapsledigheten under uppsägningstiden fram till 14.4. Moderskapspenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. 3.2.5 Lärare På motsvarande sätt som till andra arbetsgivare betalas föräldradagpenning också till undervisningspersonals arbetsgivare till den del som arbetsgivaren har betalat lön för moderskaps-, faderskapseller föräldraledighet. Lärare avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de inte nödvändigtvis har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester. Om lön för familjeledigheter och om för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren avtalas i kollektivavtalen. I kollektivavtalen avtalas också om kalkylerad semester, lediga perioder och avbrott i skolarbetet. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal, där bestämmelserna avviker från varandra. Exempelvis omfattas den kommunala undervisningspersonalen, den privata undervisningsbranschen och universitetens undervisnings- och forskningspersonal av olika kollektivavtal. Därtill finns det olika bestämmelser gällande lärarna vid olika läroanstalter i ett och samma kollektivavtal. FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är familjeledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. Dagpenningen betalas enligt arbetsgivarens och arbetstagarens (förälderns) ansökningar. Det nedanstående gäller bara lärare och annan undervisningspersonal som omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Kommunal undervisningspersonal Kommunal undervisningspersonal omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Avtalet omfattar undervisningspersonal bl.a. i grundskolor, gymnasier, kommunala yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. Enligt UKTA får mödrar som är lärare lön för de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten. En lärares moderskapsledighet varar enligt UKTA alltid minst 72 vardagar, även om perioden tidsmässigt sammanfaller med ett avbrott i skolarbetet (UKTA 2014 2016, del A, 40 ). Föräldradagpenningen betalas då till fullt belopp till arbetsgivaren med undantag för den kalkylerade semestertiden (del A, 41 ). Fäder som är lärare får lön för de sex första vardagarna av faderskapsledigheten. I UKTA avtalas om en s.k. kalkylerad semester. Kalkylerad semester tillämpas på personal som inte har normal semesterrätt. Den kalkylerade semestern börjar den 16 juni och dess längd bestäms enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016, del A, 33 ). Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte flyttas.
6/2015 12 (126) För den kalkylerade semestertiden betalas föräldradagpenning till läraren själv till fullt belopp, oavsett om läraren har ansökt om tjänstledighet och även om arbetsgivaren är skyldig att för samma tid betala lön för moderskaps- eller faderskapsledighet. För andra avbrott i skolarbetet (sommaravbrott utanför den kalkylerade semestern och andra ferier vid läroinrättningen) betalas minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenning till en mor som är lärare, om hon inte har ansökt om tjänstledighet och hon får lön. På motsvarande sätt betalas minimibeloppet av föräldrapenningen till en far som är lärare, om han inte har ansökt om tjänstledighet för föräldrapenningsperioden. Faderskapspenningen avviker från föräldrapenningen, eftersom faderskapspenningen förutsätter frånvaro från arbetet och deltagande i vården av barnet. Om fadern inte har ansökt om tjänstledighet från sitt arbete (faderskapsledighet) anses han arbeta. Därmed har han inte rätt till faderskapspenning om han inte har ansökt om tjänstledighet för avbrottet i skolarbetet (avbrott utanför den kalkylerade semestern). Om han har ansökt om tjänstledighet har arbetsgivaren rätt att ansöka om faderskapspenning till den del den betalar lön för faderskapsledigheten. För den tid som arbetsgivaren inte betalar lön betalas faderskapspenningen till fadern själv. Om arbetsgivarens skyldighet att betala lön för 72 vardagar infaller under den kalkylerade semestern får läraren dagpenningarna till fullt belopp för den kalkylerade semestertiden och dessa dagar betalas inte heller efter den kalkylerade semestern till arbetsgivaren. En utredning bör fås av den försäkrade eller arbetsgivaren om beloppet av den lön som betalats till den försäkrade och om den kalkylerade semestern under skolans sommaravbrott. Exempel 1 En lärares moderskapspenningsperiod börjar 27.3 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att sammanlagt 6 780 euro betalas i lön för perioden 27.3 22.6. Modern har ansökt om tjänstledighet för perioden 27.3 22.6 under vilken arbetsgivaren betalar lön, men inte från och med 23.6. Moderns kalkylerade semester infaller 16.6 22.7. Skolans sommaravbrott infaller 4.6 13.8. Förmånen betalas till arbetsgivaren för perioden 27.3 15.6 och uppgifter om lönebetalningen begärs fram till denna tidpunkt. För den kalkylerade semestertiden 16.6 22.7 betalas förmånen till fullt belopp till den sökande själv. För perioden 23.7 13.8 betalas minimibeloppet av förmånen till arbetstagaren, eftersom hon inte har ansökt om tjänstledighet och får lön under sommaravbrottet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för de 72 första vardagarna infaller under den kalkylerade semestern och därför betalas endast en del av tiden till arbetsgivaren. De s.k. resterande dagarna betalas inte till arbetsgivaren efter den kalkylerade semestern. Exempel 2 En lärares moderskapspenningsperiod börjar 1.6 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att lön betalas för tiden 1.6 24. 8. Moderns kalkylerade semester infaller 16.6 22.7. Skolans sommaravbrott infaller 4.6 13.8. Modern är tjänstledig 1.6 24.8 (de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten) och under denna tid får hon lön enligt UKTA. Förmånen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp för tiden 1.6 15.6. För den kalkylerade semestertiden 16.6 22.7 betalas förmånen till fullt belopp till arbetstagaren själv. För tidsperioden 20.7 24.8 betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp. Från och med 25.8 betalar arbetsgivaren inte längre lön med anledning av de 72 första vardagarna och skolans sommaravbrottsperiod är redan avslutad.
6/2015 13 (126) Modern ansöker antingen om ytterligare tjänstledighet (och får dagpenningen till fullt belopp) eller återvänder till arbetet (och får minimibeloppet av dagpenningen om den inte betalas ut till fadern). De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och för dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas föräldradagpenningen till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Sommarledigheten omfattar 8 veckor och tidpunkten för den är inskriven i lärarens arbetstidsplan. Sommarledigheten ska vara förlagd till tidsintervallet 2.5 30.9 och i allmänhet har man bestämt att den börjar i mitten av juni och upphör i mitten av augusti. Detta gäller också privata yrkeshögskolor. Exempel 3 En yrkeshögskolelärares moderskapsledighet börjar 1.6 och hon har ansökt om tjänstledighet till slutet av året. Arbetsgivaren har meddelat att lön betalas till läraren för tiden 1.6 24.8. Sommarledigheten har fastställts till 14.6 8.8. Dagpenningen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp 1.6 13.6. Under sommarledighetens 30 första vardagar, 14.6 19.7, betalas förmånen till arbetstagaren till fullt belopp. Under tiden 20.7 24.8 betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp och från och med 25.8 till arbetstagaren själv. En del lärare som omfattas av UKTA har vanlig semester, som kan flyttas med anledning av familjeledigheter. De omfattas av den normala semesterrätten, och för dem tillämpas inte kalkylerad semester. Sådana grupper är: rektorer och en del av de biträdande rektorerna lärare vid läroanstalter inom social- och hälsoområdet lärare vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare vid yrkesläroanstalter laboratorieingenjörer vid sjöfartsläroanstalter folkhögskolelärare med totalarbetstid lärare vid vuxenutbildningscenter, barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare (med undantag av förskolelärare, som i vissa fall kan omfattas av systemet med kalkylerad semester) 3.2.6 Betalning till konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet. 3.2.7 Betalning till den som betalar lönegaranti Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situationer när arbetsgivaren är insolvent. Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) beviljar och betalar lönegaranti. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 i lönegarantilagen).
6/2015 14 (126) Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan. För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress. 3.2.8 Betalning till utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med, har betalat lön och ansöker om dagpenning eller den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPAIVARAHA/TEOS. 3.3 Moderskapspenningsperioden Moderskapspenning betalas för 105 vardagar. Rätten till moderskapspenning uppkommer tidigast 50 och senast 30 vardagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Den sökande kan själv välja när hon under denna tidsperiod inleder moderskapspenningsperioden. Har graviditeten upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, uppkommer rätten till moderskapspenning den första vardagen efter det att graviditeten upphörde, om inte moderskapspenningsperioden har tidigarelagts och redan har inletts. Förtida moderskapspenning 50 31 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten förutsätter att den försäkrade under tiden i fråga inte har förvärvsarbete eller annat eget arbete eller studerar på heltid. Utbetalningen av moderskapspenning kan tidigareläggas även om den försäkrade har lyft studiepenning för kalendermånaden i fråga, om hon inte studerar på heltid under tiden med förtida moderskapspenning. Å andra sidan kan det vara fråga om studier på heltid också i fall där personen inte har några studieförmåner. När man bedömer om studierna bedrivs på heltid ska man i regel lita på kundens egen anmälan. Tillämpad lagstiftning: SFL 1224/2004 9 kap. 3 3.4 Villkor för beviljande Ett allmänt beviljningsvillkor för alla föräldradagpenningar är i regel bosättning i Finland. I övrigt varierar beviljningsvillkoren för de enskilda förmånerna och beror bl.a. på om förmånen söks av barnets far eller mor. Också för adoptivföräldrar och parter i registrerade partnerskap gäller egna bestämmelser.
6/2015 15 (126) 3.4.1 Bosättning i Finland För att få föräldradagpenning ska den sökande ha varit försäkrad i Finland i minst 180 dagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för barnets födelse eller före adoptionen. För att villkoret ska uppfyllas kan man även beakta försäkringstid i ett annat EU- eller EES-land, Schweiz eller Israel. Villkoret gäller mödrar, fäder och adoptivföräldrar. (SFL 1224/2004 9 kap. 1 1 mom.) En far eller adoptivfar har rätt till faderskaps- och föräldrapenning, även om modern inte har rätt till föräldradagpenning på grund av att kravet på bosättning inte uppfylls. Faderns föräldrapenningsperiod börjar då 75 vardagar efter barnets faktiska födelsedatum. (SFL 1224/2004 9 kap. 1 2 mom.) Om modern för samma tid på basis av en överenskommelse om social trygghet eller annars får en föräldraförmån enligt lagstiftningen i ett annat land, betalas föräldrapenning inte till fadern för samma tid. Fadern kan ändå beviljas faderskapspenning också när modern utifrån en överenskommelse om social trygghet eller annars har rätt till en moderskaps- eller föräldrapenningsförmån enligt lagstiftningen i ett annat land. 3.4.2 Graviditetens längd Den försäkrade har rätt till moderskapspenning när graviditeten har varat i minst 154 dagar. Om barnet har fötts levande anses graviditeten ha varat i minst 154 dagar. Modern ska påvisa graviditetens längd med ett intyg utfärdat av en läkare eller hälsovårdscentral (t.ex. SV 75r). Mödrar som är bosatta utomlands ska lämna in ett intyg som innehåller motsvarande uppgifter. Rätt till moderskapspenning föreligger inte fastän graviditeten har varat i minst 154 dagar, om graviditeten har avbrutits i enlighet med lagen om avbrytande av havandeskap (239/1970). Tillämpad lagstiftning: SFL 1224/2004 9 kap. 2 och SRf 1335/2004 om verkställighet av SFL 1 4 mom. 3.4.3 Särskilda fall Moderns sjukdom Om en mor på grund av sjukdom är oförmögen att vårda sitt barn under moderskapspenningsperioden kan moderskapspenningen betalas ut som föräldrapenning till barnets far (SFL 1224/2004 9 kap. 13 1 mom.). Faderns rätt till föräldrapenning uppkommer tidigast vid den tidpunkt då moderns sjukdom har pågått hela självrisktiden för sjukdagpenning, dvs. insjuknandedagen och nio vardagar. Under självrisktiden för sjukdagpenning betalas moderskapspenningen till modern. Läs mer om moderns rätt till sjukdagpenning under moderskapspenningsperioden i denna anvisning under Förhållande till andra förmåner > Sjukdagpenning. Föräldrapenning betalas till fadern för moderskapspenningsperioden för den tid som överskrider sjukdagpenningens självrisktid för högst lika många vardagar som de för vilka moderskapspenning inte har betalats till modern.
6/2015 16 (126) En sådan föräldrapenningsperiod som tas ut av fadern förkortar inte den föräldrapenningsperiod på 158 dagar som står till familjens förfogande efter moderskapspenningsperioden. Föräldrapenningens belopp bestäms utifrån faderns egen arbetsinkomst. Moderns död Om barnets mor dör under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden kan förmånen betalas ut som föräldrapenning till barnets far eller en annan försäkrad som har vårdnaden om barnet (SFL 1224/2004 9 kap. 13 2 mom.). Med den som har vårdnaden om barnet avses den försäkrade som vårdar barnet. Rätten till föräldrapenning börjar från och med den tidpunkt då den försäkrade har svarat för vårdnaden om barnet. Föräldrapenning börjar betalas ut från och med dagen efter den dag då modern avled. Föräldrapenning betalas för högst lika många vardagar som de för vilka moderskaps- och föräldrapenning inte har utbetalats på grund av moderns död. Föräldrapenningsperioden förlängs således med de återstående moderskapspenningsdagarna. Föräldrapenningen bestäms på basis av mottagarens egen arbetsinkomst. Om fadern eller en annan försäkrad som svarar för vårdnaden om barnet är i förvärvsarbete eller annat arbete utanför hemmet, betalas minimibeloppet av föräldrapenning till honom eller henne för denna tid. Det ovan refererade gäller i tillämpliga delar adoptivmödrar och adoptivfäder. Barnets död Om ett barn är dödfött betalas moderskapspenning till utgången av moderskapspenningsperioden. Om ett barn avlider under moderskapspenningsperioden betalas moderskapspenning till utgången av moderskapspenningsperioden. Om moderskapspenningsperioden upphör innan 12 vardagar har förflutit sedan barnets död betalas dessutom föräldrapenning. Moderskaps- och föräldrapenning betalas då ut för sammanlagt 12 vardagar från och med dagen efter den dag då barnet avled. (SFL 9 kap. 14 ) Bortgivning för adoption Om ett barn ges bort för adoption under moderskapspenningsperioden betalas moderskapspenning till den biologiska modern till utgången av moderskapspenningsperioden. Kommunens socialvårdsorgan eller adoptionsbyrån ska underrätta FPA om bortgivning för adoption (SFL 1224/2004 15 kap. 20 2 mom.). Meddelandet skickas på blankett SV 95r. Brådskande placering eller omhändertagande Om barnet brådskande placeras i institutions- eller familjevård eller omhändertas enligt barnskyddslagen betalas moderskapspenning till utgången av moderskapspenningsperioden.
6/2015 17 (126) 3.5 Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas han eller hon i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPA-förmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar. 3.6 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EGlagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från 1.5.2010 på EU-medborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m. 1.6.2012 och Schweiz från 1.4.2012. Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter 1.5.2010 i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer i anvisningarna om försäkringstillhörighet under EU-lagstiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna 883/2004 och 1408/71 finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100 -serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu). 3.7 Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontant-
6/2015 18 (126) förmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Exempel En kinesisk man som är stadigvarande bosatt i Finland på basis av sitt arbete ansöker om faderskapspenning för sitt barn som är fött i Kina och som vistas där. Mannens partner är också stadigvarande bosatt i Kina, men de är inte gifta. Faderskapspenning kan beviljas ifall mannen verifierar sitt faderskap med barnets födelseattest och ifall en tillförlitlig utredning fås av honom (eller av en myndighet i det andra landet) om familjens gemensamma hushåll i Kina (tolkningen att det är fråga om gemensamt hushåll förutsätter således att man tidigare bott tillsammans i det andra landet). För att faderskapspenning ska beviljas förutsätts dessutom att mannen de facto deltar i vården av barnet i Kina och att han uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer i anvisningarna om försäkringstillhörighet under EU-lagstiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71. Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ansvarar den medlemsstat som är ansvarig för en pensionstagares sjukvårdskostnader för hans eller hennes föräldradagpenningsförmåner. Läs mer i anvisningarna om sjukvård utomlands och i Finland under Rätt och villkor > Rätt till sjukvård för särskilda grupper > Pensionstagare. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a)
6/2015 19 (126) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna. om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där, får han eller hon inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om föräldradagpenningar. Arbetslösa För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmån. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmåner betalas ut. Läs mer i förmånsanvisningarna om grunddagpenning under Rättigheter och förutsättningar > Särskilda villkor > Internationella bestämmelser > Bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer i anvisningarna om försäkringstillhörighet under EU-lagsiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71. Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger i regel inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna 883/2004 och 1408/71). Läs mer i anvisningarna om försäkringstillhörighet under EU-lagsiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71. Tjänstemän På tjänstemän och familjemedlemmar till dem tillämpas förordningarna 883/2004 och 1408/71, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland tjänstemannen i fråga är eller har varit anställd hos.
6/2015 20 (126) Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen (förordningarna 883/2004 och 1408/71), får kontantförmånerna från det land där han eller hon arbetar. Läs mer i anvisningarna om försäkringstillhörighet under Flyttning till Finland > Försäkring för resande personal > Gränsöverskridande arbete. 3.8 Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel och 1408/71, artikel 23). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, 15.10.2009). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats. (länk: http://sdw.ecb.europa.eu/curconverter.do) 3.9 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hans eller hennes familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Förmånerna till den som flyttat under en period med särskild moderskaps-, moderskaps- och föräldrapenning betalas till föräldrapenningsperiodens slut, om det inte finns andra orsaker att upphöra med betalningen. Om modern börjar arbeta i det nya landet fortsätts utbetalningen av förmånen som om modern börjat arbeta i Finland.