30. Främjande av boendet F ö r k l a r i n g : Den låga räntenivån har hållit i gång en livlig efterfrågan på bostadslån och ägarbostäder i hela landet. Den ekonomiska tillväxten i Finland förutspås förbli god år 2006 och räntenivån förutspås stiga något, men alltjämt hålla sig på en låg nivå. I uppskattningar gällande bostadsmarknaden bedöms att bostadsprisernas utveckling den närmaste tiden förblir måttlig. Livligheten på ägarbostadsmarknaden och uppbromsningen av flyttningsrörelsen har förbättrat tillgången på hyresbostäder i hela landet, även i tillväxtcentrumen. Det råder fortfarande stor efterfrågan på små bostäder, men stora hyresbostäder har varit lediga även i tillväxtcentrumen. En större tillgång på hyresbostäder har för sin del även minskat bostadslösheten. En försnabbad ekonomisk tillväxt, en ökad flyttningsrörelse inom landet eller invandring samt en höjning av räntenivån kan förändra situationen väldigt snabbt. På medellång sikt är det också viktigt att trygga ett tillräckligt utbud på hyresbostäder i tillväxtcentrumen. Byggandet av nya bostäder har varit på en god nivå och under de senaste åren har i synnerhet byggandet av egnahemshus ökat. Det ekonomiska läget, i synnerhet utvecklingen inom sysselsättningen, flyttningsrörelsen och räntenivån är avgörande i fråga om utvecklingen av det sammanlagda bostadsbyggandet. Den höga prisnivån på nyproduktion har redan i någon mån minskat försäljningen av bostäder och genomförandet av projekt. Den största begränsande och prishöjande faktorn har varit en med tanke på efterfrågan och behov för liten tillgång till tomter, och till följd av detta har tomtpriserna stigit betydligt snabbare än bostadspriserna. År 2004 var ökningen i hela landet i genomsnitt 17 %. Med tanke på upprätthållandet av en stabil bostadsmarknad är det viktigt att bostadsproduktionen i tillväxtcentrumen håller sig på en hög nivå. Staten främjar bostadsproduktionen i tillväxtcentrumen med byggnadsunderstöd för kommunalteknik. Vidare påbörjas i Helsingfors, Esbo och Vanda ett femårigt bidragssystem för bostadsområden. Bidraget anvisas för utvecklande av boendemiljöns kvalitet i förorterna i synnerhet i anslutning till utfyllnadsbyggande. Ägarbostadsmarknadens starka dragningskraft och den minskade efterfrågan på hyresbostäder har minskat den statsstödda produktionen, i synnerhet i fråga om andra projekt än projekt för specialgrupper. Andelen projekt med avseende på specialgrupper har ökat inom ARA-produktionen och det nya systemet med bidrag för specialgrupper som tagits i bruk från ingången av 2005 ökar ytterligare projekten med avseende på specialgrupper. Av den statsstödda produktionen byggs merparten i huvudstadsregionen och dess närområden samt i andra stora tillväxtcentrum. År 2004 riktade sig ca 48 % av ARA-produktionen till huvudstadsregionen och dess närområden och ca 31 % till andra tillväxtcentrum. År 2006 förväntas att det inom ramen för ARA-produktionen påbörjas ca 6 500 bostäder. Om benägenheten att bygga skulle visa sig vara större än så ökas fullmakterna vid behov i tilläggsbudgeten så, att det i enlighet med regeringsprogrammet blir möjligt att inleda byggandet av högst 10 000 bostäder. Enligt regeringens bostadspolitiska program ökas inslaget av räntestödslångivning medan inslaget aravalångivning minskas. I områden med minskande befolkning föranleder den avtagande efterfrågan på bostäder ekonomiska svårigheter. Kommuners och allmännyttiga samfunds ekonomiska svårigheter förebyggs med statliga stödåtgärder tillsammans med ägarnas egna satsningar. Som nya stödformer tas i bruk partiell efterskänkning av lån i samband med med befrielse från nyttjandebegränsningar och rivningsbidrag. Statens låne- och borgensrisker förebyggs genom att hus befrias från begränsningar samt genom att statens ekonomiska stödåtgärder utnyttjas. Dessutom påbörjas ett femårigt program vars mål är att utveckla kvaliteten på sådana höghusdominerade bostadsområden som lider av att efterfrågan på sociala hyresbostäder har gått ned och att anpassa bostadsbeståndet så att det motsvarar efterfrågan. Minskad efterfrågan på hyresbostäder till följd av befolkningsförändringar och tendensen att de boende alltmer flyttar till egna bostäder, har ökat de risker som är förknippade med låne- och garantistocken inom den sociala bostadsproduktionen. Nya riskpositioner uppkommer via nya låne- och räntestödsbeslut som hör till bostadsfondens uppgiftsområde. Dessa inverkar också på hur gamla låne- och garantirisker utvecklas. Med tanke på riskhanteringen inom bostadsfinansieringen tillsattes i september 2004 miljöministeriets, statskontorets och statens bostandsfonds permanenta riskarbetsgrupp. Dessutom startade miljöministeriet och finansministeriet tillsammans ett projekt där målet är en effektivare och aktuell kontroll av kreditriskerna i anslutning till den sociala bostadsproduktionen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Hanteringen av kreditriskerna har hittills lyckats rätt så bra genom samarbetet mellan de olika parterna. Fram till utgången av år 2004 hade lånen för aravahyreshus föranlett kreditförluster för sammanlagt ca 1,4 miljoner euro och räntestödslånen för hyreshus och statsborgen för ägarbostadlån ännu mindre. Till följd av de ökade stöden ligger hyrorna för sociala hyresbostäder som prissätts enligt självkostnadsprincipen nu på den lägsta nivå som i förhållande till fritt finansierade hyror har statistikförts under perioden 1975 2005. Under det första kvartalet år 2005 låg den genomsnittliga månadshyran i huvudstadsregionen för fritt finansierade hyresbostäder på 11,41 euro per kvadratmeter och för aravahyreshus på 8,47 euro per kvadratmeter. På andra håll i landet var de motsvarande siffrorna för fritt finansierade hyresbostäder 7,92 och för aravahyreshus 7,12 euro per kvadratmeter. Närmast varandra låg hyrorna för aravabostäder och fritt finansierade bostäder på de orter vars folkmängd minskar snabbast och på dessa orter åtgärdas problemen med ovan angivna specialåtgärder. År 2004 minskade antalet tomma aravabostäder med ca 500. I reparationsbyggandet fäster man fortfarande uppmärksamhet vid att reparationsåtgärderna genomförs fas för fas och i rätt tid och på samma sätt som vid nyproduktionen betonar man beaktandet av verkningarna i fråga om fastigheternas livscykel i samband med reparationerna. Genom att främja planmässig fastighetshållning försöker man undvika tunga engångsreparationer. Reparationsunderstöd för bostäder beviljas fortfarande särskilt reparationsprojekt som gör det möjligt för de äldre att bo hemma. Med understöden stöds också planmässig reparationsverksamhet och undanröjande av sanitära olägenheter i bostadsbyggnader. Familjer som på grund av sanitära olägenheter råkat ut för svårigheter kan med bidrag understödas i större utsträckning än tidigare då man i de allra svåraste situationerna börjar bevilja stöd även för bygg- och anskaffningskostnader. Grunderna för bostadsbidraget bibehålls år 2006 på 2005 års nivå. Antalet bidragstagare förväntas minska något då sysselsättningsgraden stiger och det genomsnittliga bidraget öka något i och med ökningen av boendekostnaderna. Regeringen har samband med beslutet om att förbättra för de mindre bemedlade beslutat sig för att ändra på justeringen av bostadsbidraget för långtidsarbetslösa. Då en långtidsarbetslös som utan avbrott har fått arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning i minst 12 månader blir sysselsatt, justeras bidraget från och med en tidpunkt som infaller tre månader senare än när bidraget annars skulle justeras. Reformen gäller ca 5 000 bidragstagare som får bostadsbidrag i tre månader efter att de fått arbete. Uppgifter om bostadsmarknadsläget 2002 2003 2004 2005 uppskattning 2006 uppskattning Antalet bostadslösa enpersonshushåll 9 560 8 190 7 650 7 400 7 200 familjer 770 420 320 300 280 Andel som fått bostad bland dem som sökt social bostad, % hela landet 36,6 43,5 41,7 42 43 tillväxtcentrumen 26,8 34,3 huvudstadsregionen 20,1 35,7 35,7 37 Prisförändring i fråga om gamla bostäder, % huvudstadsregionen 10,5 6,0 7,0 det övriga landet 5,8 6,2 8,0 Hyresförändring (hyresförhållanden, fri finansiering), % huvudstadsregionen 1,7 4,2 1,0 2,3 det övriga landet 1,0 4,3 1,9 4,1 Prisförändring i fråga om småhustomter, % huvudstadsregionen ca 8 ca 18 ca 20 hela landet 17 Antalet mottagare av allmänt bostadsbidrag (hushåll) 159 617 158 935 159 298 152 000 150 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Boendeutgifternas andel av bruttoinkomsterna för bostadsbidragstagare i hyresbostäder, % utan bostadsbidrag 55,3 56,1 57,8 59,0 efter bostadsbidraget 27,0 27,5 28,4 29,5 Bostadsbidragets andel av den den genomsnittliga hyran, % 51,2 51,0 50,8 50,3 Bostadsbidragstagare i hyresbostäder genomsnittlig hyra (euro/m 2 /mån.) 7,39 7,59 7,82 8,10 genomsnittlig bostadsyta, m 2 56,0 55,7 55,3 55,0 de ensamboendes andel, % 50,0 50,7 52,1 53,1 Hushåll som får bostadsbidrag, där åtminstone en av makarna är arbetslös 101 300 101 500 103 100 100 600 Fritt finansierad bostadsproduktion (bostäder) Helsingforsregionen 6 300 9 100 7 400 1) 6 900 6 500 övriga tillväxtcentrum 4 600 5 900 7 900 7 300 7 000 det övriga landet 8 700 10 600 11 800 11 200 10 000 ARA-produktion (bostäder) Helsingforsregionen 3 900 2 700 2 300 2 600 3 000 övriga tillväxtcentrum 2 900 2 200 1 500 1 700 2 000 det övriga landet 1 800 1 000 1 000 800 1 000 Andelen små bostäder (max. 2r+kv) av ARA-produktionen, % 39 43 42 45 50 Bostäder för specialgrupper inom ARA-produktionen (nyproduktion, anskaffning och ombyggnad) 1 361 1 184 2 062 2 500 3 500 Byggande av hissar i befintliga höghus, st. 168 168 203 300 300 Den genomsnittliga hyran för arava-bostäder (euro/ m 2 /mån.) 6,92 7,16 huvudstadsregionen 8,31 8,47 det övriga landet 7,01 7,12 Den genomsnittliga hyran för fritt finansierade bostäder (euro/m 2 /mån.) 8,21 8,50 huvudstadsregionen 11,05 11,41 det övriga landet 7,68 7,92 Befrielse från arava-begränsningar (bostäder) 1 663 1 751 4 815 5 000 6 000 Andelen försenade (270 dagar) aravalån av aravalånebeståndet (situationen 31.3), % 0,19 0,23 0,30 0,30 Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2004 och uppskattning för 2005 2006 2004 bostäder 2005 uppskattning bostäder 2006 uppskattning bostäder Påbörjade nya bostäder sammanlagt (ca 32 000) (ca 31 000) (ca 30 000) Arava-, räntestöds- och borgenslån 4 768 5 100 2) 6 500 hyresbostäder 3 756 bostadsrättsbostäder 500 1) förhandsuppgift Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
bostadsaktiebolagshus och -bostäder 143 egnahemshus 250 delägarbostäder 119 Övriga bostäder (fritt finansierad produktion) 27 200 25 900 23 500 Reparationslån 10 743 11 000 11 000 Anskaffning av bostäder 36 016 40 400 41 000 bostadssparpremiesystemet 818 1 000 1 500 (arava- och räntestödslån) 209 500 500 statsborgen för hushållens bostadslån 34 989 38 900 39 000 Stödåtgärder för boendet, utvecklingen 2004 2006 (mn euro) 2004 bokslut 2005 budget 2006 budgetprop. Bostadsbidrag 943 967,5 1 000,5 Allmänt bostadsbidrag 432 434,5 433,5 Bostadsbidrag för pensionstagare 283 300 317 Bostadstillägg för studerande 228 233 250 Stöd för rätten till skatteavdrag för räntor på bostadslån 380 420 450 Fullmakt för arava-, räntestöds- och borgenslån 598 620 3) 823 Borgensfullmakt för ägarbostadslån 239 290 330 Utbetalade räntestöd och borgensersättningar räntestöd för bostadslån 47,3 39,4 40,8 systemet med bostadssparpremie; räntestöd och bostadssparpremie - 0,1 0,8 borgensersättning 0,1 0,1 Understöd reparations- och energiunderstöd för bostäder 70 70 70 understöd för specialgrupper 11,8 34 40 saneringsunderstöd till hyres- och bostadsrättshus 1,1 2,6 2,6 rivningsunderstöd - - 2 understöd för byggande av kommunalteknik 3,5 12,5 10 understöd för kommunerna i huvudstadsregionen - - 1 understöd för kommuner vars befolkning minskar - - 0,4 efterskänkning av lån i fråga om rivninghus 0 3,5 3,5 efterskänkning av lån i syfte att minska kreditförluster - - 3 54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas 433 500 000 euro. Anslaget får användas till betalning av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975). F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om bostradbidrag så att då en långtidsarbetslös person sysselsätts förblir bostadsbidra- 2) Uppskattning utgåene från utfallet för januari-juni 3) Beräknad användning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
get oförändrat utan hinder av 15 1 mom. 1 punkten i tre månader efter att personen fått arbete. Grunderna för bostadsbidraget bibehålls i övrigt på samma nivå som 2005. Antalet bidragstagare förutspås minska då sysselsättningsläget blir bättre och det genomsnittliga bidraget öka något i takt med att boendekostnaderna stiger. Med hänvisning till förklaringen i motiveringen till moment 33.28.60 har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats 1 500 000 euro med anledning av att villkoren för de långtidsarbetslösas pensionsskydd lindrats. 2006 budget 433 500 000 2005 budget 434 500 000 2004 bokslut 435 000 000 55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 70 000 000 euro. Anslaget får användas för understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter. Understöd som beviljats eller fått beslut om reservering med stöd av lagen om understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd (1021/2002) och lagen om understöd för reparation av bostäder (1031/1998) betalas av medel ur statens bostadsfond. F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter. Understöden har överförts så att de betalas med anslag i statsbudgeten i stället för med medel ur Statens bostadsfond. I enlighet med regeringens bostadspolitiska program tas i bruk understöd avsedda för att ordna bostadsförhållandena för familjer som på grund av sanitära olägenheter i bostaden råkat i ekonomiska svårigheter. De nya understöden ersätter nuvarande reparationsunderstöd som beviljas på grund av sanitära olägenheter. Av anslaget reserveras 17 000 000 euro för energiunderstöd för bostäder. 2006 budget 70 000 000 60. Överföring till statens bostadsfond Under momentet beviljas inget anslag. Aravalån, räntestödslån och statsborgen År 2006 får av Statens bostadsfonds medel beviljas lån enligt aravalagen (1189/1993) samt godkännas lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993) samt enligt lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus (205/1996) såsom räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 790 000 000 euro. Av detta belopp får andelen lån enligt aravalagen uppgå till högst 205 000 000 euro. År 2006 beviljas inga lån för byggnadstiden, aravaombyggnadslån eller ägarbostadsaravalån. För att främja långsiktighet och planmässighet i produktionen av hyres- och bostadsrättsbostäder i huvudstadsregionen och andra stora tillväxtcentra samt deras närområden kan man fatta villkorliga förhandsbeslut om de aravalån som skall beviljas och de räntestödslån som skall godkännas 2007 2009. Beloppet av de lån som beviljas och godkänns enligt de villkorliga förhandsbesluten får under vart och ett år vara sammanlagt högst 145 000 000 euro. Av detta belopp får andelen lån enligt aravalagen uppgå till högst 45 000 000 euro. År 2006 får lån enligt lagen om statliga och kommunala borgenslån för bostadsrättshus- och hyreshusproduktion (126/2003) godkännas som borgenslån så, att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 33 000 000 euro. Det totala beloppet av statens ansvar enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara högst 2 400 000 000 euro vid utgången av 2006. Lån som beviljas enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån samt lagen om räntestöd för ägarbostadslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen. För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan år 2006 med stöd av 46 i aravalagen och 28 i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 400 000 euro. Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på personligt bostadslån som beviljats av Statens bostadsfonds medel och som skall betalas tillbaka till bostadsfonden. När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkning kan statens ansvar för aravalånekapital år 2006 med stöd av aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 3 500 000 euro. Om det är nödvändigt för förhindrande av större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar kan statens ansvar för aravalånekapital med stöd av aravabe- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
gränsningslagen uppgå till sammanlagt högst 3 000 000 euro. Av Statens bostadsfonds medel betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom statens ansvar enligt 9 och 9 a i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statliga och kommunala borgenslån för bostadsrättshus- och hyreshusproduktion samt lagen om statsborgen för ägarbostadslån. Av bostadsfondens medel betalas också bostadssparpremier enligt lagen om bostadssparpremie (862/1980). Understöd År 2006 får av Statens bostadsfonds medel beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 40 000 000 euro. År 2006 får av Statens bostadsfonds medel beviljas understöd för sanering av ekonomin i hyreshus och bostadsrättshus enligt lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond (657/2000) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket belopp Statskontoret får använda högst 300 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhåll i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter. Av Statens bostadsfonds medel får år 2006 med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett belopp av sammanlagt högst 2 000 000 euro enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. År 2006 får av Statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen kommuner i huvudstadsregionen och dess kranskommuner liksom även kommuner i andra tillväxtcentra beviljas sammanlagt högst 8 000 000 euro som tidsbundna projektbaserade understöd för byggande av kommunalteknik i nya bostadsområden enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Dessutom får villkorliga förhandsbeslut fattas om de understöd som beviljas för nämnda ändamål åren 2007 2009. Beloppet av de understöd som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får uppgå till sammanlagt högst 5 000 000 euro. År 2006 får av Statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen kommunerna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo och Vanda) beviljas tidsbundna understöd för bostadsområden för utvecklande av förorterna i synnerhet i anslutning till utfyllnadsbyggande uppgående till sammanlagt högst 1 000 000 euro. Statens bostadsfond godkänner kostnaderna för ett projekt som understöds samt beviljar understödet. En förutsättning för beviljandet är att det görs upp en övergripande plan över utvecklandet av bostadsområdet. Understöd kan beviljas för utvecklande av boendemiljöns trivsel och kvalitet samt för förbättrande av säkerheten. Dessutom kan bidrag beviljas för planering och organisering av ovan avsedda projekt samt för att förverkliga gemensamma utrymmen för invånarna. Understödet uppgår till högst 10 procent av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats något annat understöd för samma kostnader. Dessutom får villkorliga förhandsbeslut fattas om de understöd som beviljas för nämnda ändamål åren 2007 2010. Beloppet av de understöd som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får uppgå till sammanlagt högst 4 000 000 euro. År 2006 får av Statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödlagen beviljas sammanlagt högst 400 000 euro som tidsbundna projektbaserade understöd för utvecklande av sådana höghusdominerade områden som lider av den minskade efterfrågan på aravahyresbostäder. Dessa områden skall vara belägna i sådana plötsliga strukturomvandlingsområden som utvalts av statsrådet eller i kommuner där det råder ett stort överutbud på aravahyresbostäder. Statens bostadsfond utser projektområdena och beviljar understöden. En förutsättning för beviljandet av understöd är att det över utvecklandet av området görs upp en helhetsplan som ansluter till utvecklandet av bostadförhållandena i kommunen. Kommunerna kan beviljas understöd för utvecklings- och planeringskostnader samt för projektkostnader i anslutning till dem. Understödet uppgår till högst 35 procent av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader. Dessutom får villkorliga förhandsbeslut fattas om de understöd som beviljas för nämnda ändamål åren 2007 2010. Beloppet av de understöd som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får uppgå till sammanlagt högst 1 600 000 euro. Fullmakter gällande medelsanskaffning Bostadsfonden får samtidigt ha sammanlagt högst 700 000 000 euro i kortfristiga lån som behövs för att jämna ut likviditetsfluktuationer. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
F ö r k l a r i n g : Enligt regeringens bostadspolitiska program fortsätter den för ägarbostäder avsedda räntestödslångivningen för ombyggnad av bostadsaktiebolagshus genom att långivningen kanaliseras till husbyggnadstekniska reparationer och reparationsåtgärder som är viktiga med tanke på underhållet, t.ex. reparation av rörledningar och ytterhölje. Avsikten är att räntestödslån beviljas för stödjande av ombyggnad av bostäder i områden där bostäderna beräknas kvarstå i bostadsbruk också på lång sikt. För att öka utbudet på ägarbostäder till ett rimligt pris fortsätter räntestödslånen för bostadsaktiebolagshus även för nyproduktion av bostäder inom de största tillväxtcentrumen. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av aravabegränsningslagen så att aravalånekapital kan förbli på statens ansvar då man på detta sätt kan förhindra uppkomsten av större kreditförluster i problemobjekt i områden med minskande behov av bostäder då det försäljningspris som är fritt från begränsningar i fråga om användning och överlåtelse inte räcker till för att täcka statens återstående lånefordningar. Enligt det bostadspolitiska programmet tas i bruk ett rivningsunderstöd i de fall då det är motiverat att man med statligt stöd deltar i rivningskostnaderna. Det systemet med understöd för kommunalteknik som riktar sig till tillväxtcentra gäller från och med år 2005 till utgången av år 2009 och för systemet anvisas under dessa år sammanlagt 50 miljoner euro. För kommunerna i Helsingforsregionen skapas i enlighet med det bostadspolitiska programmet ett femårigt understödssystem för bostadsområden som avser att utveckla boendemiljön i förorterna och främja utfyllnadsbyggandet av dem. Understöd kan beviljas exempelvis för anläggandet av grönområden samt för ordnandet av belysning och parkeringsplatser. För att lindra de problem som föranleds av den minskade efterfrågan på bostäder inleds ett femårigt projekt. Målet är att utveckla kvaliteten på sådana höghusdominerade bostadsområden som lider av den minskade efterfrågan på sociala hyresbostäder samt att anpassa bostadsbeståndet så att det motsvarar efterfrågan. Reparations- och energiunderstöden överförs så att de betalas ur statsbudgeten under moment 35.30.55 och byggnadsarvsunderstöden som beviljas för bostadsbyggnader under moment 35.20.64. Understöd som beviljats eller fått beslut om reservering före år 2006 betalas dock av medel ur Statens bostadsfond. År 2006 har Statens bostadsfond inte något behov av långfristig medelsanskaffning i nettobelopp. Värdepapperiserade lån förfaller till inlösning till ett värde av 704 miljoner euro. Bostadsfondens finansieringsstruktur beräknas år 2006 vara följande: Uppskattning av bostadsfondens finansieringsstruktur år 2006 mn Uppskattat saldo 1.1.2006 175 Inkomster Inkomster från bostadslån 700 Inkomster från borgensavgifter 10 Bruttomedelsanskaffning 540 Utgifter Kreditgivning 220 Utgifter för räntestöd och understöd 145 Fondens utgifter för långfristiga skulder räntor 103 amorteringar 704 Överföring till budgeten 128 Uppskattat saldo 31.12.2006 125 2006 budget 2005 budget 2004 bokslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7