Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Relevanta dokument
Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

2016 Trollhättan Energi

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energiöversikt Överkalix kommun

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Energiöversikt Kiruna kommun

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Konsumtionens klimatpåverkan

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Klimatutredning för Karlstads kommun

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Energiöversikt Haparanda kommun

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Därför är din insats för miljön viktig

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Matens klimatpåverkan

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Energi och koldioxid i Växjö 2012

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Ökad takt behövs för att nå målen

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Klimatpåverkan av livsmedel

Energiöversikt Pajala kommun

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Indikatornamn/-rubrik

Frågor för framtiden och samverkan

Tidningstjänst AB och miljön

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Uppföljning av Helsingborgs klimatväxlingsprogram

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Bilaga: Beräkningsunderlag

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

FRÅGA 1. För vilken eller vilka av kommunens stationsområden pågår det detaljplanearbete? 1 Gärsnäs. Simrishamn. 2 Både Gärsnäs och Simrishamn

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Varifrån kommer elen?

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Energigas en klimatsmart story

Energiförbrukning 2010

Jordbruk, biogas och klimat

Spelinstruktioner och material

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Energi- och klimatstrategi

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

begränsad klimatpåverkan

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

Miljöledning i staten 2016

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

påverkas om vi blev vegetarianer?

Transkript:

Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07

Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer ett antal förslag på jämförelser som kan användas för att öka förståelsen av hur stor klimatnytta som Lidköping Värmeverks verksamheter bidrar med. De föreslagna jämförelserna är tänkta att ge input till fortsatta diskussioner kring kommunikationen. De framtagna jämförelserna fokuserar på andra områden utanför energi- och avfallsföretagens verksamheter som just nu är aktuella i klimatdebatten och jämför Lidköping Värmeverks klimatnytta med åtgärder inom dessa områden. När det gäller att kommunicera denna typ av nyckeltalsjämförelser är det mycket viktigt att ha i åtanke vilket budskap man skickar när man väljer en viss typ av jämförelse. Jämförelserna som presenteras här är tänkta att vara kraftfulla, och man bör därför fundera på hur dessa passar in i kommunikationsarbetet och hur de kommer att uppfattats innan de kommuniceras ut externt. Även om man i den allmänna debatten idag t.ex. gärna lyfter fram vår köttkonsumtion som en stor klimatutsläppskälla, så kan det vara flera som reagerar negativt på att man som energiföretag använder denna typ av jämförelser. Det kommer naturligtvis att finnas de som tycker att det är provocerande att ett energiföretag lägger sig i frågan om vad folk väljer att äta, att det är pekpinnefasoner och att man ger människor dåligt samvete. Det kan också uppfattas som att energiföretag tar ett övergripande samhällsansvar där man seriöst engagerar sig i klimatfrågan. För att ge ett exempel på hur olika typer av formuleringar kan resultera i olika reaktioner hos mottagaren, och ge en förståelse av problematiken, har vi när det gäller jämförelsen med shopping därför valt att ta med två varianter, vilka återfinns längst ner i listan i ljusblå rutor.

Lidköping kommuns samlade utsläpp av växthusgaser var 255 000 ton CO2e Länsstyrelsernas regionala utsläppsstatistik (RUS), 2013. Lidköping Värmeverk minskade utsläppen av växthusgaser med 57 500 ton CO2e år 2015. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser under 2013 (senast tillgängliga statistik) var enligt den Nationella emissionsdatabasen ca 255 000 ton CO 2e (data hämtas från Länsstyrelsernas Regionala utsläppsstatistik, RUS). Lidköping Värmeverks verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 57 500 ton CO 2e. Om alla invånare i Lidköping avstod från att köra bil under nästan 1 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Lidköping Värmeverk bidrog med under 2015. år 2015 för en besparing på ca 57 500 ton CO 2e. I genomsnitt kör varje invånare i kommunen ca 766 mil per år (enligt miljömålsindikatorn Körsträcka med bil, statistik från 2014). Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,21 kg CO 2 per km. Den totala körsträckan för kommunens invånare uppgår då till ca 30 miljoner mil, vilket genererade ett utsläpp på ca 63 000 ton CO 2. Lidköping Värmeverks utsläppsreduktion motsvarar därmed ca 11 månaders bilåkande för alla invånare i kommunen. Lidköping Värmeverks bidrag till att sänka klimatpåverkan under 2015 motsvarar utsläppen från ca 6 800 varv runt jorden med bil. Lidköping Värmeverks verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 57 500 ton CO 2e. Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,21 kg CO 2 per km. Omkretsen runt ekvatorn är 40 075 km. Därmed kommer en svensk genomsnittsbil att släppa ut ca 57 500 ton CO 2 när den har avverkat ca 6 800 varv runt jorden. Lidköping Värmeverks bidrag till att sänka klimatpåverkan motsvarar utsläppen från ca 2 tur och returresor med flyg till Mallorca för alla invånare i kommunen. En resa tur och retur till Mallorca motsvarar ett utsläpp på ca 670 kg CO 2e enligt ICAO (Carbon Emission Calculator). Lidköping Värmeverks bidrag till att sänka klimatpåverkan (ca 57 500 ton CO 2e) motsvarar med andra ord utsläppen från ca 2 st tur och returresor med flyg till Mallorca för alla invånare i kommunen (39 009 inv.)

Om man skulle köpa och annullera utsläppsrätter för att klimatkompensera samma koldioxidbesparing som Lidköping Värmeverk bidrog med 2015 skulle detta kosta ca 4 miljoner kronor. Att notera: År 2015 (utfall ca 8 euro/ton): År 2020 (prognos ca 20 euro/ton): År 2040 (prognos ca 60 euro/ton): ca 4 miljoner kronor. ca 11 miljoner kronor. ca 32 miljoner kronor. EU:s handelssystem för utsläppsrätter ETS (Emissions Trading System) omfattar en stor del av Europas totala utsläpp av CO 2. Att köpa och annullera utsläppsrätter leder till att systemet i sin helhet får minskad tillgång till utsläppsrätter och att det totala utsläppet minskar. Här är det viktigt att notera att det idag finns ett överskott på utsläppsrätter och att utsläppspriserna är nere i mycket låga prisnivåer. Det kan finnas effekter i systemet som gör att man inte kan säkerställa att ett köp av utsläppsrätter idag verkligen ger en utsläppsreduktion. Priser bedöms stiga i takt med att utsläppsnivån sänks. Prognoserna för framtida utsläppspriser pekar på väsentligt högre nivåer. Lidköping Värmeverk har under 2015 bidragit till att minska utsläppen av koldioxid lika mycket som om alla invånare i kommunen avstod från att äta kött i ca 2 år. Olika köttslag har olika utsläpp, men ett medelvärde för 1 kg kött (nöt, gris, lamm, kyckling) ligger på ca 15 kg CO 2e. Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 39 009. I Sverige äter man ca 45-60 kg kött per person och år (beroende på vilken statistik man utgår ifrån, se t.ex. rapporten Köttkonsumtionen i siffror utgiven av Jordbruksverket 2013). Här har vi antagit att genomsnittssvensken äter 50 kg medelkött enligt ovan. Lidköping Värmeverks verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 57 500 ton CO 2e, vilket motsvarar ca 24 månaders köttkonsumtion för kommunens invånare. Omkring 20-25 % av utsläppen av växthusgaser från svenska hushåll kommer från maten 1. Av matkonsumtionen är kött den matvara som ger störst utsläpp. Om man ekonomiskt skulle värdera Lidköping Värmeverks bidrag till minskad klimatpåverkan med hjälp av den svenska koldioxidskatten så motsvarar de minskade utsläppen under 2015 ett värde på ca 64 miljoner kronor. Koldioxidskatten är en svensk punktskatt som tas ut på bränslena bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks. Även en andel av hushållsavfallet som förbränns för uppvärmning är skattepliktigt. Nivån på koldioxidskatten är satt så att den får en styrande effekt, dvs att vi får en minskad användning av dessa beskattade fossila bränslen. Koldioxidskatten var under 2015 1,12 kr per kg CO 2. I jämförelsen ovan har samma värde används för Lidköping Värmeverks hela klimatpåverkan för att illustrera den ekonomiska nyttan av den minskade klimatpåverkan. 1 http://www.klimatmarkningen.se/har-maten-verkligen-sa-stor-klimatpaverkan-1033

Om alla invånare i kommunen avstod från att shoppa under ca 1,5 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Lidköping Värmeverk bidrog med under 2015. år 2015 för en besparing på ca 57 500 ton CO 2e. Den genomsnittliga besparingen per kommuninvånare blir därmed ca 1 470 kg CO 2e per år. Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tvapparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (Äta, Bo och Resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008. Aktiviteten shoppa genererade enligt Naturvårdsverket i snitt drygt 1 ton CO 2e per capita (avser 2003 års statistik). Detta innebär att Lidköping Värmeverks klimatbesparing motsvarar att alla invånare i kommunen avstår från att shoppa i ca 18 månader. Tack vare Lidköping Värmeverks stora utsläppsminskningar kan nu alla invånare i kommunen shoppa dubbelt så mycket varje dag under ca 1,5 år med gott (klimat)samvete, utan att klimatpåverkan blir större än vad den skulle vara utan Lidköping Värmeverks bidrag. Men man behöver ju inte shoppa mer bara för att vi har fått klimateffektiv fjärrvärme. år 2015 för en besparing på ca 57 500 ton CO 2e. Den genomsnittliga besparingen per kommuninvånare blir därmed ca 1 470 kg CO 2e per år. Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tvapparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (Äta, Bo och Resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008. Aktiviteten shoppa genererade enligt Naturvårdsverket i snitt drygt 1 ton CO 2e per capita (avser 2003 års statistik). Detta innebär att Lidköping Värmeverks klimatbesparing motsvarar att alla invånare i kommunen avstår från att shoppa i ca 18 månader.