Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

CNS anatomisk översikt (1) Centrala nervsystemet CNS Hjärnan, encephalon Hjärnstam, truncus encephalicus Förlängda märgen, medulla oblongata Hjärnbryggan, pons (Mitthjärnan, mesencefalon) Lillhjärna, cerebellum (Mellanhjärna, diencephalon) Storhjärna, cerebrum Pons Ryggmärg Hjärnans hemisfärer Cerebellum Medulla oblongata Ryggmärgen, medulla spinalis Bild 4.11 Centrala nervsystemet (Människokroppen, Sand 2006)

Hemisfärerna Delvis olika funktioner i de två hjärnhalvorna Vä hemisfär bättre på analys språk, matematik Hö hemisfär känner via syn, hörsel igen föremål, tolka icke verbal kommunikation, känna igen melodier, kreativitet Dominant hjärnhalva Högerhänt dominant vänster hjärnhalva Vänsterhänt Corpus callosum, hjärnbalken Nervbanor mellan hemisfärerna Hemisfärerna utbyter information: samordning och kontroll

Storhjärnsbarken Lateralsidan vänster hemisfär Gyrus precentralis Centralfåra Sulcus centralis Gyrus postcentralis B. A. C. Sidofåra Sulcus lateralis D. Bild: www.hjarnguiden.se

Storhjärnsbarken Lateralsidan vänster hemisfär 1. Premotoriska området 2. Primära motoriska arean 3. Centrum för motoriskt tal Brocas area 4. Primära somatosensoriska arean 5. Sekundära somatosensoriska arean 6. Primära hörselarean 7. Centrum för språkförståelse Wernickes area 8. Sekundära synarean Sulcus Lateralis (Sidofåran) Gyrus precentralis Sulcus centralis Centralfåran Gyrus postcentralis Fig 19.21 (Ninstedt)

Storhjärnsbarken Medialsidan höger hemisfär 8. Sekundära synarean 9. Primära synarean 10. Supplementära motorarean 11. Sjöhästen, hippocampus 12. Primära luktarean 13. Gyrus cinguli 14. 3:e ventrikeln 15. Hjärnbalken Corpus callosum 16. Sulcus centralis 17. Sulcus lateralis 18. Hö sidoventrikel 15 Fig 19.21 (Ninstedt)

Frontalloberna Området framför sulcus centralis Prefrontala cortex: Abstrakt tänkande, analys och planering» Väga in tidigare erfarenheter» Analysera konsekvenserna» Självmedvetande, självreflektion, personlighet Planering av rörelser Premotoriska området Styrning av rörelser Primära motoriska området

Storhjärnsbarken Homonculus liten människa Primära motorarean Gyrus precentralis Utgångspunkt för pyramidbanan Sulcus lateralis Hjärnbalken Corpus callosum Capsula interna Frontalsnitt, höger hemisfär sedd framifrån

Limbiska systemet

Limbiska systemet (forts) Omdiskuterad indelning! Känslolivet, inlärningsförmåga Hippocampus, sjöhästen, (under sidoventriklarnas golv)» Spatial förmåga, rumslig orientering» (Explicit) minne: namn, händelser, ansikten» Episodiskt minne» Skapa nya minnen Amygdala, mandelkärnan» ångest, rädsla, smärta kopplar minnen till känslor Gyrus cinguli» Smärtstimulering: visceral och somatisk

Exempel: Limbiska systemet Viktiga funktioner i Limb systemet A) stimulering i form av belöning LUST» Mat, socker, sex, droger, gott bemötande B) stimulering i form av bestraffning OLUST Lust och olust befäster inlärning och minne

Mediansnitt höger hemisfär- Orientering Corpus callosum Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen ** * III IV * Thalamus ** Hypothalamus III 3:e ventrikeln Aqueductus cerebri Cerebellum hypofysen pons RAS Medulla spinalis Foramen magnum

* Thalamus Corpus callosum bildar 3:e ventrikelns väggar (III)i båda hjärnhalvorna ** * III sensorisk omkopplingsstation alla sensoriska intryck kopplas om i thalamus på väg till cortex, t ex syn, hörsel, känsel men ej lukt går direkt till luktcentrum Intensiv kommunikation med cortex hypofys IV Utåtgående motorisk bantrafik från motorcortex till basala ganglierna ner till ryggmärgen pons

** Hypothalamus Corpus callosum upprätthålla den rätta balansen i den inre kroppsmiljön, homeostasen hypofysen ** *III pons IV Centra för Hunger mättnad Törst Lust olust Hormonkontroll» producerar faktorer som stimulerar och hämmar hypofysens hormonfrisättning dygnsrytm temperatur smärta

Hypofysen Corpus callosum hypofys * III ** pons IV epifys Hypofysen Turksadeln, sella turcica, strax bakom synnervskorsningen eller posteriort om chiasma opticum Neurohypofysen bakre delen Adenohypofysen främre delen Utsöndrar ett flertal hormoner Har även ett portakretslopp -- eget artär-kapillärsystem Hypothalamus direkt kontakt via Hypofysstjälken

Tallkottkörteln-epifysen-corpus pineale Corpus callosum * III ** IV Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen 3:e ventrikelns mitten Endokrin körtel, saknar utförsgångar Melatonin hormon som reglerar sömn/vakenhet, dygnsrytm hypofysen pons

Hjärnstammen Blanda inte ihop RAS och RAAS! Renin-Angiotensin II-Aldosteronsystemet (blodtryckskontroll) Corpus callosum hypofys * III ** IV pons RAS Evolutionärt gammal del av hjärnan Retikulära formationen (=RAS, retikulära aktiveringssystemet) (formatio retikularis) Nätverk i hjärnstammen, från medulla oblongata till övre delen av mitthjärnan (mesencephalon) bildar synapser med de flesta banor som passerar genom hjärnstammen vakenhetsgraden i CNS är det som främst förknippas med RAS: medvetslöshet - medvetande sömn vakenhet

Hjärnstammen (2) Corpus callosum hypofys * III ** pons RAS IV grundtonus i skelettmuskulaturen andningen respiratoriska centrum hjärtverksamheten och blodtrycket Cirkulatoriska centrat cirkulation hjärtats minutvolym blodtrycket fördelningen av blodvolymen mellan olika organ ögonrörelser tuggning, sväljning, kräkning, tarm- och blåstömning, kontroll och modifikation av smärta står i kontakt med hypothalamus, (amygdala/ mandelkärnan)

Corpus callosum 3:e ventrikeln N. opticus Hypofysen Sella turcica Sinus sphenoidalis Pons Aqueducten 4:e ventrikeln Cerebellum Medulla oblongata Dens

Sidoventriklar Framhorn Corpus callosum 3:e ventrikeln Sulcus lateralis Thalamus Sidoventriklar Bakhorn Sinus sagittalis superior

Sömn Djup sömn och ytlig sömn Ytlig sömn REM-sömn, drömmer, vuxna 20% REM, barn upp till 50%, ökar under efternatten och morgonen, Sömnen sker i olika sömnperioder från ytlig till djup till ytlig. Ca 4 sådana cirklar per natt REM uppkommer efter ytlig sömn

Sömnen forts. Retikulära aktiveringssystemet (RAS) ansvarar för att vi vaknar upp när vi sover Kraftig sensorisk påverkan RAS aktiveras och cortex bombarderas med impulser vi vaknar. Fortsatt stimuli från RAS gör att vi inte somnar igen Motoriska banor aktiveras rörelse RAS aktiveras och cortex bombarderas med impulser vaknar. Vi somnar inte när vi går! vi

Basala ganglierna Tillhör storhjärnans inre kärnformationer (i mesencephalon, mitthjärnan) (Nucleus caudatus, svanskärnan) (Nucleus lentiformis, linskärnan) Substantia nigra, den svarta substansen» svart av pigment, melanin Tillhör det extrapyramidala systemet (jmf pyramidbanan) Reglerar bl a skelettmuskulaturens icke viljemässiga tonus, spänningsgrad Hållningstonus Vid igångsättning av rörelser låg inhiberande aktivitet i basala ganglierna Dopamin, transmittorsubstans som frisätts i substantia nigra

Exempel: Basala ganglierna Exempel 1: Parkinsons sjukdom, morbus Parkinson Dopaminbrist hypokinesi = underfunktion+rörelse Problem med igångsättning av rörelse Behandlas med L-dopa dopa i hjärnan Transplantation av fetala neuron från mesencephalon, mitthjärnan. Transplantatet kan överleva länge och minska symptomen men även de transplanterade cellerna kunde drabbas av plackbildningar. (Jia-Yi Li, Nature medicine 2008) Exempel 2: Huntingtons sjukdom, danssjuka ärftlig (autosomalt dominant) Dopaminöverskott hyperkinsesi = för mycket rörelse Demenssymptom Dopaminstabiliserande läkemedel är under utveckling och är verksamma vid sjukdomar med obalans i dopaminsystemet: Parkinsons, Huntingtons, schizofreni Källa: Uppsala nya tidning 2008-04-25

Lillhjärnan, cerebellum Grå substans bark, vit substans märg Muskelkoordination Finkorrigerar rörelserna fortlöpande Ex: Ta ett vattenglas Handens riktning korrigeras i så små rörelser att det inte syns Arbor vitae, livets träd (Fig 704 Grays anatomy, 1918) Automatiska rörelseprogram, procedurminne: Ex: gå i trappor, cykla, simma, spela skalor

Lillhjärnan, cerebellum (forts) Ex: Testa lillhjärnans funktion: Snabb pronation- supination, växla Arbor vitae, livets träd (Fig 704 Grays anatomy, 1918) Rombergs test: neurologiskt test: stå med fötterna ihop, slutna ögon om pat börjar falla = pos Rombergs test, tyder på lillhjärnsskada Dysmetri svårighet att bedöma rörelsers kraft och hastighet (en form av ataxi, koordinationsstörning)

Medulla spinalis, ryggmärgen Grå substans Framhorn» motoriska nerver Bakhorn» Omkoppling av vissa sensoriska nerver Sidohorn» preganglionära nervcellskroppar, autonoma nervsystemet Vit substans Uppåtstigande sensoriska ledningsbanor Nedåtstigande motoriska ledningsbanor Figur 6.10 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- och bakhorn (grå substans). 6.11 Segment avmedulla spinalis (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)

Kopplingar mellan nervceller i ryggmärgen Sensoriska neuron Nervcellskroppar i spinalganglion utanför CNS Omkoppling i medulla spinalis bakhorn eller i medulla oblongata Motoriska neuron motorneuron i medulla spinalis framhorn tar emot AP från primära motorcortex Interneuron kopplar om signalen från sensoriska till motoriska neuron vid böjreflexer Detalj ur Figur 6.12 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- och bakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)