Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att berätta om det som har hänt och kommer därför att göra allt vi kan för att underlätta för dig. «Denna broschyr är framtagen av kvinnofridsprojektet Nollvåld! i Ljusdal i samverkan mellan kvinnojouren, kommunens socialtjänst, folkhälsostrateg, flyktingenheten, Polisen, med flera efter förebild från Tryggare Uppsala Län. Foto och grafisk design: Moa Helsing & Anna Hammergård, Medieprogrammet, Slottegymnasiet. Tryck: Aktiebolaget Sandvikens Tryckeri & Binderi, 2011.

Innehåll Inledning... 4 Att tänka på för dig som utsatts för våld och hot... 5 Polisanmäl det inträffade... 5 Dokumentera skador... 5 Kontakta en hjälp- och stödorganisation... 5 Du som är barn och upplever våld... 6 Vad händer efter polisanmälan?... 7 Vad händer när socialtjänsten kontaktas?... 7 Vad händer när hälso- och sjukvården kontaktas?... 7 Möjligheter till stöd under polisutredning... 8 Tolk... 8 Vittnesstöd... 8 Stödperson... 8 Målsägandebiträde... 9 Rättskydd... 9 Särskild företrädare för barn... 9 Det finns en rad möjligheter till skydd... 10 Besöksförbud... 11 Skyddstelefon... 11 Skyddade personuppgifter... 11 Skyddat boende... 11 Reaktion på våld och hot i nära relation... 12 Möjligheter till stöd och hjälp i din kommun... 14 Möjligheter till ersättning... 16 Ordlista... 19

Inledning Den information som finns här vänder sig i första hand till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en flick- eller pojkvän, maka/make eller sambo, eller någon annan närstående såsom en familjemedlem. I den här broschyren finner du information om vad som händer med din polisanmälan samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet gett upphov till. Redan inledningsvis vill vi beskriva några utgångspunkter för vårt arbete när det gäller våld i nära relation: Vem som helst kan utsättas för våld i nära relation. Den som utsatts för våld i nära relation har grundläggande rättigheter, som till exempel att få riktig information. Alla brottsoffer skall behandlas med respekt och empati. Alla behandlas lika oberoende av ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning, social ställning, livsstil. 4

Att tänka på för dig som utsatts för våld och hot Polisanmäl det inträffade Om du utsatts för våld eller hot bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Inte bara för att vi ska klara upp brottet utan för att för att vi ska kunna hjälpa till att förhindra att du drabbas på nytt. Du är inte skyldig att anmäla, men det är ofta nödvändigt för att du ska kunna få den hjälp du har rätt till. Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever med eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Det kan kännas mycket svårt att anmäla men vi lovar att vi kommer att göra allt för att underlätta och hjälpa dig när du gör din anmälan. Dokumentera skador Ofta inträffar dessa brott innanför hemmets väggar. Det finns därför sällan några vittnen som kan berätta. Även om du just när det händer inte vet om du ska göra anmälan, kan det ändå vara bra att du själv dokumenterar. Du skulle kunna ta bilder, skriva ned, berätta för en vän eller väninna och helst om det finns skador, besöka vårdcentral eller sjukhus och både berätta och bli undersökt. Kläder med spår och/eller skador kan också vara bra att spara. Kontakta en hjälp- och stödorganisation Socialtjänsten i den kommun där du bor har huvudansvaret för att du som utsatts för våld i nära relation får det stöd och den hjälp du behöver. Stödet kan ges som individuella insatser eller i grupp. Kontakta socialtjänsten om du vill veta mer om vilket stöd som du kan få. Vill du söka hjälp via socialtjänstens råd- och stödverksamhet anonymt går det bra. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt. Det finns också olika ideella organisationer, till exempel brottsoffer- och kvinnojourer (se sidorna 14-15) som erbjuder gratis stöd, rådgivning samt viss praktisk hjälp till den som utsatts för brott i nära relation. Du kan antingen kontakta en kvinno- eller brottsofferjour själv eller be din utredare vid Polisen ge ditt namn till en jour nära dig som sedan tar kontakt med dig. Även den som utsatt dig för brottet kan behöva hjälp och stöd för att bryta sitt beteende. Män med våldsproblematik kan vända sig till Stickan, krismottagning för män i Gävle eller Mansmottagningen mot våld i Uppsala (se sidan 15). 5

Du som är barn och upplever våld Som barn eller tonåring kan Du uppleva våld hemma. Antingen som vittne eller som utsatt för våldet. Det är enligt lag förbjudet att slå barn och det gäller också för barnets föräldrar. Du har alltid rätt att be om hjälp av någon vuxen du känner förtroende för. Du kan prata med din lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan som kan hjälpa dig. Har barn utsatts för brott kan utredningen komma att göras i Barnahuset i Gävle. Där får barn från hela länet träffa bland andra polis, socialtjänst och psykolog i en miljö som är så hemlik som möjligt (se sidan 14). Polisanmälan För att anmäla det inträffade ringer du 112 vid akut fara, annars ringer du till Polisens kontaktcenter på telefon 114 14. Du kan även besöka din lokala polisstation och upprätta en anmälan. Detta kan du också göra via Internet på www.polisen.se 6

»Vad händer efter polisanmälan? När polisanmälan är gjord startar polisen en utredning. Har du inte blivit förhörd innan så kommer polisen att nu hålla förhör med dig. Du kommer också att ges möjlighet ha stödperson och ofta en egen advokat till din hjälp. Polisen kommer även att förhöra vittnen och naturligtvis den som gjort sig skyldig till brottet. Sedan polisen samlat in all bevisning beslutar åklagaren om det räcker för åtal vilket innebär att det som hänt kommer att prövas inför domstol. Då får den som gjort sig skyldig till brottet också läsa igenom allt, även det du berättat. Du måste även vara med vid rättegången och även här kan du förutom din advokat ha en stödperson med. Vid rättegången avgör sedan domstolen om den åtalade är skyldig och vid fällande dom bestäms sedan påföljden (straff) utifrån de omständigheter som framkommit. Domstolen kan även besluta om skadestånd. Det händer också att åklagaren gör den bedömningen att bevisningen inte räcker till och då läggs utredningen ned. Det behöver inte innebära att det tar slut utan om det kommer fram ny bevisning så kan man när som helst fortsätta utredningen. Vad händer när socialtjänsten kontaktas? Du kan kontakta socialtjänsten om du vill ha råd, stöd eller göra en ansökan om en särskild insats. När du tar kontakt med socialtjänsten får du prata med en socialsekreterare och ni kan bestämma en tid då ni träffas för att prata om vad du behöver ha hjälp och stöd med. Om du gör en ansökan om en behovsprövad insats, till exempel försörjningsstöd eller kontaktperson, görs en utredning av socialsekreteraren. Utredningen innebär att dina behov kartläggs för att du skall få rätt hjälp. Socialsekreteraren kan, om du ger ditt godkännande, ta in uppgifter från andra som är insatta i din situation, till exempel sjukvården eller Polisen. Utredningen skall ske skyndsamt. Utredningen dokumenteras och dina synpunkter skall finnas med. Allt sker i samförstånd med dig. Därefter gör socialsekreteraren en bedömning av ditt hjälpbehov och rekommenderar dig en lämplig hjälpinsats. Vad händer när hälso- och sjukvården. kontaktas? När du kommer till en patientmottagning efter det att du blivit utsatt för våld eller sexuellt övergrepp blir du först omhändertagen av en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. Därefter får du träffa en läkare som bedömer och åtgärdar dina skador, gör de undersökningar som behövs samt dokumenterar skadebilden. Ibland fotograferas skadorna för att dokumentationen skall bli så fullständig som möjligt. Skadedokumentationen är underlag för det rättsintyg som läkaren kan utfärda på begäran av polis och åklagare. Om du har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds du en gynekologisk undersökning med provtagning för infektioner, graviditet och spårsäkring. Det är viktigt för din hälsa att du så snart som möjligt besöker en vårdinrättning men tveka inte att ta kontakt även om det gått en tid sedan du utsattes för våld och övergrepp. Alla undersökningar och provtagningar är frivilliga och du måste ge ditt tillstånd till att rättsintyg skrivs. En del kvinnor får psykiska besvär efter misshandel och våldtäkt, såsom oro, nedstämdhet eller så kallad posttraumatiskt stressyndrom. Om du märker att du får besvär som inte går över kan du ta kontakt med Rikskvinnocentrum, din husläkare eller din psykiatriska öppenvårdmottagning. «7

Möjligheter till stöd under polisutredning Tolk Om du har behov av en tolk i samband med att du gör en polisanmälan och under brottsutredningen kan du få hjälp av en sådan utan kostnad för dig. Vittnesstöd För att underlätta situationen för brottsoffer i domstolsprocessen finns det sedan ett par år så kallade vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar bland annat om själva rättegångsförfarandet. De kan också stödja dig om du känner dig pressad och spänd inför rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara specifika frågor om ärendet. Kontakta Polisen eller närmaste tingsrätt om du vill ha mer information. Stödperson Förutom målsägandebiträde har du möjlighet att ta med dig en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har till skillnad från målsägandebiträdet inga juridiska befogenheter utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd. Stödpersonen kan vara någon närstående till dig, en sjukhuskurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour. 8

Målsägandebiträde Du som har utsatts för våld i nära relation och anmält detta till Polisen har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Målsägandebiträdet skall ta tillvara dina intressen under förundersökningen och rättegången samt lämna stöd och hjälp. Målsägandebiträdet skall också informera dig om vad som kommer att hända och de regler som gäller samt bevaka att förhör sker på ett lämpligt sätt. Observera att du har rätt att ha med dig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten. Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp Har du behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp du får av ditt målsägandebiträde och åklagaren, bör du i första hand vända dig till ditt försäkringsbolag för att få besked om vad rättsskyddet i din hemförsäkring omfattar. Du kan även ha möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Särskild företrädare för barn Barn (under 18 år) som blivit utsatta för brott av en närstående där förövaren kan dömas till fängelse har rätt till en särskild företrädare. Syftet med den särskilde företrädaren är att stärka barnets rätt när vårdnadshavaren eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Den som förordnas som särskild företrädare skall ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det är åklagaren som ansöker om ett sådant förordnande hos tingsrätten. Ta kontakt med Åklagarkammaren eller Polisen för mer information. 9

...det f inns en rad möjligheter till skydd... För den som utsatts för våld i nära relation finns idag flera möjligheter till skydd som kan användas var för sig eller i kombination. Observera att de skyddsmöjligheter som beskrivs här intill sätts in först efter en behovsprövning i varje enskilt fall. 10

» Besöksförbud Om du har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan du ansöka om ett så kallat besöksförbud. Ansökan görs hos Polisen medan det är åklagaren som fattar beslut om din ansökan skall beviljas. Besöksförbud innebär att den som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta dig under en viss period. Inte heller du får ta kontakt eller tillåta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar dig inte får uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats. Skyddstelefon Om du är utsatt för allvarliga hot kan du få en så kallad skyddstelefon under en kortare period. Det är en mobiltelefontjänst som gör att din telefon kopplas direkt till Polisen. Det finns även andra typer av larm som Polisen kan tillhandahålla vid behov. För mer information om skydd, kontakta Polisen. Skyddade personuppgifter I vissa fall kan du få dina personuppgifter det vill säga namn, personnummer och adress skyddade genom så kallad sekretessmarkering. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot, förföljelse eller andra trakasserier. Ett annat sätt att skydda dig om du utsatts för denna typ av brott är så kallad kvarskrivning. Det innebär att du fortfarande är skriven på din gamla folkbokföringsort trots att du flyttat; du bor således anonymt på den nya orten. En kvarskrivning görs när en sekretessmarkering inte bedöms kunna skydda i tillräcklig omfattning. Om du utsätts för mycket allvarliga hot kan du få så kallade fingerade personuppgifter. Det innebär att du byter identitet och din gamla identitet försvinner helt ur folkbokföringen. För att få mer information om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter kan du vända dig till Polisen. Skyddat boende I Ljusdals kommun finns möjlighet för kvinnor som är utsatta för hot eller våld av en partner eller före detta partner att bo på ett skyddat boende genom «den ideella kvinnojouren Viljan. För mer information om möjligheten till skyddat boende kan du kontakta kvinnojouren, socialtjänsten eller Polisen (se sidorna 14-15). 11

Reaktioner på våld och hot i nära relation Skuld och klander Det är vanligt att förövaren lägger skulden på offret för att ha provocerat fram övergreppen, men det är också vanligt att den som utsatts för våld och hot i en nära relation skuldbelägger sig själv för det inträffade. Det är dock viktigt att komma ihåg att du inte har någon skuld i att du drabbats av ett kriminellt övergrepp. Vanliga reaktioner på våld och hot Fysiska: Magproblem, förändrade sömn- och matvanor, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk. Känslomässiga: Sorg, ångest, ilska, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, rädsla, vanmakt, andliga tvivel. Relationsmässiga: Tillitsförlust, känslor av främlingskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater. Intellektuella: Minnesstörningar, förvirring, svårigheter att fatta beslut, händelsen spelas upp gång på gång, minnesblixtar. Beteendemässiga: Isolering, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat, missbruk med mera. Övergrepp som sker i en nära relation, som till exempel grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, blir extra allvarliga av att de ofta upprepas. De sker dessutom oftast i det egna hemmet vilket gör att du som utsätts inte har någon fredad plats. Förövaren är också en person som du har eller har haft en relation med och kanske är beroende av såväl känslomässigt och socialt som ekonomiskt. Barn som växer upp i våldets närhet Reaktionerna ovan gäller också barn som lever i våldets närhet. Även om de inte själva utsätts för brott kan de vara skräckslagna, förtvivlade eller frukta för sina egna och anhörigas liv. Att se sin mamma eller annan anhörig misshandlats är traumatiskt och detta är en form av psykisk misshandel. Barnets grundtrygghet skadas och familjen upplevs inte längre som en säker plats. Barn kan reagera med att skuldbelägga sig själva för att de inte lyckats stoppa våldet. En form av psykiskt försvar är förnekelse och isolering av känslor. Barn ser och hör ofta mycket mer än de vuxna vill tro. I Ljusdals kommun finns möjlighet till krisbearbetande Utöver de ovan beskrivna reaktionerna är det också samtal enligt Trappanmodellen för barn och ungdom vanligt att den som utsatts för brott blir förvånad över och kanske rädd för sina egna eller andras reak- som bevittnar våld. tioner. Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala på svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt. Reaktioner kan även komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. 12

13

Möjligheter till stöd och hjälp i din kommun Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att personer som utsatts för brott i hemmet och deras barn får stöd och hjälp. Det kan handla om ekonomiskt, praktiskt och psykologiskt stöd. Flera ideella organisationer arbetar med att stödja och hjälpa den som utsatts för brott genom till exempel stödsamtal och kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. Här finner du kontaktuppgifter till några sådana organisationer på såväl lokal nivå som på riksnivå. Myndigheter: Social beredskap. Larmcentralen: Telefon: 112. Socialtjänsten Ljusdals kommun: Socialrådgivningen: Telefon: 0651-182 31, vardagar kontorstid. Flyktingenheten: Telefon: 0651-181 51 eller 181 63. Familjestödjarna: Telefon: 0651-186 44, 186 45 eller 186 46. Ungdomsgruppen:Telefon: 0651-188 50, 188 51, 188 52, 188 53, 188 54. Polisen: Polisens kontaktcenter: Telefon: 114 14. Vid akut fara eller pågående brott ring 112. Landstinget Gävleborg: Akutmottagningen och alla hälsocentraler (Sjukvårdsrådgivningen) dygnet runt på telefon 1177, hemsida: www.lg.se Psykiatrisk mottagning Ljusdal: 0651-170 31 vardagar 8-16. Kvinnojourer: Viljan, Ljusdal Jourtelefon: 0651-130 69, hemsida: www.kvinnojourenviljan.se Ringblomman Bollnäs Jourtelefon: 0278-158 39. Stöttan, Söderhamn Jourtelefon: 0270-102 02, hemsida: www.kvinnojourenstottan.se Vändpunkten, Hudiksvall Jourtelefon: 0650-122 85, hemsida: www.kvinnojourenvandpunkten.se Blåklockan, Gävle: Telefon: 026-51 11 21, hemsida: www.blaklockan.com Tjejjourer: Vulcana Gävle: Telefon: 026-12 54 44. Tjejjouren Bollnäs Ovanåker: Journummer 076-126 91 56. 14

Andra stödorganisationer Kvinnofridslinjen, ej spårbar jourtelefon 020-50 50 50. Brottofferjouren, jourtelefon och lokalt brottsofferstöd: Telefon: 0200-21 20 19, hemsida: www.boj.se Terrafem, jourtelefon på många språk 020-52 10 10, hemsida: www.terrafem.org BRIS, Barnens rätt i samhället, kristelefon: Telefon: 0200-230 230, hemsida:www.bris.se Mansmottagningen mot våld i Uppsala (MMV), hemsida: www.mansmottagning.se Krismottagning för män, Stickan, Gävle: Telefon: 026-18 73 73, hemsida: www.stickan.se E-post: kriscentrum@stickan.se 15

Möjligheter till ersättning Det är i första hand den person som utsatt dig för brott som skall ersätta dig för eventuella skador med anledning av brottet. Vill du kräva ersättning av gärningsmannen är åklagaren skyldig att hjälpa dig att föra talan om krav på skadestånd. Om gärningsmannen inte har förmåga att betala ett utdömt skadestånd kan du vända dig till ditt försäkringsbolag för att se om du har en försäkring som ersätter skador vid brott. Kontakta ditt försäkringsbolag för mer information om möjligheten till ersättning för såväl personskada som eventuella sakskador. Om du inte har någon försäkring som täcker ersättning för skador kan du ha rätt till ekonomisk kompensation från staten, så kallad brottsskadeersättning. Sådan ersättning avser främst personskador och kränkning. Kränkning För att du skall ha rätt till brottskadeersättning för kränkning krävs att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av din person. Exempel på brott där du kan ha rätt till kränkningsersättning är sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av besöksförbud. Ersättningens storlek relateras till hur allvarlig kränkningen anses ha varit. Observera att även barn som bevittnat våld mot närstående kan ha rätt till ersättning. Skada på person Du kan få brottskadeersättning för både fysisk och psykisk skada som drabbat dig på grund av brottet eller brotten. Dessa skador kan avse: Kostnader för sjukvård som har samband med skadan. Inkomstförlust. Fysiskt och psykiskt lidande (sveda och värk) Bestående skador. Andra skador till exempel på glasögon, kläder, med mera. Mer information om ersättning finns hos Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 UMEÅ E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida: www.brottsoffermyndigheten.se Servicetelefon: 090-70 82 00 Fax: 090-17 83 53 16

17

18 du är inte ensam

Ordlista Allmän rättshjälp: Behovsprövad ekonomisk hjälp för kostnader i samband med rättegång. Allmänt åtal: Innebär att åklagaren har rätt att väcka åtal även utan brottsoffrets anmälan Anmälan till socialtjänsten: Ställs till socialtjänsten för att påkalla ett stödbehov hos någon annan. Ansökan till socialtjänsten: Begäran till socialtjänsten om stödinsats/bistånd. Görs av den enskilde eller laglig företrädare. Besöksförbud: Förbud för en person att under en viss tid besöka eller på annat sätt kontakta en annan person. Brott: En handling, eller en underlåtelse att handla, som är belagd med straff i lagstiftningen. Brottsoffer: Den som utsatts för brott (se målsägande). Brottsskadeersättning: Ersättning från staten till brottsoffer för skador och lidande till följd av brott. Domstolar/Allmänna domstolar: Tingsrätt: domstol i första instans. Hovrätt: domstol i andra instans. Högsta domstolen: domstol i sista instans. Förvaltningsdomstolar: Länsrätt: domstol i första instans. Kammarrätt: domstol i andra instans. Regeringsrätt: domstol i sista instans. Enskilt anspråk: Brottsoffers möjlighet att begära skadestånd av gärningsmannen. Förundersökning: Den utredning som görs under ledning av polis eller åklagare för att utreda ett brott. Grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning: Upprepade straffbara handlingar som riktar sig mot barn eller andra närstående personer respektive mot närstående kvinnor och som varit ett led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet och haft som syfte att allvarligt skada dennes självkänsla. Huvudförhandling: Rättegång. Målsägande: Används i lagstiftningen som beteckning på den mot vilken brott är begånget (se brottsoffer). Målsägandebiträde: Juridiskt biträde, ofta en advokat. Påföljd: Det som domstolen beslutar som åtgärd gentemot gärningsmannen vid brott. Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård med mera. Rättsintyg: Läkarutlåtande om en skada som utförs på begäran av en rättsvårdande myndighet (till exempel polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol). Strafföreläggande: Åklagaren kan vid enklare erkända brott förelägga böter utan att vända sig till domstol. Stödperson: Ger stöd åt brottsoffret inför och under rättegång (utan juridiska befogenheter). Tilltalad: Används i domstolen som beteckning på den som är åtalad för brottet. Vittnesstöd: Erbjuder stöd och praktisk hjälp åt brottsoffer och vittnen inför rättegång. Åklagare: Den som för det allmännas (statens) talan om brott i domstol. Åtal: Åklagarens (eller enskild persons) talan inför domstol om ansvar för brott, dvs en begäran om att domstolen skall döma någon för ett brott till ett straff, till exempel fängelse. Åtalsunderlåtelse: Beslut av åklagare att inte väcka åtal på grund av till exempel gärningsmannens ålder. Överklagande: Möjlighet att få ett mål prövat i högre instans om man inte är nöjd med domen. 19

» Informationen vänder sig i första hand till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en flick- eller pojkvän, maka/make eller sambo, eller någon annan närstående såsom en familjemedlem. I den här broschyren finner du information om vad som händer med din polisanmälan samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller psykiska skador och problem som brottet gett upphov till. «Kvinnojouren Viljan