Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Åsengårdens vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppet

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Kulltorps vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2014 för äldreomsorgens egen regi verksamheter i Enskede-Årsta-Vantör

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för äldreomsorgens egen regi verksamheter i Enskede-Årsta-Vantör

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse Vindragarens vård- och omsorgsboende

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för vårdgivare Frestavägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ingelstad LSS

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Marie Aggesund Karlsson, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 8 2

Sammanfattning Hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada i dokumentationssystemet Vodoks avvikelsemodul. Vid allvarliga hälso- och sjukvårdsavvikelser tas direkt kontakt med verksamhetschef och MAS. Avvikelserna sammanställs och analyseras av verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonalen och återkopplas till berörd personal. Klagomål diarieförs och lämnas till verksamhetschef för bedömning och utredning. Kontinuerlig kontakt upprätthålls med den som lämnat in klagomålet eller synpunkten. Vid inflyttningen hålls ett ankomstsamtal med sjuksköterska och kontaktperson. Vid ankomstsamtalet informeras vårdtagare och närstående om möjligheten att lämna synpunkter och framföra klagomål. Om behov finns av vårdplaneringar och uppföljningar då risker för den enskilda individen diskuteras deltar vårdtagare/närstående. De egenkontroller som genomförts är granskning av andelen genomförda riskbedömningar för fall, trycksår och undernäring, granskning av andelen trycksår uppkomna på enheten, granskning av andelen medarbetare som genomgått Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning och granskning av protokoll från den externa kvalitetsgransingen. För att identifiera risker för vårdskador har infektionsregistreringen följts under året och analyserats. För att förebygga vårdskador samverkar verksamhetschef, medicinsk ansvarig sjuksköterska och sjuksköterska regelbundet. Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapporterar händelser till ansvarig chef. Avvikelser rapporteras i datadokumentationssystemet Vodoks avvikelsemodul. Endast ett fåtal avvikelser har rapporterats under året. Avvikelserna rör fall och läkemedelshantering. Under året har hälso- och sjukvårdsindikatorer och infektionsregistrering skickats till MAS varje månad. Alla medarbetare har genomgått Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning. 3

Övergripande mål och strategier Följande kvarstående brist genomfördes i maj 2015: Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen gjordes med apotekare/farmaceut för att säkerställa att de lokala rutinerna för läkemedelshanteringen är säkra och ändamålsenliga. MÅL 2015 1. Alla patienter över 65 år ska erbjudas riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår minst en gång per år. 2. Inga trycksår uppkomna i verksamheten. 3. Förhindra spridning av vårdinfektioner. 4. Verksamhetens lokala rutiner för läkemedelshantering är säkra och ändamålsenliga. STRATEGIER 1. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska gör riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår för alla patienter över 65 år minst en gång per år för de patienter som tackar ja till erbjudandet. 2. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska vidtar förebyggande åtgärder när patient med trycksår identifierats. 3.1. All personal tillämpar basala hygienrutiner. 3.2. All personal följer gällande handlingsprogram vid vårdinfektioner. 3.3. All personal, inklusive chef och sjuksköterska genomgår Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning en gång per år. 4. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen görs med apotekare/farmaceut för att säkerställa att de lokala rutinerna för läkemedelshanteringen är säkra och ändamålsenliga. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Stadsdelsnämnden har som ansvarig vårdgivare det övergripande ansvaret för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen 1, HSL, upprätthålls för att förhindra att vårdskada uppstår. Verksamhetschef enligt 29 HSL ansvarar för att hälso- och sjukvården är organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet genom att fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet kontinuerlig ska bedrivas. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet 1 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 4

inom kommunens ansvarsområde enligt 24 HSL och 7 kap 3 Patientsäkerhetsförordningen. Verksamhetschef och MAS ska samverka och samråda i frågor som rör verksamheternas kvalitet och patientsäkerhet. Struktur för uppföljning/utvärdering Vårdskador mäts genom att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar avvikelser. Utvalda hälso- och sjukvårdsindikatorer, till exempel genomförda riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår rapporteras en gång i månaden till chef och MAS. Avvikelser rapporteras i dokumentationssystemet Vodoks avvikelsemodul så snart en händelse inträffat. Strukturen för uppföljning/utvärdering, kopplat till mål och strategier är följande: 1. Mätning av andelen genomförda riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår en gång per år. 2. Mätning av andelen uppkomna trycksår på enheten minst en gång per år. 3. 1. Mätning av andelen vårdinfektioner genom att följa infektionsregistrering månadsvis. 3.2. Mätning av andelen personal, inklusive chef som genomgått Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning en gång per år. 4. Granskning av följsamhet till arbetsmetoder och lokala rutiner för läkemedelshanteringen en gång per år. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet För att förhindra spridning av vårdinfektioner har alla medarbetare, inklusive chef, genomgått Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning Infektionsregistreringen har följt och analyserats under året. Uppföljning genom egenkontroll De egenkontroller som genomförts är: 1. Granskning av andelen genomförda riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår för patienter över 65 år en gång per år. 2. Granskning av andelen uppkomna trycksår på enheten minst en gång per år. 3. Granskning av andelen personal som genomgått Vårdhygiens webbaserade utbildning en gång per år. 4. Gransking och analys av protokoll efter genomförd extern 5

kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen. Samverkan för att förebygga vårdskador Intern samverkan Hälso- och sjukvårdspersonalen och omvårdnadspersonalen/boendestödjarna har kontinuerliga uppföljningar utifrån de enskilda vårdtagarnas behov. Verksamhetschef, MAS och sjuksköterska har under året samverkat för att identifiera riskområden. Extern samverkan Verksamhetschef, MAS och sjuksköterska har under året påbörjat samverkan med en av två berörda vårdcentraler för att diskutera frågor som rör patientsäkerheten, både på övergripande och på individnivå i syfte att förbygga vård- skada. Verksamheten samverkar också med apotekare/farmaceut från apoteket vid externa kvalitetsgranskningar av läkemedelshanteringen enligt avtal. Riskanalys Verksamhetschefen ansvarar för att en riskanalys genomförs vid förändringar av organisationen eller på annat sätt i verksamheten. Samma gäller vid större förändringar av rutiner. Verksamheten identifierar fortlöpande riskområden genom händelserapporter/avvikelser från personalen. En riskanalys tillsammans med sjuksköterska och omvårdnadspersonalen/boendestödjarna görs alltid vid förändringar. Rutiner ses över kontinuerligt. Alla avvikelser analyseras av verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonalen och åtgärder genomförs vid behov. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada i dokumentationssystemet Vodoks avvikelsemodul. Vid allvarliga hälso- och sjukvårdsavvikelser tas direkt kontakt med verksamhetschef och MAS. Allvarliga avvikelser utreds och bedöms av MAS. Avvikelserna sammanställs och analyseras av verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonalen. Händelser som berör all personal tas upp och återkopplas regelbundet vid arbetsplatsträffar och vid rapporteringstillfällen. Under året har 16 avvikelser rapporterats enligt följande; 4 fall, 9 6

läkemedel och 3 vårdkedjeavvikelser. Flertalet läkemedelsavvikelser rör läkemedel som inte överlämnats till patienterna och fel läkemedel har lämnats i patientens läkemedelsskåp. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter Klagomål som inkommer via IVO (inspektionen för vård och omsorg) och Patientnämnden diarieförs och lämnas till verksamhetschef för bedömning och utredning. Utredning görs i samråd med MAS. Kontinuerlig kontakt upprätthålls med den som lämnat in klagomålet eller synpunkten. Övriga klagomål/synpunkter som inkommer direkt till enheten tas omhand av verksamhetschef som avgör grad av utredning Sammanställning och analys Verksamhetschef samlar in och sammanställer rapporter, klagomål och synpunkter som inkommer och ger underlag för återkoppling och dialog med hälso- och sjukvårdspersonal samt övrig berörd personal. Under året har inget klagomål som rör patientsäkerheten inkommit, vilket gör att mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet inte kan ses. Samverkan med patienter och närstående När vårdtagaren har flyttat in hålls ett ankomstsamtal med sjuksköterska, rehabiliteringspersonal och kontaktperson. Vid ankomstsamtalet informeras vårdtagare och närstående om Patientnämndens arbete. Informationsbroschyr om Patientnämnden lämnas i samband med inflyttning. Vårdtagare/närstående uppmanas/uppmuntras att komma in med synpunkter och klagomål när de upptäcker risker eller brister i verksamheten. Om behov finns av vårdplaneringar och uppföljningar då risker för den enskilda individen diskuteras deltar vårdtagare/närstående. Vid inträffad avvikelse som kräver en mer omfattande utredning ges information och återkoppling regelbundet till vårdtagare/närstående. Resultat Strukturmått Andelen personal, inklusive chef som genomgått Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning uppgår till 100 procent. Utbildningen omfattade cirka en halv timme. 7

Processmått Andelen riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår för patienter som är 65 år eller äldre uppgår till 0 procent. Resultatmått Andelen patienter med trycksår uppkomna i verksamheten uppgår till 0 procent. Måluppfyllelse 1. Målet att sjuksköterskan gör riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår för patienter 65 år eller äldre har inte uppnåtts. 2. Målet att trycksår inte ska uppkomma i verksamheten har uppnåtts. 3. Målet att förhindra spridning av vårdinfektioner har uppnåtts. 4. Målet att säkerställa att verksamhetens lokala rutiner för läkemedelshantering är säkra och ändamålsenliga har uppnåtts. Övergripande mål och strategier för kommande år MÅL 2016 1. Alla patienter över 65 år ska erbjudas riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår minst en gång per år. 2. Inga trycksår uppkomna i verksamheten. 3. Förhindra spridning av smittsamma infektioner och sjukdomar. STRATEGIER 1 och 2. Sjuksköterska erbjuder och gör riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår för alla patienter 65 år eller äldre minst en gång per år. 3.1. All personal tillämpar basala hygienrutiner. 3.2. All personal följer gällande handlingsprogram vid vårdinfektioner. 3.3. All personal, inklusive chef och sjuksköterska genomgår Vårdhygiens webbaserade hygienutbildning en gång per år. 8