Kunskapsfördjupning för behovsanalysen I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer. Till varje avsnitt finns också möjliga tjänster från beskrivna.
1. Vill ni ha hjälp med att få kunskaper inför ert arbetsmiljö- och hälsoarbete? Har anställda med arbetsmiljöuppgifter tillräcklig kunskap för att ta sitt arbetsmiljöansvar? Har chefer, arbetsledare och skyddsombud/arbetsmiljöombud fått arbetsmiljöutbildning? Vill ni utveckla er samverkan kring arbetsmiljöfrågor? Finns det andra som behöver arbetsmiljöutbildning hos er, till exempel inköpare och planerare? Har alla anställda kunskaper om de risker för ohälsa och olycksfall som kan finnas i deras arbete? Arbetsmiljö- och hälsoarbetet fungerar bäst om alla vet sina roller och sitt ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den som får uppgifter i arbetsmiljöarbetet också har tillräckliga kunskaper. Detsamma gäller ansvaret att se till att anställda har tillräckliga kunskaper kring eventuella risker med olika arbetsuppgifter. Tillräcklig kunskap innebär inte enbart att ha kännedom om vad regelverket säger, utan även hur reglerna ska tillämpas så att god hälsa bevaras och risker för ohälsa och olycksfall förebyggs. Företagshälsovården kan med sin expertkunskap ge vägledning om hur sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa ser ut. Företagshälsovården erbjuder många utbildningar på arbetsmiljöområdet för såväl chefer, skyddsombud/arbetsmiljöombud som för anställda. Utbildningarna handlar både om arbetsmiljöns regelverk och hur man tillsammans skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö och hälsa. Några exempel på utbildningar är Bättre arbetsmiljö (BAM), grundläggande arbetsmiljöutbildning ledarskapsutbildning systematiskt arbetsmiljöarbete riskbedömningar för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen god ergonomi/arbetsteknik rehabiliteringskunskap, rehabiliteringsansvar god arbetsorganisation att förebygga hot och våld på arbetsplatsen krishantering och krisorganisation första hjälpen hjärt- och lungräddning stresshantering.
2. Vill ni ha hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet? Undersöker ni regelbundet er arbetsmiljö med avseende på risker för ohälsa och olycksfall? Finns tydliga mål för ert arbetsmiljöarbete? Har ni en arbetsmiljöpolicy? Har ni rutiner för ert arbetsmiljöarbete? Är arbetsmiljöuppgifterna fördelade i företaget? Utreder ni ohälsa och olycksfall som inträffat i arbetet? Brukar ni årligen följa upp ert arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete är en lagstadgad struktur för hur arbetsmiljöarbete ska bedrivas, något som alla företag är skyldiga att följa. Det innebär bland annat att företaget ska ha rutiner för att upptäcka risker för ohälsa och olycksfall i arbetet, åtgärda riskerna och sedan följa upp åtgärderna. Strukturen finns beskriven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:01 Företagshälsovården erbjuder stöd i utvecklingen av ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är vanligt att företagshälsovården kan erbjuda hjälp med utveckling av ett systematiskt arbetsmiljöarbete efter företagets behov utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete regelbundna arbetsmiljökartläggningar och riskbedömning medverkan på skyddskommittémöten eller liknande samverkansforum att se över nuvarande arbetsmiljörutiner och styrdokument utredning av ohälsa och olycksfall den årliga genomgången av företagets arbetsmiljöarbete.
3. Vill ni ha hjälp med att hitta, bedöma och åtgärda arbetsmiljörisker på ert företag? Bedömer ni regelbundet risker för ohälsa och olycksfall på er arbetsplats? Bedömer ni regelbundet den psykiska och sociala arbetsmiljön? Finns det särskilda verksamheter eller områden ni skulle vilja ha hjälp med att riskbedöma? Finns det kunskaper och erfarenheter från tidigare gjorda riskbedömningar som kan användas? Vill ni ha hjälp med att genomföra åtgärder som minskar risken för ohälsa och olycksfall? Vill ni ha hjälp med att öka trivseln på företaget? Vill ni ha hjälp att bedöma arbetsmiljö- och hälsokonsekvenser vid verksamhetsförändring? Vill ni ha hjälp med yrkeshygieniska mätningar av damm, gaser och lösningsmedelsångor? Risker för ohälsa och olycksfall kan finnas i den fysiska miljön på arbetsplatsen, till exempel vid buller eller vid användning av farliga maskiner eller ämnen. Hot, konflikter, mobbing eller ett alltför högt arbetstempo är också sådant som kan skapa ohälsa. Samma sak gäller relationer och samarbetssvårigheter på arbetsplatsen, till exempel mellan chefer och anställda eller mellan kunder och anställda. Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivaren ska ansvara för att sådana risker försvinner eller minskas. Enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska regelbundna riskbedömningar göras och åtgärder vidtas om det förekommer risker i arbetsmiljön. Företagshälsovården samarbetar ibland med Arbets- och miljömedicinska kliniker vid de olika universitetssjukhusen. Där finns tillgång till kompletterande expertkunskap inom såväl det medicinska som psykologiska och tekniska området. Exempel på tjänster som kan köpas är arbetsmiljögenomgång/kartläggning av risker för uppkomst av ohälsa och olycksfall i arbetet, såväl fysiska som psykiska och sociala arbetsmiljörisker bedömning av risker genomgång av arbetsplatsen för att avgöra riskexponering till exempel utförande av yrkeshygieniska mätningar hjälp med förslag till åtgärder för att undanröja eller minska risker som påträffats uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder ergonomiska genomgångar av enskilda arbetsplatser eller hela arbetsstället.
4. Vill ni ha hjälp med att bedöma arbetsmiljö- och hälsokonsekvenser vid förändringar? Står ni inför förändringar i verksamheten? Har ni tidigare gjort riskbedömningar inför förändringar? Tar ni hänsyn till arbetsmiljöaspekter när ni förändrar verksamheten? Finns rutiner för när och hur riskbedömningar ska göras vid planerade förändringar av verksamheten? Ett bra exempel på förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete är att alltid göra riskbedömning vid planerad ändring i verksamheten. Krav på sådana riskbedömningar finns angivet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Generellt ska man göra riskbedömningar inför förändringar som är av lite större slag och som inte utgör den dagliga, löpande verksamheten. Exempel på förändringar som kräver riskbedömning är personalförändringar nya arbetstider om- och nybyggnationer ny maskinell utrustning nya arbetstider nya arbetsmetoder Exempel på riskkällor kan vara tidspress, otydlig arbetsorganisation, ensamarbete, hot och våld, arbete på hög höjd, arbete med farliga ämnen samt svåra och komplicerade arbetsuppgifter. Beskriv den planerade förändringen och vad den består av var ska den genomföras och vilka anställda kommer att påverkas? Fördelarna med att konsultera företagshälsovården vid riskbedömningar är att de kan bidra med kunskaper om huruvida riskerna är allvarliga eller inte. De kan också bedöma vilket behov av åtgärder som finns och hjälpa till att upprätta en handlingsplan. Företagshälsovårdens arbete inleds med att identifiera vilka riskkällor som kan uppstå när företagets planerade förändring har genomförts. Därefter görs en bedömning av huruvida dessa risker kan leda till ohälsa eller olycksfall samt vilka konsekvenser det skulle få. Företagshälsovården hjälper sedan företaget att komma fram till lämpliga åtgärder.
5. Vill ni ha hjälp med ledarskaps- och organisationsutveckling för att minska risken för arbetsrelaterad ohälsa hos anställda? Behöver nya eller erfarna chefer kunskap och stöd för att bidra till en hälsosam arbetsplats? Hur kan ni skapa en organisation som behåller och utvecklar hälsan hos de anställda? Vill chefer och arbetsledare vara förebilder i ert hälsoarbete? Står ni inför förändringar i organisationen som kommer att ställa speciella krav på era chefer? Finns behov av stöd till ledningen för att utveckla strategier för ert arbetsmiljö- och hälsoarbete? Organisationen är den struktur och det system företaget arbetar efter, och det sätt chefer utövar sitt ansvar på. Chefen ska leda och fördela arbetet och samtidigt entusiasmera och få de anställda att trivas i sitt arbete. För att anställda ska trivas och må bra vet man att ansvarsfördelning, tydlighet, värderingar och kommunikation är viktiga faktorer. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet bör ske på olika nivåer för att få bra effekt i organisationen som helhet, i arbetsgrupper och mot enskilda individer. Chefer bör vara förebilder och drivande i allt hälsoarbete. För detta behöver cheferna få kompetens och utrymme för personlig utveckling på området. Syftet är att öka förmågan att leda på ett effektivt och hållbart sätt. Företagshälsovården har personal som är specialiserad på hälsa kopplad till utveckling och verksamhetsledning. De har också god vana att stödja chefer och andra ledare. Exempel på tjänster de kan erbjuda är ledarskapscoachning hälsofrämjande ledarskap stresshantering arbetsmiljö för chefer vägledning vid organisationsutveckling stöd till chefer och övriga anställda vid organisationsförändringar.
6. Vill ni ha hjälp med lagstadgade medicinska kontroller eller andra typer av hälsokontroller? Vet ni om de arbetsuppgifter era anställa utför kräver intyg eller regelbunden medicinsk kontroll? Arbetar ni med farliga ämnen? Har ni nattarbete? Har anställda uppvisat symptom eller reaktioner som oroar? Efterfrågar de anställda hälsoundersökningar för att få kännedom om sitt eget hälsoläge? Tycker ni att nyanställda och äldre anställda behöver få hälsokontroller? Om anställda i sitt arbete är utsatta för vissa kända risker krävs regelbundna medicinska kontroller. Det kan vara nattarbete, arbete med vibrerande verktyg, mast- och stolparbeten, dykeriarbeten eller rök- och kemdykning. Det kan också handla om att de anställa hanterar farliga ämnen som bly, kadmium, asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer eller arbete med härdplaster. Läkarundersökning och medicinska kontroller är då obligatoriska. I vissa fall måste läkaren göra en så kallad tjänstbarhetsbedömning, en bedömning av den anställdes hälsotillstånd, för att kontrollera att arbetsuppgifterna kan utföras. Om den kontrollen visar på olämplighet får personen inte utföra det aktuella arbetet. Mer om detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. Det finns också ett stort antal andra medicinska kontroller som inte är lagstadgade, som företagshälsovården kan erbjuda. Det är vanligt att man köper till exempel hälsoundersökningar för att stämma av hälsoläget hos de anställda eller en viss grupp av anställda. Dessa kontroller är standardiserade och innehåller både provtagning, enkäter och samtal. Syftet är att identifiera ohälsa hos de anställda. Detta kan även ske inför en anställning eller för att kontrollera missbruk av exempelvis droger. Företagshälsovårdens personal har kunskap om vilka regler som gäller för olika branscher och yrken. De kan hjälpa er att ta reda på vilka anställda som kan behöva genomgå medicinska kontroller och sedan utföra dessa. Företagshälsovården samarbetar med Arbetsoch miljömedicin vid de olika universitetssjukhusen i de fall det behövs fördjupade undersökningar eller analyser. Exempel på tjänster som företagshälsovården kan erbjuda är nyanställningsundersökningar lagstadgade medicinska kontroller allmänna hälsokontroller slumpvisa alkohol- och drogtester.
7. Vill ni ha hjälp med att ta reda på hur era anställda upplever sin arbetsmiljö och få förslag på åtgärder om det finns brister? Har ni gjort någon typ av kartläggning tidigare, till exempel en medarbetarundersökning? Finns det behov av att veta mer om hur era anställda upplever sin arbetsmiljö och hälsa? Trivs medarbetarna med varandra? Finns det fysiska faktorer som stör? Finns det resurser för att eventuellt åtgärda och förändra efter en kartläggning? Vill ni starta ett långsiktigt förändringsarbete i syfte att öka trivseln på arbetsplatsen? Enkäter och intervjuer ger en bra nulägesbild. De kan med fördel upprepas regelbundet för att se förändringar över tid. En kartläggning ger också underlag till att formulera mål och fatta beslut om områden ni vill fokusera på i arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Innehållet i en kartläggning kan variera, men för att vara heltäckande bör den rymma frågor kring såväl psykiska och sociala som fysiska arbetsmiljöfaktorer. Syftet med kartläggningen är att hitta både styrkor som svagheter i arbetsplatsens arbetsmiljö. Kartläggningen i sig ger sällan något resultat, utan det är arbetet efteråt som skapar förändring. Företagshälsovården erbjuder ett antal varianter av kartläggningsverktyg beroende på ert aktuella behov och era frågeställningar. Utifrån resultatet kan företagshälsovården sedan bistå med olika former av tjänster inom arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Exempel på tjänster som företagshälsovården kan erbjuda är kartläggningar, exempelvis om psykiska och sociala eller fysiska arbetsmiljöfaktorer analys och bedömning av kartläggningen förslag till åtgärder/förbättringar hjälp att genomföra åtgärder.
8. Vill ni ha hjälp med rehabiliteringsärenden och stödsamtal? Hur ser sjukfrånvaron ut på företaget? Följer ni upp sjukfrånvaron regelbundet? Är cheferna tränade i att se tidiga signaler på ohälsa? Finns rutiner för hantering av sjukanmälan? Hur hanterar ni längre sjukskrivningsärenden? Har ni kompetens att hantera arbetslivsinriktade rehabiliteringsfrågor? Behöver ni hjälp att göra bedömningar av arbetsförmågan hos sjukskrivna och en anpassning av deras arbete? Kan cheferna genomföra svåra samtal? Den vanligaste frånvaron är korttidsfrånvaro på grund av tillexempel en förkylning. En längre frånvaro brukar man kalla sådan som är längre än 10 arbetsdagar. Ett genomsnitt på normal sjukfrånvaro på en arbetsplats är 2-4 %. Är frånvaron ständigt högre än så finns kanske anledning att fundera på varför och försöka åtgärda sjukfrånvaron. Med en bra arbetslivsinriktad rehabilitering kan den som drabbats av sjukdom, skada eller andra besvär komma tillbaka till arbetet snabbare. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gäller oavsett om rehabiliteringen behövs på grund av skada i arbetet eller på fritiden. I lagen om allmän försäkring (AFL) Kap 22 och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1 framgår vilka uppgifter som åligger arbetsgivaren. För den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ansvarar företaget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Socialtjänsten svarar för den sociala rehabiliteringen och sjukvården och företagshälsovården för den medicinska och psykologiska. Exempel på tjänster man kan köpa är sjuk- och friskanmälan inklusive personlig sjukvårdsrådgivning bedömning av arbetsförmåga vid sjukdom arbetsplatsanpassning rehabiliteringssamordning och medverkan vid rehabiliteringsmöten samtalsstöd för individer som behöver extra stöd konfliktstöd för grupper arbetsrelaterad sjukvård förstadagsintyg vid sjukdom rehabiliteringsutbildning för chefer, arbetsledare med flera utbildning i att se tidiga signaler utbildning för chefer och arbetsledare i svåra samtal.
9. Vill ni erbjuda sjukvård för era anställda? Vill ni ha en sjukvårdslösning som komplement till ert arbetsmiljö- och hälsoarbete? Skulle ni vilja ha ett sjukvårdsavtal med företagshälsovården? Vill ni erbjuda sjukvårdsförsäkringar till alla anställda? Företagshälsovården brukar i huvudsak erbjuda arbetsrelaterad sjukvård, det vill säga vård av ohälsa och sjukdom som uppstått på grund av arbetet. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är arbetsrelaterat och vad som inte är det, och därför blir det allt vanligare att välja att till exempel erbjuda sjukvård via företagshälsovården oavsett hur ohälsan eller sjukdomen har uppstått. Vinsten för arbetsgivaren är att den anställde snabbt kommer tillbaka till arbetet och inte behöver vänta i vårdköer. Vissa företagshälsovårdsföretag erbjuder sjukvård. Sjukvård kan man dock få på flera sätt. Ett sätt är att ansluta sig till en privat läkarmottagning, och ett annat sätt är att teckna en sjukvårdsförsäkring. Exempel på tjänster man kan köpa är sjukvård via ett hängavtal eller samarbete med företagshälsovården sjukvård via privatläkare sjukvårdsförsäkring.
10. Vill ni ha hjälp med hälso- och friskvårdsinsatser? Har ni en plan för hur ni ska stärka och utveckla hälsan hos era anställda? Erbjuder ni friskvård, träning eller massage? Har ni några gemensamma aktiviteter för att stärka arbetsglädjen och hälsan? Uppmuntrar ni anställda att ta ett eget ansvar för sin hälsa? Finns det förutsättningar i er organisation och arbetsmiljö att vara hälsomedveten, till exempel cykelställ och duschar? Det finns uppskattningar som visar att mer än 50 % av sjukdom och ohälsa beror på hur vi väljer att leva. Om en anställd får inspiration att förändra sin livsstil i en positiv riktning påverkar det hans eller hennes hälsa och prestation. Att satsa på friskvårdande insatser i företaget kan därför bidra till en friskare och effektivare arbetsorganisation. Många företag har friskvårdande aktiviteter trots att det inte finns angivet som något krav i arbetsmiljölagstiftningen. Företagshälsovården har ofta hälsovetare anställda som kan hjälpa till med program och utbildningar. Exempel på tjänster som företagshälsovården kan erbjuda är livsstilskartläggningar och stöd till anställda i hälsoförändringsarbetet utbildning av hälsoinspiratörer på arbetsplatser coachning individuellt eller i grupp kring exempelvis kost, motion och livsstil utbildningar i hälsofrämjande ledarskap stresshantering tillgång till massör eller naprapat.