Stockholm 27 maj 2016 Vårdproffsens förslag för en jämlik hälsa Marmotkommissionen konstaterade att ojämlikheter i hälsa till stor del har sin grund i sociala och ekonomiska faktorer som är kopplade till människors livsvillkor och förutsättningar. För att uppnå jämlik hälsa krävs således samhällsekonomiska analyser och genomgripande politiska åtgärder. Som representanter för 700 000 medarbetare inom hälsa, vård och omsorg menar Sveriges Arbetsterapeuter, Fysioterapeuterna, Kommunal, Läkarförbundet, Sveriges Yngre Läkares Förening, Vision samt Vårdförbundet att hälsoklyftorna dock aldrig kan slutas utan medverkan av hälso- och sjukvårdens och omsorgens aktörer. Våra medlemmar har kompetens och vilja att bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen och till att åtgärda de ojämlikheter vi ser i hälso- och sjukvården och omsorgen idag. Vi ser ett antal områden där förändringar kan göras för att främja hälsan och jämlikheten. 1) Ge hälsofrämjande insatser större tyngd Hälso- och sjukvårdens och omsorgens kompensatoriska samhällsuppdrag för jämlik hälsa behöver ges större tyngd. Idag görs allt för stor skillnad mellan hälsofrämjande insatser och vård och omsorg, och preventiva åtgärder får ofta stå tillbaka för akutuppdraget. Grunden är att personal inom hälso- och sjukvård och omsorg ges möjlighet till fortsatt kompetensutveckling i sjukdomsförebyggande metoder för att arbeta hälsofrämjande. Arbeta proaktivt Hälso-och sjukvårdens kompetens och resurser bör i större utsträckning kunna användas utanför sjukvårdens traditionella väggar i uppsökande verksamhet. För att motarbeta de ökande hälsoklyftorna bör vården arbeta för att möta dem med ohälsa och sjukdom men som har liten eller ingen kontakt med vården. Här behövs nya metoder, nya uppdrag och möjligheter till innovativa arbetssätt. Detta gäller både för att identifiera grupper eller enskilda patienter samt för att utveckla nya mötesformer. Att sprida hälsoinformation genom fotbollsklubben och pensionärsföreningen eller att flytta ut blodtryckskontrollen till biblioteket är enkla sätt att arbeta uppsökande. Mer kan göras för de grupper som redan är sjuka för att förhindra ökad ohälsa, både för att förhindra ytterligare sjukdom och riskbeteenden. Ett ökat fokus på sekundärprevention och ett proaktivt förhållningssätt kan exempelvis förhindra undvikbar slutenvård hos vissa grupper, vilket besparar lidande för patienten och resurser för vården. Ett annat exempel är stöd vid rökstopp till individer som har haft hjärtinfarkt för att förhindra återinsjuknande. Det kan också handla om viktkontroller för patienter med hjärtsvikt för att fånga försämringar i ett tidigt och mer behandlingsbart skede.
Fysisk aktivitet En stor del av de funktionsnedsättningar som ofta tillskrivs åldrandet beror på fysisk inaktivitet. Omsorgs- och sjukvårdspersonal bör stimulera till ökad fysisk aktivitet, träning och annan meningsfull aktivitet för alla relevanta patient- och brukargrupper inklusive äldre. Möjlighet och stimulans till aktivitet är speciellt viktigt för grupper som bor på olika typer av vård- och omsorgsboende. Satsa på barn, unga och deras familjer För att förebygga sjukdomar som diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och cancer som har ett tydligt samband med socioekonomi och levnadsvanor bör särskilt fokus läggas på barn, unga och deras familjer. Stärk elevhälsoarbete och skolhälsovården så att de har tydliga förutsättningar att främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor. Skolan är den enda samlade funktion i samhället som når alla invånare. Satsningar i tidig ålder ger mångfalt tillbaks längre fram både i form av god hälsa för individen och minskade kostnader för hälso- och sjukvården. Utveckla samarbetet mellan barnhälsovård, förskola, skola, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri. Ge möjlighet för exempelvis fysioterapeuter och arbetsterapeuter att inkluderas i det hälsofrämjande arbetet. Utveckla föräldrastöd som anpassas till lokala behov och förutsättningar där utsatta föräldrar, exempelvis arbetslösa och ensamstående, prioriteras. Snabb hjälp och låga trösklar för barn och unga med psykisk ohälsa samt barn med neuropsykiatriska funktionshinder och autism. Stärk samarbetet mellan hälso- och sjukvården och skolan både avseende diagnostik och stöd. 2) Styr för jämlik hälsa Insatserna i hälso- och sjukvården och omsorgen ska styras av patienternas och brukarnas egna förutsättningar och behov. Jämlik vård nås inte genom att alla får samma hälso- och sjukvård eller omsorg utan genom att insatserna anpassas efter individens behov och förutsättningar. I takt med att behandlingen av svåra och komplicerade tillstånd blivit allt bättre lever allt fler med sjukdom och funktionsnedsättning hela livet. För att kunna tillhandahålla jämlik vård, som är en förutsättning för att uppnå jämlik hälsa, behöver vården utveckla sin organisation och sina arbetssätt för att möta enskilda personer och deras behov.
Samtliga landsting, regioner och kommuner bör utarbeta strategier för att införa en person- eller patient- och brukarcentrerad hälso- och sjukvård och omsorg. Utforma vården och omsorgen tillsammans med patienter, brukare och närstående. Det handlar både om patientens och brukarens inflytande i planeringen och genomförandet av den egna vården och omsorgen, samt att verksamheten tar tillvara patienters, brukares och närståendes kunskaper i utformning och utveckling av verksamheten. Planera hälso- och sjukvården och omsorgen efter patientens eller brukarens individuella behov genom att anpassa mötet efter individen. Detta kan exempelvis gälla hur lång tid som planeras för mötet, var det utförs eller vilka hjälpmedel som finns tillgängliga. Individuell anpassning är speciellt viktigt för äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver tolk. Förbättra tillgången till tolkar. Vid upphandling av tolktjänster är det viktigt att trygga kvaliteten på tjänsterna som ska utföras. Därför måste kvalificerade tolkar efterfrågas, som har rätt kompetens. Rätt förutsättningar är även viktigt, där möjlighet till förberedelsetid, rimliga arbetsvillkor och arvoden ingår. Ökad likarättskompetens för all personal inom hälso- och sjukvården och omsorgen. All personal bör ha grundläggande kunskaper om vårdbehoven och förutsättningarna för patienter som avviker från normen. Detta inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Dessa kunskaper måste även utvecklas till färdigheter som används i det praktiska mötet med individen. Alla patienter och brukare ska bemötas med respekt och känna sig trygga. För detta krävs ett kontinuerligt, aktivt och fokuserat arbete med värderingar och attityder, från sjukhusgolvet till ledningsrummet. Insatser inom hälso- och sjukvården bör kvalitetssäkras med fokus på delaktighet, bemötande och kommunikativ, kognitiv och fysisk tillgänglighet för alla individer oavsett funktionsnivå och modersmål. Stärk tilliten till professionernas kompetens och etik Involvera personal, patienter och brukare samt professions- patient- och brukarorganisationer i ett tidigt skede och på alla nivåer i vård- och omsorgsstyrningen, från nationella överenskommelser till utvecklingsarbete inom verksamheterna. Ta tillvara på medarbetares kompetens, erfarenhet, initiativkraft och engagemang. Säkerställ att medarbetare har möjlighet att avsätta tid för att delta i utvecklingsarbete. Inför en tydlig struktur och metod som tillvaratar och möjliggör de förbättringsidéer som kommer från för medarbetare.
Ändamålsenlig administration och IT-stöd Tillvarata digitaliseringens möjligheter genom att utveckla och införa digitala tjänster som underlättar patientens eller brukarens möten med hälso- och sjukvården eller omsorgen, är effektiva redskap för personalen och garanterar integritet och säkerhet. Rätt använt kan digitaliseringen bli ett verktyg både för ökad patient- och brukardelaktighet och jämlikhet. Mer aktiva patienter kan hantera sin egen vård i större utsträckning och frigöra resurser för patienter med större behov. Digitaliseringen kräver långsiktiga investeringar och samordning. Inom vården är det viktigt att data bara ska behöva dokumenteras en gång, informationen ska vara sökbar och strukturerad och det ska vara möjlighet att kunna se och dela information över verksamhets- och geografiska gränser. När medarbetare som använder IT-systemen har inflytande över och kan påverka ITsystemens utformning leder det till bättre digital arbetsmiljö med mindre stress. Administrationen ska utföras av rätt profession med rätt kompetens. Det är kostnadseffektivt att se över hur och av vem vårdadministration utförs. Rätt funktion som administrerar frigör tid till patienterna och brukarna. 3) Skapa förutsättningar för friska medarbetare Det är orimligt att de som jobbar med att stärka hälsan hos andra blir sjuka av sin arbetssituation. Exempelvis återfinns, bland de yrken som toppar de stressrelaterade sjukskrivningarna, en klar majoritet inom kvinnodominerade kontaktyrken, men sjukskrivningar ökar också inom andra yrkesgrupper. En hälso- och sjukvård som arbetar för att minska den växande ohälsan bland vård- och omsorgspersonal Många av hälso- och sjukvårdens och omsorgens medarbetare hamnar i kläm mellan företagshälsovården och primärvården då det inte går att klarlägga vad som är bakgrunden till deras stressrelaterade ohälsa. Det behövs därför utvecklade former för hur primärvården och företagsvården kan integreras. Dessa enheter ska både ha somatisk och psykologisk kompetens och arbeta förebyggande och rehabiliterade. På så sätt skulle hälso- och sjukvården kunna arbeta mer proaktivt och anpassat utifrån de hälsoproblem stora grupper i befolkningen har. Arbetsvillkor och arbetsmiljö som främjar hälsa Skapa hälsofrämjande arbetsorganisationer där rutiner och arbetssätt stimulerar hälsa hos medarbetare. Erbjuda professionell handledning i medarbetargruppen för gemensam reflektion kring det dagliga arbetet och kring vad som skapar stress och ohälsa.
Schemaläggning ska ge möjlighet till återhämtning; veckovila, dygnsvila och rast samt sammanhängande ledighet. Det är även viktigt att arbetstiden är sammanhållen och att antalet obetalda uppehåll ska hållas på ett minimum. Ge vård- och omsorgspersonal möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning och sitt schema. Tydliga organisatoriska ramar, inklusive trygga och överskådliga anställningsförhållanden, för att minska den stress som kommer av att inte veta vad som förväntas av en eller om man har ett jobb nästa månad. Personalplaneringen behöver vara långsiktig med utgångspunkten i tillsvidareanställning och heltid som grund. Det krävs även insatser för att minska de ökande bemannings- och tidsbegränsade anställningarna inom vård och omsorg, då det innebär sämre förutsättningar för personalen att göra ett bra arbete, själva känna tillfredställelse med sin arbetssituation och dessutom minskar den personliga kontinuiteten för brukare och patienter. Diskrepans mellan de krav som vård- och omsorgsarbetet innebär och befintliga resurser och möjligheter till kontroll och medbestämmande för medarbetare ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa. Att inte fullt ut kunna använda sin yrkeskunskap och kompetens för att möta patientens eller brukarens behov bidrar till samvetsstress hos vård- och omsorgspersonal. Arbetsvillkor och arbetsmiljö måste således möjliggöra tid, fokus och kontinuitet för varje patient och brukare. Detaljregleringen och tidspressen måste minska. Vårdteamet och den enskilda medarbetaren behöver ges utrymme att ge den vård och omsorg som varje enskild individ behöver. Stärk den offentliga upphandlingen genom att införa tydligare krav på kollektivavtalsenliga villkor och kvalitet. En upphandling av exempelvis städning av ett akutsjukhus eller färdtjänst ska inte styras av lägsta pris det leder till sämre kvalitet och sämre villkor för personalen. Ledarskap Ledning och chefer ska ha ett hälsofrämjande arbetssätt. Ett hälsofrämjande arbetssätt förstärker medarbetarnas friskfaktorer vilket leder till hälsa och lust i arbetet. Chefer som har tid att leda är en friskfaktor. Andra exempel på friskfaktorer är bra kommunikation, inflytande över sitt arbete, god gemenskap och en sund feedback-kultur. En förutsättning för ett gott ledarskap är att chefer har ett rimligt antal medarbetare. Detta ger möjlighet för en nära och bra dialog med varje medarbetare. Ett rimligt antal medarbetare är mellan 10-25 personer. Säkerställ att verksamhetschefer har mandat och utrymme för att arbeta med utveckling och innovation tillsammans med personalen.