MUONIO KOMMUN MIELMUKKAVAARA DETALJPLAN VINDKRAFTPARKENS OMRÅDE

2009-07-02 rev. 2009-12-03 MUONIO KOMMUN MIELMUKKAVAARA DETALJPLAN VINDKRAFTPARKENS OMRÅDE PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 2(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTET MED PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING... 3 2. PLANERINGSOMRÅDE... 4 3. BASINFORMATION OM PROJEKTET... 5 4. DETALJPLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL... 7 4.1. Detaljplanens innehållskrav... 7 4.2. Landskapsplanering... 7 4.3. Meän Väylä Älvlandet... 7 4.4. Riksomfattande mål för områdesanvändning... 8 5. PLANERINGSSITUATION... 9 5.1. Plansystem för markanvändning... 9 5.2. Landskapsplan... 9 5.3. Generalplan... 11 5.4. Detaljplan... 11 5.5. Kommunens byggförordning... 11 5.6. Kommunens övervakning av byggande... 11 6. TIDPLAN... 11 7. UTREDNINGAR SOM GÖRS OCH KONSEKVENSER SOM BEDÖMS... 13 8. BEDÖMNING AV STATSGRÄNSÖVERSKRIDANDE KONSEKVENSER... 16 9. VEM INFORMERAS, HUR OCH VEMS ÅSIKTER HÖRS... 17 10. HUR OCH NÄR KAN MAN DELTA... 18 11. VEM PLANLÄGGER OCH VEM STYR ARBETET... 19 12. VARIFRÅN FÅR MAN MER INFORMATION... 19 Bild på omslaget: Mielmukkavaara, utsikt från Muonioälvens is vid Ylimuonio by 24.2.2009 (Tiina Kähö)

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 3(19) 1. SYFTET MED PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Enligt finska Markanvändnings- och bygglagen 63 skall, när en plan utarbetas, ett med avseende på planens syfte och betydelse tillräckligt omfattande program för deltagande och växelverkan samt bedömning av planens konsekvenser göras. Detta dokument är Mielmukkavaara detaljplans program för deltagande och planering som kommunen ställer ut offentligt när frågan om planläggning väckts. I programmet för deltagande och bedömning presenteras planeringens utgångspunkter, mål och planeringsskeden samt vilka möjligheter intressenter har att delta i beredningen av planen och hur planens konsekvenser kommer att bedömas. Intressenter är områdets markägare, boende och företagare samt övriga vars förhållanden kan påverkas betydligt av planen. Intressenter är också myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planering. Intressenter har möjlighet att föreslå den regionala miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. wpd Finland Oy och Forststyrelsen Laatumaa avser att bygga en vindkraftpark på Mielmukkavaara i Muonio kommun. Projektet består av en vindkraftpark med en total effekt på 30 45 MW samt en kraftledning på 110 kv till Muonio elverk. Som ägarrepresentant för staten förvaltar Forststyrelsen det landområde som utsetts för projektet. Projektet baseras på ett samarbetsavtal mellan parterna. Genomförande av projektet kräver en detaljplanering av området som möjliggör vindkraftparkens byggande. Med stöd av planen kan kommunen bevilja bygglov i enlighet med planens fastställda verksamhetsområden, planbeteckningar och områdesbestämmelser. I projektet tillämpas också miljökonsekvensbedömningsförfarande enligt finska MKBlagen som är en förutsättning för beviljande av de tillstånd som krävs. Programmet för miljökonsekvensbedömning överlämnades till Lapplands miljöcentral i mars 2009. Utredningar och bedömning av konsekvenser utförs därefter enligt programmet. Två alternativ för vindkraftparken granskas (Alternativ 1, 15 st. kraftverk och alternativ 2, 10 st.) samt s.k. nollalternativ. Dessutom granskas tre alternativa linjedragningar för kraftledningen, A, B och C. Konsekvensbedömningsrapporten bedöms blir klar i början av 2010. Målsättningen är att koordinera MKB-förfarandet enligt MKB-lagen och detaljplaneprocessen enligt markanvändnings- och bygglagen. De utredningar och konsekvensbedömningar som behövs göras som stöd för detaljplanläggningen tas i huvudsak fram som en del av MKB-förfarandet. Även deltagande och samråd strävar man efter att koordinera så effektivt som möjligt. I projektet tillämpas internationellt samråd avseende Sverige både när det gäller MKBförfarandet och detaljplaneringen. Lapplands miljöcentral är projektets sambandsmyndighet i båda fall och (finska) miljöministeriet ansvarar för det internationella samrådet.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 4(19) 2. PLANERINGSOMRÅDE Mielmukkavaara befinner sig i Muonio kommun ca 16 kilometer från Muonio kyrkby i nordnordvästlig riktning, ca12 kilometer från gränsen till Enontekis kommun och ca 3,5 kilometer från den svenska riksgränsen (Pajala kommun)). Höjdens övre delar ägs av finska staten och förvaltas av Forststyrelsen som område för skogsbruk. Området som passar för produktion av vindkraft är ca 350 hektar stort. Bild 1. Planeringsområdets placering på kartan

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 5(19) Bild 2. Detaljplaneområdets preliminära avgränsning, baserad på vindkraftparkens preliminära planer enligt max-alternativet 15 vindkraftverk. Detaljplanen omfattar enbart statlig mark förutom inkörselområdet som går via privatägd mark. Detaljplanen omfattar bara vindkraftparkens område, inte området för kraftledningen till Muonio elcentral. 3. BASINFORMATION OM PROJEKTET Den tekniska beskrivningen baseras på wpd Finland Oy:s projektering (wpd Finland Oy 2009). Vindkraftparken består av 10 15 vindkraftverk inkl. grundläggning, medelspänningskabel som sammanbinder dem och kopplingscentral, kraftledning som skall anslutas till 110 kv-nätet nära Muonio kyrkby samt väg till området och vägar mellan vindkraftverken. Varje vindkraftverk består av ett torn monterat på en grund, rotor med tre blad samt maskinrum (bild 4). Tornets höjd är ca 100 m och bladets längd som mest ca 50 meter. Vindkraftverkets högsta höjd är således som mest 150 meter. Vindkraftverken placeras i området med 450 700 meters mellanrum. I Mielmukkavaaraområdet är den mest sannolika grundläggningsmetoden betongplatta på mark utan pålning. Den armerade betongplattan försänks i marken 2-4 meter djupt och täcks med jordmassor. Kring varje vindkraftverk behöver man röja bort skog från ett ca 0.5 0,8 hektar stort områden. Befintlig skogsväg på nordvästra sidan av Mielmukkavaara måste förstärkas och jämnas i hela sin längd (ca 2 kilometer). Helt ny väg måste byggas 8 10 kilometer enligt preliminära beräkningar. Minimibredd på vägen är beroende på typ av kraftverk ca 4,5 5 meter.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 6(19) De el- och dataöverföringskablar som vindkraftsanläggningen behöver kan placeras i kabeldiken längs transportvägarna. Kraftverken ansluts till elcentralen med markkabel (inom parken) och luftledningar vars spänningsnivå är 20 30 kv. Kablarna ansluts till kraftverken genom ett rör genom betongfundamentet. Varje kraftverk har en transformator som höjer generatorspänningen (vanligtvis 1 kv eller mindre) till nivån 20 30 kv. Den placeras antingen i maskinrummet, i tornets nedre del i ett separat skyddad transformatorutrymme eller vid sidan av tornet i ett separat utrymme. Vindkraftparkens anslutning till områdets elnätverk förutsätter byggandet av en egen transportledning. För kraftledningen granskas tre alternativa sträckningar som utgår från vindkraftparkens norra del till Muonios 110 kv elcentral. Kraftledningens spänningsnivå är troligen 110 kv så att elförluster minimeras så effektivt som möjligt. Bilda 3. Linjealternativ för kraftledning AltA, AltB och AltC, Källa: MKB-program mars 2009 Planerad kraftledning behöver en ca 26 30 meter bred ledningsgata. Den nya kraftledningen placeras delvis, i A och B alternativen huvudsakligen, tillsammans med nuvarande 45 kv kraftledning i samma ledningsgata. Befintlig ledningsgata breddas i så fall något. Bild 4. Principbild av vindkraftverk (WinWind Oy) och bild av montering av vindkraftverk i Kiruna vindkraftspark (Gunnar Britse) Källa: MKB-program mars 2009 Byggandet av vindkraftparken inklusive förbättring av väg och byggande av nya vägar, grundläggningsarbeten, montering av kraftverken samt elanslutningar bedöms preliminärt ta ca ett år. Byggandet av vindkraftparken skulle enligt planerna kunna påbörjas år 2011. Byggandet kommer sannolikt att delas upp på två år. Vindkraftverkens tekniska livslängd är 25 år. Grundläggningen dimensioneras för 50 års användning. Kablarnas livslängd är minst 30 år. Genom att förnya maskineriet är det möjligt att förlänga vindkraftsparkens livslängd till 50 år.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 7(19) 4. DETALJPLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL 4.1. DETALJPLANENS INNEHÅLLSKRAV Vid utarbetande av detaljplan skall innehållskrav enligt (finska) markanvändnings- och bygglagen 54 beaktas. Eftersom planen görs för ett område som saknar generalplan med rättsverkan, skall i tillämpliga delar beaktas även de innehållskrav som gäller för generalplaner 39. Detaljplan skall utarbetas så att det skapas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Den byggda miljön och naturmiljön skall värnas och särskilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. Detaljplanen får inte leda till att kvaliteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanens syfte. Genom detaljplanen får inte heller markägaren eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana oskäliga begränsningar eller orsakas sådana oskäliga olägenheter som kan undvikas utan att de mål eller krav som ställs på planen åsidosätts. När en generalplan utarbetas skall beaktas: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshantering kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv 7) att miljöolägenheterna minskas 8) att den bebyggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation 4.2. LANDSKAPSPLANERING Landskapsöversikten är en mycket översiktlig långsiktig strategisk och visionär plan innehållande principer för områdesanvändning och områdesutveckling som tas fram av landskapets kommunförbund. Lapplands landskapsöversikt 2022 godkändes av Lapplandsförbundets (Lapin Liitto) fullmäktige 2005 05-20. Föregående landskapsöversikt Lappi 2020 är från år 2002. Uppdaterad ny landskapsöversikt 2025 upprättas som bäst och målet är att få den godkänd hösten 2009. Som strategi har skrivits bl a följande: (5.1.3) Lapplands industris energiförsörjning till rimligt pris bör säkras med beslut på nationell nivå och kompletterande utbyggnad av vattenkraften. Energiproduktion baserat på landskapets egna förnybara naturresurser, vatten-, bio- och vindkraft, ökas och även avfall används till energiproduktion. 4.3. MEÄN VÄYLÄ ÄLVLANDET Meän Väylä Älvlandet är ett under åren 2002-2006 genomfört EU Interreg III A - riksgränsöverskridande samarbetsprojekt med Kolari, Muonio och Pajala kommuner.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 8(19) Huvudmålet var att främja kommunernas samarbete och skapa en gemensam grund för tre kommuners utveckling och markplanering, särskilt i gränsälvens dalgång. I detaljplanearbetet beaktas projektets rapporter och utredningar i tillämpliga delar. Projektet resulterade i följande tvåspråkiga dokument: Meän Visio, Kommunöversikt (+kartbilaga 1:250 000), Gränsälvsplan (+kartbilagor 1:20 000) samt Landskap-Natur- Kulturmiljöutredning (+naturmiljöutredningens kartbilagor 1:20 000 och kulturmiljöanalysens kartbilagor 1:20 000). 4.4. RIKSOMFATTANDE MÅL FÖR OMRÅDESANVÄNDNING Statliga och kommunala myndigheter skall i sina verksamheter beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning. (Statsrådets beslut 30.11.2000) och främja deras uppnående. Myndigheter skall också bedöma sina åtgärder ur de riksomfattande målens synvinkel. Statsrådet beslöt 2008-11-13 om en granskning av de riksomfattande målen för områdesanvändning. Uppdaterade mål trädde ikraft 2009-03-01. Följande ämnesområden i de riksomfattande målen för områdesanvändning berör detaljplanens planeringsområde. - Fungerande regionstruktur - Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön - Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser - Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning - Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer För Mielmukkavaaraprojektets del betonas följande mål mest: Bromsning av klimatförändringen - Genom områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassning till klimatförändringen Ökning av produktionen av förnybar energi och därtill hörande nödvändig infrastruktur - I planeringen av områdesanvändningen skall energibesparing samt förutsättningarna för användandet av förnybar energi främjas. - I landskapsplaneringen skall visas de områden som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion. Förutsättningarna för renskötseln inom renskötselområdet skall säkras Minimering av olägenheterna för naturen och landskapet - Nätverken av skyddsområden och de värdefulla landskapsområdenas ekologiskt hållbara användning främjas vid fritidsanvändning, som stödområde för turism samt genom utveckling av turismen lokalt dock utan att riskera skyddsmålen. - I planeringen av områdesanvändningen främjas bevarandet av värdefulla och känsliga naturområdens mångfald sett ur både den levande och icke levande naturens synpunkt. - I planeringen av områdesanvändningen skall beaktas grund- och ytvattnens behov av skydd samt utveckling. Minimering av olägenheterna för turistnäring och rekreation - I planeringen av områdesanvändningen skall naturens fritidsanvändning samt naturoch kulturturismen främjas genom förbättring av förutsättningarna för mångsidig användning. - Särskilt i glesbygd och avfolkningsbygd skall i områdesplaneringen beaktas nyttjande av befintliga strukturer samt mångsidighet i näringslivet och även annan verksamhet. I områdesplaneringen skall beaktas glesbygdens näringar som grundas på egna aktiviteter samt landsbygdens behov av nya fasta invånare. Värna om kulturmiljövärdena - I områdesplaneringen skall säkras att kultur- och naturarvets betydande värden av riksintresse bevaras. Säkra kvalitet i livsmiljön

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 9(19) - I områdesplaneringen skall olägenhet pga buller, vibrationer och luftföroreningar förebyggas. Målet för arbets- och näringslivsministeriets långsiktiga klimat- och energistrategi att öka den byggda vindkraftens totala effekt från nuvarande nivå på ca 130 MW till ca 2000 MW år 2020. Statsrådet har tagit ställning till vindkraftens förutsättningar i de riksomfattande målen för områdesanvändning: I landskapsplaneringen skall visas på de områden i kust- och fjällområden som bäst lämpar sig för utnyttjande av vindkraft. Vindkraftverk skall i första hand placeras samlat i grupper om flera kraftverksenheter. Mielmukkavaara detaljplans mål är att för sin del främja genomförandet av de riksomfattande målen för områdesanvändning. 5. PLANERINGSSITUATION 5.1. PLANSYSTEM FÖR MARKANVÄNDNING Markanvändning och byggande styrs med hjälp av planläggning. Till det finska plansystemet för markanvändning hör riksomfattande mål för områdesanvändning, landskapsplan, generalplan och detaljplan. Kommuner kan också låta göra en gemensam generalplan. Landskapsförbundet låter göra och godkänner landskapsplanerna. Kommuner låter göra och godkänner general- och detaljplaner. Landskapsplan och kommuners gemensamma generalplan med rättsverkan fastställs av miljöministeriet. Bild 5. Plansystem för markanvändning i Finland Miljömyndigheten (Lapplands miljöcentral) ansvarar för styrning av planläggningen med målet att stödja processen och se till att planeringen utförs enligt de i lagen uppställda målen och innehållskraven. 5.2. LANDSKAPSPLAN Mielmukkavaara området befinner sig på Fjäll-Lapplands regionplaneområde. Miljöministeriet har fastställt planen år 2001 (Muonio, Enontekiö, Kolari, Kittilä kommuner). En förnyelse av planen är på gång. Fjäll-Lapplands landskapsplan är förslagsskedet (beteckningen regionplan byttes till landskapsplan iom. att den nya markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 1.1.2000). Den i kraft varande regionplanen styr detaljplanen till dess att den nya landskapsplanen träder i kraft. Landskapsplanens förslag uppmärksammas dock och dess utredningar utnyttjas i detaljplaneringsprocessen. Förslaget till Fjäll-Lapplands landskapsplan har varit offentligt utställt. Lapplandsförbundets styrelse godkände förslaget på sitt möte 2009-11-09 och beslöt att föreslå att fullmäktige godkänner landskapsplanen på sitt möte 2009-11-25. Därefter kommer planen att skickas till miljöministeriet för fastställelse.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 10(19) Bild 6. del av plankartorna, Källa: www.lapinliitto.fi I kraft varande Fjäll-Lapplands regionplan Teckenförklaringar: M jord- och skogsbruksdominerat område 4529 RA fritidsbostadsområde 7235 Mielmukka AT byområde 353 Kajanki, 354 Kätkäsuvanto, 355 Yli-Muonio EO jordmaterial upptagsområde 2515 SL naturskyddsområde, 4044, 4208 tv vindkraftsområde am värdefullt landskapsområde (Kajanki) sp skyddsområde för grundvatten Sa samiska områdets gräns ur friluftsled z kraftledning kr skoterled vt riksväg (Riksväg 21/E8, röd linje) Sammanfattning: Vindkraftparkens område är märkt som jord- och skogsbruksdominerat område (M 4529) och Mielmukkavaara är märkt som vindkraftsområde (tv). I regionplanens planbeskrivning står följande: Man strävar efter att öka områdets oberoende av utvändig elproduktion genom att utnyttja de nordvästra fjällområdenas vindkraft och Olos-fjällets södra sluttning. Valet av vindkraftområden i regionplanen baseras på en kartläggning av Lapplands vindkraftsområden. För fjällområdena har beaktats vindförhållanden, vägförbindelser, elnätets utbredning och styrka, markplanering och planläggning samt miljöfrågor. utkast till Fjäll-Lapplands landskapsplan Teckenförklaringar: M jord- och skogsbruksdominerat omr. 4529 (gul) MU jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra fritidsaktiviteter 6014 A område för tätortsfunktioner, Muonio kyrkby V fritidsområde 854 SL naturskyddsområde, 4205 tv område för vindkraftverk at central by, 355 Yli-Muonio ma viktigt område för värn av kulturmiljön eller landskapet, 5978 Kajanki by, 5979 Ylimuonio by mk målområde för landsbygdens utveckling 8011 (strategiskt mål, brun linje avgränsar) z kraftledning ± ± ± ± skoterled Riksväg 21/E8 är utmärkt som Revontultentie (Norrskensvägen) internationellt viktig trafikkorridor av riksintresse (svart/blå tjock linje) Sammanfattning: Vindkraftparkens område är märkt som jord- och skogsbruksdominerat område (M 4529) och Mielmukkavaara som område för vindkraftverk (tv 2367) I planbeskrivningen för utkast till landskapsplan har vindkraftsområdet klassats som område av regional betydelse. I samband med bestämmande av vindkraftsområden vid framtagandet av landskapsplanen, har man tagit hänsyn till de värdefulla landskaps- och naturområden och kulturhistoriskt värdefulla områden som inte i utgångsläget passar för vindkraftsutbyggnad. Utmärkandet av vindkraftsområdena i landskapsplanen (tv) baseras på utredningen Fjällområden och höjder i Lappland som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion, 2005.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 11(19) Regionplanen och landskapsplanen innehåller förutom områdesvisa bestämmelser även generella bestämmelser som gäller hela planens område. 5.3. GENERALPLAN På vindkraftsparkens område finns ingen generalplan. Planerad kraftledning ligger delvis på Muonios vatten- och fjällområdenas delgeneralplaneområde på dess södra del (Veturi 1, godkänd av kommunfullmäktige 2007-03-12, har inte trätt i kraft pga. överklagande). 5.4. DETALJPLAN På vindkraftsparkens område och på dess alternativa kraftledningars sträckningar finns inga detaljplaner. Ca 2 kilometer nordväst om Mielmukkavaara på Muonioälvens strand vid Ruonaojas utlopp finns Visanto stranddetaljplan, ca. 63 ha, planen är godkänd av kommunfullmäktige 2000-12-18. 5.5. KOMMUNENS BYGGFÖRORDNING Byggande i Muonio kommun styrs även av kommunens byggförordning som kommunfullmäktige har godkänt 2005.05-09 och som trätt i kraft 2005-07-15. 5.6. KOMMUNENS ÖVERVAKNING AV BYGGANDE Tekniska nämnden beviljar bygglov till de största byggena. Byggnadsinspektören bereder underlaget för bygglovsärendena. Vid behov handläggs bygglovet också i kommunstyrelsen och godkänns av kommunfullmäktige. 6. TIDPLAN Muonios kommunfullmäktige har 2009-03-16 beslutat om planläggning med detaljplan. Detaljplanearbetet påbörjas genom att man gör ett program för deltagande och bedömning. Vindkraftparkens miljökonsekvensbedömningsförfarande har påbörjats parallellt med planläggningen. MKB- förfarandet är ett lagstadgat förfarande i två steg, med vilket miljökonsekvenserna utreds för 2-3 alternativ, däribland nollalternativet, dvs. att projektet inte genomförs. Utredningar genomförs enligt MKB- programmet och resultaten samlas till en MKB-konsekvensbedömningsrapport. MKB-programmet har färdigställts och ställts ut fr.o.m. 2009-03-10 på wpd Finland Oy:s www-sidor samt på Lapplands miljöcentrals www-sidor. MKB-programmets officiella utställningstid var 17/3 28/4 2009. Detaljplaneprojektet har förhandspresenterats vid MKB-förfarandets informationsmöte för allmänheten 2009-03-30 i Muonio. Man strävar efter få detaljplaneutkastet och MKB-konsekvensbedömningsrapporten färdiga samtidigt våren 2010. Vindkraftparkens miljökonsekvensbedömningsförfarande och detaljplaneprocessen framskrider parallellt som visas på bilden (bild 7).

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 12(19) Bild 7. Parallellt fortskridande processers huvudskeden och tidplan, Källa MKB-program

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 13(19) Detaljplaneprocessens planringsskeden beskrivs noggrannare följande tabell (bild 8): PLANERINGSSKEDE PLANERINGSARBETE KOMMUNENS OCH MYNDIGHETERS HANDLÄGGNING INVÅNARNAS DELTAGANDE INFORMATION STARTSKEDE VÅR-SOMMAR 2009 03 06 Uppställning av generella mål, sammanställning av basinformation. Koordinering med vidkraftparkens MKBförfarande Program för deltagande och bedömning görs Startmöte 24.2.2009 Detaljplanearbetet inleds, kommunfullmäktiges beslut 2009-03-16. Program för deltagande och bedömning ställs ut i kommunen Detaljplaneprojektet har förhandspresenterats vid MKB-förfarandets informations-möte för allmänheten 2009-03-30 Intressent har möjlighet att föreslå den regionala miljöcentralen samråd om programmets tillräcklighet Deltagande i målsättningsdiskussioner. OAS ställs ut i kommunhuset och på kommunens www-sidor Kungörelse om att planarbetet inletts och att OAS:n ställs ut på kommunens www-sidor och anslagstavlor, i informationsblad som delas ut till kommunhushållen samt i lokaltidningen Lapin kansa Internationell kungörelse FÖRBEREDELSE- SKEDE HÖST-VINTER 2009 08 12 VÅR-SOMMAR 2010 01-06 Utredningar, insamlande av information och analyser Konsekvensbedömning av projektets alternativ Planutkast görs Målet är att planutkastet och MKB-konsekvensbedömningsrapporten blir färdiga samtidigt Planutkast och utredningsmaterial ställs ut i kommunen i 30 dagar Utkastet behandlas i kommunstyrelsen 1. Myndighetssamråd Åsikter om materialet framförs muntligt eller skriftligt under utställningstiden enkät ställd till invånare, arbetsgrupp /smedja på temat turism (mkb) Informationstillfällen koordineras med vindkraftsparkens mkb förfarandes Utkast ställs ut i kommunhuset och på kommunens www-sidor Kungörelse på kommunens www-sidor och anslagstavlor, i informationsblad som delas ut till kommunhushållen samt i lokaltidningen Lapin kansa Internationell kungörelse FÖRSLAGSSKEDE HÖST 2010 08-09 Planutkast omarbetas till planförslag baserat på inkomna åsikter och utlåtanden. möjligen små ändringar och rättelser Planförslag ställs ut i kommunen i 30 dagar Planförslaget skickas på remiss till myndigheter 2. Myndighetssamråd Möjliga anmärkningar framförs skriftligt under utställningstiden Förslag ställs ut i kommunhuset och på kommunens www-sido Kungörelse på kommunens www-sidor och anslagstavlor, i informationsblad som delas ut till kommunens hushåll samt i lokaltidningen Lapin kansa Internationell kungörelse GODKÄNNANDE VINTER 2010 10-12 Detaljplanen kan godkännas först efter det att MKB-förfarandet är avslutat och godkänt Kommunens godkännandeprocess Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Möjliga överklaganden ställs till den regionala domstolen Kungörelse om godkännandebeslut i tidningen Plan skickas för kännedom till myndigheter. Bild 8. Förhandstidplan för detaljplanens planeringsarbete 7. UTREDNINGAR SOM GÖRS OCH KONSEKVENSER SOM BEDÖMS De utredningar och konsekvensbedömningar som krävs för planarbetet görs huvudsakligen i samband med MBK-förfarandet. Även deltagande och växelverkan strävar man efter att slå samman så effektivt som möjligt. Även om miljöutredningar och konsekvensbedömningar görs huvudsakligen inom MKB-förfarandet så kommer konsekvenser att utredningar och bedömningar att kompletteras vid behov med hänsyn taget till markanvändnings- och bygglagen. Eftersom det inte finns generalplan i området skall i detaljplanen även uppmärksammas generalplanens innehållskrav på (markanvändnings- och bygglagen 39 )

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 14(19) Gjorda utredningar Mielmukkavaara vindkraftpark, Miljökonsekvensbedömningsprogram (Pöyry Energy Oy mars 2009). - I MKB-programmet beskrivs nogrannare än i detta deltagande och bedömningsprogram, vilka konsekvenser som utreds i samband med MKB-förfarandet och hur de görs. Dessutom innehåller MKB-programmet mer detaljerad information om hela projektet och dess alternativ, tidplan samt hur deltagande och växelverkan ordnas. Fjäll och höjder i Lappland som bäst lämpar sig för vindkraft (Sigma/ Elektrowatt-Ekono 2005). Teknisk-ekonomisk utredning gjord på uppdrag av Lapplandsförbundet. Den är anpassad efter landskapsplanens mer översiktliga granskningsnivå och har varit grund vid framtagandet av utkastet till Fjäll- Lapplands landskapsplan. Mielmukkavaara har konstaterats vara en av de bäst lämpade platserna för detta ändamål. Av de undersökta 14 områdena rekommenderades fyra som vindkraftsområden för landskapsplanen. Vindkraftsområdet har bedömts vara av regional betydelse. Enligt utredningen kan man bygga ca 22 vindkraftverk med en kapacitet tillsammans på 20-35 MW. Enligt nuvarande planer ämnar man bygga enbart 10-15 vindkraftverk men deras effekt är större (3 MW) och tillsammans producerar de 30-45 MW. De är också till storleken större jämfört med vad utredningen förutsåg, 100 meter till navet i stället för 60 meter. Som jämförelse kan konstateras att nuvarande fem vindkraftverk på Olos-fjället är på 0,6 MW och producerar sammanlagt 3 MW och deras storlek är ca 50 meter till navet. Olos-fjällets vindkraftverk står i en rad men på Mielmukkavaara kommer de att stå i grupp. Enligt preliminära planer står de med 450-700 m avstånd från varandra och bildar en grupp som anpassar sig efter topografin. Landskapsutredning för Fjäll-Lapplands landskapsplan (Destia 2007). På uppdrag av Lapplandsförbundet har även gjorts en grundlig landskapsutredning för Fjäll-Lapplands område (Enontekis, Kittilä, Muonio och Kolari kommuner) innehållande beskrivning av landskapets uppbyggnad, landskapsanalys och förslag till utvecklings-zoner. Mielmukkavaara befinner sig vid den norra gränsen till Ylläs-Levi-Pallas-Olos-Muonio-utvecklingsområdet. (se 5.5 sidan 116) Utredningar som görs och konsekvenser som bedöms Med miljökonsekvenser menas i detta projekt den planerade vindkraftparkens direkta och indirekta konsekvenser på miljön. Man bedömer konsekvenser under byggtiden, användningen och avvecklingen. Granskningsområdets utsträckning beror på vilka konsekvenser som bedöms. Viktigaste konsekvenser som utreds är följande: - konsekvenser för markanvändning och näringsliv, särskilt turism och renskötsel - konsekvenser för människors livsvillkor och trivsel - konsekvenser av trafik - konsekvenser för naturförhållanden såsom värdefulla naturmiljöer och fågelliv - konsekvenser för landskapet och kulturmiljöer - konsekvenser för säkerhet - konsekvenser av buller - konsekvenser av skuggbildning - konsekvenser för klimatet och luftkvalitén - konsekvenser under byggtiden Dessutom bedöms möjliga konsekvenser som sträcker sig till svensk sida. Konsekvenser kan var både positiva och negativa.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 15(19) Bild 9: Granskningsområden för vindkraftparken och för kraftledningen, Källa: MKB-program Konsekvenser för landskapsbilden Vindkraftsparkens synliga påverkan på landskapsbilden beror i första hand på vindkraftverkens storlek, mängd och placering samt visuella skuggområden bakom olika hinder. Synliga delar är torn och trebladig rotor. Synlighetsområden och visuella skuggområden granskas med den noggrannhet och i den omfattning som detaljplanen förutsätter. Konsekvenser för landskapet granskas med ca 35 km radie från vindkraftparken i hela det område där de syns. Som grund för bedömningen analyseras landskapets grunduppbyggnad, landskapsbild och de viktigaste landskapshelheterna. Konsekvenser för människors livsvillkor och trivsel samt näringsfång Konsekvenser för trivsel påverkar både fast bebyggelse och fritidsbebyggelse. Konsekvenser för näringslivet påverkar i första hand renskötseln, turismen och skogsnäringen. Konsekvenser för turismen utreds genom en enkät riktad till företagare inom turistbranschen. Dessutom intervjuar man bl a renskötare samt lokala jägare och representanter för jaktsällskap. Konsekvenser för kulturmiljöer I vindkraftparkens område känner man inte till några fasta fornlämningar. Behovet av kompletterande inventeringar kommer att bedömas. Bedömning av konsekvenser för landskapsbilden innehåller bedömning av konsekvenser för kulturmiljöer.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 16(19) Konsekvenser för naturen Konsekvenser för naturen bedöms utifrån befintligt material och naturutredningar som görs. Naturutredning tas fram i samband med MKB-förfarandet under sommaren 2009 av sakkunniga, inklusive bedömning av fladdermusexpert. Man utreder konsekvenser för flyttfåglar som passerar området och fåglar som häckar i området genom att räkna antalet fåglar. Särskilt uppmärksammas kollisionsrisk för de mest kritiska arterna (svanar, lomfåglar, tranor, rovfåglar). Bedömning enligt Naturskyddslagen (20.12.1996/1096) 65 dvs så kallad Naturabedömning görs vid beredning av projekt och planering och beslutsfattande, för att avgöra om de naturvärden, för vars skull ett visst område är inkluderat eller rekommenderat för inkluderande i Natura 2000 nätverket, inte försvagas betydligt. För tre Natura-områden i projektets närhet (Muonionjärvi-Utkujoki, Pallas-Ounastunturi och Tornio-Muonioälvens vattendrag) görs i början av MKB-förfarandet i början av sommaren 2009 en bedömning av behovet av en Natura-bedömning. Om det grundat på denna konstateras att projektet troligtvis försvagar betydligt de naturvärden som är grunden för Natura-områdets skydd, så genomförs den egentliga Natura-bedömningen under MKB-förfarandets tid. Buller Ljud uppstår när vindkraftverkets rotorblad rör sig samt när vindturbinens maskineri är igång. Närmaste annan bullerkälla är biltrafiken på riksväg 21/ E8 som är som närmast två kilometer från toppen av höjden. Konsekvenser av buller granskas inom ca 3 kilometers radie. Konsekvenser för säkerhet och för rekreation Risken för nedfallande is på vintern och risken för att ett rotorblad går sönder samt av dessa orsakade riskområden bedöms i förhållande till områdets övriga användning i samband med MKB-förfarandet. 8. BEDÖMNING AV STATSGRÄNSÖVERSKRIDANDE KONSEKVENSER (Finska) Markanvändnings- och bygglagen 199 och -förordningen 99 innehåller bestämmelser om beaktande av konsekvenser som överstiger riksgränsen vilka baseras på Europas ekonomikommissions generella avtal, det s.k. Esbo-fördraget. I samband med planarbetet och MKB-förfarandet utreds möjliga konsekvenser för Svenskt område. Dessutom beaktas planer och planeringsläge på svensk sida. Älvdalen är en natur- och landskapshelhet. Konsekvenser som möjligen påverkar svenskt område är: - konsekvenser för människors trivsel och livsvillkor - konsekvenser för naturförhållandena inklusive fåglar - konsekvenser för landskapsbilden och kulturmiljöer - konsekvenser av buller samt skuggbildning - konsekvenser för turism och rekreation Ovan nämnda konsekvenser kommer man att utreda separat för Sveriges del. Om det senare under MKB-förfarandet kommer fram andra konsekvenser för svensk sida så utreds även dessa. (Granskningsområden, se Bild 9). I planarbetet kommer följande praxis att tillämpas: - Planprocessen är finsk. Grannstaten är intressent men svenska parter ansvarar själva för deltagande på svensk sida. - Som intressenter skrivs Pajala kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Vägverket, Finsk-Svenska gränsälvskommissionen, Tornedalsrådet samt Naturskyddsföreningen i Pajala.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 17(19) - Program för deltagande och bedömning översätts till svenska och överlämnas till Lapplands miljöcentral som sen vidarebefordrar den till Miljöministeriet genom vilken officiella kontakter med Svenska staten sker. - Inbjudningar till myndighetssamråd och informationstillfällen skickas även till svenska myndigheter - Kungörelser annonseras även i svenska tidningar (NSD Norrländska socialdemokraten ja Norrbottenskuriren) - Mötesprotokoll skrivs på finska - Centrala delar av planbeskrivningen översätts till svenska - Planbestämmelser och -beteckningar översätts till svenska - Remissvar och kommentarer från svensk sida gås igenom som en del av planprocessen. - Beslut om att planen träder ikraft meddelas Miljöministeriet för kännedom. 9. VEM INFORMERAS, HUR OCH VEMS ÅSIKTER HÖRS Information om detaljplanens olika skeden kungörs på kommunens informationstavla och Internetsidor och lagstadgade kungörelser publiceras även i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om förfarande vid kungörelse i (finska) dagstidningen Lapin kansa. Kungörelserna lämnas också till den som sköter kommunens informationsplatser. Kommunens viktigaste informationskanal är ett informationsblad som delas ut till hushållen 6-8 gånger om året. Således informeras även i den om planläggningen olika skeden och publiceras kungörelser om sådana är aktuella. Intressenter är områdets markägare, boende och företagare samt övriga vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen. Som intressenter räknas också myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planering. Vindkraftprojektets MKB-styrgruppsmedlemmar räknas även de som detaljplanens intressenter. DETALJPLANENS INTRESSENTER ÄR MINST FÖLJANDE PARTER Markägare och boende Markägare och boende i detaljplaneområdet och angränsande områden Metsähallitus / Forststyrelsen - Laatumaa Hyresgäster Planområdets näringsidkare Vattenområdes ägare och brukare Samfällighetsskogar Andels- och fiskesamfälligheter Väg- ja vattensamfälligheter Harrinivan Lomakeskus Lapin Safarit Lapland Hotels Övriga företag och deras anställda Intresseföreningar och andra Lapin luonnonsuojelupiiri Lapin lintutieteellinen yhd. ry Muonion sähköosuuskunta Rajavartiolaitos, Lapin rajavartiosto Pohjoisen maanpuolustusalueen esikunta Tulli, pohjoinen tullipiiri Paliskuntain yhdistys /Renbeteslagens förbund Muonion Paliskunta/ Yläperän tokkakunta Luoteis-Lapin matkailuyhdistys ry Tunturi-Lapin kehitys ry Lapin metsäkeskus Metsähoitoyhdistys Länsi-Raja Kätkäsuvannon kyläyhdistys Kätkäsuvannon metsästäjät Ylimuonion kylätoimikunta Ylimuonion Kairamiehet ry Luontaiselinkeinojen liitto ry Muonion riistanhoitoyhdistys Riista ja kalatalouden tutkimuskeskus Maahiset ry Seurue Oja Tornedalsrådet Finsk-Svenska gränsälvskommissionen Naturskyddsföreningen i Pajala Myndigheter Muonio kommun Miljöministeriet Lapin ympäristökeskus /Lapplands miljöcentral Lapin liitto /Lapplandsförbundet Lapin aluepelastuslaitos /områdesräddningstjänst Museovirasto /Museiverket Lapin maakuntamuseo /Lapplands landskapsmuseum Vägförvaltningen, Lapplands distrikt Lapplands TE-central Forststyrelsen, Lapplands naturservice Enontekis kommun Svenska staten Pajala kommun Kiruna kommun Länstyrelsen i Norrbottens län Vägverket, region norr Naturvårdsverket Övriga myndigheter efter övervägande

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 18(19) 10. HUR OCH NÄR KAN MAN DELTA Deltagande och växelverkan i detaljplaneringen sker som följer: 1. vid informationstillfällen 2. genom deltagande i arbetsgrupp och genom att svara på utskickad enkät 3. genom att ge sina åsikter gällande utredningsmaterial och planutkast under utställningstiden 4. genom att skriva en anmärkning gällande planförslaget under utställningstiden 5. genom att ta direkt kontakt med kommunens eller konsultens representant Deltagande och växelverkan i MKB-förfarandet sker parallellt med deltagande och växelverkan i detaljplanens process. Intressent kan påverka inom båda. MKB-förfarande MKB-program och konsekvensbedömningsrapport ställs ut offentligt på Lapplands miljöcentrals hemsidor och på dess kontor i Rovaniemi, på wpd Finland Oy:s hemsidor www.wpd.fi samt i Muonio kommunhus, Muonio bibliotek och i samnordiska biblioteksbussen MKB-programmet har varit utställt 7/3-28/4 2009. Senare ställs även konsekvensbedömningsrapporten ut offentligt och man kan då ge remissuttalande, åsikter och anmärkningar. Dessa skall ställas till sambandsmyndigheten dvs Lapplands miljöcentral se www.miljo.fi I rapporten bedöms olika alternativs miljökonsekvenser både för vindkraftparken och kraftledningen utan att ta ställning till det slutliga valet av lösning. Godkänd rapport är en förutsättning för att projektet beviljas de tillstånd som krävs. Planläggning Detaljplanens program för deltagande och bedömning, detaljplaneutkast med utredningsmaterial samt till sist detaljplaneförslaget ställs ut på Muonio kommuns Internetsidor, i Muonio kommunhus, Muonio bibliotek och i samnordiska biblioteksbussen Detaljplanen ställs ut offentligt två gånger, först som utkast sen som förslag, och man kan då ge remissuttalande, åsikter och anmärkningar Dessa skall ställas till Muonio kommunstyrelse Detaljplan upprättas efter det att MKBrapporten godkänts och i enlighet med det slutliga alternativ som väljs. Detaljplan görs bara för själva vindkraftparkens område. Godkänd detaljplan är en förutsättning för beviljande av bygglov.

Mielmukkavaara detaljplan / Program för deltagande och bedömning 19(19) 11. VEM PLANLÄGGER OCH VEM STYR ARBETET Planläggning styrs av Muonio kommun under ledning av kommunchef Aulikki Heinonen. Kommunens sambandsperson är tekniske chefen Pertti Matinlompolo. Planen tas fram av Pöyry Environment Oy. MKB-förfarandets styrgrupp fungerar även som detaljplanens styrgrupp. 12. VARIFRÅN FÅR MAN MER INFORMATION Mer information om planeringsarbetet fås genom Muonio kommun eller Pöyry. Muonio kommun Puthaanrannantie 15 99300 Muonio Finland Pöyry Environment Oy Urheilukatu 5-7 96100 Rovaniemi Finland Pertti Matinlompolo Tekniska avdelningens chef Tel. +358 (0)400-398 062 pertti.matinlompolo[at]muonio.fi Eva Persson-Puurula, arkitekt SAFA Tel. +358 (0)10 33 28 304 eva.persson-puurula[at]poyry.com Information om planläggningen kan även fås via Internet på adress www.muonio.fi Sökväg: Muonion kunta > Maankäyttö > Mielmukkavaara tuulipuisto, eller skriv Mielmukka i fönstret för sökfunktionen (Haku). Allmän information om finsk planläggning (på svenska) kan fås via Internet på miljöförvaltningens webbtjänst www.miljo.fi > Markanvändning och byggande