Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version

YNNOR AB Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version Ronny Svensson, Mikael Lindström 2013-05-07

2 Sammanfattning Totalt rullar i dag 230 000 förmånsbeskattade bilar i Sverige. Av nybilsförsäljningen till juridisk person på omkring 100 000 bilar per år utgör förmånsbilarna omkring hälften, 50 000 per år. Det dominerande bränslet bland förmånsbilar i dag är diesel, cirka 74 procent för 2011-års modeller. Dieselandelen har ökat de senaste åren främst på bekostnad av bensin, etanol och gas. Grundtanken med en skattepliktig förmån är att en anställd får betala för att privat använda något som arbetsgivaren ställer till förfogande. Värdet av förmånen ska i princip återspegla värdet av den tjänst eller vara som arbetsgivaren står för. Värdet av denna förmån läggs på lön och därefter dras skatt. Skatten som betalas är förarens kostnad för bilen. Flest förmånsbilar har personer i gruppen 350 000-399 999 kronor i taxerad årsinkomst, ett avsevärt högre intervall än där svenskar som inte har förmånsbil befinner sig. Det samlade beskattningsbara värdet av dagens omkring 230 000 förmånsbilar är drygt 8,8 miljarder kronor. Det innebär att det genomsnittliga förmånsvärdet för en förmånsbil i Sverige är 38 200 kr per år, eller 3 183 kr per månad, brutto (före skatt). Det motsvarar ett listpris utifrån 2013-års beräkningsgrunder för bilförmån på 239 000 kronor, motsvarande 5,37 prisbasbelopp. Företagets totala månadskostnad, TCO (total cost of ownership), för en sådan bil, beräknat på ett 40- procentigt restvärde efter 36 månaders innehav, en körsträcka på 7 500 mil och arbetsgivaravgifter, är 6 216 kronor, exklusive moms. Om företagets totala kostnad per månad för en bil är 5 197 kronor och värdet av bilförmånen 3 183 kronor, kan man med visst fog säga att förmånen är subventionerad med 39 procent. Den verkliga plånbokseffekten för föraren beror på dennes skattesats. Det ger i sin tur ännu högre subvention. Det finns ett antal skäl till att bilförmånen i dag inte speglar det verkliga värdet av bilkostnaden. 1) Beräkningsmodellen för bilförmån tar inte tillräckligt stor hänsyn till bilarnas faktiska kostnad ur ett totalkostnadsperspektiv. Relationen till bilens värdeminskning, som är den enskilt största kostnaden vid ett bilinnehav, är inte tillräckligt stark. En genomsnittlig förmånsbil kostar ett företag omkring 75 000 kronor per år om man räknar enbart kostnader relaterade till bilen. Inklusive bränsle, skador och återlämningskostnader är snittkostnaden i regel snarare 85 000-100 000 kronor per år. 2) I den nuvarande beräkningsmodellen finns ett försök att ta hänsyn till värdeminskning. När modellen utformades till den 1 januari 1997, då det nuvarande systemet togs i bruk, var bilars värdefall lägre än vad de är i dag.

3 3) Räntedelen i bilförmånsuträkningen konstruerades vid en tidpunkt när statslåneräntan i Sverige låg på omkring 7-8 procent. I dag är räntenivån 1,49 procent, alltså avsevärt lägre än vad systemet är konstruerat för. Rapporten visar att dyrare bilar (inte alltid samma sak som större, men ofta) subventioneras mer än billiga. Förmånsbilar har generellt större motoreffekt (inte alltid samma sak som mindre bränslesnåla) än övriga bilar som köps/leasas av juridiska personer. En förmånsbeskattning med lägre subventioner av bilinnehavet, kommer att leda till minskat intresse för förmånsbilar. Då styrs det privata bilbehovet över till hushållen. Där köper man företrädelsevis billigare och mindre nya bilar (som ofta men inte nödvändigtvis är snålare). Genom att styra företagen i samma riktning, kommer den typen av bilar även begagnatmarknaden till godo snabbare och i större omfattning. Det finns en missuppfattning att det är förmånstagaren som är bilkund, men i praktiken är det företagen som bestämmer vilka bilar som ska ställas till förfogande. Det är också företagen som är juridiskt ansvariga för bilarna och dess kostnader. Utvecklingen på marknaden går alltmer mot mindre personliga val och mer färdiga shoppinglistor av bilar för att sänka kostnader och minska administrationen. Det talar för att ekonomiska styrmedel är lämpliga att rikta mot företagen och fordonet. Både inköpstillfälle och innehavstid kan vara föremål för klimatinriktade åtgärder. Incitament och straff för förmånsbilister kommer också att ha effekt, men är i praktiken missriktade. Lund/Stockholm, den 6 mars 2013 (reviderad 7 maj 2013) Ronny Svensson VD, Ynnor AB Mikael Lindström Rådgivare, Ynnor AB

4 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Uppdraget... 7 1.1. Bakgrund... 7 1.2. Uppdragets delar... 7 1.2.1. Marknaden... 7 1.2.2. Regelverket... 7 1.2.3. Erbjudandet om förmånsbil... 7 1.2.4. Den svenska modellen... 7 1.2.5. Beräkningar... 8 1.2.6. Europeiska regler... 8 1.3. Metod och källor... 8 1.4. Terminologi... 8 2. Marknaden... 9 2.1. Förmånsbilar... 9 2.1.2. Nya förmånsbilar... 9 2.1.3. Antal bilförmåner och värde... 11 2.1.4 Bilförmåner, märken och bränsle... 12 2.1.5. Bilförmåner, hästkrafter, CO2 och försäljning... 15 2.1.6. Flest bilförmåner 2011 per märke och modell... 16 2.2. Nybilsförsäljning till juridisk person... 16 3. Regelverket... 22 3.1. Före 1997... 22 3.2. Från och med 1 januari 1997... 23 3.2.1. Undantag... 23 3.2.2. Bilförmånen... 24 3.2.3. Att beräkna förmånsvärdet... 25 3.2.4. Generellt lyxbilstillägg... 26 3.2.5. Sexårsbilar... 26 3.2.6. Skatteeffekter - statlig inkomstskatt... 26 3.2.7. Bränsle... 27 3.3. Nedsättning... 28 3.3.1. Bilar med särskilda miljöegenskaper... 28 3.3.2. Särskild nedsättning vissa tekniker... 29

5 3.3.3. Övriga nedsättningar... 29 3.4. EU-reglers påverkan... 30 4. Erbjudandet om förmånsbil... 31 4.1. Bilpolicy... 31 4.2. Företagets bilbehov... 31 4.3. Kunden och guldvågen... 32 4.4. Företagets kostnader, TCO... 33 4.4.1. Rabatter för vissa bränslen... 34 4.5. Styrning av bilval... 35 4.6. Bilerbjudandet... 35 4.6.1. Exempel på utformning av bilerbjudande... 35 4.6.2. Förarkategorier efter mil... 36 4.6.3. Förmånsbilar i olika inkomstslag... 37 4.7. Löneavdrag... 38 4.7.1. Brutto- och nettolöneavdrag... 38 4.8. Bränslet... 38 4.8.1. Fördelar med förmånsbil... 40 4.9. Alternativ till förmånsbilen... 40 4.9.1. Privatägd bil... 40 4.9.2. Alternativa lösningar... 41 4.9.2.1. Bilpool... 41 4.9.2.2. Bruksbil... 41 4.9.2.3. Buy out... 42 4.9.2.4. Company car... 43 4.10. Sammanfattning förmånsbilsmarknaden... 44 4.10.1. Snittförmånsbilen... 44 5. Den svenska modellen... 45 5.1. Beräkning av subvention... 46 6. Beräkningar... 52 7. Europeiska regler i urval... 53 7.1. Polen... 53 7.2. Storbritannien... 54 7.3. Nederländerna... 56 7.4. Norge... 56

6 7.5. Danmark... 57 7.6. Finland... 58 8. Sammanfattande slutsatser... 59 9. Bilagor... 61 9.1 Antal bilförmåner 2009-2011 (SCB/Ynnor)... 61 9.2. Antal bilförmåner per modellår, märke, beskattningsår och bränsle (SCB/Ynnor)... 166 9.3. Bilförmåner 2009-2011, få träffar... 172 9.4. Nybilsförsäljning 2009-2012, juridisk person (SCB/Ynnor)... 175 9.5. Märke/modell med flest bilförmåner inkomstår 2011, alla med fler än 100 registrerade förmåner (SCB/Ynnor)SCB/Ynnor)... 206

7 1. Uppdraget 1.1. Bakgrund Näringsdepartementets utredning om fossilfri fordonstrafik (N 2012:05) har i uppdrag att redovisa hur den svenska fordonsflottan ska bli fossiloberoende till år 2030 och i stort sett fossilfri 2050. Avsikten är att presentera konkreta förslag till åtgärder och styrmedel samt etappmål för t.ex. 2020, 2030 och 2040. Förmånsbilar utgör enligt uppdraget 25-30 procent av nybilsförsäljningen i Sverige. Det påverkar således i betydande grad sammansättningen hos den framtida svenska fordonsparken. Nyregistrerade svenska bilar har fortfarande högre bränsleförbrukning än genomsnittet inom EU. Copenhagen Economics bedömde för några år sedan i en analys utförd på uppdrag av EUkommissionen att det sätt på vilket värdet av förmån av bil beräknas i Sverige bidrar till detta. Den svenska modellen för beräkning av förmånen skiljer sig från metoder som tillämpas i andra länder och är konstruerad på ett föga transparent sätt, enligt uppdraget. Eftersom utredningen förutsättningslöst måste pröva alla regelverk som påverkar fordonsflottans bränsleeffektivitet och klimategenskaper behöver den granska formerna för beskattning av förmånsbilar. Utredningen kontaktade konsultföretaget Ynnor, med över 20 års erfarenhet av den svenska tjänstebilsmarknaden som oberoende och opartisk rådgivare, för att få svar på nedanstående frågor och aspekter. 1.2. Uppdragets delar 1.2.1. Marknaden Redovisning av omfattningen av förmånsbeskattade bilar i Sverige med uppgifter om årlig nyregistrering av sådana fordon under de senaste åren samt förmånsflottans totala storlek. Uppgifter om bilarnas fördelning på tillverkare, storlek och motor/bränsletyp är också önskvärd. 1.2.2. Regelverket Beskrivning av de nuvarande reglernas utformning och tillkomst samt eventuella förändringar av större betydelse sedan systemet infördes. Även reglerna för och förekomsten av nedsättning av underlaget för beskattning av vissa bilar med särskilda egenskaper ska redovisas. Redovisning av eventuella EU-regler som direkt påverkar beskattning av förmånen av bil. 1.2.3. Erbjudandet om förmånsbil Kortfattad redovisning av hur förmånsbilmarknaden fungerar med uppgifter om i vilken grad som förmånstagaren vanligen kan påverka valet av bil och i vilken utsträckning som valet styrs av arbetsgivarnas överväganden och krav. 1.2.4. Den svenska modellen Redovisning av den bedömning av den svenska modellen som Copenhagen Economics framför i EUrapporten samt konsultens egen bedömning av CE:s omdöme.

8 1.2.5. Beräkningar Beräkning av hur förmånsvärdet för några representativa bilar av olika storlek och prisklass med dagens regler skiljer sig från den kostnad som förmånstagarens arbetsgivare de facto har för dessa leasingbilar. 1.2.6. Europeiska regler Kortfattad redovisning av hur förmånsbilar beskattas i några andra EU-länder varvid Nederländerna, Storbritannien och Polen samt de nordiska grannländerna kan bedömas som särskilt intressanta. Uppgifterna kan till stor del hämtas från CE:s rapport men med beaktande av att förändringar kan ha skett sedan 2009-2010. 1.3. Metod och källor Ynnor AB har för utredningen använt sig dels av egen framtagen statistik från SCB, i form av både nybilsförsäljning och förmånsbilar, dels egen kunskap och fortlöpande insikt i företagsflottor som omfattar omkring 20 000 bilar, dels litteraturkällor som Copenhagen Economics Company Car Taxation, Fleet Logistics Taxation Guide 2012, Ynnors egen utgivning Företagets Bilinnehav (2012) och Företagets bilekonomi (1996), kalkyl- och databastjänser från Ynnor (bildatabas, förmånsvärdeskalkyler och totalkostnadskalkyler), Skatteverkets meddelanden, regeringens propositioner och information från myndigheter i de nordiska länderna (Vero.fi, Skatteetaten.no och Skat.dk), dels direktkontakt med Sveriges ambassad i Polen. 1.4. Terminologi Många företag har behov av tillgång till fordon för att kunna utföra sin verksamhet. När man pratar om tjänstebilar och förmånsbilar stöter man på många olika begrepp. Olika människor har olika uppfattningar om vad som är vad. Anledningen är att det inte finns någon enhetlig, vedertagen terminologi. Alla bilar som ett företag på något sätt betalar för, kallar vi på Ynnor för tjänstebilar, eller företagsbilar. En tjänstebil som får användas privat i mer än ringa omfattning (oftast 100 mil per år) är också en förmånsbil. Det betyder att den anställde är skyldig att betala bilförmån genom skatteavdrag. En bil som huvudsakligen används i tjänsten, som rullande verkstad, för bud- eller enbart tjänsteärende, och inte mer än i ringa omfattning för privat bruk, kallas ofta bruks-, service- eller poolbil. Men om en bruksbil används även för privat bruk, ska bilförmån utgå även för en sådan bil. Den blir då samtidigt en förmånsbil. Det är inte primärt bilens fysiska förutsättningar som bestämmer om en förare ska betala bilförmån, utan om bilen används privat. Bara för att fordonet är definierat som en lätt lastbil och berättigar till fullt momsavdrag, betyder inte att föraren inte kan vara skyldig att betala bilförmån. Däremot kan förmånsvärdet reduceras om bilens fysiska förutsättningar begränsar möjligheten till privat användning.

9 Ynnor brukar skilja på bruks- och servicebilar. En bruksbil är en bil som primärt används i tjänsten, i typfallet som en rullande verkstad, men den får användas även privat och hemgarageras. För denna förmån betalar den anställde i så fall ett förmånsvärde. En servicebil är en bil, typsikt också en rullande verkstad, som däremot enbart får används i tjänsten och som aldrig får hemgarageras, eller användas för något privat bruk. Den står parkerad vid tjänstestället när den inte används. En poolbil är en servicebil, men oftast av personbilstyp och inte transportbilskaraktär. Den används också enbart för tjänsteärenden, hemgarageras inte och får inte heller användas för privat bruk. Typexempel är hemtjänst eller kontorsanställda som behöver tillgång till bil för tjänsteärenden. 2. Marknaden Redovisning av omfattningen av förmånsbeskattade bilar i Sverige med uppgifter om årlig nyregistrering av sådana fordon under de senaste åren samt förmånsflottans totala storlek. Uppgifter om bilarnas fördelning på tillverkare, storlek och motor/bränsletyp är också önskvärd. 2.1. Förmånsbilar 2.1.2. Nya förmånsbilar Utifrån statistiskt tillgängligt material är det omöjligt att exakt se vilka av de nyförsålda bilarna varje år som är förmånsbilar. Det går att se försäljning till juridisk person per kalenderår, men det betyder inte att alla är förmånsbilar. Det går att utläsa antalet förmåner per modellår, märke, modell och bränsle genom att matcha Skatteverkets bilkoder i Ynnors bildatabas Autonet mot arbetsgivarnas kontrolluppgifter som Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram för utredningens ändamål. Varje bil på marknaden som saluförs i över sex månader får en kod i Skatteverkets nybilsprislista som ska användas vid inbetalning av preliminärskatt. Denna kod finns på alla bilar i Ynnors bildatabas Autonet med koppling till bilens bränsle och övriga egenskaper, såsom hästkrafter, CO2, tjänstevikt, mått och så vidare med upp till 200 poster data. Vi har valt att ta fram modellåren 2009-2011. Uppgifter för modellåret 2012 var inte klara vid tillfället för datainsamlingen. Det totala antalet bilförmåner innebär inte att det är exakt så många bilar eller personer som har bilförmån hela året. En person kan ha flera bilförmåner samtidigt, vissa har inte bilförmån hela året, andra har flera bilförmåner under året fast inte samtidigt. Om en anställd till exempel byter arbetsplats och har förmånsbil på flera ställen inkommer flera kontrolluppgifter med registrerade bilkoder till Skatteverket, men det handlar då oftast bara om en bil per person.

10 I vår förmånsbilsstatistik kan man se olika modellår. Men ett modellår betyder inte att bilen såldes just det året. Ett modellår 2011 kan säljas både 2010, 2011 och 2012. Oftast presenterar generalagenter sitt kommande modellår omkring halvårsskiftet. Då finns parallellt även innevarande modellår till försäljning, som i sin tur presenterades redan året före. Dessa kan dessutom finnas kvar i lager till efter årsskiftet och registreras som nybil nästkommande år. Varje modellår identifieras i Skatteverkets kod med siffror (se vidare under 3.2.2.1). Därför kan man i vår förmånsbilsstatistik se modellår. När bilen såldes går däremot inte att utläsa. Det går därför inte att exakt matcha en förmånsbil med ett försäljningsår. Men utslaget över tid de senaste åren ger ändå modellåren en relativt god bild av försäljningen av nya förmånsbilar varje år. Felen jämnar så att säga ut sig eftersom generalagenterna har samma modus operandi varje år. Det viktiga är att ha i åtanke vad siffrorna faktiskt säger. Förmånsbilar byts ofta ut efter 30-48 månader. I ett försök att göra en rimlighetsbedömning av nyförsäljningen av förmånsbilar analyseras förmånsbilssiffrorna för beskattningsåren 2011, 2010 och 2009 jämfört med den faktiska nybilsförsäljningen enligt separat statistik (som redovisas i stycket 2.2 nedan). För respektive år hämtas siffror för beskattningsårets modellår och modellåret före. De jämförs med försäljningssiffran individuellt för varje beskattningsår och ger ett andelstal. De två modellåren vägs också samman till ett snitt och jämförs med försäljningssiffran för att få ett andelstal. För årsmodell 2011 har vi ännu så länge bara ett år att titta på, statistiken för 2011. När 2012 blir klart senare i vår ser vi hur många 2011-modeller som har registrerats för bilförmån. Tabell 1. Nya bilförmåner jämfört med nybilsförsäljning Försäljning juridisk Beskattningsår Modellår person Förmån Snitt förmåner Andel förmånsbilar av försäljning till juridisk person 2011 2011 109 696 53 989 49 % 2010 61 237 60 % 57 613 52 % 2010 2010 101 444 46 266 46 % 2009 44 747 44 % 45 506 45 % 2009 2009 77 874 35 265 45 % 2008 58 488 75 % 46 876 60 % Variationer i antalet bilar beror främst på finanskrisen som ledde till att nybilsförsäljningen 2009 rasade. Men det hann säljas många förmånsbilar av modellår 2008 innan marknaden dog. Givet ovanstående begränsningar anser vi att det finns rimligt stöd att hävda att omkring hälften av nyförsäljningen till juridisk person utgörs av förmånsbilar. Det betyder i snitt omkring 50 000 nya bilar per år.

11 2.1.3. Antal bilförmåner och värde Det samlade värdet av bilförmåner i Sverige har ökat från 8 148,5 mkr 2009 sista taxeringsåret med nedsatt förmånsvärde för alla etanolbilar till 8 877,5 mkr 2011. Varje taxeringsår körs flera modellår som förmånsbil. Här sammanfattas de tio största märkena för inkomståren 2009-2011. Tabell 2. Antal bilförmåner per årsmodell och bilmärke, taxeringsår 2009 (SCB/Ynnor) 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 - Okänt Totalt Volvo 197 12 371 19 449 17 971 9 675 3 239 3 779 46 66 727 Saab 40 3 218 9 344 10 219 6 291 1 702 1 299 9 32 122 Audi 149 4 427 6 237 5 695 3 286 1 043 849 7 21 693 Volkswagen 155 5 011 5 336 4 232 2 312 704 770 7 18 527 BMW 20 3 037 4 592 4 028 2 307 863 910 5 15 762 Toyota 14 1 168 2 508 2 323 1 613 713 755 6 9 100 Ford 11 1 191 2 635 1 863 1 009 485 491 1 7 686 Mercedes 14 878 1 106 720 537 379 621 4 4 259 Peugeot 4 321 590 858 669 405 383 2 3 232 Citroën 4 300 809 652 299 222 263 7 2 556 Övriga 95 3 342 5 881 5 727 3 365 1 751 2 317 13 22491 Totalt 703 35 265 58 488 54 288 31 366 11 507 12 440 107 204 164 Totalt antal bilförmåner (inkl del av år, där bilkod saknas, belopp över 0 kr) 219 835 Totalt värde av bilförmåner inkomstår 2009, mkr 8 148,5 Tabell 3. Antal bilförmåner per årsmodell och bilmärke, taxeringsår 2010 (SCB/Ynnor) 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005- Okänt Totalt Volvo 332 15 395 15 696 16 313 10 872 4 003 3 922 66 533 Volkswagen 76 8 228 6 715 4 693 2 727 1 075 848 24 362 Saab 55 1 972 3 202 8 226 6 296 2 493 1 513 23 757 Audi 111 5 819 5 666 5 552 3 503 1 432 1 030 23 113 BMW 87 3 708 4 019 4 039 2 634 1 139 1 101 16 727 Toyota 7 1 549 1 710 2 321 1 630 862 901 8 980 Ford 12 1 347 1 723 2 356 1 359 485 548 1 7 831 Mercedes 10 1 244 1 146 969 522 337 684 4 912 Peugeot 1 423 369 505 622 383 498 2 801 Skoda 33 1 259 539 455 260 90 109 2 745 Övriga 92 5312 3958 5204 4081 1948 2629 2 23226 Totalt 816 46 266 44 747 50 638 34 509 14 250 13 804 3 205 033 Totalt antal bilförmåner (inkl del av år, där bilkod saknas, belopp över 0 kr) 221 859 Totalt värde av bilförmåner inkomstår 2010, mkr 8 363,9

12 Tabell 4. Antal bilförmåner per årsmodell och bilmärke, taxeringsår 2011 (SCB/Ynnor) 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 - Okänt Totalt Volvo 172 18 739 21 244 12 793 8 557 4 214 4 034 94 69 847 Volkswagen 135 9 871 10 171 6 064 2 941 1 174 1 061 34 31 451 Audi 64 6 279 7 496 4 932 3 314 1 495 1 243 33 24 856 BMW 24 5 215 5 283 3 577 2 509 1 201 1 236 56 19 101 Saab 2 1 347 2 452 2 330 4 689 2 283 1 756 14 14 873 Toyota 2 1 265 2 077 1 598 1 604 823 1 102 19 8 490 Ford 11 1 762 2 029 1 567 1 586 647 576 17 8 195 Mercedes 16 1 322 1 593 999 665 307 678 14 5 594 Skoda 15 1 669 1 631 415 261 128 120 8 4 247 Peugeot 4 604 534 317 339 327 524 2 2 651 Övriga 52 5911 6718 3134 3521 2214 2947 89 24586 Totalt 497 53 989 61 237 37 727 29 996 14 817 15 292 381 213 936 Totalt antal bilförmåner (inkl del av år, där bilkod saknas, belopp över 0 kr) 231 904 Totalt värde av bilförmåner inkomstår 2011, mkr 8 877,5 2.1.4 Bilförmåner, märken och bränsle En fullständig förteckning över alla bilförmåner fördelat på beskattningsår, modellår, märke, modell (storlek), bränsle, antal förmåner och värdet av dessa finns redovisad i Bilaga 1. Här sammanfattas de tio största märkena för taxeringsåren 2009-2011 med fördelning av antal förmåner på olika bränsletyper för modellåren 2009-2011 (alla märken, se bilaga 2). Vi har valt att här bara visa innevarande modellår för respektive inkomstår för att göra siffrorna någorlunda jämförbara. Tabell 5. Antal bilförmåner modellår 2009, märke och bränsle, beskattningsår 2009. * avser där antalet bilförmåner är färre än 4 st. ** Här summeras bara antalet förmåner eftersom underlaget inte medger tillförlitlig summering där antal förmåner per märke är färre än 4. (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Antal bilf. 2009 Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Gas 2009 VOLVO 8 573 406 4 885 * * 3 152 * 2009 VOLKSWAGEN 4 531 736 1 557 * * 154 2 042 2009 AUDI 4 201 1 189 2 897 * * 76 * 2009 BMW 3 087 574 2 437 * * * * 2009 SAAB 2 510 101 439 * * 1 955 * 2009 FORD 856 18 370 * * 402 * 2009 OPEL 610 529 401 * * 104 14 2009 MERCEDES-BENZ 607 109 194 * * * 259 2009 TOYOTA 528 136 24 * 348 * * 2009 PEUGEOT 296 78 117 * * 52 * ÖVRIGA ** 1 826 TOTALT 27 914 4 302 14 401 0 449 6 047 2 315

13 Tabell 6. Antal bilförmåner modellår 2010, märke och bränsle, beskattningsår 2010. * avser där antalet bilförmåner är färre än 4 st. ** Här summeras bara antalet förmåner eftersom underlaget inte medger tillförlitlig summering där antal förmåner per märke är färre än 4. (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Antal bilf. 2010 Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Gas 2010 VOLVO 10 556 243 8 300 * * 1 589 302 2010 VOLKSWAGEN 7 736 871 3 755 * * 236 2 833 2010 AUDI 5 658 1 002 3 961 * * 642 * 2010 BMW 3 723 524 3 108 * * * * 2010 SAAB 1 662 66 583 * * 990 * 2010 TOYOTA 1 414 394 205 * 790 * * 2010 SKODA 1 117 170 843 * * 51 * 2010 MERCEDES-BENZ 1 073 185 648 * * * 159 2010 FORD 1 060 60 670 * * 249 * 2010 SUBARU 597 85 501 * * * * ÖVRIGA** 3 991 TOTALT 38 587 4 358 24 737 0 1 066 4 108 3 303 Tabell 7. Antal bilförmåner modellår 2011, märke och bränsle, beskattningsår 2011. * avser där antalet bilförmåner är färre än 4 st. ** Här summeras bara antalet förmåner eftersom underlaget inte medger tillförlitlig summering där antal förmåner per märke är färre än 4. (SCB/Ynnor) (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Antal bilf. 2011 Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Gas 2011 VOLVO 12 082 782 10 452 * * 430 329 2011 VOLKSWAGEN 9 230 771 6 065 * 5 330 2 021 2011 AUDI 5 890 778 4 591 * * 440 * 2011 BMW 5 201 338 4 796 * * * * 2011 SAAB 1 768 66 693 * * 962 * 2011 SKODA 1 365 212 1 021 * * 53 * 2011 MERCEDES-BENZ 1 187 109 931 * * * 60 2011 TOYOTA 1 161 376 201 * 562 * * 2011 FORD 733 25 564 * * 43 * 2011 KIA 640 64 556 * * * * ÖVRIGA** 4 317 TOTALT 43 574 4 472 32 295 0 955 2 372 2 416 I verkligheten är inte siffran för elbilar absolut 0 % men det handlar om enstaka förmåner och dessutom del av år. När värdena översätts i antal motsvarar det till exempel för inkomst-/modellår 2011 en Mitsubishi och del av år för en Citroën och en Peugeot: Tabell 8. Elbilar som förmånsbil (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Modell Bränsle Antal bilf.2010 Antal bilf.2011 värde bilf.2010 värde bilf.2011 11CI040 CITROEN C-ZERO El * 1 266 11MI006 MITSUBISHI i-miev El * 32 904 11PE087 PEUGEOT ion El * 12 969

14 När man bryter ut statistiken per bränslenivå blir utvecklingen mot allt fler dieselbilar och färre bensin-, etanol- och gasbilar bland förmånsbilisterna tydlig. För jämföra motsvarande marknad mellan åren, jämför figur 1 innevarande modellår med motsvarande beskattningsår. Figur 1. Modellår 2009, beskattningsår 2009 Modellår 2010, beskattningsår 2010 Bensin 16 % Diesel 52 % El 2 % Elhybrid 2 % Etanol 22 % Gas 8 % Bensin 12 % Diesel 66 % El 0 % Elhybrid 3 % Etanol 11 % Gas 9 % Modellår 2011, beskattningsår 2011 Bensin 11 % Diesel 76 % El 0 % Elhybrid 2 % Etanol 6% Gas 6 %

15 2.1.5. Bilförmåner, hästkrafter, CO2 och försäljning Tabell 12. Snitt av hästkrafter och CO2 för förmånsbilar, modellår 2012, taxeringsår 2012, jämfört med totala antalet personbilar i trafik, modellår 2012, juridisk person (SCB/Ynnor) Märke CO2-snitt förmånsbilar CO2-snitt vagnparken HK-snitt förmånsbilar HK-snitt vagnparken Alfa Romeo 146 131 165 154 Audi 156 141 209 177 BMW 164 138 245 193 Chevrolet 163 153 169 147 Citroën 131 126 121 121 Dacia 160 139 106 103 Fiat 146 150 114 116 Ford 143 136 128 117 Honda 150 156 144 141 Hyundai 149 132 141 131 Jaguar 167 164 245 248 Jeep 227 242 245 253 Kia 131 131 120 128 Lancia 190 202 197 177 Land Rover 250 196 256 211 Lexus 166 145 250 224 Mazda 148 137 146 155 Mercedes-Benz 168 154 226 170 Mini 126 124 135 128 Mitsubishi 158 149 146 139 Nissan 160 145 146 124 Opel 139 132 154 132 Peugeot 128 120 122 118 Porsche 223 200 370 295 Renault 135 127 118 105 Seat 135 129 124 121 Skoda 146 139 133 117 Subaru 173 169 159 151 Suzuki 139 138 109 116 Toyota 139 119 131 110 Volkswagen 155 144 165 144 Volvo 149 145 175 158 I ovanstående tabell har vi jämfört CO2 och motoreffekt mellan förmånsbilar och den totala vagnparken för juridiska personer. Siffrorna jämför snittet av CO2 och hästkrafter för förmånsbilar av modellår 2012 och inkomstår 2012. För juridisk person har vi tagit alla personbilar av modellår 2012 som är i trafik och ägs av juridiska personer.

16 I sammanräkningen av den totala vagnparken, som hämtas från vägtrafikregistret, ingår även förmånsbilar. De går inte att särskilja i den statistiken. Snittet av den totala juridiska vagnparken dras därför upp något, beroende på att förmånsbilarna har högre snitt av CO2 och hästkrafter. Det är otvetydigt att förmånsbilister tenderar att köra bilar med högre motoreffekt och högre CO2- utsläpp än övriga bilar som brukas av juridisk person i Sverige. Dessa bilar är också generellt dyrare. De körs ofta hårdare eftersom föraren i dessa fall har valt högre motoreffekt och fartresurser framför andra egenskaper eller utrustning i sitt bilval. En mer aggressiv körstil leder ofta till högre kostnader för bilen i form av slitage på bil och däck. Även försäkringskostnaderna blir högre, liksom skaderisken, vilket i sin tur kan leda till högre samhällskostnader. Högre effekt måste inte innebära högre förbrukning när man jämför mellan märken. Inom ett enskilt märke har bilar med högre effekt däremot oftare högre förbrukning. Omvänt kan motorer med högre effekt i verklig körning förbruka mindre än mindre resursstarka motorer eftersom den mindre motorn får jobba hårdare. (Officiella certifierade förbrukningssiffror från körcykeltester har mycket litet med verkligheten att göra. Ett större arbete pågår inom EU och FN för att införa mer rättvisande körcykler för certifiering av utsläppsvärden och bränsleförbrukning.) 2.1.6. Flest bilförmåner 2011 per märke och modell Tabell 13. Flest antal registrerade bilförmåner 2011 per skattekod (olika utrustningsnivåer av samma modell och motor kan ha olika skattekoder) (SCB/Ynnor) Antal Märke Modell Bränsle Modellår HK bilf.2011 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Gas 2010 150 2 636 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Gas 2009 150 2 321 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Diesel 2010 170 2 006 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Diesel 2011 170 1 604 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Gas 2011 150 1 564 VOLVO V70 Diesel 2010 163 1 479 VOLVO V70 Diesel 2011 163 1 425 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Diesel 2011 140 1 301 VOLVO V70 Diesel 2011 163 1 192 BMW 5-serien Diesel 2011 184 1 100 2.2. Nybilsförsäljning till juridisk person Nybilsförsäljningen för juridisk person visar i sin tur på olika bränsletrender.

17 Det är tydligt att finanskrisen 2008 satte djupa spår även i företagsförsäljningen 2009. Därefter har nivåerna stigit till normala nivåer på omkring 100 000 nya bilar per år till juridisk person. Tabell 14. Nyregistrering av personbilar (under 3,5 ton) per bränsleslag (SCB/Ynnor) 2012 Bensin Diesel El Etanol Elhybrider/ Laddhybrider Gas Övriga Totalt Juridiska personer 14 270 75 217 185 2 954 1 531 3 834 4 97 995 Fysiska personer 37 482 43 611 9 1 442 671 39 6 83 260 Totalt 51 752 118 828 194 4 396 2 202 3 873 10 181 255 2011 Juridiska personer 17 887 78 481 119 6 996 1 491 4 722 0 109 696 Fysiska personer 46 766 51 361 3 3 742 462 45 1 102 380 Totalt 64 653 129 842 122 10 738 1 953 4 767 1 212 076 2010 Juridiska personer 18 649 61 046 2 15 156 1 833 4 758 0 101 444 Fysiska personer 47 371 43 196 0 9 480 554 154 0 100 755 Totalt 66 020 104 242 2 24 636 2 387 4 912 0 202 199 2009 Juridiska personer 17 128 36 306 20 18 957 1 377 4 086 0 77 874 Fysiska personer 36 057 24 567 0 13 362 418 183 1 74 588 Totalt 53 185 60 873 20 32 319 1 795 4 269 1 152 462 Det dramatiska stoppet i etanolbilsförsäljningen efter 2009 kan delvis förklaras av att den extra nedsättningen av förmånsvärdet (till 80 procent) upphörde. Men det är inte hela förklaringen. Bränslet har drabbats en intensiv debatt kring bränsleproduktionens eventuella störningseffekter på såväl ekologiska som socioekonomiska system, liksom bränslets begränsade reduktion av koldioxidutsläpp. Enligt Trafikverkets beräkningar för 2011 var själva bränslets reduktion 25 procent jämfört med om de hade körts enbart på bensin och den faktiska reduktionen (inklusive hänsyn till tankvolym och E75-blandningen på vinterhalvåret) i Sverige 16 procent. Samtidigt infördes nya miljöbilsregler som gjorde att lågförbrukande dieselbilar med koldioxidutsläpp under 120 gram klassificerades som miljöbilar. Det har lett till ett dramatiskt skifte till dieselbilar i den svenska fordonsflottan. Det är också den enskilt största anledningen till att Sveriges CO2-utsläpp från personbilstrafiken har minskat dramatiskt de senare åren. Gasbilar och hybridbilar har legat relativt konstant på en låg andel av den totala försäljningen. Figur 2. Bränslefördelning juridisk person

18 Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2009 Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2010 Bensin 22 % Diesel 47 % El 0 % Etanol 24 % Elhybrid 2 % Gas 5 % Bensin 18 % Diesel 60 % El 0 % Etanol 15 % Elhybrid 2 % Gas 5 % Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2011 Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2012 Bensin 16 % Diesel 72 % El 0% Etanol 6 % Elhybrid 1 % Gas 4% Bensin 15 % Diesel 77 % El 0% Etanol 3 % Elhybrid 2 % Gas 4 % Juridiska personer väljer i dag främst dieselbilar, i högre grad än privatpersoner. Dieselbilar är generellt dyrare än motsvarande bensinbil och fordonsskatten är högre, vilket oftast har krävt en relativt lång årlig körsträcka för att betala sig för privatpersoner. Det är inte alltid så och skiljer sig mellan märken och modeller. Efter att miljöbilsregeln med 120-gramsgräns infördes ökade privatpersoners dieselköp. Genom högre andel dieselbilar skulle man kunna säga att företagen bidrar mer till sänkningen av utsläpp än privatpersoner. Men eftersom företagen också har avsevärt längre körsträckor i sina bilar per år, torde det knappast uppväga. Tabell 15. Nybilsförsäljning 2009 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor)

19 Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Totalt VOLVO 705 12 501 0 9 456 0 3 22 665 VOLKSWAGEN 1 886 3 941 0 2 278 0 3 244 11 349 AUDI 1 826 3 894-81 - - 5 801 TOYOTA 3 127 756 0 0 1 096 0 4 979 FORD 378 1 748-1 989-50 4 165 SAAB 322 633-3 107 - - 4 062 BMW 879 3 152 - - - - 4 031 SKODA 933 1 051-333 - - 2 317 MERCEDES-BENZ 550 1 108 - - 1 653 2 312 RENAULT 341 703-1 145 - - 2 189 ÖVRIGA 6 181 6 819 20 568 280 136 14 004 Totalt 17 128 36 306 20 18 957 1 377 4 086 77 874 Tabell 16. Nybilsförsäljning 2010 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor) Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Totalt VOLVO 906 22 626 0 4 722 0 259 28 513 VOLKSWAGEN 2 174 7 479 0 2 386 2 3 911 15 952 AUDI 1 317 4 963-730 - - 7 010 TOYOTA 3 141 1 200 - - 1 427-5 768 BMW 851 4 809 - - 5-5 665 FORD 530 3 128-1 338-59 5 055 SAAB 530 1 513-2 775-9 4 827 RENAULT 416 1 348-1 989 - - 3 753 SKODA 1 145 2 367-149 - - 3 661 MERCEDES-BENZ 840 1 669 - - 3 425 2 937 ÖVRIGA 67 99 9 944 2 1067 396 95 18 303 Totalt 18 649 61 046 2 15 156 1 833 4 758 101 444 Tabell 17. Nybilsförsäljning 2011 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor) Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Totalt VOLVO 2 188 27 639 48 1 996 26 661 32 558 VOLKSWAGEN 1 752 11 407 0 2 104 5 3 093 18 361 AUDI 1 317 6 166-422 - - 7 905 BMW 603 6 450 - - 2-7 055 FORD 355 4 638-544 - - 5 537 TOYOTA 2 450 1 219 - - 1 026-4 695 SKODA 1 205 3 214-167 - - 4 586 MERCEDES-BENZ 579 1 862 - - 3 665 3 109 KIA 498 2 516 - - - - 3 014 RENAULT 379 1 813-673 - - 2 865 ÖVRIGA 6 561 11 557 71 1 090 429 303 20 011 Totalt 17 887 78 481 119 6 996 1 491 4 722 109 696 Tabell 18. Nybilsförsäljning 2012 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor)

20 Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Övriga Totalt VOLVO 1 575 26 446 83 1 162 109 766 0 30 141 VOLKSWAGEN 1 871 12 672 0 762 1 2 576 0 17 882 AUDI 923 6 643-53 13 - - 7 632 BMW 505 5 850 - - 2 - - 6 357 TOYOTA 2 044 1369 0 0 987 0 0 4 400 FORD 744 3 084-426 - 12-4 266 SKODA 857 2 815-62 - - - 3 734 HYUNDAI 606 2 086 - - - - - 2 692 KIA 541 2 032 - - - - - 2 573 MERCEDES-BENZ 239 1 837 - - 49 243-2 368 ÖVRIGA 4 365 10 383 102 489 370 237 4 15 950 Totalt 14 270 75 217 185 2 954 1 531 3 834 4 97 995 Den svenska tjänstebilsmarknaden domineras av Volvo, som de senaste åren har varit omkring dubbelt så stor som Volkswagen. En bra bit efter dessa två märken kom 2012 trean och fyran på marknaden, Audi och BMW. Ytterligare ett hack ner hittar vi Toyota, Ford och Skoda. När man fäller ut statistiken ovan ser man hur märkenas försäljning fördelar sig på olika modeller och storlekar. De största modellerna är de större familjebilarna Volvo V70 och Volkswagen Passat. Därefter följer modellerna i storleksklassen under: Volvo V60 och VW Golf. Volvo och Volkswagen är intressanta att titta på eftersom båda erbjuder ett brett bränsleutbud, med både etanol- och gasbilar. I dag har Volvo även en elbil, C30, som än så länge endast erbjuds som hyrbil (operationell leasing) och en laddhybridversion av V60. Tabell 19. Nyregistrerade personbilar 2012 fördelade efter modell, juridisk person (SCB/Ynnor)