VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000 för NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK, http://www.norrbottenslansbibliotek.nu
2 INNEHÅLL 1. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA s. 3 Basverksamhet 1.1 Kompletterande medieförsörjning 1.2 Flykting- och invandrarverksamhet 1.3 Social biblioteksverksamhet 1.4 IT-verksamhet 1.5 Samverkan med norrlandslänen 1.6 Samverkan inom Barentsregionen 1.7 Övrigt Projektverksamhet s. 8 1.8 Kunskap i rörelse 1.9 En Dikt om Dagen 2. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR BARN s. 10 2.8 Mål Basverksamhet 2.2 Studie- och fortbildningsdagar 2.3 Ungdomars skrivande 2.4 Utredningar 2.5 Samverkan/nätverksbygge 2.6 Övrigt Projektverksamhet s. 12 2.7 Barnens Polarbibliotek 2.8 Läslustombud på förskolorna i Norrland 2.9 Hjortronställen i Barentsregionen 3. PERSONAL s. 14 4. EKONOMI s. 14 5. TALTIDNINGEN s. 14
3 1. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA Delar av den verksamhet som här redovisas som vuxenverksamhet riktar sig även till barn och ungdomar. Så till exempel nyttjas den kompletterande medieförsörjningen till stor del av studerande ungdomar. Och depositionerna av medier som kommunbiblioteken beställer innehåller medier både för vuxna, ungdomar och barn. Vidare har flera av projekten under denna rubrik även ungdomar och barn som målgrupp. BASVERKSAMHET 1.1 Kompletterande medieförsörjning Löpande arbetsuppgifter under året: = Urval och inköp av böcker, tidskrifter, talböcker, videofilmer och övriga media. = Beläggning, effektuering, remittering av fjärrlånebeställningar av böcker, tidskrifter, talböcker, AV-media. = Effektuering av beställningar av kopior på artiklar ur tidningar, tidskrifter, samlingsverk, referensmaterial, mikrofilmade dokument etc. = Sammanställning och utskick av depositioner med böcker, talböcker och videofilmer till kommunbiblioteken = Informationsförmedling till bibliotek i länet = Regional referenstjänst Tabell 1: Förvärv av medier 2000 jämfört med 1999. Typ av medier År 2000 År 1999 Vuxenböcker 9 153 9 394 Barnböcker 7 426 6 977 Referenslitteratur 684 639 Talböcker 450 466 Bok och Band 53 57 Kassettböcker 107 88 Musikfonogram 454 519 Videogram 275 295 Övriga AV-medier 112 101 Totalt 18 714 18 536 Anm: Förvärven avser de totala inköpen gjorda av Luleå folkbibliotek/norrbottens länsbibliotek, dvs. förvärven inkluderar även de kommunala inköpen, som utgör den stora merparten av totalsumman. Tabell 2: Kompletterande medieförsörjning 2000 jämfört med 1999 År 2000 År 1999 Emottagna fjärrlånebeställningar 10 561 11 420 Därav effektuerade/i procent 6 852/72% 6 881/60% Utskick av depositioner/volymer, totalt 105/5 692 96/4 630 Därav böcker på andra språk än svenska 62/1 878 65/1 741 Därav talböcker 43/3 814 31/2 889 Den kompletterade medieförsörjningens visar ovanstående förändringar jämfört med 1999. Skillnaderna faller inom ramen för de normala variationerna från ett år till annat: I vilken omfattning och för vilken typ av medier kommunerna använder sig av den regionala kompletterande medieförsörjningen framgår av tabellen nedan.
Tabell 3: Antal levererade medier fördelade på kategori och mottagare Beställare Böcker AV- Media Kopior 4 antal härav skön Talböcker Språkkurser Mikrofilmer Övrig AV antal antal sidor Arjeplog 199 11 87 4-6 12 80 Arvidsjaur 136 10 42 2-2 20 55 Boden 554 25 182 8 108 3 171 767 Gällivare 541 27 391 3 38 3 30 64 Haparanda 201 7 173 1 3 1 72 230 Jokkmokk 108 1 52-2 - 5 18 Kalix 226 5 348 1 34-31 143 Kiruna 335 6 57 2 30 13 16 64 Pajala 167 14 14 1 23 2 7 24 Piteå 235 15 5 1 26-14 45 Älvsbyn 490 9 116 5 3 26 81 264 Överkalix 97 1 43 - - 2 3 9 Övertorneå 223 6 41 1 12-125 371 Övriga Luleå 84 15 1 - - - 8 28 Övriga landet 578 22 14 6 80 15 45 287 Utlandet 2-1 - - - 2 9 SUMMA 4 176 174 1 567 35 359 73 642 2 458 Länet 3 596 152 1 552 29 279 58 595 2 162 Övriga 580 22 15 6 80 15 47 296 Länsbiblioteket har tagit fram en webbsida där kommunbiblioteken kan beställa medier och också ställa referensfrågor till länsbibliotekets personal. 1.2 Flykting- och invandrarverksamhet Löpande arbetsuppgifter under året: = Urval och inköp av böcker, tidskrifter och andra medier till aktuella målgrupper. = Sammanställning och utskick av bokdepositioner på flykting- och invandrarspråk till kommunbiblioteken.
= Administration av samköpsprojektet. = Förmedling av information till kommunbiblioteken och andra intressenter. = Rådgivning. 5 Under året deltog 12 bibliotek i cirkulationen av 8 tidskrifter, Arena (serbokroatiska), Cambio 16 (spanska), Hawaa (arabiska), Ogonek och Russkaja Mysl (ryska), Seura (finska), Siam Rath (thail) samt Zan-I Ruz (persiska). Från och med 2001 kommer ansvaret för administrationen av prenumerationerna att fördelas mellan fyra bibliotek: Luleå, Boden, Piteå och Överkalix. Antalet bokdepositioner som beställdes från Länsbiblioteket uppgick till 65 st om sammanlagt 1 878 volymer. De flesta depositionerna var böcker på spanska, engelska, tyska, franska och finska. Men även depositioner på språken serbiska, japanska, thai, persiska, albanska m fl efterfrågades. Samtliga kommuner i länet har använt sig av denna tjänst. 2.8 Social biblioteksverksamhet Löpande arbetsuppgifter under året: = Urval och inköp av talböcker och andra medier för läshandikappade. = Sammanställning och utskick av talboksdepositioner till kommunbiblioteken. = Informationsförmedling. = Rådgivning. = Produktion av regionala och lokala talböcker. Inköpen av talböcker och andra specialmedia för läshandikappade uppgick år 2000 till cirka 500 volymer. År 2000 distribuerade länsbiblioteket 43 depositioner talböcker om totalt 3 814 emballage till 12 bibliotek i länet. Det är 12 depositioner och 925 volymer fler än 1999. Personal från Länsbiblioteket har informerat om den nya talbokskonceptet DAISY vid möten anordnade av SRF. Under året påbörjades förarbetet till ett projekt Låt oss läsa! som syftar till att förbättra läsmöjligheterna för vuxna med stora läs- och förståelsesvårigheter, främst personer med utvecklingsstörning. Det ska ske genom ett brett urval lättlästa medier och genom att skapa ett nära samarbete mellan FUB, bibliotek, aktiva förmedlare i vardagen och brukarna själva. Länsbiblioteket har inköpt ett par datorer (Victor) för läsning av de nya talböckerna i DAISY-format; detta för att bättre kunna informera biblioteken i länet om den pågående utvecklingsprocessen. Under året har Länsbiblioteket producerat en talbok, Martin Engströms Historia om Råneå älvdal. 1.4 IT-verksamhet = Kurser i internet, konstruktion av webbsidor riktade till länets bibliotekspersonal = Fortsatt utveckling av Länsbibliotekets hemsida = Fortsatt utveckling av Bothnica Webbsök, http://www.bothnica.nu
6 Länsbibliotekets aktiviteter avseende fortbildningsverksamhet inom IT-området genomfördes inom ramen för projektet Kunskap i rörelse, se 1.8. För det fortsatta arbetet med Länsbibliotekets hemsidor anlitades en webbkonsult, Bengt Frank. Den egna personalen har också engagerat sig i utvecklingsarbetet. Hemsidan har under året bytt adress till www.norrbottenslansbibliotek.nu Arbetet med att ta fram ett nytt format för Bothnica Webbsök har påbörjats under året; tanken är att underlätta en framtida övergång till Libris. Länsbiblioteket anordnade en demonstration av bibliotekssystemet LIBRA III och Axiells självbetjäningssystem i Luleå den 5 september. 2.8 Samverkan med norrlandslänen Under åren kommer samarbetet med länsbiblioteken i Norrland att omfatta = Löpande fjärrlåneverksamhet = Bothnica Webbsök = Bibliotekscafé i Norr - rum för läsning och eftertanke (konferens i Härnösand i maj) = Gemensamt bibliotekschefsmöte med Västerbotten (i Jukkasjärvi i mars) De norrländska länsbiblioteken har samverkat enligt planerna vad gäller fjärrlån och Bothnica Webbsök. Bibliotekscafé Norr genomfördes i Härnösand den 23 24 maj med ett 70-tal deltagare. Bland de medverkande fanns bland andra rektorn vid Kvarnbyskolan i Rinkeby Börje Ehrstrand, författarna Lena Andersson och Katarina Kieri, litteraturprofessor Arne Melberg. Tyvärr deltog endast några få från Norrbotten i detta Café. Bibliotekschefsmötet ägde rum i Jukkasjärvi den 13 14 mars med deltagande av 20 bibliotekschefer från Norr- och Västerbotten. Som en följd av detta första möte genomfördes ytterligare ett gemensamt chefsmöte för de båda länen, denna gång i Vindeln, Västerbotten den 16-17 oktober med temat EU. 1.6 Samverkan inom Barentsregionen * Berenice Bereniceprojektet avslutades vid halvårsskiftet 1999 utom vad gäller BLS II, Barents Library School II, som under ledning av norsk koordinator planerar genomföra en kursvecka i respektive Tromsö (maj 00), Murmansk (september 00) och Rovaniemi (februari 01). Norrbottens länsbibliotek är svensk medaktör i detta utbildningsprojekt. * Murmansk Murmansk Allmänna och Vetenskapliga bibliotek och Norrbottens länsbibliotek har gjort en överenskommelse om utbyte av 10 boktitlar per år. Böckerna ska behandla respektive region ur olika aspekter. * Barents Libraries Conference Länsbiblioteket medverkar i planeringen och i förberedelserna av Barents Libraries Conference som kommer att äga rum i Jokkmokk år 2001.
7 De planerade BLS II kurserna genomfördes i Tromsö den 12 16 juni och i Murmansk den 23-30 september. Kurserna var inriktade på informationssökning i miljöfrågor. Från Sverige deltog fyra bibliotekarier. Länsbiblioteket har växlat bokgåvor med biblioteket i Murmansk enligt överenskommelse. Länsbibliotekschefen har även deltagit i ett möte mellan bibliotekarier från Ryssland, Finland och Norge arrangerat i Rovaniemi den 1-3 november. Planeringsgruppen för Barents Libraries Conference har haft flera sammanträden under året; konferensen planeras till september månad 2001 i anslutning till Indigenous Librarians Forum, som också äger rum i Jokkmokk. 2.8 Övrigt - Nordkalottbiblioteket i Övertorneå Länsbiblioteket söker i samråd med Övertorneå kommun det årliga statliga bidraget till verksamheten vid Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. 1999 uppgick bidraget till 360 000 kr. - Norrbottens litteraturråd Länsbibliotekschefen ingår i Norrbottens litteraturråd Nordkalottbiblioteket Statens kulturråd beviljade ett bidrag på 250 000 kr för år 2000 till Nordkalottbiblioteket. Norrbottens litteraturråd Landstingets litteraturkonsulent, som tog initiativet till bildandet av Norrbottens litteraturråd och som svarade för dess administration, slutade sin anställning den sista april. Därefter övertog Länsbiblioteket ansvaret för den ekonomiska administrationen. Länsbibliotekschefen har deltagit i Norrbottens litteraturråds verksamhet under året och också ingått i dess arbetsutskott. Läshunger - Livsbröd Under året arrangerade Länsbiblioteket tillsammans med Luleå kommuns folkbibliotek två föreläsningsdagar om skönlitteratur i serien Läshunger Livsbröd. Nummer IV i serien den 2 mars var en föreläsning av Ebba Witt-Brattström om Motståndets röster i litteraturen den nordiska kvinnolitteraturen från den heliga Birgitta till Susanne Brögger och nummer V den 8 juni föreläsningar av Rose Bloem om Post-Colonial Literature och Dystopic Families and Women s Lives. Föreläsningarna samlade ett 80-tal deltagare vardera. Euro Arctic Litt-NetWork Övertorneå arrangerade en kulturresa i Tornedalen för författare från Skottland, Grekland, Finland, Ryssland, Sapmi och Tornedalen den 25 30 mars. Länsbiblioteket var värd för en av dagarna som avslutades med att författarna läste sina texter vid ett offentligt arrangemang vid Luleå folkbibliotek. Information in Society. Native People in New Mexico. Norrbottens länsbiblioteket och Länsbiblioteket i Västerbotten har bidragit till den samiska bibliotekskonsulenten Peter Sarris deltagande i rubricerade kurs/studiebesök. Han har där informera sig om hur biblioteksstrukturen för urbefolkningarna i New Mexico fungerar. Tillsammans med Lotsee Patersson, professor vid Oklahoma University och hennes klass, besöktes 5 pueblo-reservat. Här diskuterades hur reservatens medlemmar fick behövlig information från sina reservatbibliotek. Museer, universitet och statliga bibliotek besöktes också, och man fick information om hur dessa samarbetade med urbefolkningarna. Ett studiebesök vid Oklahoma University, samt deltagande i en indiansk Powow ingick också i studieresan. Planering inför Indigenous Librarians Forum utfördes också under denna studieresa. Egen kompetensutveckling
8 Personal från Länsbiblioteket har under året deltagit i bl a seminarium om Framtidens bibliotek i Luleå (27/1), konferensen Nya Tider Nya Bibliotek samband men invigningen av Sambiblioteket i Härnösand (1-2/2), Nya personuppgiftslagen PuL-98 (18/2), kurser i GroupWise, FrontPage, Adobe PhotoShop, Excel, Webbdesign, Att sköta publika datorer, Konferens om barn- och ungdomslitteratur i Gävle, Barnboksmässan i Köpenhamn, litteraturföreläsningarna Läshunger Livsbröd (2/3 & 8/6), Umeå fjärrlånemöte (8/5), 4 th Nordic ILL Conference i Helsingfors (30/9 2/10), Statens kulturråds konferens i Stockholm(31/10-1/11), Bibliotekscafé Norr i Härnösand (23-24/5), seminariet Den medskapande människan med Göran Eklund, Sunnanå Utbildning AB (31/8), Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg (14 17/9), ABM-forum i Stockholm (15 16/11). Artiklar Länsbibliotekschefen har under året skrivit artiklar om bibliotek och litteratur i NSD och i tidskriften Ikoner. PROJEKTVERKSAMHET 2.9 Kunskap i rörelse Kunskap i rörelse är ett utbildningsprojekt initierat av Länsbiblioteket och syftar till att i samverkan med Luleå Universitetsbibliotek och Norrbottens museum utbilda personalen vid ABM-institutionerna (Arkiv - Bibliotek - Museum) i användning av IT i det dagliga arbetet. Projektet finansieras till hälften av KKstiftelsen. Vid projekttidens utgång ska följande mål ha uppnåtts: - all ABM-personal i Norrbotten ska ha grundkunskaper i Internetanvändning, - personal med tidigare vunna grundkunskaper ska ha utvecklat sin kompetens, - alla medverkande ABM-institutioner ska ha personal med kunskaper i produktion av webb-sidor, - de flesta ABM-institutioner ska ha påbörjat arbetet med den egna hemsidan, som ett led i bygget av ett ABM-nätverk ska en regional elektronisk ABM-bulletin vara i rörelse. Genomförda aktiviteter Projektet avslutades under året. Kurserna anordnades under perioden mars 1999 - maj 2000. Sammanlagt har 22 kurser om 39 kursdagar genomförts med totalt 247 deltagare. Kurserna har omfattat = Internet för nybörjare = Bygga hemsidor/front Page = Adobe PhotoShop = Webbdesign = Att sköta publika datorer. Deltagare Följande institutioner har deltagit i utbildningen: Bibliotek: Norrbottens länsbibliotek, Luleå Universitetsbibliotek, Luleå folkbibliotek, Bodens Stadsbibliotek, Kiruna Stadsbibliotek, Tornedalens bibliotek i Övertorneå, Haparanda Stadsbibliotek, Arjeplogs kommunbibliotek, Vuollerims bibliotek i Jokkmokks kommun, Korpilombolo bibliotek i Pajala kommun, Bergnässkolans bibliotek (gy) i Luleå kommun, Tärendö bibliotek i Pajala kommun, Arvidsjaurs kommunbibliotek, Gällivare bibliotek, Malmbergets bibliotek i Gällivare kommun, Jokkmokks bibliotek, Överkalix kommunbibliotek, Älvsbyns kommunbibliotek, Strömbackaskolans bibliotek (gy) i Piteå kommun, Barnens Polarbibliotek vid Norrbottens länsbibliotek, Sociomedicinska biblioteket i Boden, Midskogsskolans bibliotek (gy) i Luleå kommun, Hermelinsskolans bibliotek (gy) i Luleå kommun, Hertsöns bibliotek i Luleå kommun, Kvinnobiblioteket i Luleå kommun, Gammelstads bibliotek i Luleå kommun, Råneå bibliotek i Luleå kommun Museer: Norrbottens museum, Friluftsmuseet Hägnan i Luleå, Piteå museum, Silvermuseet i Arjeplog. Diskussion
Av de planerade kurserna och workshopen har i princip alla genomförts. Den grundläggande internetkursen har haft deltagare från de flesta kommuner; en stor majoritet av institutionernas personal har idag baskunskaper i Internet. 9 Däremot har de kurser som syftar till att utbilda personalen att producera webbsidor inte fått samma spridning. De institutioner som deltagit har å andra sidan gjort det med nästan hela personalen. Vårt antagande var, när vi formulerade ansökan, att tiden var mogen för de norrbottniska ABM-institutionerna att själva, inom respektive institutions ram, börja arbeta med och utveckla den egna hemsidan. Detta visade sig vara en alltför optimistisk bedömning. Flertalet institutioner nöjer sig med att ha en tämligen statisk hemsida som handhas av en webbredaktör anställd för hela kommunens räkning. Något eget utvecklingsarbete har inte kommit igång - med några få undantag. Merparten av ABM-institutionerna i Norrbotten är emellertid relativt små med liten, hårt arbetsbelastad personal. Kanske är det orealistiskt att i dagsläget begära att dessa institutioner ska orka skapa attraktiva, interaktiva, ständigt i utveckling stadda hemsidor? Den här tiden med Kunskap i rörelse har lärt mej att förändringsarbete inom IT-området går precis lika långsamt som allt annat förändringsarbete; det avgörande för utvecklingstakten är institutionens struktur, dess inneboende seghet, inte själva förändringens karaktär och innehåll. Samtliga kommunbibliotek i länet har hemsidor idag; de kan t ex nås via Länsbibliotekets hemsida, www.norrbottenslansbibliotek.nu, där de finns samlade under rubriken Bibliotek. Arkiven i länet har inte kunnat delta i projektet beroende på det flyttnings- och omstruktureringsarbete som genomförts under projekttiden och som fortfarande pågår. Det Norrbottens läns landsting och Länsmuseet är i färd med att skapa är Norrbottens Minne, en samlad arkivinstitution i vilken ingår Landstingsarkivet, Sunderby sjukhus arkiv, Norrbottens museums arkiv och Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten. Alla dessa arkiv, som tidigare funnits på olika håll i Luleå och Boden, samlas nu vid Björkskatans vårdcentral i Luleå. Denna utveckling av arkiven i länet är naturligtvis mycket välkommen - även om den tidsmässigt inföll olyckligt i förhållande till projektet. Norrbottens museums hemsideadress är: www.norrbottensmuseum.nu. Härifrån kan man gå vidare till övriga museer i länet. Norrbottens museum har i samarbete med Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, Silvermuseet i Arjeplog, Piteå museum och Länsstyrelsen i Norrbottens län skapat en databas, Kulturarv Norrbotten, med information om band annat arkeologi, naturhistoria, kulturhistoria kompletterad med en databas med kartunderlag och information i form av bland annat fornlämningsregister. Adressen till databasen är www.kulturarvnorrbotten.nu. Under arbetet med Kunskap i rörelse har personal från folkbiblioteken, Universitetsbiblioteket och museerna träffats och lärt känna varandra, varandras verksamhetsområden och arbetssätt - vi vill gärna se det här som grunden för ett framtida norrbottniskt ABM-nätverk. 2.10 En Dikt om Dagen Från och med 1999 får landets folkbibliotek via Statens kulturråd ett exemplar av de litteraturstödda boktitlarna. En del av dessa cirka 700 titlar utgörs av så kallad smal litteratur som har svårt att, av egen kraft, finna någon större läsekrets. Till den kategorin hör, med några få undantag, diktsamlingarna. Projektets syfte är att genom olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med andra ord att lyfta fram och på ett till läsning lockande sätt presentera de aktuella böckerna. Marknadsföringen riktar sig både till en bred allmänhet och till utvalda grupper av ungdomar. Målet är = att den litteratur som marknadsförs ska lånas ut i stor omfattning", = att annan "smal" litteratur får en större läsekrets än tidigare, = att intresset för smal litteratur breddas, generellt sett, = att förbättra bibliotekspersonalens kunskaper om "smal" litteratur,
= att biblioteken finner nya former för marknadsföring av skönlitteratur. 10 Länsbiblioteket engagerade Mattias Alkberg och Anita Nilsson för projektet. Under mars månad besökte Anita Nilsson Arjeplog för ett offentligt framträdande på folkbiblioteket på kvällen samt ett besök hos en gymnasieklass. Mattias Alkberg besökte Pajala för ett liknande besök. Tyvärr ställdes kvällsarrangemanget in i Pajala på grund av för få besökare. Även hösten visade blandade resultat. Arrangemang i Boden och Jokkmokk blev välbesökta, däremot kom det få besökare till arrangemangen i Piteå och Arvidsjaur. Projektet avslutas och utvärderas våren 2001 med ytterligare arrangemang i Luleå och Boden. NSD uppmärksammade projektet med en artikel och kommer att följa upp artikeln med ett reportage från ett av de återstående arrangemangen. 2 BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOM Verksamhet som riktar sig till både vuxna, ungdomar och barn redovisas under punkt 1 ovan. 2.1 Mål: Nedanstående mål grundar sig på de behov som de kommunala biblioteken i länet har redovisat. = Främja alla barns och ungdomars läsning = Sprida kunskap om barns och ungdomars litteratur och läsning = Stödja utvecklingen av kommunernas barn- och ungdomsbiblioteksverksamhet = Synliggöra vår regions litteratur och kultur för och med barn- och ungdomar = Vidga deltagandet = Främja barns och ungdomars skrivande. För att uppnå dessa mål kommer länsbiblioteket att arbeta med följande operativa insatser: BASVERKSAMHET 2.2 Studiedagar/fortbildningsdagar = Småbarns språkutveckling. (Målgrupp: personal inom barnomsorg, skola, bibliotek). = Strategier för informationssökning. (Målgrupp: personal inom gymnasieskolan, folkbibliotek) = Ungdomslitteratur. (Målgrupp: personal inom gymnasieskola, grundskola, skolbibliotek, folkbibliotek) I februari arrangerade Länsbiblioteket en fortbildningsdag om småbarns språk och läsning. Fortbildningsdagen var samtidigt upptaktsdagen för projektet Läslustombud på förskolorna i Norrland. Fortbildningsdagen hölls i Luleå och besöktes av 85 personer från 10 kommuner i Norrbotten. Målgruppen var förskolelärare, BVC personal, pensionärer och bibliotekspersonal. Syftet var att ge fördjupad kunskap och tips om småbarns läsning och litteratur. Föreläsarna var Susanna Ekström (Stockholms Universitet) och Jujja Wislander (barnboksförfattare). I september arrangerades studiedag nr 2 med Ulla Rhedin (Karlstads universitet) och Anna-Clara Tidholm (barnboksförfattare). Syftet var att ge en fördjupad kunskap om samspelet mellan bild och text i bilderböcker med utgångspunkt från Tidholms bokproduktion. Studiedagen besöktes av 93 personer från 10 kommuner. I april anordnade Länsbiblioteket i samarbete med Strömbackaskolans gymnasiebibliotek en fortbildningsdag om informationssökning som inlärningsprocess. Dagen hölls på Framnäs folkhögskola och besöktes av 38 personer från Norr- och Västerbotten. Målgruppen var bibliotekspersonal och lärare. Syftet med studiedagen var att ge fördjupade kunskaper om informationssökningsprocessen för att kunna vägleda elever/biblioteksbesökare på ett mer professionellt sätt. Föreläsare var Cecilia Waern (Falköpings bibliotek).
11 Under året anordnade Länsbiblioteket tillsammans Luleå kommun folkbibliotek fyra inköpsmöten för barnbibliotekarier. En grupp bestående av representanter från länsbibliotek och kommunbiblioteket i Luleå presenterar, diskuterar och analyserar nya fack- och bilderböcker. Målet är dels att öka kunskapen om nyutgiven litteratur, dels att ge bättre underlag för bokinköp. 2.3 Ungdomars skrivande = Skrivarläger för ungdomar. (Målgrupp: ungdomar 15-18 år) En arbetsgrupp bestående av konsulenten vid Länsbiblioteket, Luleå kommuns folkbibliotek, Författarcentrum Norr och TBV arbetade fram ett förslag till ett skrivarläger i Haparanda. Ansökan om medel för genomförande lämnades in till landstinget och kulturrådet. Tyvärr räckte inte det beviljade anslaget till för genomförandet av skrivarlägret. Barnbibliotekarien vid kommunbiblioteket och konsulenten vid Länsbiblioteket kommer under våren 2001 att försöka hitta en långsiktig lösning och en samordning vad det gäller skrivarläger i länet. 2.4 Utredningar = Kartläggning/undersökning av barnbiblioteksverksamheten i länets kommuner som saknar barnbibliotekarier - slutrapport. = Undersökning av bibliotekens verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar med funktionshinder. Utredningen/kartläggningen av barnbiblioteksverksamheten i länets kommuner som saknar barnbibliotekarier skjuts upp på grund av att det under året har skett förändringar i kommunerna som gör utredningen delvis överflödig. Den andra kartläggningen har skjutits på framtiden. 2.5 Samverkan/nätverksbygge = Hjortronställen: ett samverkansprojekt som omfattar Barentsregionen. = Läslustombud på förskolorna i Norrland. Samarbetsprojekt mellan de fyra norrlandslänen. = Barnens Polarbibliotek. Samverkan Sverige, Norge, Finland. Hjortronställen: Länsbiblioteket i Norrbotten samverkar med olika aktörer från länderna i Barentsregionen. Under våren arbetade konsulenten i en jury för att utse ett svenskt bidrag till en rysk manustävling. Konsulenten fungerar också som stöd/rådgivare till norrbottensproducenten. Läslustombud på förskolorna i Norrland: Samarbetet mellan konsulenterna i de fyra norrlandslänen fortsätter. Konsulenterna träffades i Umeå i januari och december för planeringsmöten. Upptaktsdagarna för projektet Läslustombud på förskolorna i Norrland planerades och genomfördes tillsammans. Under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg i september hade länsbiblioteken i Norr- och Västerbotten tillsammans med projektet Hjortronställen en gemensam monter. Syftet var att presentera och marknadsföra de gemensamma läsprojekten. Barnens Polarbibliotek, se nedan 2.7. 2.6 Övrigt
* BVC-foldrar Utgivning av BVC-folder. Utgivningen sker i samarbete med övriga norrlandslänen. 12 * Länksamling Inom ramen för länsbibliotekets hemsida bygga upp en länksamling som rör barn och ungdomar och som kan vara till hjälp i barnbibliotekariernas arbete. * Arbetsmöten Arbetsmöten med barnbibliotekarier och med gymnasiebibliotekarier. * BVC-foldrar Barnbibliotekarierna vid Luleå kommuns folkbibliotek har tillsammans med konsulenten arbetat fram ett förslag till en ny BVC folder. Förslaget lämnades till länsbiblioteket i Jämtland för granskning och tryckning. * Länksamling Arbetet med länksamlingen påbörjades under året. * Arbetsmöten Länsbiblioteket arrangerade i mars tillsammans med Älvsbyns kommunbibliotek ett litteraturläger/arbetsmöte för barnbibliotekarier i länet. Dagarna innehöll bl a en genomgång/analys av ny barn- och ungdomslitteratur och diskussion av verksamhets- och fortbildningsfrågor. Målet var att höja barnbibliotekariernas kompetens och kunskap om nyutkomna barn- och ungdomsböcker. Under hösten besökte konsulenten 12 av 14 kommuner för att träffa barnbiblioteksansvariga. Syftet med resorna var att bilda sig en bättre uppfattning om barnbiblioteksverksamheten i länet. Resultatet av resorna sammanfattades i en kort rapport som ska bilda underlag för nästa års verksamhetsplanering. Svensk biblioteksförening Under året deltog konsulenten i SAB:s barn- och ungdomskommittés arbete för att under hösten väljas in i den nybildade svensk biblioteksförening. Artiklar Konsulenten deltog i årets biblioteksdebatt i NSD och skrev artiklar i DIK-forum, Kommunaktuellt och Biblioteksbladet. PROJEKTVERKSAMHET 2.7 Barnens Polarbibliotek Syfte: Att visa på möjligheterna för framtidens barnbibliotek som utgår och utvecklas utifrån ett regionalt definierat sammanhang och som från detta sammanhang öppnar sig mot världen. Att visa ett bibliotek där informationsteknologin har en framträdande roll sida vid sida med böcker, tidskrifter, andra tryckta medier, video, CD-rom. Innehåll: En samlad översikt över information och material om Norrbotten och Barentsregionen för och av barn. För mer information, besök http://www.barnenspolarbibliotek.com Under år 2000 har arbetet inriktats och koncentrerats på att
13 = praktiskt genomföra uppbyggnaden och utvecklingen av de olika språkversionerna, såväl i respektive land som gemensamt, = fylla databaserna i Barnens Polarbibliotek med bra material på de språk som förekommer i regionen, = knyta ihop de olika ländernas delar så att de också upplevs som en helhet, = hitta en strategi för den framtida utvecklingen. Hur projektet har fortlöpt sedan arbetet kom igång 1997 finns redovisat i följande rapporter, alla avfattade av projektledare Ann-Catrine Westerberg: a) Barnens Polarbibliotek : redovisning 1997 b) The Children s Polar Library 1998 and 1999 : report c) Redovisning och nulägesbeskrivning av Barnens Polarbibliotek 1998. Rapporten d) Barnens Polarbibliotek 2000 kommer att färdigställas under februari månad 2001. 2.8 Läslustombud på förskolorna i Norrland Syfte: Att utveckla och locka fram läslusten i förskolan och hemmet genom att utbilda läslustombud på varje daghem. Mål: = Att daghemmen har ett läslustombud = Att barnlitteraturen är tillgänglig och används på daghemmen = Att den medvetna lustfyllda läsningen har ökat på daghemmen och i hemmen = Att barns delaktighet har ökat vad gäller berättande, litteratur och läsning inom förskolan En utförligare presentation finns att läsa på Länsbibliotekets hemsida. Länsbiblioteket anställde Regine Nordström som projektledare. Projektledaren svarade för det praktiska genomförandet av studiecirkelverksamheten i 9 kommuner. I flertalet kommuner samarbetade projektledaren med barnbibliotekarien. Studieförbundet Vuxenskolan svarade för lokaler och/eller för utskick till läslustombuden. Två kommuner samarbetade över länsgränsen: Sorsele och Arvidsjaur. Målet med studiecirkelverksamheten var bl a att öka kunskapen och insikten om barnlitteraturen och dess betydelse för barnens språkliga utveckling. Efter utvärderingar av projektledare och läslustombuden kan vi konstatera att en del har uppnåtts. Under hösten bjöd konsulenten alla deltagande barnbibliotekarier till ett möte för att diskutera en fortsättning av samarbetet med förskolan på kommunal nivå. Mötet enades om att på Länsbibliotekets hemsida bygga upp en idébank om hur man kan samarbeta med förskolan. Under hösten kontaktades också eventuella medverkande i projektets avslutande läslustfestival. Målet med festivalen är att genom workshops förmedla praktiska tips om hur man levandegör texter för barn. 2.8 Hjortronställen Norrbottens länsbibliotek är med och stödjer projektet. Syfte: = Att stärka de nordliga barnens och ungdomarnas identitet och självkänsla = Att stärka den nordliga barn- och ungdomskulturen genom att utveckla kompetensen hos regionens författare och andra konstutövare = Att stärka samhörighetskänslan och öka förståelsen för de olika villkor som barn och unga lever under i det väldiga område som kallas Barentsregionen. = Och att därmed förbättra möjligheterna till en fortsatt fredlig samexistens i regionen.
Mål: = Att göra den nordliga barnlitteraturen synlig genom en rad aktiviteter runt om i Barentsregionen = Att stimulera fler författare att skriva för barn och ungdom i Barentsregionen = Att uppmuntra barn- och ungdomar att själva vara med och skapa berättelser och dikter m livet i norr. 14 En utförligare presentation finns att läsa på Länsbibliotekets hemsida. Se ovan, 2.5 och projektets hemsidor under www.vll-adm.temp.wineasy.se/ac/lansbibliotek/ 3. PERSONAL Under året har länsbibliotekets personal bestått av Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef, Detlef Barkanowitz, vik barnbibliotekskonsulent, Lenn Olsen, fjärrlånebibliotekarie, Eva Lidström, assistent, Ann-Sofi Hedqvist, 25%, talboksbibliotekarie, Ann-Catrine Westerberg, 50% projektledare för Barnens Polarbibliotek, Marianne Svanberg, 100%, IT-padagog, Barnens Polarbibliotek, Regine Nordström, 25%, projektledare för Läslustombud vid förskolorna i Norrland. Vidare har Länsbiblioteket anlitat konsulter för olika uppdrag. 4. EKONOMI Bilaga 1. 5. TALTIDNINGEN Länsbiblioteket ansvarar också för Taltidningen, dvs för produktion av Norrbottens kassettidning, Utblick. Lättlästa Nyheter och Inläsningstjänst. Taltidningens verksamhet redovisas separat. Norrbottens länsbibliotek i februari 2001. Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef