Den skolvisa läroplanen för Granhultsskolan och Hagelstamska skolan - specialundervisning och elevvård

Den skolvisa läroplanen för Granhultsskolan och Hagelstamska skolan - specialundervisning och elevvård Ändringar och kompletteringar till läroplanen från 2004 Grankulla maj 2011

Innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS 3.4 Undervisningsmetoder och arbetssätt 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 4.1 Allmänt stöd 4.2 Intensifierat stöd 4.3 Särskilt stöd 5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 5.1 Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang 5.1.1 Stödundervisning 5.1.2 Specialundervisning 5.1.3 Specialundervisning på deltid 5.1.4 Individualisering av lärokursen i ett läroämne, befrielse från studier 5.1.5 Förlängd läroplikt 5.1.6 Studier enligt verksamhetsområde 5.2 Handledning och övrigt stöd 5.2.1 Samarbete mellan hem och skola 5.2.2 Handledning 5.2.3 Ordnandet av tolknings- och biträdestjänster 5.2.4 Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen 5.3 Flexibel grundläggande utbildning 5.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet 5.4.1 Elevvård

8. ELEVBEDÖMNINGEN 8.1 Bedömning under studiernas gång 8.2 Slutbedömningen 8.3 Betyg Bilagor 1 Trestegsmodellen 2 Differentiering 3a Grankulla svenska skolväsende, specialundervisning/elevvård en översikt 3b Förfaringssätt vid stadieövergångar 3c Riktlinjer för skolmognadsundersökning 4a Beprövade arbetsformer i Granhultsskolan 4b Beprövade arbetsformer i Hagelstamska skolan 5a Antimobbningsplanen i Granhultsskolan 5b Antimobbningsplanen i Hagelstamska skolan 6a Granhultsskolans elevvårdskalender 6b Hagelstamska skolans elevvårdskalender

1 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS Den skolvisa planen beskriver enbart de aktuella förändringarna som måste beaktas i undervisningen. Därför börjar den skolvisa planen från kapitel 2. I den nya läroplanen ställs eleven i centrum ännu mera än förut. Fokus läggs därför på åtgärder som vidtas för att eleven på bästa sätt ska kunna följa lärokursen, lära, utvecklas och må bra som person. I bilaga 3a, Grankulla svenska skolväsende, specialundervisning/elevvård en översikt kan man se hur helheten är uppbyggd från dagvård till grundläggande utbildning och bilaga 1,Trestegsmodellen visar förändringen i bild. 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen Enligt lagen om den grundläggande utbildningen ska utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att deras sunda uppväxt främjas. Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Eleverna har rätt till en trygg studiemiljö och till att få läroplansenlig undervisning, elevhandledning och tillräckligt stöd i lärandet direkt då behovet uppdagas. Eleven har även rätt till avgiftsfri elevvård och de studiesociala tjänster och förmåner som definieras i lag. Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbar orsak särbehandlas p.g.a. kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller funktionshinder eller någon annan orsak. Utgångspunkten för att ordna undervisning, handledning och stöd är omsorgen om en god och trygg skoldag. Skolarbetet ska ordnas så att förutsättningarna för elevens välbefinnande, utveckling och lärande är så gynnsamma som möjligt. Skolgemenskapen skall vara trygg och präglas av inbördes respekt och en vänlig atmosfär. Faktorer som äventyrar tryggheten eller hälsan i inlärningsmiljön ska åtgärdas omedelbart. Skoldagen ska vara uppbyggd så att eleverna kan arbeta i lugn och ro, lära sig, fördjupa sig och göra saker tillsammans i en positiv miljö. Den grundläggande utbildningen ska främja interaktion, samarbete och ansvarstagande. Elevens möjligheter att påverka sitt eget arbete och verksamheten i skolsamfundet ska särskilt uppmärksammas. Då eleverna blir delaktiga stöds deras välmående, lärande och växande till ansvarsfulla individer och samhällsmedlemmar t.ex. genom elevråds och elevkårsverksamhet. Granhultsskolan har ett elevråd som samarbetar med Mäntymäkiskolan. I Hagelstamska skolan verkar en elevkår (för andra beprövade arbetsformer se bilagorna 4a och 4b). Skolan ska samarbeta med alla instanser som främjar barnens växande och utveckling: familjerna, olika sakkunniga, förskoleundervisningen och övrig

2 småbarnsfostran, morgon eftermiddagsverksamhet, andra skolor inom den grundläggande utbildningen, social hälsovårdssektorn samt alla andra instanser som erbjuder verksamhet som främjar barnens växande och utveckling. På så vis får man en skola som skapar gemenskap och förankrar skolan i samhället. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS 3.4 Undervisningsmetoder och arbetssätt Valet av undervisningsmetoder och arbetssätt skapar situationer av interaktivt lärande som utvecklar elevens tanke och problemlösningsfärdigheter, arbetsfärdigheter och sociala färdigheter, ansvar och självkännedom, uttrycksförmåga och handens färdigheter. Färdigheter i informations och kommunikationsteknik samt nätverkssamarbete ska också främjas genom arbete i grupp och interaktivt lärande. Grunderna för valet av arbetssätt är att de ska: stimulera viljan att lära sig beakta att inlärningen är en målinriktad process beakta de olika läroämnenas och läroämneshelheternas utgångspunkter och mål aktivera till målinriktat arbete främja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlärningen av färdigheter och inövandet av dem utveckla förmågan att hämta, tillämpa och bedöma kunskap stödja den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna främja den sociala flexibiliteten och förmågan att samarbeta på ett konstruktivt sätt och också att ta ansvar för andra utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma sitt eget lärande, få respons som ger möjlighet att reflektera över sin egen insats hjälpa eleven att bli medveten om sitt sätt att lära sig och lära eleven att påverka sin egen inlärning utveckla elevens inlärningsstrategier och förmågan att tillämpa dem i nya situationer

3 Genom att differentiera (se bilaga 2) undervisningen beaktar man behoven i undervisningsgruppen och de individuella skillnaderna mellan eleverna. Differentiering används i alla stödformerna (allmänt, intensifierat och särskilt stöd). Man varierar studiernas omfattning, djup och tempo. Hänsyn tas till: olika sätt att lära sig individens arbetstakt/arbetsrytm, intressen och färdigheter individens emotionella behov, motivation och självkänsla individuella skillnader (utveckling, kön och bakgrund) Differentierat arbete förutsätter liten gruppstorlek, rymliga klassrum, tillgång till mindre arbetsrum, tilläggsresurs t.ex. resurslärare, skolgångsassistenter, möjlighet till lärarsamarbete, konsultationsmöjligheter, bra arbetsmaterial och tillräckligt med tid. Exempel på differentiering finns i en särskild bilaga (bilaga 2). 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Den som deltar i utbildning har rätt att få tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behovet uppstår. Kommunen ska sörja för att stödbehovet tillgodoses i praktiken. Det förutsätter att läraren är observant i fråga om elevernas prestationer. Den lärare som undervisar tillgodoser själv stödbehovet på ett eller annat sätt eller för frågan vidare till rektor, som utarbetar en lösning så att stödet kan sättas in. Utbildningsanordnaren ser till att medel för de praktiska stödarrangemangen finns medtagna i skolans budget. Vårdnadshavaren och eleven informeras om stödåtgärderna och hörs i frågan. Läraren kontaktar vårdnadshavaren för samtal och vid behov hålls möten. Den nationella läroplanen lyfter fram klass och ämneslärarens kompetens att själv utvärdera elevens förmåga att ta till sig undervisningen och likaså betonas lärarens kompetens att upptäcka när problem föreligger och bedöma deras art och behovet av stödåtgärder. Stöd kan ges på alla nivåer (allmänt, intensifierat och särskilt stöd). Särskilt viktigt är att stödet fortsätter i övergångsskedena dagvård/förskoleundervisning/grundläggande utbildning/utbildningen på andra stadiet (se bilaga 3b, Förfaringssätt vid stadieövergångar). Morgon och eftermiddagsvård arrangeras för eleverna i Granhultsskolan under de två första skolåren. Enskilda elever kan få denna vård även i årskurs tre eller senare och ses då som en stödform. Behovet bedöms då individuellt.

4 Stöd i särskilda situationer En elev kan behöva stöd i särskilda situationer t.ex. i samband med en svår livssituation eller sjukdom. Undervisningen kan då ordnas som sjukhusundervisning och i skolhem. Den kommun inom vilken sjukhuset är beläget ska för patienterna på sitt sjukhus ordna utbildning i den omfattning som patientens hälsa och övriga omständigheter tillåter. För skolhemsundervisning ansvarar skolhemmet om det har tillstånd att ordna undervisning. Kommunen är skyldig att betala hemkommunsersättning för barn och unga som får undervisning i sjukhusskola eller skolhem. För elever som placerats med stöd av barnskyddslagen har elevens hemkommun skyldighet att betala hemkommunsersättning. Den kommun där eleven är bosatt ansvarar för undervisningen. Kommunen kan också, enligt avtal, för eleven anvisa en skola i en annan kommun, en skola som upprätthålls av en privat sammanslutning eller stiftelse eller en statlig skola. Den ifråga varande skolan måste ha tillstånd att ordna undervisning. Om eleven anvisats en annan skola och där inte får särskilt stöd ska utbildningsanordnaren meddela elevens hemkommun om att eleven behöver särskilt stöd. Hemkommunen tar beslut om särskilt stöd och anvisar eleven till lämplig skola där stödet kan ges. Eleven har alltid rätt till allt det stöd som bestäms i lagen om grundläggande utbildning och i grunderna för läroplanen. Den som undervisar ska bedöma behovet av stöd enligt tidigare nämnda normer.

5 DEN TREDELADE STÖDMODELLEN PEDAGOGISK BEDÖMNING PEDAGOGISK UTREDNING

Om läraren eller vårdnadshavaren i samband med planen önskar en testning/utredning av elevens svårigheter handlar man enligt följande: Om läraren är initiativtagare kontaktar denna vårdnadshavaren, som ger sitt tillstånd till att saken behandlas. Om vårdnadshavaren önskar utredning kontaktas klassläraren/klassföreståndaren. Den pedagogiska bedömningen genomförs. Det yrkesövergripande teamet (t.ex. lärare, rektor, speciallärare, psykolog) och vårdnadshavarna beslutar på basen av bedömningen och vårdnadshavarnas bakgrundsinformation om eventuell testning. Om testning utesluts planeras andra åtgärder, som just då bedöms vara till större nytta för eleven än testningen. 6

7 4.1 Allmänt stöd I skolarbetet är det lärarens ansvar att beakta alla elevers förutsättningar och behov. Det här förutsätter samarbete inom skolan, med eleven och med vårdnadshavaren. Stödundervisningen är en tillfällig stödåtgärd där tidsdispositionen, uppgifterna och handledningen skall planeras enligt elevens behov. Stödundervisningen ska inledas direkt efter det att man konstaterat behovet. Eleven ska ges möjlighet att delta i allmänt stöd innan prestationerna i ett läroämne eller ämnesområde bedöms som svaga. I första hand är det klass- eller ämnesläraren som tar initiativ till att ge eleven stödundervisning. Elevens vårdnadshavare ska informeras om hur stödundervisningen ordnas. Stödundervisning kan ges under lektionstid som parallellundervisning eller utanför lektionstid, enskilt eller i grupp. Varje elev är berättigad till allmänt stöd när behovet upptäcks. Allmänt stöd ges åt elever med behov av kortsiktigt stöd som följd av t.ex. sjukfrånvaro. Stödet kan också ges i form av kortvarig specialundervisning på deltid eller med hjälp av en skolgångsassistent eller olika former av differentiering. Åtgärderna utformas i samråd med eleven, hemmet och läraren. Berörda lärare utvärderar effekten av det allmänna stödet i samband med vitsordsgivningen. Det är skäl att dokumentera det allmänna stödet som getts en elev. Vid inlärningssvårigheter ska eleven få hjälp genom olika stödformer. Åtgärderna bestäms av svårigheternas art och omfattning och det är väsentligt att svårigheterna upptäcks i tid. Samarbetet mellan vårdnadshavaren och skolpersonalen är viktigt.

8 OTILLRÄCKLIGT STöD 4.2 Intensifierat stöd En elev som behöver stöd regelbundet och/eller flera former av stöd samtidigt ges intensifierat stöd. Innan det intensifierade stödet sätts in görs en skriftlig pedagogisk bedömning (värdering) samt på basis av den en plan för elevens lärande (blanketter finns för detta). Vid behov av intensifierat stöd kan alla former av stöd utnyttjas utom individualisering (anpassning) av lärokursen. Flexibla undervisningsarrangemang, regelbunden specialundervisning på deltid, samarbete med elevvården och hemmen är särskilt viktiga faktorer. Elevens lärande och växande ska regelbundet utvärderas, helst en gång per läsår. Vid pedagogisk bedömning för intensifierat stöd beaktar och dokumenterar klass- eller ämnesläraren: elevens studier och skolgång som helhet det allmänna stödet som eleven fått och dess inverkan elevens specifika behov och förutsättningar

9 hur stödbehovet kan tillgodoses genom pedagogiska lösningar, ändringar i inlärningsmiljön och/eller elevvårdsinsatser Den skriftliga bedömningen görs av elevens klass -, tim eller ämneslärare. Vid behov konsulteras andra sakkunniga. Vårdnadshavaren kontaktas och hörs. Den pedagogiska bedömningen gås sedan igenom yrkesövergripande (t.ex. lärare, speciallärare, rektor) och man utvärderar gemensamt elevens behov. Om man går in för att fortfarande behålla eleven inom allmänt stöd dokumenteras de stödåtgärder man ännu vill prova. I annat fall gör läraren/lärarna upp en skriftlig plan för elevens lärande. Det är fråga om ett pedagogiskt dokument som baserar sig på den lokala läroplanen. Följande punkter ska antecknas i planen för lärande vid intensifierat stöd: elevens inlärningsfärdigheter och stödbehov målen för inlärningen, elevens arbets - och interaktionsfärdigheter särskilt prioriterade områden i olika läroämnen pedagogiska lösningar som arbete i smågrupp, kompanjonundervisning, alternativa undervisningsmetoder, studiestrategier och arbetssätt. Elevens sätt att kommunicera beaktas, likaså alternativa läromedel, hjälpmedel och eventuellt annat stöd som behövs lösningar i anslutning till inlärningsmiljön (fysisk, psykisk, social) beskrivning av det yrkesövergripande samarbetet och ansvarsfördelningen mellan olika parter samarbetet med eleven/vårdnadshavaren samt hurdant stöd vårdnadshavaren erbjuder uppföljningen och utvärderingen av elevens framsteg, elevens egen självreflektion namnen på de personer som varit med och gjort upp planen Om en elev har en habiliteringsplan från en annan instans (t.ex. Folkhälsan) kan den utnyttjas om vårdnadshavaren godkänner det. I planen får elevens personliga egenskaper inte beskrivas. Den pedagogiska bedömningen och planen för lärande godkänns av ett yrkesövergripande team t.ex. lärare, speciallärare, rektor. Observera att det yrkesövergripande samarbetet inte nödvändigtvis förutsätter fysiska möten. Vid behov behandlar elevvårdsgruppen planen som är ett pedagogiskt dokument. Det går alltså inte att besvära sig mot planen, som godkänns av rektor.

I Grankulla finns elektroniska blanketter för dokumentation tillgängliga på för allmänt stöd, intensifierat stöd (pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande) samt för särskilt stöd. Dokumentationen av den pedagogiska utredningen och den individuella planen vid särskilt stöd är tillsvidare pappersbaserade. 10

11 4.3 Särskilt stöd Särskilt stöd (tidigare administrativ överföring/överföring till specialundervisning) förutsätter ett administrativt beslut och det går att besvära sig över beslutet men inte över själva planen. Beslut om särskilt stöd tas om eleven inte i tillräcklig grad når målen för tillväxt, utveckling och inlärning. En individualisering (anpassning) av lärokursen förutsätter ett beslut om särskilt stöd. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän och förlängd läroplikt. Syftet med särskilt stöd är att systematiskt och helhetsmässigt stöda eleven för att denna skall kunna fullgöra sin läroplikt. Självkänslan och studiemotivationen beaktas särskilt. Särskilt stöd omfattar specialundervisning (deltid eller heltid) samt andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. Alla tillgängliga former av stöd kan användas. En medicinsk eller psykologisk bedömning räcker som grund för beslut om särskilt stöd direkt före, under och efter förskolan utan föregående allmänt eller intensifierat stöd. Särskilt stöd förutsätter mångprofessionellt arbete och att en pedagogisk utredning görs. Den består av tre delar: de ansvariga lärarna utvärderar skriftligt eleven och situationen tidigare stöd (allmänt, intensifierat) utreds och effekten utvärderas. I allmänhet ska eleven under en längre tid först ha provat med intensifierat stöd ett formellt administrativt beslut av skoldirektören Om skolan har tillgång till utomstående specialistutredningar får de givetvis också utnyttjas om vårdnadshavaren ger sitt tillstånd. På basis av utredningen och eventuella specialistutlåtanden görs en individuell plan (IP) för särskilt stöd upp. Man strävar efter att långsiktigt stöda elevens individuella inlärningsprocess. Planen ska innehålla följande uppgifter: en beskrivning av elevens särskilda behov, inlärningsförutsättningar och styrkor i relation till inlärningen, man beskriver även utvecklingsbehoven gällande undervisningen och den pedagogiska miljön målen för undervisningen på kort och lång sikt

12 i vilka läroämnen följer eleven allmän lärokurs? särskilt prioriterade områden i de ämnen som eleven studerar enligt allmän lärokurs i vilka läroämnen är lärokursen för eleven individualiserad och hur mål och centralt innehåll för de individualiserade ämnena antal timmar/vecka/ämne mål i anslutning till utvecklingen av socioemotionella eller motoriska färdigheter eller ADL-träning (Activities of Daily Living) pedagogiska lösningar ifråga om t.ex. grupparrangemang, undervisningsmetoder, sätt att kommunicera, hjälpmedel, läromedel mm hur undervisas eleven inkluderat eller i specialklass/ skola hur följs eleven elevens framsteg upp, hur bedöms eleven (principerna) behöver eleven t.ex. assistent- och tolkningstjänster, alternativ kommunikation, speciella läro - eller hjälpmedel, elevvårdstjänster, terapitjänster, de olika parternas ansvarsområden beskrivs undervisningsarrangemangen i samband med övrig undervisning (integrering/inkludering) och/eller specialundervisning i grupp elevens deltagande i morgon eller eftermiddagsverksamhet och samarbetet med arrangörerna samarbetet med vårdnadshavaren hur planen förverkligas kontinuerlig uppföljning namnen på dem som deltagit i uppgörandet av planen Bedömningen grundar sig på den lärokurs som har fastställts i IP:n. Då IP:n planeras behövs yrkesövergripande samarbete: lärare, elevvård, vårdnadshavare och utomstående sakkunniga. Det går inte att besvära sig över själva IP:n. Planen följs upp och revideras minst en gång per läsår. Om elevens studieprogram avviker från skolans timfördelning skrivs detta in i IP:n. Om en elev får särskilt stöd gäller för eleven antingen allmän läroplikt eller förlängd (11-årig) läroplikt.

13 Elev som har 11-årig läroplikt kan arbeta enligt verksamhetsområden, som består av ordinära läroämnen men också av valfria ämnen. Detta fastslås i den individuella planen. Det här gäller elever med gravare handikapp. Elevens behov av särskilt stöd utvärderas i det mångprofessionella teamet och utbildningsanordnaren fattar ett skriftligt beslut som granskas åtminstone efter åk 2 samt före uppflyttningen till åk 7. Om det särskilda stödet inte mera behövs fattas ett nytt skriftligt beslut om att eleven återgår till allmänundervisning. Observera att eleven kan ha särskilt stöd i ett eller flera ämnen och samtidigt intensifierat stöd i ett eller flera ämnen. Då man fattar beslut om särskilt stöd bör man ordentligt tänka igenom elevens situation och inkludera alla ämnen man uppskattar att beslutet ska gälla eftersom varje nytt ämne kräver nytt administrativt beslut. Detsamma gäller då man avslutar det särskilda stödet.

14 5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 5.1 Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang 5.1.1 Stödundervisning En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd har rätt att få stödundervisning. Stödundervisningen ska inledas genast då problemen med inlärningen har upptäckts så att inte kunskapsluckor och färdighetsbrister hinner uppstå. Stödundervisning ska ordnas så ofta och i sådan omfattning som eleven behöver den. Stödundervisning ska ges på alla nivåer av stöd. Stödundervisning ges antingen under lektioner i läroämnet eller utanför lektionerna. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i en smågrupp eller individuellt. Olika flexibla grupparrangemang är också möjliga. Här passar det bra med assisterande undervisning där den ena läraren är huvudansvarig och den andra undervisar en del av gruppen. Parallell undervisning där två lärare undervisar olika grupper om ett överenskommet tema går också att använda då man stöder hela grupper (se också bilaga 1, Differentiering). Stödundervisning kan ses som en form av differentiering och den har karaktär av individuell handledning även om undervisningen ges i smågrupp. Initiativet till stödundervisning tas i första hand av elevens lärare men också andra personer kan ta initiativ. Stödundervisningen ska ges i samförstånd med eleven och vårdnadshavaren och de ska informeras om nyttan av den. Om eleven eller vårdnadshavaren inte tar emot stödet eller eleven uteblir från stödet antecknar läraren detta i det elektroniska programmet. Inom det allmänna stödet är stödundervisningen en självklar hjälpåtgärd om eleven inte hinner följa undervisningen eller har svårt att förstå stoffet. För det intensifierade stödet utreder man i den pedagogiska bedömningen det stöd eleven fått och effekten av det. I planen för elevens lärande skriver man in elevens behov av stödundervisning, målen för stödet samt hur stödundervisningen i praktiken ordnas. Då det gäller särskilt stöd ska kvantiteten och effekten av stödet dittills utvärderas i den pedagogiska utredningen. Målen för stödet och de praktiska arrangemangen skrivs in i IP:n. 5.1.2 Specialundervisning Specialundervisningen är det centrala pedagogiska delområdet inom det särskilda stödet. Syftet är att stöda elevens lärande. Den individuella planen är det pedagogiska dokument som styr genomförandet av specialundervisningen. I planen beskrivs de centrala målen för undervisningen och det innehåll och de

15 faktorer som berör undervisningsmetoderna och inlärningsmiljön. Beroende på vad som är till elevens fördel ordnas undervisningen i samband med den övriga undervisningen (inkluderad), alternativt helt eller delvis i specialklass, specialundervisning på heltid. Då undervisningsgrupperna bildas ska man beakta alla elevers möjligheter att nå de mål för undervisningen som uppställs i läroplanen. 5.1.3 Specialundervisning på deltid Då eleven har svårigheter med inlärning och skolgång t.ex. språkliga svårigheter, matematiksvårigheter, inlärningssvårigheter i andra läroämnen, svårigheter med studiefärdigheter eller sociala färdigheter ges specialundervisning vid sidan om undervisningen i klass. Kommunen skall se till att tillräcklig resurs och tillräckligt med kompetent personal finns till hands. Specialundervisning på deltid kan ordnas som smågruppsundervisning, individuellt eller genom kompanjonundervisning av specialläraren. Specialundervisningen planeras och elevens lärande utvärderas i samarbete med klass och ämneslärarna. Specialundervisning på deltid kan ges på samtliga stödnivåer (allmänt, intensifierat, särskilt). Eleven och vårdnadshavaren informeras på förhand och specialundervisningen genomförs i samförstånd med vårdnadshavaren. Mål för specialundervisning på deltid vid allmänt stöd Man stärker elevens basfärdigheter och utvärderar vad inlärningssvårigheterna beror på. Specialundervisningen ska i allmänhet vara kortvarig. Specialundervisning på deltid vid intensifierat stöd Man utvärderar först tillräckligheten och effekten av specialundervisningen på deltid vid det allmänna stödet och behovet av fortsatt stöd. Målen samt hur specialundervisningen ordnas skrivs in i planen för lärande. Specialundervisningen på deltid vid särskilt stöd I den pedagogiska utredningen utvärderas effekten och tillräckligheten av specialundervisning på deltid vid intensifierat stöd. Därefter antecknas i IP:n behoven, målen och undervisningsarrangemangen för specialundervisning på deltid. Inom den grundläggande utbildningen i Grankulla kan specialundervisningen på heltid vid särskilt stöd också försiggå i specialklass inom staden eller enligt avtal i en annan kommun. Kommunen ska se till att tillräckliga ekonomiska och personella resurser anvisas till den grundläggande utbildningen så att de i lagen stadgade olika formerna av

16 stöd (allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd) och specialundervisning på deltid samt i specialklass- eller skola kan förverkligas inom den grundläggande utbildningen i kommunen. Behovet av resurser gäller fortbildning, personal, material/hjälpmedel, gruppstorlek (differentiering, smågruppsundervisning) samt utrymmen. Rektorer och skolpersonal sörjer för att stödformerna erbjuds eleverna i grundskolan. Klass-, ämnes-, tim- och kompanjonlärarna sköter det allmänna stödet och har hand om den pedagogiska bedömningen. De kontaktar speciallärarna om behov av specialundervisning på deltid finns. Om behov av intensifierat stöd blir aktuellt gör samma lärare den pedagogiska bedömningen och tillsammans med speciallärarna gör man upp planen för elevens lärande. Då det blir fråga om särskilt stöd samarbetar lärare, speciallärare och representanter för elevvården då den individuella planen görs upp. 5.1.4 Individualisering av lärokursen i ett läroämne, befrielse från studier Om det inte är möjligt för eleven att trots olika stödformer klara det centrala innehållet i lärokursen kan målen individualiseras i ett eller flera ämnen. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro eller brist på motivation eller bristande studieteknik kan inte som sådana leda till individualisering av målen. Konsekvenserna av en individualisering måste klargöras för elev och vårdnadshavare innan beslutet fattas. Individualisering av lärokursen förutsätter beslut om särskilt stöd och nivån för målen bestäms då enligt elevens förutsättningar. I beslutet om särskilt stöd fastställs den individuella lärokursen och en individuell plan (IP) görs upp. Varje läroämne avgörs separat. Man definierar målen, det centrala ämnesinnehållet samt principerna för uppföljning och utvärdering. Vid bedömningen sätts asterisk efter vitsordet. Om eleven helt befrias från ett ämne förutsätter det ett förvaltningsbeslut enligt 18 i lagen om den grundläggande utbildningen. Eleven måste kompenseras med motsvarande antal timmar i ett annat läroämne om inte befrielsen är helt tillfällig. 5.1.5 Förlängd läroplikt Om ett barn p.g.a. funktionshinder eller sjukdom inte klarar att fullfölja sin läroplikt inom nio år börjar läroplikten ett år tidigare än vad lagen stadgar och den räcker elva år om inte grundskolans kurs fullföljts före det. Barnet får den förskolundervisning som hör till specialundervisningen under ett eller två år. Syftet är att stärka elevens färdigheter så att eleven klarar studierna inom den grundläggande utbildningen så långt det är möjligt. Förvaltningsgrenarna i kommunen ska här samarbeta för barnets bästa och vårdnadshavaren

17 informeras om alternativen och konsekvenserna av dem. Elev med 11-årig läroplikt kan finnas inom det allmänna stödet lika väl som inom särskilt stöd. Undervisningen vid förlängd läroplikt kan ordnas enligt följande alternativ: 1) Det år då barnet fyller fem påbörjas den frivilliga förskolundervisningen och fortsätter följande år i den läropliktsenliga förskolundervisningen. Därefter inleder barnet den grundläggande utbildningen. 2) Barnet inleder den läropliktsenliga förskolundervisningen det år då det fyller sex år, deltar i förskolundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen tills den förlängda läroplikten fullgjorts. 3) Barnet inleder den läropliktsenliga förskolundervisningen det år då det fyller sex år och deltar i förskolundervisningen två år. Den grundläggande utbildningen skjuts upp tills barnet fyller åtta år. 4) Eleven har påbörjat sin läroplikt i grundutbildningen. Övergången baseras då på en ny bedömning av elevens situation, ofta efter att något helt oförutsett inträffat. Eleven drar då vanligen nytta av en mindre undervisningsgrupp. Läroplikten förlängs ändå inte i slutet av grundutbildningen. Om det här skall separata förvaltningsbeslut fattas. En IP skall göras upp då förskolundervisningen inleds. Om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt ska ett beslut om detta fattas och då övergår eleven till att omfattas av den allmänna läroplikten. Elev med förlängd läroplikt har möjlighet att anhålla om morgon och eftermiddagsvård under läropliktstiden. 5.1.6 Studier enligt verksamhetsområde För gravt funktionshindrade eller svårt sjuka elever kan studierna ordnas enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. Det här slås fast i beslutet om särskilt stöd. Till verksamhetsområdena räknas: motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner (ADL) och kognitiva färdigheter. Då man planerar undervisningen utgår man från elevens starka sidor. Målet är att eleven ska kunna ta i bruk hela sin potential. Aktiviteterna under skoldagen ska utnyttjas för undervisning. Målen är individuella. I undervisning enligt verksamhetsområde ingår alltid inslag av habilitering och vård. Intensivt samarbete mellan lärarna, den övriga personalen, vårdnadshavaren och utomstående sakkunniga är nödvändigt.

18 Eleven bedöms per verksamhetsområde och bedömningen är verbal. Inlärningen av motoriska färdigheter beaktar elevens kroppsuppfattning, grov- och finmotorisk koordination, balans, rytm, muskelstyrka och uthållighet. Inlärningen av kommunikativa färdigheter beaktar elevens förmåga att kommunicera med sin omgivning, göra sig förstådd och själv förstå kamrater och vuxna. Eleven ska ges möjlighet att kommunicera på det sätt som är naturligt för honom/henne. Därför behövs resurser för och tillgång till alternativa kommunikationsmetoder (AKK). Undervisningen i språk och kommunikation ska innefatta språklig medvetenhet, ordförråd och språkliga begrepp, undervisning i att känna igen och använda tecken, symboler och bokstäver och annat som utvecklar tankeförmågan. Färdigheterna tränas under skoldagen. Inlärningen av sociala färdigheter beaktar elevens förmåga att interagera med omgivningen. Färdigheten att förstå och bemästra känslor tränas också. Elevens självkännedom och motivation för inlärning övas. Inlärningen av kognitiva färdigheter beaktar att processer som hör till lärande, minne och tänkande aktivt tränas. Eleven lär sig använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning. Eleven tränar sina sinnen och övar att klassificera, förstå orsak och verkan, lösa problem och göra val. Inlärningen av dagliga färdigheter (ADL) beaktar elevens hälsa och trygghet och dessutom andra delområden i vardagen t.ex. förmågan att röra sig i närmiljön och klara självständigt boende. Fritidsaktiviteter beaktas också. Träningen av motoriska färdigheter och ADL kan integreras. 5.2 Handledning och övrigt stöd 5.2.1 Samarbetet mellan hem och skola Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för barnets fostran och ser till att barnet fullgör sin läroplikt. Skolan stödjer hemmet i dessa uppgifter. Undervisningen genomförs alltid i samarbete med hemmet eftersom eleven lever under samtidigt inflytande av både hemmet och skolan. Samarbetet med hemmet ökar lärarens kännedom om eleven och är till hjälp då undervisningen skall planeras och genomföras. Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att planera och utvärdera skolans fostrande arbete tillsammans med barnet och dess lärare. Vårdnadshavaren bör ha möjlighet att stöda barnets lärande och skolgång.

19 Samarbetet sker på individ och skolnivå. Utgångspunkten för samarbetet är parternas ömsesidiga respekt för varandra. Utbildningsanordnaren ansvarar för att förutsättningarna för samarbetet utvecklas. Familjernas specifika behov samt språkliga och kulturella aspekter bör beaktas. Vårdnadshavaren skall få information om läroplanen, om hur undervisningen ordnas och om elevbedömningen. Information om olika stödformer och elevvård skall också ges. Elevens frånvaro skall följas upp och hemmet skall informeras om frånvaron. I behandlingen av en enskild elevs ärende skall vårdnadshavaren informeras om frågor i anslutning till sekretessbestämmelserna t.ex. hur information erhålls och överförs. Vårdnadshavaren bör informeras om vad hans/hennes skriftliga samtycke innebär då det gäller behandlingen av elevens ärende. Samarbetet med hemmen har börjat under tiden i dagvården och fortsätter i skolan. I synnerhet under de första skolåren grundläggs vårdnadshavarnas förtroende för samarbetet och skolan. Särskilt vid stadieövergångarna bör samarbetet mellan hem och skola beaktas. En fungerande informationsgång är särskilt viktig. I Grankulla samarbetar skolans personal, lärare, assistenter och elevvård med föräldrarna. Vid övergången från dagvård till skola är ett intensivt samarbete mellan förskolpersonalen, elevvården och vårdnadshavarna kutym sedan länge. Informationsutbytet sker både via möten och konsultationer angående de enskilda barnen och genom möten med vårdnadshavarna. Under tiden i den grundläggande utbildningen träffas vårdnadshavaren och personalen på föräldramöten, utvärderingssamtal och olika former av enskilda möten. Personal och föräldrar kontaktar varandra via telefon och e-post. Enligt behov samarbetar skolpersonal och vårdnadshavare också med familjerådgivningen, socialvården, ungdomsverksamheten och med andra aktuella instanser. De svenska skolorna i Grankulla har Hem och Skola föreningar som aktivt samarbetar med skolorna för elevernas trivsel och trygghet (se också bilaga 3b: Förfaringssätt vid stadieövergångar). Elevs frånvaro Elevernas frånvaro antecknas elektroniskt. Om eleven har många frånvarotimmar och man inte direkt känner till orsaken kontaktas vårdnadshavaren och saken reds ut med hemmet. Vid behov kontaktas elevvården och man beslutar om vidare åtgärder. Om en elev i Granhultsskolan inte infinner sig på morgonen och ingen frånvaroanmälan kommit från hemmets sida kontaktar klassläraren vårdnadshavaren vid första möjliga tillfälle och reder ut orsaken till frånvaron.

20 5.2.2 Handledning Handledningen skall stötta elevernas uppväxt och utveckling, ge dem bättre studiefärdigheter och stärka studieframgången. Varje elev har rätt att utöver undervisning få handledning och till varje lärares uppgift hör att handleda eleven i skolgången. Handledningen ska hjälpa eleven att lyckas med skolarbetet, stärka studiefärdigheterna och självstyrningen samt utveckla elevens förmåga att göra val och fatta avgöranden om sina studier och sin framtid. I åk 1 6 kan elevhandledning vid behov ges inom ramen för stödundervisningskvoten. Handledning kan vara stödundervisning i förebyggande syfte, också för goda elever. Man kan t.ex. också lära ut hur läxor ska läsas. Utvecklingssamtal kan ha ett handledande syfte. Handledningen hjälper dessutom att stärka elevens samarbetsfärdigheter och förmåga att fungera i olika grupper och ta ansvar för det egna och det gemensamma arbetet. Handledningen ska även främja jämlikhet och förhindra utslagning. Skolan ordnar vid behov samtal mellan elever och/eller vårdnadshavare. Man involverar här lärare, elevhandledare och personal. Också telefonsamtal, e post och de elektroniska programmen kan användas för kommunikation med hemmet. Handledningen är en kontinuerlig verksamhet från förskolan till slutet av grundutbildningen. Utvecklingssamtal av olika slag förs mellan elever, vårdnadshavare och skolpersonal allt enligt de behov som uppstår. Genom handledningen samarbetar hemmet och skolan för att stödja elevens helhetsmässiga utveckling. Skolan stöder vårdnadshavaren i den fostrande uppgiften genom t.ex. föräldramöten, språkvals och tillvalsmöten, föräldramöten gällande studierna i andra stadiet. På individnivå gäller t.ex. kvartssamtal, utvecklingssamtal, handledningssamtal om fortsatta studier samt olika former av elevvårdande samtal. Det är ändå vårdnadshavaren som i första hand ansvarar för barnets fostran. Läroplanen finns t.ex. på skolans nätsidor (www.grankulla.edu.fi) och är där tillgänglig för elever, vårdnadshavare, personal och andra intresserade. Skolorna har aktuella antimobbnings- trygghets- och räddningsplaner. Skolan informerar vårdnadshavaren om elevens olovliga frånvaro. Då det gäller information av olika slag har elever och föräldrar i åk 1 6 tillgång till programmet Fronter där information finns samlad. I åk 7 9 sker informationsutbytet via programmet Wilma, där elever och vårdnadshavare har egna lösenord. Vårdnadshavaren ger sitt skriftliga samtycke till behandling av den enskilda elevens ärenden inför åk. 1 och inför åk 7. Vårdnadshavarna meddelas när elevens ärende behandlas i elevvårdsgruppen.

21 Handledningen består delvis av mångprofessionellt arbete mellan lärarkår, elevvård och annan skolpersonal. För att stärka elevens välbefinnande är det viktigt att handledningen är systematisk och sker i en öppen och förtroendefull atmosfär mellan alla berörda parter. Handledning inom allmänt stöd Läraren handleder eleven i skolgången för att förebygga problem. Läraren stöder också elevens utveckling och delaktighet i skolsamfundets verksamhet. Handledningen gäller alla läroämnen och undervisningssituationer och den respons eleven får vid utvärderingen. Handledning vid intensifierat stöd Man utvärderar alltid först effekten av handledningen vid allmänt stöd, man utreder om den har varit ändamålsenlig och motsvarat elevens behov. I planen för elevens lärande antecknas mål och åtgärder i anslutning till handledning in. Extra uppmärksamhet bör fästas vid studieteknik och studiefärdigheter samt samarbetsförmågan. Elevens förståelse för studiernas betydelse för framtiden betonas och elevens självförtroende stärks genom handledningen. Handledning vid särskilt stöd I den pedagogiska utredningen bedöms tillräckligheten och effekten av handledningen inom det intensifierade stödet. Målen och åtgärderna för handledningen skrivs in i IP:n. Man strävar också nu efter att genom handledningen förbättra elevens studiemotivation, självförtroende och arbetslivskunskap. I slutet av den grundläggande utbildningen får eleven handledning i att reda ut sina möjligheter till fortsatta studier. Elev, lärare, vårdnadshavare och elevvårdspersonal samarbetar för bästa möjliga resultat. PRAO och arbetslivsorientering Då det gäller elevhandledningen i åk 7 9 ansvarar elevhandledaren för koordineringen av samarbetet mellan olika skolor och läroanstalter (informationskvällar, öppet hus evenemang och studiebesök) samt samarbetet mellan det lokala arbets- och näringslivet (PRAO, studiebesök, gäster). Elevhandledaren handleder varje elev i åk 9 angående fortsatta studier. Arbetslivsorienteringen innebär att representanter för olika områden inom arbets- och samhällslivet gästar skolan och informerar på lektionerna, eleverna besöker arbetsplatser och man kan ha olika samarbetsprojekt. På elevhandledningslektionerna utnyttjas informationsmaterial om olika branscher som undervisningsmaterial. Eleverna praktiserar på arbetsplatser via PRAO (praktisk arbetslivsorientering). Studiebesök på arbetsplatser utnyttjas också.

22 PRAO genomförs i åk 9 som en två veckor lång orientering. Med stöd av elevhandledaren skaffar sig eleverna en PRAO-plats för praktikperioden. Eleverna lämnar in ett skriftligt PRAO-kontrakt innan praktiken börjar. Under PRAO gör eleverna uppgifter (svarar på frågor, skriver dagbok mm.) och efter perioden ger varje elev en muntlig rapport om sin praktik och analyserar praktikperioden inför klassen. Eleverna får då godkänt (G) för den delen av sin elevhandledning. 5.2.3 Ordnandet av tolknings - och biträdestjänster Handikappade elever och andra elever med särskilda behov har rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings - och biträdestjänster som är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. Man tryggar elevens förutsättningar till en så hinderfri inlärningsmiljö som möjligt. Tolkningen är en förutsättning för utvecklandet av elevens tankeförmåga, språkliga - och emotionella utveckling. Elever med språkliga svårigheter, utvecklingsstörning, hörselnedsättning mm skall ha tillgång till alternativa kommunikationsmetoder under den grundläggande utbildningens gång. Resurser för detta ska finnas i skolans budget. I skolan bedömer man behovet av kommunikationsstöd (även sakkunnigutlåtanden). Man beaktar också elevens placering i klassrummet och behovet av andra hjälpmedel. Den personal som står för tolkningen (t.ex. teckenspråk) kan vid behov stöda flera elever samtidigt. Stödet till en enskild elev ges på hel eller deltid. Sakkunniga och skolpersonalen bedömer behovet av tolkningstjänster, biträdestjänster och olika hjälpmedel. Utbildningsanordnaren beslutar om stödet. Tolknings och biträdestjänster vid allmänt stöd En elev kan behöva stöd av biträde eller möjlighet att lära sig någon form av alternativ kommunikation utan att behöva annat stöd med inlärningen. Tillräcklig undervisning i alternativ kommunikation hindrar inlärningssvårigheter från att uppstå. Tolknings och biträdestjänster vid intensifierat stöd I den pedagogiska värderingen bedöms tillräckligheten och effekten av stödet dittills. Målen för stödet och genomförandet av detsamma skall skrivas in i planen för elevens lärande. Tolknings och biträdestjänster vid särskilt stöd. Tillräckligheten och effekten av det tidigare stödet utvärderas i den pedagogiska utredningen. Vid beslutet om särskilt stöd bestäms vilka tolknings och biträdestjänster eller hjälpmedel eleven behöver och målsättningen med dem

23 och detta skrivs in i den individuella planen. Behoven av stödet övervägs alltid då den individuella planen (IP:n) revideras. 5.2.4 Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen Klubbverksamhet är för eleven en frivillig verksamhet. Den ska vara en målinriktad verksamhet som tas med i läsårsplanen. Klubbverksamheten stöder elevens fysiska och psykiska växande och utvecklar kreativt tänkande, hälsosamma levnadsvanor och eget initiativtagande. Klubbverksamheten ger möjlighet till positiv interaktion med vuxna. I gynnsamma fall kan den även stärka elevens studiemotivation och den kan vara en del av det intensifierade eller särskilda stödet. Morgon och eftermiddagsverksamheten ordnas utgående från de riksomfattande grunderna enligt den lokala plan som gjorts upp för Grankulla. Klubbverksamhet kan ordnas som ett komplement till morgon och eftermiddagsverksamheten. 5.3 Flexibel grundläggande utbildning Flexibel grundläggande utbildning ordnas för åk 7 9 i den grundläggande utbildningen. Syftet med utbildningen är att minska avbrotten i den grundläggande utbildningen och förebygga utslagning. Hagelstamska skolan har flexibel grundläggande utbildning som i huvudsak genomförs i en liten grupp, en s.k. flexklass. Eleverna undervisas i första hand av en kompetent lärare och några ämneslärare. Man stävar efter att en trygg läromiljö med flexibla undervisningsmetoder för elever som underpresterar, saknar studiemotivation eller riskerar att bli utan avgångsbetyg från grundskolan. Samarbetet med hemmet stärks och nätverket kring eleven effektiveras. Detta arbetssätt förutsätter också ett aktivt samarbete med ämneslärarna och ofta mångprofessionella insatser. Eftersom eleverna i huvudsak undervisas av en lärare, blir en fastare struktur och större kontinuitet i arbetet möjlig. Det här gynnar elevernas motivation och inlärning. De individuella behoven kan beaktas i större utsträckning. Eleverna lär sig nya arbetsmetoder som motsvarar deras individuella behov. I skolan ordnas undervisningen som närundervisning men eleverna inhämtar också kunskaper och handleds på andra platser t.ex. arbetsplatser. Eleverna har rätt till handledning och stöd för sitt lärande även under de perioder då de befinner sig på arbets eller yrkespraktik (inlärning i arbete). Eleverna i den flexibla undervisningen läser enligt den grundläggande utbildningens allmänna lärokurs. Eleverna ansöker skriftligen tillsammans med vårdnadshavarna om möjlighet att delta i den flexibla undervisningen. Ansökan bereds yrkesövergripande inom elevvårdsarbetet. I allmänhet antas elever som läser allmän lärokurs men vid behov kan även elever som beviljats särskilt stöd antas. Antagning till flexibel

24 undervisning kräver ett skriftligt förvaltningsbeslut. Om den flexibla undervisningen avbryts innan den grundläggande utbildningen genomförts kräver även detta ett förvaltningsbeslut. Eleven behöver inte permanent gå i flexklassen, om utvecklingen går i positiv riktning kan eleven antingen helt eller delvis återgå till undervisning i vanlig klass. Beslut om återgång eller partiell återgång till allmän klass görs i samråd med eleven, vårdnadshavaren, lärarna och elevvården. För samtliga elever inom den flexibla grundläggande utbildningen görs tillsammans med eleven en plan för lärande, som stöder eleverna i att uppnå de överenskomna målen. Ifall eleven beviljats beslut om särskilt stöd skrivs den flexibla grundläggande utbildningen in i den individuella planen. I tillvalsämnen och gymnastik följer eleverna samma praxis som skolans övriga elever. De individuella arrangemangen omfattar också elevhandledning och tryggar därmed elevens möjligheter att efter avslutad grundskola hitta rätt studieplats på andra stadiets utbildning. Samarbetet med skolans elevhandledare och övrig elevvårdspersonal är här intensivt. 5.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet 5.4.1 Elevvård Elevvården arbetar i enlighet med skolans värdegrunder och är en del av skolsamfundet. Elevvården omfattar elevvård i enlighet med den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren. Elevvården erbjuder sådana tjänster som i folkhälsolagen avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen avses med stöd vid fostran. Elevvårdsarbetet angår alla som arbetar i skolan och de myndigheter som svarar för elevvårdstjänster. Vid planeringen av nödvändiga stödåtgärder som berör en enskild elev ska eleven och/eller vårdnadshavarna höras beroende på elevens mognad och ärendets karaktär. Elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet och respekt för individen. Bestämmelser om hur parterna ska ha tillgång till information och bestämmelser om tystnadsplikt styr också elevvårdens arbete. Elevvårdsarbetet samordnas i den grundläggande utbildningen av två elevvårdsgrupper, en i åk 1-6 och en i åk 7-9. Elevvårdsgruppen består av rektor (ordförande), speciallärare, psykolog, kurator, hälsovårdare och studiehandledare (i åk 7-9). Skolläkaren deltar i elevvårdsmöten vid behov. Målet är att skolläkaren deltar 1-2 gånger per läsår. Lärarna är med på elevvårdsmöten enligt behov - antingen på eget initiativ eller inbjudna av elevvården. Elevvårdsgruppen sammankommer regelbundet under läsåret - i allmänhet en gång i veckan (se bilaga, Schema för elevvårdsarbetet). Elevvården har hand om de grundläggande förutsättningarna för elevens lärande och om det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Elevvården innebär både stöd för individen och för skolgemenskapen. Målet är att skapa en sund och

25 trygg pedagogisk miljö, att värna om den mentala hälsan, förebygga utslagning och att främja välbefinnandet i skolan. Elevvården erbjuder sin sakkunskap till övrig personal och deltar aktivt i utvecklandet av skolan. Genom elevvården främjas en sådan verksamhet i skolan som omfattar hänsynstagande till och omsorg om andra samt en positiv växelverkan. Elevvården har som mål att säkerställa möjligheten till jämlikt lärande för alla. Elevvården stöder individens och gemenskapens förmåga att fungera i situationer där den fysiska och psykiska tryggheten är hotad. Elevvården främjar elevens lärande och harmoniska uppväxt och utveckling. Elevvårdsarbetet är ett fortlöpande arbete. Samarbetet inom elevvården, med lärarna, övrig skolpersonal och föräldrarna betonas. Det förekommer också ett kontinuerligt samarbete med de olika skolstadierna och förskolorna. Övriga instanser som elevvården samarbetar med är t.ex. Samfundet Folkhälsan, barn och ungdomsavdelningarna vid Jorvs sjukhus, familjerådgivningar samt med social och hälsovårdsväsendets övriga områden (Barnskyddet, Omsorgen och Barnhabiliteringsgruppen). Att arbeta med nätverk är viktigt eftersom elevvårdsarbetet i första hand är förebyggande och stödande. Det är viktigt att bygga upp kontakten till eleverna, att arbeta med kompisrelationer och att stärka och stöda elevernas självförtroende. Övrigt förebyggande arbete i syfte att främja sundhet, välmående, trygghet, socialt ansvar och växelverkan är t.ex. StegVis, DISA och färggrupps- och vänelevsverksamheten. Elevvården gör en årlig verksamhetsplan och skriver en verksamhetsberättelse som tillkännages skolnämnden och social- och hälsovårdsnämnden. Läraren har ett primärt ansvar i fråga om att upptäcka och tidigt ingripa vid problem. Läraren är elevens viktigaste stöd i skolan och kontaktar elevvårdspersonalen då problem uppstår, fortgår eller eskalerar. Elevvårdspersonalen (rektor, kurator, psykolog, hälsovårdare, speciallärare, studiehandledare) gör i samråd med eleven, läraren och vårdnadshavarna upp strategier för att stöda elevens välbefinnande. Elever och vårdnadshavare kan också vara i direkt kontakt med elevvårdspersonalen. Inom elevvården är det av största vikt att - stärka elevens självkänsla, självkännedom och mentala hälsa - arbeta med känslohantering - främja inlärning, motivation och elevhandledning - arbeta med kroppslig uppfattning, sexualitet och pubertetsutveckling - främja sunda levnadsvanor hos eleverna och jobba med elevernas inställning till tobak, alkohol och droger (Antirusplan) - motverka frånvaro och skolk

26 - förebygga och ingripa vid mobbning, våld och trakasseri (Antimobbningsplan). - arbeta för krisberedskap (Krisplan) 8. ELEVBEDÖMNINGEN 8.1 Bedömning under studiernas gång Bedömningen av elever i behov av stöd Vid bedömningen ska inlärningssvårigheter beaktas. Det här gäller även elever som har lindriga svårigheter och inte har behov av särskilt stöd. Vid bedömningen ska sådana metoder användas genom vilka eleven på bästa sätt kan påvisa sina kunskaper. I anslutning till bedömningen ges sådan respons att eleven kan förstå sitt eget behov av utveckling. Då eleven studerar enligt allmän lärokurs bedöms prestationerna i relation till målen för den allmänna lärokursen och till profilerna för goda kunskaper. Grunderna för bedömningen av elev som får särskilt stöd fastställs i den individuella planen (IP:n). I läroämnen som studeras enligt individualiserad lärokurs kan verbal bedömning användas i alla årskurser. Om en elev har förlängd läroplikt bedömer man enligt allmän eller individualiserad lärokurs enligt vad som bestämts i beslutet om särskilt stöd. Då eleven studerar enligt verksamhetsområden sker bedömningen enligt elevens personliga mål (IP:n). Man riktar här in sig på framstegen inom de olika verksamhetsområdena. Hinder förorsakade av elevens handikapp eller sjukdom bör givetvis beaktas. 8.2 Slutbedömningen Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven, då studierna avslutas, har nått målen i läroämnena. Principerna för bedömningen i läroämnena skall grunda sig på resultaten i slutskedet av den grundläggande utbildningen i årskurserna 7 9. För alla gemensamma läroämnen finns färdigt utarbetade kriterier för slutbedömningen. Om studierna i ett gemensamt ämne avslutas före den grundläggande utbildningens slutbedömning, bedöms elevens kunskaper i det ifrågavarande läroämnet enligt de kriterier som fastställts för slutbedömningen för läroämnet ifråga.

27 Nivån för de kunskaper och färdigheter som förutsätts för vitsordet åtta (8) finns definierade i kriterierna för slutbedömningen. En del ouppnådda kriterier kan kompenseras genom överträffad nivå i andra. Eleven har hjälpligt (5) uppnått de kunskaper som krävs om han/hon åtminstone i någon mån kan uppvisa de kunskaper som kriterierna förutsätter. I slutbedömningen ingår i bedömningen för läroämnet också en bedömning av arbetet (arbetets kvalitet och kvantitet) Om en elev har beslut om särskilt stöd och individualiserad lärokurs bedöms eleven enligt de personliga mål som fastslagits i IP:n. En elev som studerar enligt verksamhetsområden får sin slutbedömning enligt de personliga målen i IP:n. 8.3 Betyg Betyg är offentliga handlingar. Om man i betyget vill skriva in uppgifter om elevens personliga egenskaper bedöms eleven verbalt på tilläggspapper som fogas till betyget men bara ges till eleven och vårdnadshavaren eftersom tillägget är konfidentiellt. Betyg som används i den grundläggande utbildningen 1) Läsårsbetyg 2) Mellanbetyg 3) Skiljebetyg Läsårsbetyget ges i slutet av läsåret. Under läsåret kan mellanbetyg ges eller periodbetyg om undervisningen är periodiserad. De periodbetyg som getts under läsåret kan tillsammans utgöra ett läsårsbetyg. På betyget antecknas utbildningsanordnarens namn, skolans och elevens namn, elevens personbeteckning och datum när betyget är utfärdat. Man ger en bedömning av elevens uppförande, elevens studieprogram och en bedömning av hur eleven nått målen. Betyget förses med underskrift. Om arbetet bedöms separat antecknas den bedömningen också i betyget. På betyget antecknas också uppgifter om uppflyttning till följande klass eller omtagning av den nuvarande. Vid sifferbedömning ska betyget innehålla en bedömningsskala i enlighet med10 i förordningen om grundläggande utbildning. Dessutom antecknar man att betyget är utformat enligt de läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen fastställt 16.1 2004. Utbildningsanordnaren utformar själv betyget. Då en elev får undervisning i sin egen religion antecknas bedömningen i betyget bara om utbildningsanordnaren själv meddelat undervisningen.

28 Om undervisningen på minst hälften av elevens lektioner har getts på annat språk än skolans undervisningsspråk ska på betyget nämnas vilket språk som använts och vilka läroämnen som undervisats på det språket. Om en elev byter skola, avgår från den grundläggande utbildningen eller avgår utan att ha avslutat den grundläggande utbildningen ges skiljebetyg. Till skiljebetyget bifogas en bilaga med uppgifter om timfördelningen i skolan och en utredning över eventuella profileringar i undervisningen. Något omdöme om elevens uppförande antecknas inte. Om eleven flyttar till en annan skola som upprätthålls av samma utbildningsanordnare behöver inget separat skiljebetyg ges. Om en elev studerar enligt individualiserad lärokurs förses siffervitsordet för läroämnet och den verbala bedömningen med en asterisk (*). I tilläggsuppgifterna på betyget görs en anteckning om att eleven studerat asteriskämnena enligt en individualiserad lärokurs. Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen Åt en elev som avslutar den grundläggande utbildningen med minst hjälpliga vitsord i de bedömda ämnena ges ett avgångsbetyg. På avgångsbetyget antecknas samma uppgifter som på läsårsbetygen men också elevens fullständiga namn och personbeteckningen. Rektor undertecknar betyget. Bedömningen görs med ord (hjälplig utmärkt) och med siffror (5 10) för de gemensamma läroämnena och i de tillvalsämnen som skall bedömas med siffror. För läroämnen som omfattar flera lärokurser antecknas den lärokurs som avlagts. För färdighets och konstämnen antecknas omfattningen av årsveckotimmar för de ämnen eleven studerat. Det här gäller från och med åk 5. På avgångsbetyget antecknas att elevhandledning och praktisk arbetslivsorientering ingått i elevens studieprogram. Bedömning av elevens arbete och uppförande antecknas inte på avgångsbetyget. Alla sådana valfria ämnen som hör till ett gemensamt läroämne antecknas direkt under läroämnet i fråga. För valfria ämnen som skall sifferbedömas antecknas namn, årsveckotimmar och vitsord. För ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt antecknas valfria studier i punkten för det valfria ämnets namn. Därefter antecknas det sammanlagda antalet årsveckotimmar för alla de ämnen som ska bedömas verbalt och som hänför sig till det gemensamma läroämnet i fråga. Ytterligare görs anteckningen godkänd. Främmande språk och andra ämnen som studeras som valfria ämnen antecknas under rubriken övriga valfria ämnen om de inte hänför sig till något gemensamt ämne. Läroämnets namn, årsveckotimmar och eventuell lärokurs uppges och en bedömning med siffror eller anteckningen godkänd.

29 Om en elev byter ut ett valfritt ämne mot ett annat antecknas på avgångsbetyget namnet på båda ämnena och antalet genomgångna årsveckotimmar. Det ofullbordade ämnet bedöms med anteckningen deltagit och det fullbordade ämnet med siffervitsord eller anteckningen godkänd. Om elevens vårdnadshavare skriftligt anhåller om att man inte ger ett siffervitsord i ett valfritt språk på avgångsbetyget utelämnas vitsordet och på betyget antecknas godkänd. Det här gäller inte det andra inhemska språket som alltid bedöms med siffror. Till avgångsbetyget kan fogas bilagor med en bedömning av elevens uppförande och arbete och en verbal bedömning av valfria ämnen som omfattat mindre än två årsveckotimmar. Elevens identifikationsuppgifter bör framgå på varje bilaga. Bilagorna omnämns inte på avgångsbetyget. På avgångsbetyget gäller det tidigare nämnda om bedömning av religionsundervisningen och användningen av annat språk i undervisningen. Om en elev studerat enligt individualiserad lärokurs i ett eller flera ämnen kan slutbedömningen i dessa ämnen vara verbal men sifferbedömning kan också användas på avgångsbetyget. Vare sig man använder siffror eller verbal bedömning förses bedömningen med en asterisk och i punkten för tilläggsuppgifter antecknas att eleven studerat asteriskämnena enligt individualiserad lärokurs. Slutbedömningen av en elev vars undervisning ordnats enligt verksamhetsområden är alltid verbal. En elev i åk 9 ska vid behov få ett mellanbetyg för att kunna ansöka om fortsatt studieplats. Kunskaperna bedöms på samma grunder som i avgångsbetyget.

30 TRESTEGSMODELLEN PEDAGOGISK BEDÖMNING PLAN FÖR ELEVENS LÄRANDE BESLUT OM SÄRSKILT STÖD (SKOLDIREKTÖR) PEDAGOGISK UTREDNING INDIVIDUELL LÄROPLAN

31 Bilaga 2 Differentiering vid allmänt, intensifierat och särskilt stöd Differentiering är vad man gör med stoffet för att det ska passa den individuella eleven till skillnad från individualisering som innebär anpassning av stoffet vid särskilt stöd. Det gäller att tillgodose behoven både för svaga och starka elever. Idéer: Studiernas omfattning, djup och tempo ska varieras och man tar hänsyn till individuella olikheter hos eleverna. Hänsyn tas till: 1) Olika sätt att lära sig 2) Individens arbetsrytm/arbetstakt, intressen och färdigheter 3) Emotionella behov; motivation och självkänsla 4) Individuella skillnader (kön, utveckling och bakgrund) Då man utformar de olika stödformerna beaktar man 1 4. Välj ut lämpliga stödformer för de olika nivåerna åk. 1-9. Det gäller att väcka och upprätthålla motivationen hos eleverna. Här är differentieringsmöjligheter enbart listade. differentiering av uppgiftsmängden, olika långa läxor, gallra uppgifterna i matteboken, förkortad diktamen mm arbete i liten grupp tiden som eleven behöver för att prestera varierar olika arbetsuppgifter kring samma stoff, differentierade läxor stöd av resurslärare, assistent beakta inlärningsstilar: ord och bildstöd (auditiv, visuell), höra och göra (motorisk/spatial), pojkar ofta mer motoriska. skillnader mellan pojkar och flickor så kallad hiljaliikunta tillåten: eleven får vässa pennan, gå till sin låda, använda sittkudde (aktiveringskudde), stressbollar, planerade, tillåtna rörelsepauser. för yngre barn timetimer klocka med färgfält för att åskådliggöra och begränsa tiden man måste arbeta tyst

32 mera kontakt med vissa elevers föräldrar t.ex. kontakthäfte och/eller regelbundna uppföljande samtal man kan gallra i stoffet men inte anpassa det utan beslut om särskilt stöd kopierade anteckningar vid behov för elever som inte kan se på tavlan, skriva av och lyssna samtidigt använda konkreta hjälpmedel flitigt kort med alfabetet och multiplikationstabellerna plastade på pulpetkanten för elever som behöver det gruppdynamiskt arbete, samarbetsövningar, social träning t.ex. KIVA skola och StegVis Viktigt att tänka på: Stadga, struktur, rutiner: vad gör vi (bilder), hur länge (timetimer), med vem, var, vad sedan (bildschema), förbered barnen för förändringar i tid. Tydlig början, klart slut. Limma in lösa lappar i häfte, inte pärmar och mappar för dem som har exekutiva problem. Då konflikter uppstår, fråga Vad hände inte varför gjorde du... Belöna positivt beteende av alla slag direkt men ignorera om möjligt dåligt beteende, alltså nonchalera, ge inte uppmärksamhet. För att uppmärksamma beteende och motivera förändring t.ex. gult kort = varning, rött kort = timeout, glad gubbe = allt bra, duktigt Tänk ut hur pulpeterna placeras och organiseras i klassen och hur rörelserutterna skall gå, tejpa vid behov med färgtejp. Kan ha stor betydelse för arbetsron, lägre årskurser. Lugn liten arbetshörna t.ex. bak i klassen där eleven/eleverna kan arbeta ostört. Läraren talar vänd mot elever, inte med ryggen åt. Tala och skriv helst inte samtidigt. Ge en instruktion i gången. Gör tydlig skillnad på när du ger information, order, ställer frågor.

33 För att minnas läxor: Läxhäfte och överenskommelse vem som antecknar läxan. Läxorna står på tavlan. Äldre elever har t.o.m. med mobilen fotat läxorna från tavlan. Lapp eller häfte i slutet av boken för ämnen där man jobbar i ämnesrum. Särskild tid reserveras så att alla får/måste skriva in läxan i häftet. Om eleven har stora problem med det exekutiva så kan läroböcker och häften färgkodas. Varje ämne har en egen färg. Det är då snabbare och lättare att hitta i pulpeten och skolväskan. Vid prov och förhör: instuderingsfrågor beakta fontstorlek, radavstånd, lättförståeligt språk då provet utformas elev gör provet i liten grupp/ individuellt provfrågor läses högt för eleven eleven behöver se en fråga i taget (frågor på skilda papper) muntlig komplettering/muntliga prov eleven skriver enskilt med vuxen eleven skriver i liten grupp förlängd provtid instruera eleven att kolla provfrågorna och börja med den som känns lättast prov skrivs på dator, tillstånd att använda kalkylator dubbelbedömning: två skilda vitsord, det ena på basen av bedömningsgrunderna för alla, det andra med beaktande av elevens svårigheter I en liten grupp kan mycket av det tidigare nämnda förenas. Förutsättningar för differentierat arbete: rimlig gruppstorlek rymligt klassrum, tillgång till små arbetsrum text/bildprogram t.ex. Symwrite

34 resurslärare, assistenter, lärarsamarbete, konsultationsmöjlighet med speciallärare och annan elevvårdspersonal eller utomstående specialist. Tid måste reserveras för det här arbetet. Flera lärare i klassrummet (enligt Spec-Nytt 4/2010): Assisterande undervisning: Den ena läraren är huvudansvarig, den andra fungerar som hjälplärare. Parallell undervisning: Överenskommet tema/teman, två lärare undervisar parallellt olika grupper/individer. Kompletterande undervisning: Man delar på stoffet, den ena tar hand om en del av kursen eller ansvarar för bildmaterial eller dylikt. Temaundervisning: Två lärare planerar undervisningen tillsammans och bedömer gemensamt, båda är ansvariga.

35

36