Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer Bild 3 Katastrofer orsakade av samhälle och människa Kommunikationsolyckor Befolkningskoncentrationer Bränder Tillverkning/hantering av brandfarliga, explosiva, kemiska och toxiska ämnen Joniserande strålning Terror- och våldsdåd Krigshandling
Bild 4 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982:763 Lagar 7 Landstinget skall även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. SOSFS 2013:22 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap 4 kap. 1 Varje landsting ska vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan ha förmåga att: 1.larma och aktivera de funktioner som är nödvändiga 2.leda och samordna berörda hälso- och sjukvårdsverksamheter 3.genomföra sjukvårdsinsatser i ett skadeområde, utföra sjuktransporter och på vårdenhet omhänderta drabbade samt 4.samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. 5 kap. 7 Landstinget ska vidare planera för regelbunden träning och övning så att personalen både kan upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen och genomföra insatser vid allvarlig händelse. Bild 5 Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Bild 6 Stor Olycka allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav.
Bild 7 Katastrof allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Bild 8 Katastrofmedicin definition och målsättning Övergripande mål för sjukvården vid stor olycka och katastrof är att i största möjliga utsträckning motverka förlust av liv och hälsa samt minska fysiskt & psykiskt lidande som följd av olyckan. Detta är förankrat i Hälso-och sjukvårdslagen. Bild 9 Samordning vid katastrof RMKL = Regional Medicinsk Katastrof Ledning Är en regional ledningsnivå med uppgift att samordna resurser i händelse av kriser eller påfrestningar för sjukvården i regionen. Funktionen kan aktiveras inom några minuter och är tidigt i funktion när det sker större olyckor eller påfrestningar i samhället samt tekniska driftstörningar som påverkar den skånska sjukvården.
Bild 10 Samordning vid Katastrof RMKL består av: regional läkare i beredskap = RLB och en tjänsteman i beredskap = TiB Region Skånes presstjänst är också knuten till RMKL. Vid behov kan RMKL byggas ut till en stab av lämplig storlek. Bild 11 Samordning av katastrof RLB har ett mandat att besluta om Region Skånes samtliga hälsooch sjukvårdsresurser i det korta tidsperspektivet vid allvarliga händelser. När eller om chef RMKL (Områdeschefen för AKS - ambulans, krisberedskap och säkerhet - eller utsedd ersättare) träder i tjänst övergår detta mandat till denne. RMKL kan kontaktas/larmas genom direktkontakt med TiB eller via SOS som alltid har aktuella larmlistor på TiB och RLB. SOS har också i sina larmplaner automatiska larmkriterier när TiB skall informeras. Då RMKL går i stab aktiveras e-postadress RMKL@skane.se Bild 12 Planering och organisation Planering är nödvändig för optimalt omhändertagande och behandling av drabbade. Enkelhet är nyckeln. En allt för komplex och avancerad plan är lika dåligt som ingen plan alls. Alla måste känna till planen och sin roll för att den ska fungera. Ansvaret ligger både på de som gör planen och på den som ska arbeta efter den.
Bild 13 Ledning Det behövs tydlig ledning inom sjukvården. Det ska vara klart och tydligt på alla nivåer hur arbetet ska ledas och vilka roller som innehas. Inom 15 minuter ska ledningen vara etablerad och igång. Ledningsansvaret måste därför vara knutet till personer som är tillgängliga omedelbart, oftast personer i jour. Alla som har en sådan befattning måste ha en utbildning och vara tränade för uppgiften. Bild 14 Organisation inom sjukvården Beredskapsnivåer Sjukvården måste ha en organisation som kan växa med uppgiften. Vid risk för eller vid inträffad skadehändelse skall akutsjukvården kunna skapa resurser för att kunna möta det aktuella behovet. För att detta ska vara möjligt skall sjukvården gradvis kunna höja sin förmåga/kapacitet utifrån ett normalläge. Följande beredskapsnivåer gäller i Region Skåne: Bild 15 Stabsläge Innebär att katastrofledningen vid ett sjukhus upprättar en ledningsgrupp/stabsfunktion som håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
Bild 16 Förstärkningsläge Innebär att katastrofledningen vid ett sjukhus vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården. Bild 17 Katastrofläge Innebär att alla de funktioner inom sjukvården (sjukhuset) som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk och att personal och utrustning förstärks. Respektive sjukhus och Primärvården Skåne beslutar självt om ändring av sin beredskapsnivå. Bild 18 Arbetssättet måste ändras! Metodik Hårdare prioritering mellan vårdinsatser & patienter Situationsanpassad strategi Situationsanpassad metodik
Bild 19 Operativ Ledning Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig TIB-Tjänsteman i beredskap RLB-Regional läkare i beredskap Bild 20 Samverkande organisationer SOS alarm Polis Räddningstjänst Sjukvårdsgrupp/sjukhus Helikopter PKL Bild 21 Dåligt fungerande organisation
Bild 22 B R A O R G A N I S A T I O N BRA ORGANISATION Bild 23 Dålig organisation Bild 24 Prioritering Måste vara effektstyrd, vilket innebär att vårdinsatserna begränsas till dem som har störst möjlighet att bevara liv och hälsa Krav på kunskap om effekter av olika åtgärder En dynamisk handling
Bild 25 Prioritering - MIMMS Brittiskt koncept Rätt patient till rätt plats i rätt tid Metod då antalet drabbade överstiger de tillgängliga resurserna Major Incident Medical Mangement Support Bild 26 Triage enligt MIMMS Består av två delar Primär triage Sieve = Sållning (görs ute på skadeplats) Sekundär triage Sort = Sortering (görs på uppsamlingsplats eller där behandling sätts in) Bild 27 Triage under primär sållning Vid sållningsförfarandet görs enbart livräddande åtgärder som behandling Fri luftväg Stoppa stora arteriella blödningar Kontrollera: Medvetande Andning Puls 30 60 sekunder per patient
Bild 28 Initial - Prioritering Bild 29 VARV 1, få en översikt Snabb rekognoscering, endast några sekunder till varje patient Identifiera direkta livs hot Bild 30 VARV 2, livräddande åtgärder Undanröj direkt hot mot livsviktiga funktioner med enkla åtgärder!
Bild 31 Röd = Livshotande Gul = Kan vänta Grön = Skall vänta Svart/Vit = Livlös Prioritering = i den ordning patienten skall avtransporteras Röd markering = Mycket brådskande, omedelbara livräddande åtgärder Gul markering = Brådskande, skadad kräver medicinska eller kirurgiska åtgärder inom 2-4 H Grön markering = Ej brådskande, lättare skadade VARV 3, prioritering Bild 32 VARV 4, bered evakuering Frakturstabilisering (temporär) Smärtlindring (vid behov) Bild 33 Högsta prioritet Skador eller sjukdomstillstånd med luftvägs- eller andningshinder Större pågående yttre blödningar Misstankar om större inre blödningar Större brännskador med omedelbar risk för chock
Bild 34 Två olika strategier LOAD AND GO snabbevakuerad skadeplats goda transportresurser korta transportavstånd STAY AND PLAY svårevakuerad skadeplats brist på transportresurser långa transportavstånd Bild 35 MIMMS-major incident medical management and support METHANE Major incident=allvarlig händelse Exact location=exakt plats Type of incident=typ av händelse Hazards=Hot/fara Access=brytpunkt Number of casualities=antal skadade Extra resurser Bild 36 Uppbyggnad av skadeområde
Bild 37 Katastrofmedicin är den vetenskap som skall analysera och lära ut hur sjukvård skall bedrivas på effektivast möjliga sätt i situationer med bristande resurser Bild 38