Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot saknas referensanläggningar för lantbrukare som vill satsa på biogasproduktion, det finns få etablerade biogasanläggningar på gårdsnivå i Sverige. Med stigande energipriser och en ökande klimatförändring blir produktion av förnybar energi som biogas mer och mer intressant och nödvändig. I Falköping som i många andra delar av Västra Götaland och Sverige växer efterfrågan på biogas. Falköpings kommun har producerat biogas från matavfall och avloppsslam sedan början år 2000, fram tills i år har gasen används som processenergi på bland annat Falköpings Mejeri. Från vecka 2 i år (2008) renas biogasen till fordonskvalitet i den av Göteborg Energi uppförda uppgraderingsanläggningen, denna gas transporteras i ledning till tankstället för fordonsgas vid Ållebergscenter. Uppgraderingsanläggningen kan fördubbla sin kapacitet vid tillförsel av mer biogas och tillsammans med den ledning för uppgraderad gas som går från reningsverket till tankstället ligger en rågasledning. Denna rågasledning är från kommunens sida, tänkt för lantbrukare som vill ansluta sig med gasledning från biogasproduktion på gården. Alternativt finns möjlighet att använda biogasen på hemmaplan för uppvärmning och elproduktion. Luttra är ett område som ligger geografiskt nära tätorten Falköping och samtidigt är det ett djurtätområde, detta är förutsättningar som passar mycket bra för biogasproduktion. Projektidén är alltså att undersöka förutsättningarna för biogasproduktion i Luttra mer djupgående i en förstudie. Detta för att i förlängningen skapa tillväxt i små företag och näringslivsutveckling på landsbygden genom att lantbrukarna diversifierar sin verksamhet och därmed ökar sin konkurrenskraft. Detta är ett viktigt led i att skapa hållbar utveckling dels genom sysselsättning på landsbygden, dels genom produktion av förnybar energi som minskar klimatpåverkan. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Det finns idag några få referensanläggningar för lantbrukare som vill satsa på biogas, de flesta är anläggningar i demonstrationssyfte till exempel på naturbruksgymnasium eller liknande, det finns ytterst få som driver produktion affärsmässigt. Liknande planer som finns i Luttra finns dock runt om i Sverige och även i Skaraborg, här samarbetar vi med dessa genom Skaraborgsgas, som är ett nätverk för biogasproduktion och erfarenhetsutbyte i Skaraborg. I Dalsland genom Innovatum och Hushållningssällskapet Väst pågår förstudier för att skapa ett biogassystem med ett antal lantbrukare sammankopplade mot en gemensam uppgraderingsanläggning, Biogas Brålanda. Detta projekt samverkar vi med dels genom Skaraborgsgas men även direkt genom dess projektledare. Här är ett erfarenhetsutbyte givande och mycket viktigt. Det finns även stor erfarenhet i Falköpings kommun om själva
biogasproocessen och till viss del ledningsdragning genom Falbygdens Energi som projekterat den gasledning som finns idag. 4 Vilka ska genomföra projektet? Projektet kommer att genomföras av en aktiv lantbrukare i Luttra som vill starta biogasproduktion tillsammans med representanter från Falköpings kommun och LRFs kommungrupp samt på regional nivå. Inom LRFs kommungrupp kommer den etablerade biogasgruppen att aktivt arbeta i projektet för att testa och utvärdera de modeller och exempel som tas fram. Även Hushållningssällskapet genom sitt projekt Skaraborgsgas kommer att delta i projektet. Både män och kvinnor kommer att vara aktiva i projektet. Utöver detta kommer specialistkompetens att behövas. Biogasproduktion i lantbruket har varit en av de viktigaste frågorna för LRFs kommungrupp i Falköping och Falköpings kommun under några år. Då denna fråga funnits på dagordningen under en längre tid är projektet välförankrat och efterlängtat lokalt i Falköping. 5 Syfte och målgrupp Syftet med detta projekt var från början att på djupet utreda förutsättningarna för biogasproduktion ifrån tre lantbrukare i Luttra. Det vill säga att göra en förstudie för att utröna om det är lönsamt och möjligt att etablera en biogasanläggning där gödsel pumpas från och till anläggningen. Det vi med förstudien ville utreda är: 1. Lokalisering av anläggning: Vart i Luttra är det mest lämpligt att placera en biogasanläggning? Vilka förutsättningar bör beaktas? 2. Hantering av gödsel mellan gårdarna och anläggningen: Hur ska detta göras på ett så lönsamt sätt som möjligt? Hur ska ledningar för gödselpumpning utformas och var ska de dras? 3. Organisering mellan lantbrukarna och mot köpare: I vilken form ska man samarbeta och hur tar men in fler lantbrukare när anläggningen är etablerad? 4. Vilka tillstånd krävs för denna typ av etablering? 5. Avsättning av biogasen: Vilken avsättning är mest lönsam? El- och värmeproduktion för eget bruk eller försäljning av biogas till uppgradering för fordonsbränsleproduktion? Om biogasen ska uppgraderas, hur ska gasledningar dras och vilken aktör i systemet tar denna investering? Målgruppen för projektet är i första hand de aktiva lantbrukarna i Luttra samt andra aktörer i biogassystemet. I andra hand är målgruppen lantbrukare som är intresserade av att producera biogas och vill ha mer kompetens och kunskap vilket kan ges genom detta projekt och i förlängningen en referensanläggning. Avstämning och summering augusti 2009 Förstudie för att undersöka möjligheten att producera biogas i en gemensam anläggning för gödseln från tre gårdar, har fokuserat på syfte 1, 2 och 5. Resultatet av detta redovisas här. Medverkande lantbrukare har varit Stefan Lennartsson, Majnegården, Gunnar Kjellén, Backgården Kent Lindström, Kvarnegården samt Mats Andersson, Majnegården (utan djur). Det har ännu inte uppstått några kostnader i projekt. Alla företag och organisationer som har hjälpt oss att studera detta, har gjort det av eget intresse eftersom de har sett framtida affärsmöjligheter på området.
Vi har tittat på två olika lösningar när det gäller att bygga själva anläggningen för biogasproduktion: Konstruktionsalternativ 1 Bo Johansson i Götene har på egen hand byggt en anläggning på sin gård och har dessutom byggt en på Sötåsens naturbruksskola i Töreboda. Han vill inte offerera ett liknande bygge till oss förrän han vet att de båda första fungerar tillfredsställande. Denna konstruktion är troligen lite billigare men har å andra sidan en lägre verkningsgrad pga konstruktionen med rör på insidan som värmer upp behållaren. Konstruktionsalternativ 2 Den andra lösningen kom från Scandinavian Biogas. Ett företag som konstruerar större anläggningar åt kommuner mm. Deras konstruktion bygger på att gödseln som skall rötas pumpas ut ur behållaren och värms upp vid sidan om för att sedan pumpas tillbaka igen. På så sätt sker också omrörning automatiskt och man slipper rörledningar inuti rötkammaren. En dyrare lösning men enligt Lars Brolin på Scandinavian Biogas har den en betydligt högre verkningsgrad. Vi räknade på två olika försäljningsalternativ för gasen i våra kalkyler: Försäljningsalternativ 1 I den ena varianten skulle vi sälja all gas till Falbygdens Energi som då skulle investera i en gasledning från vår produktionsplats för biogas till deras uppgraderingsanläggning för fordonsgas i Falköping (ca 4 km bort). Vi blev erbjudna ett pris på rågasen av Göteborg Energi som äger Falbygdens Energi. Detta pris var i sin tur knutet till priser på andra fordonsbränslen och övriga energislag för att följa marknadsutvecklingen. Ett intressant erbjudande, men utgångspriset på gasen blev tyvärr lite för lågt för att vi skulle få ihop vår kalkyl. Försäljningsalternativ 2 I den andra varianten skulle vi vid sidan av själva biogasproduktionen även investera i en gasmotor samt en generator för att omvandla energin till elektricitet. Fördelen med denna variant är att priset på energin per kwh är betydligt högre. Nackdelarna är att investeringarna blir större och att man bara får ut 30% av energin som finns i gasen i form av el, resten blir värme. Vi såg även en del användningsområden på våra egna gårdar för överskottsvärmen från en sådan produktion, men frågan är vad man sätter för pris på den energin i samarbetet mellan lantbruksföretagen som ingick i projektet. I slutändan såg de båda försäljningsalternativen likvärdiga ut. Gödseltransporter Det stora problemet för att genomföra hela investeringen var hur man skulle flytta gödseln från de tre gårdarna till en gemensam biogasanläggning. Att transportera gödseln med traktor eller lastbil blir alltför dyrt. Därför anlitades Hans Gösta Jönsson på Astimac för att räkna på vad det kostar att gräva ned rörledningar mellan gårdarna samt dimensionering av pumpar för ändamålet. Detta visade sig bli väldigt kostsamt. Självklart beroende på hur lång livslängd man räknar med, men detta kan man säga fäller vår kalkyl även om det skulle bli billigare att pumpa än att frakta gödseln. Det finns också en teknisk osäkerhetsfaktor i funktionen när det gäller att pumpa gödsel långa sträckor. Problem kan uppstå med igensatta rör mm.
Enbart en biogasanläggning dimensionerad för den totala mängden gödseln från de tre lantbruken hade dock varit lönsam om all gödsel funnits på samma plats från början. Med detta resultat har projektets inriktning ändrats. Målet är fortfarande att etablera en biogasanläggning i Luttra men nu endast med en lantbrukare, bland annat på grund av att förflyttningen av gödsel har visats sig olönsamt idag. Nytt syfte: 1. Ta fram en affärsmodell för en biogasanläggning med Kvarnegården som exempel. Genom att det är ett verkligt exempel kan det fungera som en testad och utvärderad modell för andra lantbrukare. 2. Avsättning av biogasen: Vilken avsättning är mest lönsam? El- och värmeproduktion för eget bruk eller försäljning av biogas till uppgradering för fordonsbränsleproduktion? Om biogasen ska uppgraderas, hur ska gasledningar dras och vilken aktör i systemet tar denna investering? 3. Ska gödseln kompletteras med ytterligare substrat? Vilken typ av material och hur? Hur kan en förmedlingsverksamhet som lantbrukare kan ansluta sig till för att ta tillvara på restprodukter etc.organiseras? 4. Ta fram förfrågningsunderlag för upphandling av biogasanläggning som kan användas som modell för andra som vill handla upp liknande anläggningar. 5. Organisering mellan lantbrukare och mot köpare: I vilken form ska man samarbeta och hur tar men in fler lantbrukare när anläggningen är etablerad? 6. Vilka tillstånd krävs för denna typ av etablering? 7. Utreda möjligheten till andelsägd biogasanläggning, liknade inom vindkraftsbranschen. Kan detta var en möjlighet för lantbruket att få igång biogasproduktion? Hur ska ett sådant ägande i så fall se ut? 6 Geografiskt verksamhetsområde Projektet kommer att genomföras i Luttra utanför Falköping. Resultatet kommer i första hand att tillfalla de aktiva lantbrukarna i projektet. I andra hand kommer självfallet resultatet att spridas till andra intresserade lantbrukare inom LEADER Östra Skaraborg samt andra LEADER-områden och genom de nätverk som tidigare nämnts. Resultatet har egentligen ingen geografisk begränsning. 7 Projektets mål Målet med detta projekt är att etablera en biogasanläggning i Luttra-området i Falköpings kommun. Det vill säga att ta fram tillräckligt med bakgrund i en förstudie för att kunna handla upp och ta beslut om att investera i en biogasanläggning i Luttra-området som kan hantera gödsel och eventuellt annat substrat. Projektets mål är alltså att undersöka förutsättningarna för biogasproduktion i Luttra mer djupgående i en förstudie. Detta för att i förlängningen skapa tillväxt i små företag och näringslivsutveckling på landsbygden genom att lantbrukarna diversifierar sin verksamhet och därmed ökar sin konkurrenskraft. Detta är ett viktigt led i att skapa hållbar utveckling dels genom sysselsättning på landsbygden, dels genom produktion av förnybar energi som minskar klimatpåverkan. Projektets mål är även att skapa nya sammansättningar för samarbete och utveckling av företagandet på landsbygden med en ny typ av verksamhet. Målet är även att skapa ny kunskap som är viktig för fortsatt utveckling av biogasproduktion i lantbruket och för en levande landsbygd, där människor bor och verkar.
Projektet bidrar även i förlängningen, då anläggningen är etablerad, till att uppfylla flera av de nationella och regionala miljömål: - Begränsad klimatpåverkan - Bara naturlig försurning - Ingen övergödning - Ett rikt odlingslandskap - God bebyggd miljö - Frisk luft 8 Genomförandeplan samt tidsplan Detta projekt kommer att pågå från maj 2008 till 1 oktober 2010, ansökan om slutbetalning kommer att ha kommit in till länsstyrelsen den 31 december 2010. Aktiviteterna i projektet kommer ske i vår projektgrupp som består av Kent Lindström (Lantbrukare Luttra), Jan Landström (Ekonomiansvarig för leader-projektet, LRF) Wanja Wallemyr (Ordförande LRFs kommungrupp Falköping), Ida Helander (Strateg för hållbar utveckling, Falköpings kommun). Utöver denna projektgrupp kommer en referensgrupp utgöras av den etablerade biogasgrupp inom LRFs kommungrupp i Falköping. Det kommer även att etableras en referensgrupp med representanter från Skaraborgsgas, LRF konsult, Göteborg Energi, Falbygdens Energi, Fordonsgas och övriga konsulter med specifik kompetens inom de områden som projektet kräver för att besvara och utreda de frågeställningar vi står inför: Hur ska en lönsam affärsmodell biogasanläggning se ut? Kvarnegården är ett verkligt exempel som testas för att ta fram en testad och utvärderad modell för andra lantbrukare. Avsättning av biogasen: Vilken avsättning är mest lönsam? El- och värmeproduktion för eget bruk eller försäljning av biogas till uppgradering för fordonsbränsleproduktion? Om biogasen ska uppgraderas, hur ska gasledningar dras och vilken aktör i systemet tar denna investering? Ska gödseln kompletteras med ytterligare substrat i anläggning? Vilken typ av material och hur? Hur kan en förmedlingsverksamhet som lantbrukare kan ansluta sig till för att ta tillvara på restprodukter etc.organiseras? Förfrågningsunderlag för upphandling av biogasanläggning som kan användas som modell för andra som vill handla upp liknande anläggningar. Organisering mellan lantbrukare och mot köpare: I vilken form ska man samarbeta och hur tar men in fler lantbrukare när anläggningen är etablerad? Vilka tillstånd krävs för denna typ av etablering? Utreda möjligheten till andelsägd biogasanläggning, liknade inom vindkraftsbranschen. Kan detta var en möjlighet för lantbruket att få igång biogasproduktion? Hur ska ett sådant ägadande i så fall se ut? I den första delen av projektperioden kommer aktiviteterna bestå av insamling av data och konsultarbete för att utreda ovanstående frågeställningar. När detta är slutfört kommer aktiviteterna övergå i offertförfrågningar och organisationsformer.
9 Plan för spridning av resultat Det finns ett stort och brett intresse för att producera biogas i lantbruket, efterfrågan på resultat från denna förstudie är stort inom de nätverk vi har inom projektgruppen. Resultatet kommer i första hand att spridas i dessa nätverk, LRF lokalt men även på regional, Skaraborgsgas, Biogas Väst, och i de EU-projekt om biogas som Falköpings kommun deltar i. Spridning av resultatet kommer självklart att ske inom och mellan de olika LEADERområdena. Vår ekonomiansvarige jobbar med flertalet grupper lantbrukare som är intresserade av biogasproduktion, självklart kommer resultatet att spridas inom dessa grupper. 10 Övergång till ordinarie verksamhet Lantbrukarnas ordinarie verksamhet kommer fortsätta under hela projektperioden och därefter. Efter denna förstudie kommer ett investeringsbeslut att tas, om en etablering av en biogasanläggning sker kommer denna att drivas tillsammans med ordinarie verksamhet, hur detta ska drivas är ett av syftena att utreda i detta projekt.
11 Kostnadsbudget Projektets beräknade kostnader Kostnader Beskrivning Beräknat belopp, kr Övriga kostnader Konsultkostnad för specifik kompetens och kunskapsgivande inom: 135 600 kr (170 timmar x 800 kr) A Projektledning B Modell för organisering av lantbrukarna bolagsbildande etc. ca 80 timmar ca 20 timmar C Utreda möjligheterna med andelsägande i biogasanläggningen samt ta fram en modell för hur detta skulle kunna organiseras. D Undersökning av potential av ytterligare substrat samt förmedlingsverksamhet Till detta kommer egen nedlagd tid som har en annan tidsfördelning. ca 40 timmar ca 30 timmar Arbetsbeskrivning A Ta fram underlag för upphandling av biogasanläggning. Biogasproduktionsanläggning, utarbeta en kravspecifikation och utföra en funktionsupphandling offertförfrågan Ta fram en lönsam affärsmodell för en biogasanläggning. Testa den på Kvarnegården, utvärdera och använda som modell för andra intresserade lantbrukare. Utreda avsättning av biogasen: Vilken avsättning är mest lönsam? El- och värmeproduktion för eget bruk eller försäljning av biogas till uppgradering för fordonsbränsleproduktion? Om biogasen ska uppgraderas, hur ska gasledningar dras och vilken aktör i systemet tar denna investering?. Vilka tillstånd krävs för denna typ av etablering? B C Organisering mellan lantbrukare och mot köpare: I vilken form ska man samarbeta och hur tar men in fler lantbrukare när anläggningen är etablerad? Samarbetsorganisation med samarbetsavtal, affärsupplägg, företagsform, gränssnitt mellan eget och gemensamt, kostnads/intäktsfördelning, finansierings och riskanalys Utreda möjligheten till andelsägd biogasanläggning, liknade ägandet som är vanligt inom vindkraftsbranschen. Kan detta var en möjlighet för lantbruket att få igång biogasproduktion? Hur ska ett sådant ägadande i så fall se ut?
D Ska gödseln kompletteras med ytterligare substrat i anläggning? Vilken typ av material och hur? Hur kan en förmedlingsverksamhet som lantbrukare kan ansluta sig till för att ta tillvara på restprodukter etc.organiseras? Projektets värderade resurser Resurser Beskrivning Värderat belopp, kr Inarbetade timmar Fyra lantbrukare 46 timmar LRF lokalt och regionalt Ca 50 timmar Falköpings kommun Ca 50 timmar LRF regionalt Ca 20 timmar Idéellt arbete B Kent Lindström - Lantbrukare 200 timmar 35 000 kr Summa idéellt arbete Offentliga resurser Övriga privata finansiärer Summa offentliga/privata resurser LRFs biogasgrupp Falköping E Wanja Wallemyr LRFs kommungrupp A Ida Helander Falköpings kommun B Jan Landström - LRF Ekonomiansvarig 200 timmar 35 000 kr 100 timmar 17 500 kr 87 500,00 kr 300 timmar 60 000 kr 120 timmar 23 100 kr 83 100,00 kr 6. 12 Finansieringsplan Projektets faktiska finansiering Finansiering Beskrivning Värderat belopp, kr Finansiering från LAG Finansiering av konsulttjänster och kunskapsgivare 135 600 kr Summa faktisk finansiering 135 600 kr Resurser Beskrivning Värderat belopp, kr Idéellt arbete Lantbrukarnas egna arbete 87 500 kr Övriga idéella resurser 0 Summa idéellt arbete och idéella resurser Övriga privata finansiärer Jan Landström - LRF Ekonomiansvarig 87 100 kr 120 timmar 23 100 kr
Offentliga resurser Summa offentliga/privata resurser Ida Helander - Falköpings kommun 60 000 kr 83 100,00 kr