Granskning av integrationsarbetet Eksjö kommun. Mars 2016 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby

Granskning av integrationsarbetet Eksjö kommun Mars 2016 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby

Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 4 2. Granskningsresultat 5 Bilaga 1 18

Sammanfattning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Eksjö kommun fått uppdraget att granska integrationsarbetet i Eksjö kommun. Revisionsfråga Bedriver socialnämnden och övriga nämnder integrationsarbetet på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? Svar på revisionsfråga Vår bedömning är att socialnämndens verksamhet avseende integrationsarbetet inte fullt ut är ändamålsenligt. Vår bedömning är att barn- och ungdomsnämndens verksamhet avseende integrationsarbetet inte fullt ut är ändamålsenligt. Vi har svårt att bedöma om nämndernas arbete bedrivs ekonomiskt tillfredställande då den ekonomiska redovisningen inte är tillräckligt tydlig. Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande iakttagelser och rekommendationer: Iakttagelser Kommunen har en utmaning i att hitta tillräckligt med gode män när antalet ensamkommande barn stiger. Överförmyndarna framhåller att de ser svårigheter i att få kostnadstäckning för de godemännen framöver då fler av barnen som får uppehållstillstånd nu är yngre och därför behöver en god man under en längre tid. Kommunen har inga aktuella mål för integrationsverksamheten. Från och med 2016 finns mål gällande integration med i kommunens styrkort. Det är en utmaning för socialnämnden att anpassa verksamheten efter det ökade antalet ensamkommande barn. Enligt statistik vi fått del av så är det både en jämn köns- och åldersfördelning bland personalen på HVB-hemmen Socialnämnden har ingen utvecklad uppföljning av hur många av de nyanlända och ensamkommande som kommer ut i egen försörjning efter etableringstiden. Socialnämnden saknar uppföljning av hur många av som får försörjningsstöd efter etableringstiden. Barn- och ungdomsnämnden saknar uppföljning av hur det går för de ensamkommande och nyanlända i grund- och gymnasieskolan. Tillväxt- och utvecklingsnämnden gör viss uppföljning av elevernas måluppfyllnad. Det viktigaste är dock den möjlighet till analys och bedömning som ges av uppföljningen. Kommunen strävar efter att följa RKRs riktlinjer när det gäller redovisning av ersättningar. 1

Regelverket gällande vilka ersättningar kommunen har rätt till är komplext. Vissa ersättningar erhåller kommunerna automatiskt medan kommunerna måste söka om andra. Det förekommer även ändringar av regelverket vilket ställer stora krav på organisationen för att inte gå miste om någon ersättning. Det är mycket få nyanlända som deltar i kommunens arbetsmarknadsverksamhet. 2

Rekommendationer Vi rekommenderar kommunstyrelsen att fortsätta utveckla målformulering för integrationsverksamheten Socialnämnden rekommenderas årligen följa upp hur många av de nyanlända och ensamkommande som kommer ut i egen försörjning efter etableringstiden. Barn- och ungdomsnämnden rekommenderas årligen följa resultaten för de ensamkommande och nyanlända i grund- och gymnasieskolan. Med anledning av vår uppföljning visar att en stor andel har försörjningsstöd efter etableringstiden rekommenderas socialnämnden att i ett mycket tidigt skede att lyfta vikten av en egen försörjning. Jönköping den 25 februari DELOITTE AB Torbjörn Bengtsson Certifierad kommunal revisor Elvira Hendeby Auktoriserad revisor 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Eksjö kommun fått uppdraget att granska integrationsarbetet i Eksjö kommun. Den nationella integrationspolitiken fokuserar på: ett effektivt system för nyanländas mottagande och introduktion i samhället fler i arbete och fler företagare likvärdighet i skolan bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna en effektiv bekämpning av diskriminering. en positiv utveckling i stadsdelar med ett utbrett utanförskap en gemensam värdegrund i vårt samhälle som präglas av ökande mångfald. Eksjö kommun har sedan flera år ett omfattande mottagande av flyktingar. Fr o m 2011 har kommunen mottagande av ensamkommande barn. Granskningen har sin utgångspunkt i genomförd riskanalys. 1.2 Avgränsning Granskningen är avgränsad till integrationsarbetet under 2015 med en tillbakablick på 2013-2015. 1.4 Underliggande frågeställningar Vilka kommunala mål finns för integrationsverksamheten? Har kommunen ett effektivt system för nyanländas mottagande och introduktion i samhället Hur många har egen försörjning efter introduktionstiden? Vilka resultat nås i skolan? Vilken nivå på språkkunskaper nås för vuxna? Hur ser den ekonomiska redovisningen ut? Hur hanteras kostnaderna efter introduktionsperioden? Har Eksjö kommun ett aktivt arbete mot diskriminering? Arbetar Eksjö kommun för en gemensam värdegrund för ökande mångfald? 1.5 Revisionskriterier Kommunens avtal med Migrationsverket, nationella mål, kommunens mål och riktlinjer samt ekonomisk redovisning. 1.6 Metod och granskningsinriktning Granskning har genomförts genom dokumentstudier och analys av statistik samt genom intervjuer med ansvariga tjänstemän inom berörda förvaltningar. 1.3 Revisionsfråga Bedriver socialnämnden och övriga nämnder integrationsarbetet på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? 4

Alla kommuner (ovägt medel) Eksjö Aneby Nässjö Skara Sävsjö Tranås Vetlanda 2. Granskningsresultat Utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier presenteras i följande kapitel resultatet av genomförd granskning. Statistik Uppgifterna i följande avsnitt är offentlig statistik hämtad från Kolada. Antal mottagna flyktingar under året Diagrammet nedan visar antalet flyktingar kommunerna tagit emot under 2013 respektive 2014 (Källa: Kolada). Diagrammet visar att Eksjö under 2013 och 2014 hör till de kommuner som tog emot minst flyktingar under jämförelseåren. I tabellen ingår de personer som fått permanent uppehållstillstånd. Kostnad flyktingmottagande per invånare Av diagrammet nedan framgår kostnaden för flyktingmottagandet kr/inv. Statiken visar låg kostnad för Eksjö mot genomsnittet vilket stämmer med ett förhållandevis lågt mottagande. Skillnaderna mellan länets kommuner skapar dock viss osäkerhet för kvalitén i underlaget. Kostnad flyktingmottagande, kr/inv 2 500 2 000 1 500 1 000 400 300 200 100 Mottagna flyktingar under året, antal 500 0 0 Alla kommuner (ovägt medel) Eksjö Aneby Nässjö Skara Sävsjö Tranås Vetlanda 2013 2014 2013 2014 5

Flyktingarna som anländer till Eksjö kommun kan delas upp i två huvudgrupper. Den ena gruppen består av vuxna och barn som anländer tillsammans med vårdnadshavare, dessa kallas i rapporten för nyanlända. Den andra gruppen består av ensamkommande barn som anländer utan någon vårdnadshavare dessa kallas ensamkommande barn i rapporten. 30 20 10 0 Antal nyanlända Eksjö kommun 2015 Diagrammet nedan visar att antalet ensamkommande barn som kommit till Eksjö har ökat markant under 2015. Kommunen tog emot sina första ensamkommande barn under 2011. 100 80 60 Antal anvisade asylsökande ensamkommande barn till Eksjö kommun Totalt antal mottagna över 18 år Totalt antal mottagna under 18 år exkl ensamkommande barn Diagrammet ovan visar antalet nyanlända i Eksjö kommun tagit emot under 2015. I antalet ingår både de som är asylsökande och de som erhållit PUT. Under 2015 tog Eksjö kommun emot totalt 168 nyanlända. 40 20 0 2013 2014 2015 Antal direktinresta utan anvisning Antal anvisade enligt överenskommelse med Migrationsverket Antal anvisade enligt utvidgade anvisningsmöjligheter 6

1. Ansökan om asyl i Sverige Figur. Asylprocessen vuxna och barn med vårdnadshavare. Källa: Migrationsverket 2. Asylutredning 3. Beslut 4. Fortsatt asylutredning 5. Beslut har personer i åldern 20-64 år rätt till etableringsinsatser. Dessa insatser ansvarar Arbetsförmedlingen för. I ett första steg tas en etableringsplan fram. Tanken med etableringsplanen är att den ska hjälpa individen att få ett arbete. De individer som har en etableringsplan kan få hjälp av Arbetsförmedlingen att få en bostad. Vuxna och barn som anländer tillsammans med vuxna Processen för asyl för vuxna och barn som anländer tillsammans med vårdnadshavare kan i stort beskrivas i fem olika steg. 1. En person som söker asyl i Sverige lämnar in sin ansökan till Migrationsverket. Migrationsverket bedömer i detta läge om den sökande behöver stöd i form av ett offentligt biträde. 2. Vid asylutredningen berättar den sökande, eventuellt med stöd av ett offentligt biträde, varför han eller hon söker skydd i Sverige. 3. Ett beslut lämnas. I de fall den asylsökande erhåller ett positivt besked bosätter sig personen i Sverige. I de fall den asylsökande erhåller ett negativt besked kan den asylsökande antingen återvända till sitt hemland alternativt överklaga beslutet. I vissa fall lämnas varken ett positivt eller negativt besked utan en fortsatt asylutredning krävs. 4. Ärenden som kräver fortsatt asylutredning kan behövas kompletteras med ytterligare uppgifter alternativt utredas vidare. 5. Ett beslut lämnas. I de fall den asylsökande erhåller ett positivt besked bosätter sig personen i Sverige. I de fall den asylsökande erhåller ett negativt besked kan den asylsökande antingen återvända till sitt hemland alternativt överklaga beslutet. Under asylprocessen är det Migrationsverket som har huvudansvaret för de asylsökande. När en person fått PUT (permanent uppehållstillstånd) Kommunens ansvar i processen Kommunen har under asylprocessen skyldighet att erbjuda barn plats i förskola. Asylsökande barn har samma rättigheter till att gå på förskola som andra barn i Sverige. Kommunen ansvarar även för att asylsökande barn erbjuds skolplats från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Barn som är asylsökande omfattas inte av skolplikt. Nedan tabell visar hur många asylsökande barn/elever Eksjö kommun hade inskrivna i sin verksamhet den 15 oktober 2015. Skolform Antal elever Förskola 8 Grundskola 48 Gymnasiet 46 Kommunen svarar även för eventuella insatser som kan krävas till följd av att barn far illa. Detta ansvar gäller även för asylsökande barn. Eksjö kommun har ett avtal med Länsstyrelsen i Jönköpings län som undertecknades 2012. Avtalet anger att Eksjö kommun åtar sig att ta emot 49 nyanlända om året. Ett tillfälligt kompletteringsavtal tecknades i början av 2015. Tilläggsavtalet anger att Eksjö åtar sig att ta emot 60 nyanlända 6

under perioden 2015-01-01 2015-12-31. Under 2015 kommer Eksjö kommun tagit emot fler nyanlända än vad avtalet anger. För 2016 kommer staten sannolikt med stöd av ny lagstiftning fastställa länstal och kommuntal för alla län och kommuner. För Eksjös del innebär det 22 stycken nyanlända och 90 ensamkommande barn under 2016. de nyanlända som efter avslutad etableringsplan har ett arbete som inte är subventionerat. När en person går ur Migrationsverkets mottagningssystem ska ansvaret i samma stund övergå till Arbetsförmedlingen. I praktiken infaller då en övergångsperiod mellan att personen skrivits ut från Migrationsverket och att Arbetsförmedlingen skriver in personen i sin verksamhet. Denna period kallas för glappet. Det är kommunen som i praktiken ansvarar för de nyanlända under glappet. Kommunerna får en schablonersättning för detta glapp. Schablonersättningen fås i form av ett engångsbelopp och varierar mellan 3 000 7 500 kr och beror på personens ålder och personen har eget boende eller bor i anläggningsboende. Den faktiska tid som det tar från att en person skrivs ut från Migrationsverkets till att personen är inskriven i Arbetsförmedlingens verksamhet har över tiden ökat. Vänligen se avsnitt 2.8 nedan där vi närmare redogör för glappet. När de nyanlända har gått in i etableringsfasen ansvarar kommunen som den nyanlända tilldelats för att den nyanlände får ett bra mottagande, bostad, undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering och annan vuxenutbildning. Det är även kommunens ansvar att erbjuda barn skola och barnomsorg. Diagrammen till höger (Källa Arbetsförmedlingen) visar statistik över nyanlända i Sveriges sysselsättning 90 dagar efter avslutad etableringsplan. Diagrammen visar att det endast är en mycket liten del av 7

Figur. Asylprocessen ensamkommande barn. Källa: Migrationsverket 1. Barnet söker asyl i sverige Ensamkommande barn Processen för ensamkommande barn kan i stort förklaras i 6 olika steg. 1. Barnet söker asyl i Sverige. När barnet söker asyl så kontaktar Migrationsverket socialtjänsten i den kommun där barnet befinner sig. I samband med att Migrationsverket kontaktar socialtjänsten görs även en anmälan till kommunen om behovet av en god man. 2. Migrationsverket håller utredningssamtal där barnet, god man samt tjänsteman från Migrationsverket närvarar. Under samtalet ställs bland annat frågor om barnets familj och identitet. Samtalet är även ett tillfälle för information och frågor. 3. En asylutredning genomförs. Vid asylutredningen berättar barnet varför han eller hon söker asyl i Sverige. Som stöd i denna process har barnet ett offentligt biträde och en god man. 4. Beslut meddelas av Migrationsverket. 5. Efter att beslut har meddelats behöver vissa ärenden kompletteras eller utredas ytterligare. I dessa fall har barnet fortfarande stöd av ett offentligt biträde och en god man. a. I de fall barnet erhåller ett positivt besked gällande asyl skrivs barnet ut från Migrationsverket en månad efter att beslutet fattades. 2. Utredningssamtal 3. Asylutredning 4. Beslut 5. Fortsatt asylutredning 6. Återvändandesamt al b. I de fall barnet erhållit ett negativt beslut gällande asyl kan barnet överklaga beslutet med hjälp av ett offentligt biträde. Om barnet väljer att inte överklaga alternativt får ett fortsatt avslag organiserar Migrationsverket återresan till hemlandet. 6. I de fall återresa till hemlandet ska ske genomförs ett återvändande samtal. Vid samtalet är barnet, god man och tjänsteman från Migrationsverket med. Kommunens ansvar i processen I processen ovan svarar kommunen för att det ensamkommande barnet under steg 1 Barnet får asyl i Sverige får en god man tilldelad. Eksjö kommun har en person anställd för att vara god man. Tjänsten finansieras genom den ersättning som kommunen har för gode män. Utöver den person som är anställd av Eksjö kommun för att vara god man har kommunen per 151231 även ca 30 privatpersoner kopplat till sig som är gode män. I samband med intervjuerna har framförs att det är en utmaning för kommunen att hitta tillräckligt med gode män när antalet ensamkommande barn stiger. Kommunen har ansvar för att förse alla ensamkommande barn som vistas i kommunen med god man, dvs även de barn som har kommunplacerats i andra kommuner men som bor på ett HVB hem i Eksjö. Per 151231 försåg Eksjö kommun 94 barn med god man. Kommunen får ersättning för god man i form av arvode till gode man, sociala avgifter om det finns med i arvodes-, tolkkostnader omkostnader och resor till och med dagen innan barnet får en kommunplacering. När barnet fått kommunplacering har kommunen rätt till en ersättning om 30 000 kr för vissa kostnader som inkluderar kostnaderna för god man. Denna ersättning är en engångsersättning och beloppet är det samma om 8

barnet är 12 år när det får sin kommunplacering eller om det är 17 år. Vid intervjuerna framkom att överförmyndarna ser svårigheter i att få kostnadstäckning för de gode männen framöver då fler av barnen som anländer nu är yngre och därför behöver en god man/särskilt förordnad vårdnadshavare under en längre tid. Kommunen ansvarar för att barnet får det stöd och hjälp det har rätt till enligt socialtjänstlagen. De ensamkommande barnen har även samma rätt till hälso- och sjukvård som andra barn i Sverige. Ansvaret för detta ligger på landstinget. Vidare är det kommunens ansvar att de ensamkommande barnen som tilldelats kommunen får en plats på ett HVB-hem (hem för vård och boende). I kommunens ansvar ingår att barn i skolåldern får en plats i skolan även om asylsökande barn inte omfattas av skolplikt. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensamkommande barn. Överenskommelsen gör att kommunen erhåller 500 000 kr per kalenderår från Migrationsverket utöver de ersättningar som beräknas utifrån antalet mottagna barn och kostnader. Regelverket för statlig ersättning till kommuner är komplex och kommunerna behöver ha god kunskap för att säkerställa att de erhåller alla ersättningar de har rätt till. Vissa ersättningar betalas ut automatiskt medan kommunen måste särskilt återsöka vissa kostnader. Ersättningarna ser olika ut för ensamkommande barn och vuxna eller familjer. För ensamkommande barn får kommunen ersättning till och med barnet fyller 21 år eller den dag då barnet skriver ut sig ur verksamheten (dock längst till och med barnets 21 års dag). Hittills har endast två ungdomar skrivits ut ur verksamheten. Iakttagelse Kommunen har en utmaning i att hitta tillräckligt med gode män när antalet ensamkommande barn stiger. Överförmyndarna framhåller att de ser svårigheter i att få kostnadstäckning för de godemännen framöver då fler av barnen som får uppehållstillstånd nu är yngre och därför behöver en god man under en längre tid. 2.1 Vilka kommunala mål finns för integrationsverksamheten? Det finns inga aktuella mål för integrationsverksamheten som är tagna av kommunfullmäktige. Det finns inte heller några aktuella mål avseende integrationsverksamheten hos nämnderna. Kommunen har inlett ett arbete med att ta fram nya mål för integrationsverkesamheten. Det finns en styrgrupp bestående av politiker som arbetar med att ta fram ett nytt program som innehåller mål och planen är att detta program ska vara färdigt runt halvårsskiftet 2016. I styrkorten för 2016 finns mål med gällande God integration av nyanlända. Iakttagelse Kommunen har inga aktuella mål för integrationsverksamheten. Från och med 2016 finns mål gällande integration med i kommunens styrkort. 9

2.2 Har kommunen ett effektivt system för nyanländas mottagande och introduktion i samhället Eksjö har samlat sina integrationsresurser under HIA enheten för hälsa, integration och arbete. Grundtanken med enheten är att människor som av olika skäl står utanför samhället ska ges en möjlighet att komma in i en gemenskap och känna sig delaktig i samhället. HIA erbjuder sysselsättning för personer som av olika skäl behöver komma ur ett utanförskap. Sysselsättningen HIA erbjuder består framförallt av olika servicetjänster. Exempel på tjänster HIA erbjuder är parktjänster, tvätt-tjänster inom äldreboenden och hemtjänst, vaktmästeri och hemhandling. Totalt är ca 120 personer som deltar i verksamheten men det varierar mellan olika personer hur många timmar de arbetar. I HIA:s verksamhet är två nyanlända aktiva. HIA har avtal med Arbetsförmedlingen som säger att 5 nyanlända personer kan erbjudas plats i verksamheten men Arbetsförmedlingen har enbart anvisat två. När en person har fått PUT är det kommunen som ansvarar för mottagande och för att den nyanlände får en bostad. Det är även kommunen som ansvarar för undervisning i svenska, SFI, samhällsorientering och när det är tillämpligt annan vuxenutbildning. För barn med PUT skall kommunen tillse tillgång till skola, förskola, barnsomsorg och andra insatser för barn och ungdomar på samma sätt som personer med svenskt medborgarskap. De nyanlända som inte har rätt till etableringsplan via Arbetsförmedlingen, det vill säga personer över 65 år, har rätt att få försörjning från kommunen om de inte kan försörja sig själva. När de nyanlända har fått en kommunplacering i Eksjö sätts de i kontakt med HIA där de får en personlig kontakt. HIA har sedan en lista med information och saker som behövs för att de nyanlända ska få en fungerande vardag. Listan inkluderar bland annat bostad, allmänna ordningsregler, ID-kort, bankkonto, barnomsorg, skola, registrering hos Försäkringskassan. HIA informerar även om hur det svenska föreningslivet fungerar och försöker förmedla kontakter till föreningar som kan vara intressanta för de olika individerna. Kommunens första prioritet är att de nyanlända skall ha en bostad att bo i. Kommunen har svårt att få fram bostäder och de flesta nyanlända som kommer till kommunen ordnar eget boende. Exempel på integrationsåtgärder som Eksjö kommun är delaktig i att arrangera är Kafé Kom in vilket är ett samarrangemang med Studieförbundet Vuxenskolan. Det marknadsförs som En mångkulturell träffpunkt för alla vuxna och barn!. Kaféet hålls en gång i veckan och har ett blandat program med musikunderhållning, spel, föredrag, hantverk och fika. Samtidig ges information om språkvän/flyktingguide, United Invitations, aktiviteter och evenemang i Eksjö kommun. Utöver detta exempel bedriver integrationsenheten ett flertal aktiviteter där även civilsamhället involveras. Vid intervjuer med skolans förvaltningsledning framförs att kritiskt för integrationen är att de nyanlända lär sig svenska på kort tid. Kommunen har därför ett projekt där personer som talar svenska på frivillig basis matchas ihop med en nyanländ för att fungera som språkvän. 10

Iakttagelse Det är mycket få nyanlända som deltar i kommunens arbetsmarknadsverksamhet. Ensamkommande barn Som ensamkommande barn räknas barn under 18 år som anländer till Sverige utan föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. Barnen kommer till kommunen redan under asyltiden. Ensamkommande barn placeras i ett HVB-hem (hem för vård och boende). I dagsläget har kommunen sex HVB-hem. Ytterligare ett är i uppstartsfasen. För närvarande finns tre föreståndare, men en ytterligare är på väg att anställas. Inom HVBhemmen finns för närvarande ca 40 behandlingsassistenter. Förvaltningen strävar efter att ha behandlingsassistenter med både adekvat utbildning och kulturkompetens. Med kulturkompetens menas att ha erfarenhet av att jobba med personer från olika kulturer tidigare alternativt att man själv kommer från en annan kultur. Utbildningsnivån är blandad, allt från specialistsjuksköterska till lärare. De flesta i personalen har någon form av pedagogisk utbildning. Enligt statistik vi fått del av så är det både en jämn köns- och åldersfördelning bland personalen på HVB-hemmen. I oktober bodde ca 50 ungdomar i HVB-hem och ca 15 ungdomar i utslussningslägenheter. Personalen på HVB-hemmen uppfattar sin roll som att vara en form av ställföreträdande föräldrar. De coachar ungdomarna i hur det är att leva och anpassa sig till det svenska samhället. Vidare stöttar verksamheten ungdomarna rent allmänt i tonårstiden. Hemmen har ett utvecklat samarbete med skolan. I dagsläget har Eksjö kommun kapaciteten att placera samtliga ensamkommande barn i HVB-hem drivna i egen regi. Dock har enstaka individer placerats på andra boende till följd av speciella behov. Om volymen av ensamkommande barn fortsätter i den omfattning som varit de senaste veckorna kommer Eksjö kommun enligt egen uppgift bli tvungen att köpa in platser från externa leverantörer till följd av kapacitetsbrist. Verksamheten ansvarar för barnen fram till den dag de skriver ut sig ur verksamheten dock längst till och med den dag de fyller 21 år. Hittills har ingen skrivit ut sig ur verksamheten före sin 21-årsdag. Under perioden då ungdomen är mellan 18 och 21 år finns möjlighet att placera dem i utslussningslägenhet. Ungdomarna är då fortfarande inskrivna i verksamheten men får träna på att bo i en egen lägenhet. Idag har verksamheten tillgång till ca 8-10 utslussningslägenheter och i varje lägenhet kan det bo mer än en ungdom. För att placera ett barn i HVB-hem krävs ett myndighetsbeslut. När det gäller ensamkommande barn kommer beslutet först och därefter görs utredningen. Socialsekreterarna på biståndsenheten har 4 månader på sig att ta fram en utredning för underlag till beslut, men oftast går det fortare. Beslutet för HVB placering omprövas av socialnämnden var 6:e månad. Socialsekreteraren tar även fram en vårdplan. Vårdplanen följs enligt uppgift upp var 6e månad. När de ensamkommande barnen anländer till kommunen får de en god man som bland annat ska ha hand om ekonomin och ska hjälpa dem i asylprocessen. HVB-hemmen har nära kontakt med de gode männen. När barnen fått asyl ska de istället få en särskild vårdnadshavare. Oftast är 11

den särskilda vårdnadshavaren inte samma person som den gode mannen. Idag tar det minst 6 månader för Tingsrätten att få fram en särskild vårdnadshavare. fortfarande kvar i Eksjö kommun. Statistik som tagits fram i samband med granskningen visar att 9 av de 21 personer som bor kvar i kommunen får försörjningsstöd. På HVB-hemmen bor både barn som befinner sig i asylprocessen och barn som har fått PUT. Iakttagelse Det är en utmaning för kommunen att anpassa verksamheten efter det ökade antalet nyanlända. För att anpassa verksamheten efter det ökade antalet nyanlända behöver kommunen rekrytera mer personal vilket kan vara utmanande då det är svårt att hitta personal med rätt kompetens och erfarenhet. 2.3 Hur många har egen försörjning efter introduktionstiden? När de nyanlända i åldern 20-64 år har fått PUT har de rätt till etableringsinsatser vilket Arbetsförmedlingen ansvarar för. Arbetsförmedlingens etableringsansvar omfattar en period om två år. Insatserna skall ge de nyanlända stöd så att de så snabbt som möjligt lär sig svenska, kommer i arbete och får egen försörjning. Varje person som deltar i etableringsinsatser får en individuell etableringsplan med olika aktiviteter som ska vara ett stöd på vägen att få ett arbete. Under tiden som den nyanlända har en etableringsplan får de etableringsersättning. En etableringsplan pågår i normalfallet i 24 månader. Under 2013 kom 28 personer till Eksjö kommun inom ramen för etableringsprocessen. Per 2016-01-26 bor 21 av dessa personer Ensamkommande barn De första ensamkommande barnen kom till Eksjö kommun 2011. Av dessa har två fyllt 21 år och skrivits ut ur verksamheten. En av dem har nu praktik medan den andra studerar med CSN bidrag. Iakttagelse Vi har i samband med granskningen tagit fram uppgifter om hur många som bor kvar i kommunen samt hur många som av dem som uppbär försörjningsstöd. Socialnämnden gör ingen egen sådan uppföljning. Uppgifterna grundas på förhållandevis få personer varför den skall tolkas med försiktighet. Statistiken visar att en hög andel har försörjningsstöd efter etableringstiden. Det finns en risk att kommunen kommande år får ett kraftigt ökat antal personer som inte kommer ut i egen försörjning under etableringstiden. Kommunen har av denna anledning starka drivkrafter för att optimera sitt integrationsarbete och sin samverkan med Arbetsförmedlingen vid upprättandet av etableringsplanen. Även för de ensamkommande finns ett starkt behov av att fr o m 2016 följa upp hur många som kommer ut i egen försörjning. 2.4 Vilka resultat nås i skolan? En stor del av de nyanlända och ensamkommande har kommit till Eksjö under de senaste åren. Flertalet barn och ungdomar har inte gått igenom den svenska skolan ännu. 12

Nedan tabell visar antalet asylsökande barn som var inskrivna i skolverksamhet i Eksjö kommun den 15 oktober 2015 Skolform Antal elever Förskola 8 Grundskola 48 Gymnasiet 46 Vid våra intervjuer framkommer att ju tidigare barn eller ungdomar kommer till Sverige, desto bättre tenderar det att gå för dem. De som är äldre än att de kan börja högstadiet tenderar att ha svårare att klara kunskapskraven i den svenska skolan. Kommunen har idag ingen uppföljning som visar hur de nyanlända eleverna klarar skolan. De ingår i den allmänna statistiken för elever varför det är svårt att söka ut enbart de nyanländas resultat. Iakttagelse Barn- och ungdomsnämnden gör ingen uppföljning av hur det går för de ensamkommande och nyanlända i grund- och gymnasieskolan. 2.5 Vilken nivå på språkkunskaper nås för vuxna? Nyanlända som kommer till Sverige har olika förutsättningar när det gäller att lära sig det svenska språket. Analfabeter har mycket svårt att klara av SFI. Generellt tenderar nyanlända med mer utbildning innan de kommer till Sverige att bättre klara av svenska språket. Vid våra intervjuer framhålls bristande språkkunskaper som en barriär att integrera sig i samhället. Språket är inte alltid enda hindret för att klara sig på den öppna arbetsmarknaden utan ofta finns även fysiska och psykiska hinder. Nedan framgår den uppföljning skolan själva gör relaterat till eleverna som är inskrivna i SFI verksamheten vårterminen 2015. Kurs Antal Betygssatta Avbrott Varav antagna kommunbyte SFI A 11 0 0 0 SFI B 31 7 6 3 SFI C 53 23 8 2 SFI D 38 28 4 2 Antal antagna innebär antal personer som skrivits in på kursen under terminen men som ännu inte fått betyg. Personer som är under avbrott räknas inte heller med i de som är antagna. De individer som räknas som betygssatta har fått ett godkänt betyg. Elever som inte är betygsatta är antingen med i kategorin antagna eller avbrott. Kategorin avbrott innebär att individen inte längre går kursen. Iakttagelse Tillväxt- och utvecklingsnämnden gör viss uppföljning av elevernas måluppfyllnad. Det viktigaste är dock den möjlighet till analys och bedömning som ges av uppföljningen. 13

2.6 Hur ser den ekonomiska redovisningen ut? Kommunen har ett avtal med Migrationsverket. Avtalet ger kommunen en grundersättning om 500 000 kr/år. Utöver grundersättningen får kommunen diverse ersättningar från Migrationsverket. Vissa ersättningar får kommunen automatiskt medan andra ersättningar måste sökas för att erhållas. Ett antal ekonomer har utsetts till att återsöka medel från Migrationsverket. Migrationsverket betalar ut pengarna till kommunen som sedan gör en fördelning ut till de olika nämnderna. Det finns en tjänsteskrivelse som reglerar hur pengarna ska fördelas mellan de olika nämnderna. Skrivelsen är uppdelad dels efter ersättningar som kommunen erhåller automatiskt och dels ersättningar som kommunen själva behöver ansöka om. Vidare är skrivelsen uppdelad på ersättningar för asylsökande och ersättningar för personer med uppehållstillstånd. Se Bilaga 1 för en sammanställning över de ersättningar kommunen erhåller samt hur de valt att fördela dem. Den generella schablonersättningen som betalas ut för nyanlända skall täcka kommunens kostnader de första tre och ett halvt åren och betalas ut under de två första åren (i enlighet med Prop. 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna m.m.). Eksjö kommun har tidigare redovisat överskott av den tilldelade ersättningen i en flyktingfond för att använda dessa medel vid senare behov för gruppen. I oktober 2014 kom Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) med ett förtydligande gällande hur statsbidrag ska redovisas. Förtydligandet fastslår att statsbidragen ska intäktsföras den period som bidraget avser. I och med detta förtydligande redovisar Eksjö kommun ersättningen periodiserat över perioden ersättningen avser. Kommunen strävar efter att följa RKRs riktlinjer. Kommunens tolkning av RKRs riktlinjer innebär att intäkten för schablonbidraget redovisas på 3,5 år i sociala sektorn och på två år i Tillväxt och utvecklingssektorn (TUS) samt Barn- och ungdomssektorn (BUS). Anledningen till att TUS och BUS har kostnader som sträcker sig över en kortare period än 3,5 år. För 2016 har BUS gjort en ny bedömning och kommer från och med 2016 redovisa intäkten över 3,5 år. Överförmyndaren erhåller hela bidraget år 1 men det avser att täcka kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande barn tills barnen är myndiga. Detta bidrag intäktsförs på individnivå beroende på hur många år respektive individ har kvar tills de blir myndiga. Övriga ersättningar ifrån Migrationsverket intäktsförs innevarande år utifrån RKRs rekommendationer om hur statsbidrag ska hanteras. Förändringen innebär att ett eventuellt överskott kommer att påverka kommunens resultaträkning och där hanteras genom kommunens resultatfond för att användas till den tilltänkta målgruppen när behov finns. Avseende kostnadsredovisningen vill vi betona vikten av att samtliga kostnader hänförliga till flyktingverksamheten kostnadsförs på den verksamheten. Sociala sektorn är den sektor som har det mest väsentliga verksamhetsansvaret kopplat till de nyanlända. Nedan tabell visar intäkter och kostnader för den sociala sektorn 2013 2015. I siffrorna för 2015 ingår kostnaderna för glappet, men kostnaderna för glappet är inte inkluderade i siffrorna för 2013 och 2014. 14

2013 2014 2015 Intäkter -15 269-21 533-37 926 Kostnader 13 546 18 518 36 569 Nettokostnader -1 723-3 015-1 357 Iakttagelse Kommunen strävar efter att följa RKRs riktlinjer. När de nyanlända fått PUT övergår ansvaret för de enskildas försörjning till Arbetsförmedlingen. Den höga belastningen som råder för tillfället har gjort att tiden mellan att en person får PUT till att den är inskriven i Arbetsförmedlingens verksamhet är längre än den varit tidigare. Perioden personen befinner sig mellan de två myndigheterna kan nu uppgå till fyra månader och kallas för glappet. Kommunen får en schablonersättning för den tiden de nyanställda befinner sig i glappet. Schablonen tar inte hänsyn till hur lång tid de nyanlända befinner sig i glappet vilket gör att kommunen får stå för kostnaden under längre tid. Ensamkommande barn För ensamkommande barn får kommunen en ersättning på 1 900kr/dygn. Idag har kommunen en kostnad om ca 2 050kr/dygn per barn i eget HVBhem. Motsvarande kostnad för en ungdom som bor i en utslussningslägenhet är mellan 1 500-1 700kr/dygn. Totalt sett har verksamheten hittills gjort ett litet överskott. Iakttagelse Regelverket gällande vilka ersättningar kommunen har rätt till är komplext Vissa ersättningar erhåller kommunerna automatiskt medan kommunerna måste söka om andra. Det förekommer även ändringar av regelverket vilket ställer stora krav på organisationen för att inte gå miste om någon ersättning. 2.7 Hur hanteras kostnaderna efter introduktionsperioden? När de nyanlända vistas i kommunen men ännu inte fått permanent uppehållstillstånd (PUT) är det Migrationsverket som står för kostnaderna. Tabellen nedan visar det försörjningsstöd Eksjö kommun betalat ut till personer i glappet under 2015. Utöver de kostnader som framgår nedan har kommunen även haft kostnader för en handläggare. Resultat för glappet Utfall per 2015-12-31 Intäkter 2015-379 tkr Kostnader 2015 1 565 tkr Nettokostnader 1 186 tkr De senaste åren har kommunen gjort ett litet överskott på flyktingverksamheten. Kommunen tror att de kommer ha kostnader för de nyanlända även efter den tid pengarna är tilltänkta att räcka till. Kommens avsikt är att använda det överskott som nu finns i verksamheten för behov denna grupp har längre fram. Till och med 2014 skuldfördes överskottet i verksamheten men nu har RKR kommit med ett förtydligande som gör att kommunen istället tar detta överskott via resultatet i en resultatfond. 15

Under år 2013-2014 har kommunen haft specificering av utbetalt försörjningsstöd till personer inom etableringsreformen där glappet har inkluderats. Till 2015 gjordes ytterligare en uppdelning för att kunna särredovisa glappet. Kostnadspost (belopp i tkr) 2013 2014 2015 Statsbidrag från Migrationsverket Utbetalt försörjningsstöd, etableringsreformen Utbetalt försörjningsstöd, glappet -278-378 -379 675 1 160 677 1 565 Summa 397 782 1 863 2.8 Har Eksjö kommun ett aktivt arbete mot diskriminering? Eksjö kommuns Vuxenutbildning har en plan för lika behandling och mot kränkande behandling. Den revideras varje år och finns översatt till 8-10 språk. Det är lärarnas ansvar att alla vet vem de ska vända sig till om det är problem eller incidenter som bryter mot planen. Vid våra intervjuer har det framkommit att de överlag inte har några problem med att leva upp till likabehandlingsplanen. De gånger problem uppstår är det oftast inte mellan olika grupper utan inom grupper där individerna ser efter att ingen blir för anpassad till det svenska samhället. Kommunen har ingen statistik för hur många diskrimineringsärenden och kränkande behandling som anmäls relaterat till integration. Totala anmälningar om diskriminering och kränkande behandling som inkommit till huvudman inom barn och utbildning i Eksjö kommun uppgår framgår av tabellen nedan. År Antal anmälda kränkningar och diskriminerande behandling 2013 12 2014 20 2015 29 2.9 Arbetar Eksjö kommun för en gemensam värdegrund för ökande mångfald? Kommunfullmäktige antog 2008-09-25 ett Tillväxt och sysselsättningspolitiskt program. Programmet hade arbetats fram av en politisk beredning med Per Sixtensson som ordförande och Göran Thydén som vice ordförande. Av Tillväxt och sysselsättningspolitiskt program framgår som en framgångsfaktor under rubriken kulturell mångfald nya invånare från andra länder och kulturer snabbare integreras och därmed utgör goda ambassadörer för den egna kommunen samtidigt som främlingsfientligheten och utanförskapet minskar.. Av programmet kan också utläsas att programmet skall utvärderas vart fjärde år. Utvärderingen skall pröva de långsiktiga målen och relevansen av framgångsfaktorerna utifrån en omvärldsbedömning. 16

Enligt uppgift i samband med granskningen har ingen utvärdering gjorts sedan programmet beslutades. präglas av Ett interkulturellt förhållningssätt som handlar om en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, alltså se flerspråkighet som en kompetens, en rikedom. Under våren 2016 kommer Integrationsberedningen som arbetar på kommunfullmäktiges uppdrag lägga fram ett förslag till integrationspolitiskt program. Tanken är att fullmäktige skall ta ställning till programmet i juni 2016. Integrationsberedningen leds av ordförande Sven-Olof Lindahl, vice ordförande är Birgitta Johansson. Det innebär att personalen * är nyfikna och visar vilja att lära känna barnens hemkulturer och språk * kommunicerar och samverkar med föräldrar och barn om deras erfarenheter, åsikter och värderingar kring barnuppfostran och utbildning * har en positiv attityd till det mångkulturella samhället Har en förmåga att kunna betrakta den svenska och etniska identiteten ur ett globalt perspektiv. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en särskild plan för mottagande av barn och elever från förskolan till grundskola. I handlingsplanen för mottagandet framgår bl a att mottagandet skall Avseende mångfald och värdegrund så har varje förskola och grundskola en egen plan mot diskriminering och kränkande behandling. 17

Bilaga 1 Fördelning Ersättning Kr Sociala sektorn Barn- och ungdomssektorn Spelverket Överförmyndare Tillväxt- och utvecklingssektorn (EksjöVux) Kommentarer Ersättningar som kommunen inte behöver ansöka om för asylsökande Grundersättning för mottagande av 500 000 /år 100 % ensamkommande barn Stödinsatser till asylsökande barn 223 013 /år (2015) 40 %- 50tkr 60 %-50tkr 50 000 Ersättningar som kommuner ansöker om för asylsökande Barn i förskola 39 800 /barn/år 100 % Barn som får skolundervisning, 32 500 /elev/år 100 % förskoleklass Barn som får skolundervisning, 63 800 /elev/år 100 % grundskola, obligatorisk särskola Barn som får skolundervisning, grundskola, gymnasiesärskola 72 500 /elev/år 100 % Utredning för ensamkommande barn 39 000 /barn/år 100 % (placering i familjehem) Utredning för ensamkommande barn 31 000 /barn/år 100 % (placering i HVB-hem) Boendeplats enligt överenskommelse 1 600 /dygn och 100 % avtala plats Boendeplats enligt överenskommelse 300 /dygn och belagd plats 100 % Överstiger intäkterna kostnaderna görs fördelning mellan sociala sektorn och barn- och ungdomssektorn 18

Fördelning Ersättning Kr Sociala sektorn Barn- och ungdomssektorn Spelverket Överförmyndare Tillväxt- och utvecklingssektorn (EksjöVux) Kommentarer God man Skäliga faktiska kostnader 100 % Ersättning som kommuner inte behöver ansöka om för personer med uppehållstillstånd Grundersättning 222 500 /år(2015) 100 % Prestationsersättning (2015 placerade sig i ersättningsgrupp 3) 5 000 /nyanländ 100 % Initialt 100 % till Sociala sektorn för att täcka kostnaden för basorganisation (flykting- och integrationshandläggare). Fördelning därutöver görs mellan Sociala sektorn och Barn- och ungdomssektorn utifrån behov Etablering och introduktion för nyanlända personer för barn samt vuxna som inte fyllt 65 år 83 100 /person (2015) Person under 20 år grundskola 64 % 36 % Person under 20 år gymnasieskola -11 % 111 % Person mellan 20-65 år 43 % 57 % Etablering och introduktion för nyanlända personer vuxna som fyllt 65 år 52 000 /person Individuell fördelning. Historiskt mycket få personer som är över 65 år när de anländer till Eksjö Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd barn och ungdomar under 20 år (eget boende) 3 000 /person 100 % 19

Fördelning Ersättning Kr Sociala sektorn Barn- och ungdomssektorn Spelverket Överförmyndare Tillväxt- och utvecklingssektorn (EksjöVux) Kommentarer Initiala kostnader för ekonomiskt 4 000 /person 100 % bistånd för vuxna som fyllt 20 men inte 65 år (eget boende) Initiala kostnader för ekonomiskt 3 000 /person 100 % bistånd för barn och ungdomar under 20 år (anläggningsboende) Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd för vuxna som fyllt 20 år men inte 65 år (anläggningsboende) 7 500 /person 100 % God man och särskild kostnad för nyanlända personer 30 000 /person 100 % Ersättningar som kommuner ansöker om för personer med uppehållstillstånd Boendeplan enligt överenskommelse för ensamkommande barn 1 600 /dygn och avtalad plants 100 % 300 /dygn och belagd plats 100 % Överstiger intäkterna kostnaderna görs fördelning mellan Sociala sektorn och Barn- och ungdomssektorn utifrån behov 20

About Deloitte Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see s in for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, tax, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories, Deloitte brings worldclass capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte s more than 210,000 professionals are committed to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2016 Deloitte AB 21