Prissättning och marknadsdesign utmaningar och möjligheter på framtidens elmarknad

Relevanta dokument
Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Vilka lösningar kan bidra till framtidens elmarknad? Jonas Abrahamsson Koncernchef E.ON Sverige

Detta kan marknaden klara!

Dags för en ny elmarknadsreform?

Hur ska Sverige möta framtidens utmaningar?

En perfekt storm. Varför har elpriserna varit så höga? Underbar sommar! mycket dålig hydrologisk situation i Norden, samt kärnkraftsrevisioner

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

ELMARKNADEN VID ETT VÄGSKÄL -MER POLITIK ELLER MER MARKNAD?

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Elsystemet en utblick

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Det här är elcertifikatsystemet

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall

Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet

Europas påverkan på Sveriges elnät

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Priser och marknadsutsikter

Förändrade roller på elmarknaden

Hela effektutmaningen

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Svenska kraftnäts arbete med framtidsscenarier. Driftrådet

Den svenska värmemarknaden

Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Kärnkraften i framtiden

Making electricity clean

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Vad händer på gasmarknaden globalt? Elin Akinci Energimyndigheten

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Värme som en del i framtidens energisystem

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

100% Förnybart - vad innebär det för elsystemet? Helena Nielsen, Strategy & Market Intelligence

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

18 juni

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet

Elmarknadsrapport Q3-14

Seminarium om elsystemet

Framtidens elmarknad i ett vidgat perspektiv. Stora utmaningar men också nya möjligheter för det nordiska elsystemet.

Köparens krav på bränsleflis?

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Energilager och variabel elproduktion. Helena Nielsen, Affärsutveckling, Vattenfall

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Effektutmaningen En helhetsbild

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Smartare priser på läkemedel.

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Reglering av ett framtida kraftsystem

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Vattenfalls synpunktet på Energimyndighetens rapport ER 2016:09 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Energisamhällets framväxt

Sverigedemokraterna 2011

Gruvkraft- Kan en gammal gruva bli ett effektivt energilager?

Dagens industris ARENA

Bodecker Partners

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Vindenheten, Lars Andersson

Finansiella risker på dagens elmarknad

Energisituationen Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Kärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar.

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Transkript:

Prissättning och marknadsdesign utmaningar och möjligheter på framtidens elmarknad DI Konferens Framtidens Energimarknad, 2016-04-13, Andreas Regnell, SVP Strategic Development

DEN NORDISKA MARKNADEN STARKT SAMMANLÄNKAD MED DEN TYSKA/NORDEUROPEISKA 4 GW

DEN GAMLA MARKNADSLOGIKEN 1. Kolprisnivån (och CO2) var tillräckligt hög för att täcka den totala kostnaden för många teknologier med låg marginalkostnad såsom vattenkraft och kärnkraft 2. Behovet av gas (CCGT) under normala, återkommande toppar betalade den fasta kostnaden för kol 3. Behovet av super peakers (OCGT) betalade den fasta kostnaden för CCGTs. Den gamla marknadslogiken levererade i princip energi- och leveranssäkerhet

NEDGÅNGEN I KOL OCH CO2 PRISER HAR ÄNDRAT LOGIKEN NU UNDER TOTAL KOSTNAD FÖR ALLA TEKNOLOGIER Totalkostnad för kommersiella teknologier Peak premium << 5 Euro Source: SKM Market Predictor AS

SAMMA SITUATION I NORDEN MEN ÄNNU LÄGRE PRISER Totalkostnad för kommersiella teknologier Source: SKM Market Predictor AS

FRAMTIDENS ENERGIMIX KOMMER TROLIGEN ATT DOMINERAS AV TEKNOLOGIER MED LÅG MARGINALKOSTNAD Låg marginalkostnad Vind Geotermisk kraft Solenergi Efterfrågeflexibilitet? Vågenergi Power to gas to power? Värmepumpar Hög marginalkostnad Biomassa/Gas Efterfrågeflexibilitet? Power to gas to power? Den historiska dynamiken brist löser allt inte längre relevant?

BEHOV FÖR EN NY KOMPLETTERANDE MARKNAD? Energi (only) Leveranssäkerhet (effekt) Kort sikt (Rörlig kostnad) Lång sikt (Fast och kapitalkostnad)

TVÅ MODELLER FÖR ATT UPPNÅ LEVERANSSÄKERHET NUVARANDE MODELL: ENERGY ONLY MED SUBVENTIONER TILL FÖRNYBART (ENERGI EJ KAPACITET) Energy Only 2.0 Vad och Varför? Brist prissättning tillåts fullt ut Subventioner begränsas Intäkter från pristoppar tillräckligt för att täcka fasta kostnader (Hotet) Förväntningar på pristoppar skapar tillräckliga incitament att investera i leveranssäkert system Det mest effektiva systemet enligt skolboken Energi- och kapacitetsmarknad Vad och Varför? Brist prissättning inte tillräckligt för att garantera leveranssäkerhet Pristoppar för osäkert för att generera investeringar till rimliga kapitalkostnader Energipriser är regionala men leveranssäkerhet nationell angelägenhet (?!) En separat marknad för leveranssäkerhet nödvändig Ett kostnadseffektivt system kräver att effektbehov prissätts och styrs separat

MÖJLIGT ÖVERGRIPANDE STRUKTURER EOM 2.0 Skapa en djup och likvid långsiktig forward marknad (10-15 år). Krav att stora kundgrupper ingår långa kontrakt. Skapa marknad för leveranssäkerhetskontrakt Top-down fastställande av effektbehov. Aktioner där effekten köps upp på 5, 10 och 15 år Bottom-up (kundbaserad) fastställande av effektbehov. Aktioner där effekten köps upp på 5, 10 och 15 år

DESIGNEN PÅ LEVERANSSÄKERHETSKONTRAKT KAN FÖRFINAS ÖVER TID Enkel snabb lösning 1) Definiera behovet (effekt/leveranssäkerhet) Top-down av SvK 2) Möt behovet (långsiktiga incitament) Auktion 1/3 5 år, 1/3 10 år, 1/3 15 år Samtliga kontrakt noterade på börs 3) Fördela kostnaden Avgift som påslag på energipris Förfinad bättre lösning, senare Bottom-up per kund Aggregeras på elhandlarnivå alternativt distributionsbolag, alternativt producenter av förnybar intermittent energi Mer finfördelad struktur med ny-emission av kontrakt av olika löptider varje år Avgift baserat på efterfrågad effekt kombinerat med efterfrågeflexibilitet

..VAD SKALL DEN NYA MARKNADSDESIGNEN UPPNÅ? Skapa efterfrågad leveranssäkerhet dvs lånsiktiga incitament att investera i efterfrågad kapacitet På ett resurs- och kostnadseffektivt sätt Ta vara på regionala synergier. Idealiskt Nordiskt/Nordeuropeiskt system Rätt riskfördelning för att skapa lägsta möjliga kapitalkostnader Kapitalkostnader utgör upp till 50% av totala kostnaden (@8%) Ett energisystem som elintensiv industri ser som stabilt och kunkurrenskraftigt Involvering av slutanvändare (kunder) för att nå rätt nivå på leveranssäkerhet (effektbehov) undvika överinvesteringar Kontrakt handlingsbara på marknad Diskussioner måste börja NU!