KVINNOR SOM DÖDAR SIN PARTNER

KVINNOR SOM DÖDAR SIN PARTNER ORSAKER OCH GEMENSAMMA NÄMNARE MARTIN LARSSON Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2016

KVINNOR SOM DÖDAR SIN PARTNER ORSAKER OCH GEMENSAMMA NÄMNARE MARTIN LARSSON Larsson, M. Kvinnor som dödar sin partner. Orsaker och gemensamma nämnare. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Kriminologi, 2016. Kvinnor begår färre våldsbrott än män, och endast en tiondel av alla mord begås av kvinnor. Detta speglas i att relativt lite forskning om kvinnor som begår dödligt våld har genomförts. När kvinnor dödar är det ofta en nuvarande, eller före detta, intim partner som faller offer. Men varför dödar kvinnor en person som de tidigare valt att spendera sitt liv med? Finns det några likheter mellan dessa kvinnor? Denna systematiska litteraturstudie visar att en majoritet av de kvinnor som tar livet av sin partner, gör det efter att ha utsatts för fysiskt och psykiskt våld av sin partner under lång tid. Tidigare partnervåld, och den överhängande risken att utsättas för ännu en episod av grovt våld, leder till att dessa kvinnor lever med ständig skräck, rädsla och ångest. Många av dessa kvinnor upplever även en känsla av isolation, vilket förstärks av att mannen ofta förbjuder dem att arbeta utanför hemmet. Kvinnor som dödar sin partner gör det ofta i, vad de själva anser är, självförsvar. Många av dessa kvinnor menar att de dödade sin partner för att de var tvungna. Hade de inte gjort det hade de själva förmodligen blivit mördade. Nyckelord: Battered woman syndrome, intimate partner homicide, kvinnor som dödar, partnermord, partnervåld. 1

WOMEN WHO KILL THEIR INTIMATE PARTNER CAUSES AND COMMON DENOMINATORS MARTIN LARSSON Larsson, M. Women who kill their intimate partner. Causes and common denominators. Degree project in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2016. Women commit fewer violent crimes than men, with only one tenth of all murders committed by females. This is reflected in the fact that relatively little research has been conducted about women who kill. When women kill, the victim is often a current or former intimate partner. But why do some women kill an individual whom they have previously chosen to spend their life with? Are there any similarities between these women? This systematic literature review shows that a majority of women who take the life of an intimate partner, do it after having been subjected to physical and psychological violence by their partner for a long period of time. Former partner violence, and the imminent risk of being subjected to yet another episode of serious violence, leads to these women living with constant fear, horror and anxiety. Many of these women also experience a sense of isolation, which is reinforced by the fact they their partner often forbids them to work outside of the home. Women who kill their intimate partner often do so in, what they feel is, self-defence. Many of these women say that they killed their partner because they had to. Had they not killed him, they themselves would probably have been murdered. Key words: Battered woman syndrome, intimate partner homicide, intimate partner violence, partner homicide, women who kill. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 5 Frågeställningar... 6 Begreppsförklaringar... 6 Avgränsningar... 6 METOD... 6 Metodval... 7 Inklusions- och exklusionskriterier... 7 Litteratursökningen... 8 Bearbetning av material... 9 Etiska överväganden... 9 RESULTAT... 10 Utsatthet för våld... 15 Andra gemensamma nämnare... 15 DISKUSSION... 16 Metoddiskussion... 21 SLUTSATSER... 23 LITTERATURFÖRTECKNING... 25 BILAGOR... 29 3

INLEDNING Under 2015 anmäldes enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, drygt 1.5 miljoner brott i Sverige (Brå, 2016). En del av dessa är våldsbrott, och det vanligaste våldsbrottet är misshandel (Sarnecki, 2009). År 2015 anmäldes 84 600 misshandelsbrott (Brå, 2016), och de flesta förövare och offer är män när det gäller den typen av brott (Sarnecki, 2009). Under 2000-talet lagfördes kvinnor endast för 10 procent av samtliga våldsbrott (Sarnecki, 2009). Det kan alltså konstateras att kvinnor väldigt sällan begår den typen av brott. Det är dessutom så att en av de brottstyper där andelen kvinnor är lägst är just misshandelsbrott (a.a.). Vad gäller en specifik kategori av våldsbrott däremot, nämligen partnervåld, visar forskningen att det är den kategori där skillnaden i våldsanvändning mellan män och kvinnor är minst (Swan m.fl, 2008). Enligt vissa studier är kvinnor till och med lika ofta våldsamma mot sina partners som män är (a.a.). En intressant faktor är dock att kvinnor inte lika ofta blir arresterade för just partnervåld (a.a.). Det krävs därför att fundera över och diskutera vad detta beror på. Forskningen visar nämligen att det troligtvis beror på motiven bakom våldet (a.a.). Ofta begår kvinnor våld mot sin partner som en reaktion på utsatthet för våld från partnern, där många studier visar att mer än 90 procent av de kvinnor som begår partnervåld själva är utsatta (a.a.). Kvinnligt partnervåld sker ofta i självförsvar på grund av rädsla och/eller för att försvara sina barn (a.a.). Män däremot, använder ofta våld som ett sätt att utöva kontroll mot sin partner och/eller för att tvinga till sig sex (a.a.). Socialstyrelsen (2009) skriver att situationsbetingat partnervåld, våld som utlöses vid stressituationer där frustration och vrede slår över i fysisk aggression, utgör den största delen av kvinnors partnervåld. Det kontrollerande partnervåldet däremot, som ofta är väldigt allvarligt och eskalerande och består av en blandning av våld, hot, trakasserier och terror där gärningsmannen är dominerande och kontrollerande, begås till största delen av män (Socialstyrelsen, 2009). Det finns väldigt lite som tyder på att kvinnor begår denna typ av partnervåld (a.a.). Vidare är det vanligare att kvinnor drabbas av partnervålds-relaterade skador, och de får oftare uppsöka vård för sådana åkommor (Socialstyrelsen, 2009; Swan m.fl, 2008). En annan kategori av våldsbrott är det som benämns som det dödliga våldet (Sarnecki, 2009). Every year, more than half a million people around the world die as a result of lethal violence. For the past several years, violence has been considered a leading worldwide public health problem, and it is estimated that this type of crime will increase during the next 20 years. Homicide constitutes the most serious and extreme form of violence. Men commit the majority of crimes involving homicide, but a small group of women is also found within this group of perpetrators. In Sweden, female offenders constitute, on average, 10 % of all perpetrators of these crimes, a percentage that is also reflected in international research (Yourstone m.fl, 2008 s. 374). Dödligt våld innefattar mord, dråp och misshandel med dödlig utgång (Sarnecki, 2009). Av dessa brott är mord särskilt intressant. Både eftersom det är det grövsta 4

brottet som kan begås enligt straffsatserna definierade i Brottsbalken 1962:700 (BrB), men också för att samhället generellt är väldigt fascinerat av det (Mattiuzzi, 2011). Ofta är människor intresserade av varför någon skulle mörda någon annan, och enligt många är det fängslande att veta omständigheterna kring mordfall, eftersom det troligtvis krävts något alldeles speciellt som drivit förövaren till att döda (a.a.). För kriminologer är det emellertid intressant av delvis andra anledningar. Bland annat är det intressant då utvecklingen av det dödliga våldet kan ge en antydan om hur utvecklingen av andra våldsbrott ser ut (Sarnecki, 2009). Men det dödliga våldet är även intressant, och diskuteras ofta inom kriminologin, eftersom skillnaden i antalet kvinnor och män som dödar är väldigt stor (Pollock & Davis, 2005). Statistik från USA visar att under 2002 begicks cirka en tiondel av alla mord av kvinnor, en siffra som varit relativt konstant under en lång tid (a.a.). Svensk statistik visar snarlika resultat (Yourstone m.fl, 2008). Att kvinnor begår våldsbrott är alltså ovanligt, och kvinnor som dödar verkar vara minst lika sällsynt. Därför är det troligt att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors dödliga våld. I Sverige var det 43 kvinnor som dödade någon mellan 1995-2001 (Yourstone m.fl, 2008). När kvinnor dödar tenderar offret att vara någon de känner (Caman m fl, 2016; Pollock & Davis, 2005; Yourstone m.fl, 2008). I en svensk studie av Yourstone m.fl, (2008) hade endast 2 procent av urvalet dödat någon okänd, medan 26 procent dödat en bekant, 15 procent en förälder, ett syskon eller ett barn och 56 procent en partner eller före detta partner. Siffrorna såg dock olika ut för männen i samma studie. 16 procent hade dödat någon okänd, 51 procent en bekant, 14 procent en förälder, ett syskon eller ett barn och 19 procent en partner (Yourstone m.fl, 2008). Att andelen offer som är en partner är högre hos kvinnor än män, tyder på skillnader mellan män och kvinnor som tar livet av någon de har en intim relation med. Forskning visar att kvinnor som dödar sin partner, i motsats till män som gör det, oftast inte är särskilt våldsamma (Felson & Messner, 1998). En annan skillnad verkar vara motivet, där forskning antyder att män ofta drivs till att mörda sin partner på grund av svartsjuka eller ofrivillig separation (Caman m.fl, 2016). Vad är det då som krävs för att, en annars icke-våldsam kvinna, ska begå det mest våldsamma brottet som finns genom att beröva sin livskamrat livet? SYFTE Studiens syfte är att undersöka varför vissa kvinnor dödar sin partner, och presentera generella konklusioner om dessa kvinnor. Detta motiveras av att det har skett relativt lite forskning kring partnermord begångna av kvinnor (Caman m.fl, 2016). Kunskapsläget kring dessa kvinnor är därför begränsat (a.a.). Bristen på forskning förklaras av att en majoritet av partnermord begås av män (Kirkwood, 2003; Yourstone m.fl, 2008). Det innebär också att teorier som ämnat förklara partnermord framförallt fokuserat på män (Caman m.fl, 2016; Eriksson & Mazerolle, 2013). Men den samlade kunskapsbilden berörs även av att data från tidigare studier ofta utgjorts av intervjuer med relativt få kvinnor eller utdrag från polisregister från enskilda städer (Scott & Davies, 2002; Yourstone m.fl, 2008). Detta innebär att tämligen få slutledningar som gäller för merparten av dessa kvinnor har kunnat dras. Forskning visar även att detta ämne är komplext, och det finns inget enkelt svar på varför vissa kvinnor dödar sin partner (Kirkwood, 2003). Flera forskare efterfrågar därför mer forskning om dessa kvinnor 5

(Campbell m.fl, 2007; Scott & Davies, 2002; Swatt & He, 2006). Att författaren till denna uppsats inte hittat någon review med samma syfte som denna studie visar att denna uppsats är välbehövlig. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till att fylla den kunskapslucka som identifierats. Möjligen kan denna studie även bidra till ett ökat intresse för detta ämne hos forskare för att ytterligare förbättra kunskapen och förståelsen om kvinnor som dödar sin partner. Nedan presenteras studiens frågeställningar, som är formulerade utifrån studiens syfte. Vidare förklaras även för studien viktiga begrepp, och de avgränsningar som gjorts presenteras även nedan. Frågeställningar - Varför dödar vissa kvinnor sin partner? - Vilka gemensamma nämnare har de kvinnor som dödar sin partner? Begreppsförklaringar Med gemensamma nämnare menas fakta som är gemensamt för de kvinnor som dödar sin partner, närmare bestämt information gällande dessa kvinnor, deras livssituation, samt omständigheter kring dödandet. I likhet med Breiding m.fl. (2015) definieras en partner i denna uppsats som en make/maka, sambo, pojkvän/flickvän, dejtingpartner eller sexuell partner. I likhet med Breiding m.fl. (2015) inkluderar partnervåld i denna uppsats fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld samt stalking av en partner. Partnermord, eller IPH (Intimate Partner Homicide), definieras enligt Zahn s (2003) begreppsbestämning som dödandet av en partner. Battered Woman Syndrome (BWS) är en sub-kategori av post-traumatiskt stressyndrom som kan drabba våldsutsatta kvinnor (Grant, 1995). Avgränsningar Kvinnor som dödar sin partner är visserligen en liten grupp (Bourget & Gagné, 2012; Grant & Curry, 1993; Grant, 1995; Weizmann-Henelius m.fl, 2011), men ämnet är stort och komplext. Det finns många intressanta aspekter som behöver undersökas och diskuteras, men som tyvärr faller utanför ramen och syftet med denna litteraturstudie. Bakomliggande orsaker till mäns våld mot kvinnor är ett viktigt ämne som det dock inte finns utrymme att diskutera i denna studie. Könsskillnader gällande partnermord behandlas inte heller i denna uppsats. Skillnader mellan kvinnligt begångna partnermord i hetero- och homosexuella förhållanden är en intressant aspekt som inte behandlas i denna uppsats, men som det definitivt behövs forskning kring. METOD Innan den systematiska litteratursökningen genomfördes valde författaren att göra en för-sökning. Detta för att författaren skulle läsa in sig på ämnet, men också notera vilka begrepp som var vanligast och bäst att använda vid den riktiga sökningen. 6

Metodval För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie. Varför detta val gjordes var för att det är den lämpligaste metoden att besvara frågeställningarna med. Detta då det kan finnas en svårighet som student att få tillgång till ett urval av kvinnor som dödat sin partner att exempelvis intervjua. Framförallt valdes dock metoden då det är ett bra sätt att sammanställa och beskriva kunskapsläget inom ett visst område (Forsberg & Wengström, 2013), vilket är meningen med denna studie. Men vad är då en systematisk litteraturstudie? En systematisk litteraturstudie innebär att forskaren systematiskt söker, granskar och sammanställer tillgänglig litteratur för att kunna besvara sin frågeställning (Forsberg & Wengström, 2013). Enligt Bryman (2011) och Denney & Tewksbury (2013) är det viktigt att författaren till en rapport presenterar varför den genomförs och vilken kunskap som saknas för att visa varför studiens frågeställningar är viktiga att undersöka. Därför presenterades detta tidigare i uppsatsen. På det stora hela påminner den valda metoden om en vanlig litteraturgenomgång, nämligen att ta del av och granska befintlig litteratur (Bryman, 2011). Men det finns några väsentliga skillnader. Först och främst ska kriterier kring sökning och urval utformas och användas för att hitta alla tillgängliga och relevanta studier (Bryman, 2011; Forsberg & Wengström, 2013). Dessa kriterier presenteras nedan. Studierna ska sedan kvalitetsbedömas för att materialet ska hålla så hög kvalitet som möjligt (Bryman, 2011; Forsberg & Wengström, 2013), varför svaga studier uteslöts. Det är även viktigt att varje studies resultat presenteras för att ge en sanningsenlig bild (Bryman, 2011; Forsberg & Wengström, 2013), därför undanhölls inga resultat. Den systematiska litteraturgenomgången rymmer som metod vissa element som kan tillämpas på ett mindre projekt som ett examensarbete (Bryman, 2011 s.109). Inklusions- och exklusionskriterier För att materialet som studien baserades på skulle vara så relevant som möjligt, var det som ovan nämnt viktigt att ha genomtänka inklusions- och exklusionskriterier. De kriterier som använts till denna studie är följande. Artiklarna som inkluderades skulle vara sakkunniggranskade för att garantera studiernas kvalité. Ett annat viktigt kriterium var att alla artiklar skulle kunna nås i fulltext via nätet och dessutom vara gratis. Detta eftersom att examensarbetet finansierades av studenten själv, och för att litteratursökningen och analysen av materialet skulle kunna ske effektivt. För att en artikel skulle inkluderas var det även ett krav att den behandlade denna studies ämne kvinnor som dödar sin partner. Detta givetvis för att de skulle vara relevanta i förhållande till studiens syfte. Ett annat inklusionskriterium var att artiklarna endast skulle behandla fall då offret var en man. Detta då väldigt lite data och forskning finns kring partnervåld och partnermord för icke-heterosexuella kvinnor (NCAVP, 2013). Litteratur från andra världsdelar än Nordamerika, Europa och Oceanien exkluderades, då det kan antas att dessa västerländska världsdelar skiljer sig från resten av världen vad gäller kultur, kvinnors situation i samhället med mera. Givetvis finns det även skillnader mellan dessa världsdelar, vilka diskuteras i uppsatsens diskussionsdel. Artiklar som var skrivna på andra språk än engelska exkluderades också för att artiklarna skulle vara läsbara. Alla artiklar som inte var studier eller systematiska litteraturstudier (comments, ledarsidor och icke-systematiska reviews) 7

exkluderades också. Detta eftersom att andra former av artiklar än dessa, exempelvis icke-systematiska litteraturgenomgångar, kan vara vinklade och ickeobjektiva i de fall författaren väljer material som stödjer de egna åsikterna (Forsberg & Wengström, 2013). Inget kriterium för publikationsår utformades då författaren ej kunde motivera ett specifikt årtal, och heller inte ville riskera att missa äldre men högst relevanta artiklar. Litteratursökningen Efter att inklusions- och exklusionskriterier formulerats gjordes sökningar i tre relevanta databaser för att hitta litteratur. Två kriterier applicerades före sökningarna. Dels att artiklarna skulle vara sakkunniggranskade, vilket gjordes genom att använda en funktion i varje databas som gör att ej sakkunniggranskade artiklar automatiskt exkluderas från sökträffarna. En liknande funktion fanns även i samtliga databaser för att endast inkludera artiklar som kostnadsfritt kunde nås via nätet. Resterande kriterier applicerades efter att sökningen skett, och artiklar som då inte uppfyllde kriterierna exkluderades. De artiklar som var dubbletter från tidigare sökningar valdes bort. Nedan presenteras information kring de sökningar som genomfördes för att hitta materialet till denna studie. PsycINFO innehåller över fyra miljoner artiklar som fokuserar på psykologi, beteendevetenskap och samhällsvetenskap (APA, 2016). Därför är det en lämplig databas för kriminologer, dessutom har författaren framgångsrikt använt denna tidigare. SAGE Journals användes också, eftersom även den är bra att använda inom kriminologi då den innehåller väldigt många artiklar inom samhällsvetenskap (SAGE publishing, 2016). Även SAGE Journals har använts av författaren tidigare och med framgång hittat litteratur relevant för kriminologer. Slutligen användes Summon, en databas som används på Malmö Högskola och som innehåller nästan allt material från de databaser Malmö Högskola prenumererar på, inklusive PsycINFO och SAGE Journals (Malmö högskola, 2016). Anledningen till att Summon användes var att dess bredd i detta fall sågs som en stor fördel. Även om PsycINFO och SAGE Journals redan använts, var det möjligt att Summon innehöll artiklar som inte fanns i de två databaserna. Men det var även möjligt att fanns en del material i PsycINFO och SAGE som inte fanns i Summon, och dessutom var de två databaserna bättre och enklare att göra ämnesspecifika sökningar i då de har en sökteknik som Summon inte har. Summon användes därför främst som ett komplement till de andra två, i en strävan att inte missa någon relevant artikel. Sökningar gjordes även i PubMed för att kontrollera att inga relevanta artiklar hade missats. De enda intressanta och relevanta artiklarna som hittades i PubMed var dubbletter, därför lästes inga abstracts. Alla sökningar gjordes på engelska, då de tidigare beskrivna databaserna är internationella. Det var viktigt att antalet träffar efter varje sökning var hanterbara för att det skulle vara rimligt att analysera träffarna (cirka 200 träffar ansågs lagom). En sökning bearbetades genom att först läsa samtliga titlar. Abstract valdes sedan ut för läsning och granskning baserat på titlarna, och de artiklar vars titel visade att de inte var relevanta exkluderades. Det var ett effektivt sätt att sålla bort irrelevanta artiklar, då titlarna oftast avslöjade vad artikeln handlade om. I vissa fall, trots att träffarna från sökningen innehåll sökorden, visade nämligen titeln att artikeln exempelvis behandlade mäns dödliga våld mot partner, kvinnor som dödade någon annan än sin partner eller att studien genomförts i andra världsdelar än de som definierats i exklusionskriterierna. Efter att ha läst dessa 8

abstract gjordes en bedömning av huruvida artikeln skulle användas eller inte. De inklusions- och exklusionskriterier som formulerades före sökningen användes alltså vid urvalet. För att hitta så många relevanta artiklar som möjligt användes många olika begrepp och synonymer, av den anledning att för-sökningen visade att det fanns variationer i hur forskare uttryckte sig om samma sak. De tre första begreppen i varje sökning, Women killers, Female killers och Women who kill, är logiska översättningar från svenska som ansågs vara relativt breda begrepp. Battered woman syndrome, Domestic homicide och Intimate partner homicide är däremot begrepp som specifikt handlar om partnermord. Samma sökord användes vid alla sökningarna för systematikens skull. I vissa sökningar skulle dock sökorden finnas i litteraturens titel eller abstract, vilket gjordes genom att lägga till exempelvis Title före sökningen. Detta är en metod som används för att begränsa antalet träffar (Forsberg & Wengström, 2013). Booleska operatorer användes för att få fler eller färre träffar. Dessa logiska sökoperatorer är AND och OR (Forsberg & Wengström, 2013). AND innebär att ordkombinationer används för att få färre träffar (a.a.), genom att referenserna i sökningen måste innehålla exempelvis både Battered woman syndrome och homicide. Operatorn OR gav ett bredare resultat eftersom att kombinationen innebär att referenserna i sökningen endast behövde innehålla ett av två ord (a.a.), exempelvis homicide eller murder. I bilagor 1, 2, 3 och 4 inkluderas tabeller över de systematiska sökningarna som genomförts. I varje tabell finns det information om i vilken databas sökningen skedde, datum för sökningen, vilka sökord som användes, hur många träffar varje sökning fick, antalet abstracts som lästes igenom och hur många artiklar som inkluderades till litteraturstudien. Bearbetning av material Denna studie utfördes i olika steg, precis som en systematisk litteraturstudie bör göra (Forsberg & Wengström, 2013). Efter att inklusions- och exklusionskriterier utformats, och sökord samt databaser valts och använts, följde ett omfattande arbete med materialet. Litteraturen lästes igenom, granskades och analyserades för att komma fram till ett resultat. För att komma fram till vilka gemensamma nämnare kvinnor som dödar sin partner har, valdes ett antal faktorer ut (utsatthet för våld, ålder, arbetslöshet, vapen vid dödandet och tidigare brottslighet) med kravet att de presenterats i tre eller fler studier. Faktorer som endast presenterades i en eller två studier ansågs inte tillräckligt pålitliga för att kunna generaliseras till alla kvinnor som dödar sin partner. För att dessa faktorer sedan skulle anses vara gemensamma nämnare, skulle en majoritet av studierna som presenterat en given faktor visa samstämmighet kring den. De faktorer som litteraturen inte visade samstämmighet kring presenteras och diskuteras också i uppsatsen. Till slut diskuterades även studiens resultat i diskussionskapitlet. Etiska överväganden Innan arbetet med litteraturstudien påbörjades gjordes etiska reflektioner då fusk och ohederligheter inte får existera inom forskning (Forsberg & Wengström, 2013). 9

Avsteg från god vetenskaplig sed kan t.ex. vara fråga om fabricering av data, stöld eller plagiering av data, hypoteser eller metoder utan angivande av källa, eller förvrängning av forskningsprocessen på annat sätt (t.ex. genom felaktig inklusion eller exklusion av data, eller genom missvisande analys av data som förvränger tolkningen) (Forsman, 2007 s. 4). Det som nämnts ovan är något som följt med under skapandet av denna uppsats. Det var av yttersta vikt att ge en objektiv och sanningsenlig bild av den tillgängliga litteraturen. Vidare brukar det inom forskning talas om fyra etiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Dessa finns för att värna om deltagares frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (a.a.). I en systematisk litteraturstudie är detta emellertid inte något som det läggs särskilt mycket vikt vid, då studien baseras på tidigare forskning och inte på individer (Forsberg & Wengström, 2013). Dock hölls det i åtanke att även om resultaten från en litteraturstudie inte skadar enskilda individer, kan resultat och generaliseringar skada berörda grupper. Därför var det viktigt att, som vid all forskning, tänka på vilka negativa konsekvenser (Gustafsson m.fl., 2011) resultaten från denna studie kan innebära för gruppen kvinnor som dödat sin partner. Slutsatser från denna studie skulle exempelvis kunna skapa en dålig bild av dessa kvinnor ifall slutsatserna var negativa och endast baserades på ett litet antal studier. Därför gjordes några etiska överväganden som är särskilt viktiga för systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2013). Noggrannheten vid valet av artiklar var viktigt i denna studie. Det var väsentligt att materialet som använts till studien var högkvalitativt, vilket som ovan nämnt säkerställdes i och med att samtliga artiklar var sakkunniggranskade. Det var särskilt viktigt att redovisa alla artiklar som användes i studien samt presentera alla resultat, oavsett vad resultatet visade, för att ge en sanningsenlig bild (a.a.) om kvinnor som dödar sin partner. RESULTAT Denna studie baserades på ett material av sammanlagt 14 artiklar, varav en var en systematisk litteraturöversikt. Varje artikel presenteras med författare, publiceringsår och land där studien genomfördes (se tabell 1). Även varje enskild studies syfte och urval presenteras. Studiernas resultat och slutsatser presenteras också kortfattat. Även de resultat som inte är relevanta för denna studie presenteras för att ge en fullständig bild av varje studie. Vid analysarbetet av detta material identifierades några gemensamma nämnare som verkade stämma för en majoritet av de kvinnor som dödar sin partner. Som nämnts tidigare baseras dessa gemensamma nämnare på att en viss faktor, exempelvis hög arbetslöshet, presenterats och diskuterats i minst tre studier och att studierna visat samstämmighet kring faktorn. Dessa gemensamma nämnare presenteras i tabell 1 och diskuteras ytterligare senare i detta kapitel. De faktorer som inte ansågs vara gemensamma nämnare presenteras sist i detta kapitel. 10

Tabell 1. Resultattabell med information om uppsatsens material. ARTIKEL SYFTE URVAL LAND RESULTAT & SLUTSATS GEMENSAMMA NÄMNARE Bourget & Gagné (2012) Kanada Block & Christakos (1995) Coles (1983) Grant & Curry (1993) Att hitta och diskutera skillnader mellan män och kvinnors partnermord samt jämföra studiens resultat med tidigare forskning. Att identifiera och analysera trender inom partnermord, samt vilka personer och situationer där risken för partnermord är hög. Att undersöka typiska omständigheter kring kvinnor som dödar och att testa en hypotes om att kvinnor blir mer våldsamma. Att testa huruvida våldsutsatta kvinnor som begår partnermord skiljer sig socialt från andra våldsutsatta kvinnor. Data från rättsläkare i Quebec bestående av partnermordfall mellan 1991-2010. Studie baserad på Chicago Homicide Dataset, morddata i Chicago mellan 1965-1993. 36 kvinnor dömda för mord/dråp i Kalifornien deltog i genom att svara på en enkät. 21 kvinnor dömda för partnermord och 273 kvinnor som mottog skydd från organisationer intervjuades. USA USA USA Mer än tre gånger så många kvinnor föll offer för partnermord än män. Kvinnor hade oftare än män blivit utsatta för våld före brottet. Studiens resultat är dock annorlunda jämfört med de andra studierna i denna uppsats då ca en tredjedel av de kvinnliga förövarna tidigare blivit utsatta för våld av sitt offer. Vanligaste mordvapnet var kniv (52.4 %) följt av skjutvapen (35.7 %). De flesta kvinnorna led inte av psykisk sjukdom och var dessutom ostraffade. En majoritet av männen hade dock blivit arresterade för brott tidigare. De män som löpte högst risk att bli dödade av sin partner är afroamerikanska 30 34-åringar. Det vanligaste vapnet som användes vid dödandet var en kniv. Ett resultat som presenterades var att upprepad viktimisering av kvinnan är en riskfaktor för att både män och kvinnor dödas. Studien visade att den typiska kvinnan som dödade var vit, tidigare ostraffad och hade blivit utsatt för fysiskt och sexuellt våld. Kvinnor dödade oftast sin partner med ett skjutvapen sent på kvällen i hemmet efter att de bråkat. 44 % av kvinnorna i studien upplevde situationen som ledde till att de dödade sin partner som livshotande, och samtliga kvinnor som dödade sin partner hade misshandlats av partnern. De flesta kvinnor var ostraffade sedan tidigare. Resultaten från studien visade att kvinnor generellt sätt inte blir mer våldsamma. Medelåldern för de morddömda kvinnorna var 34.5 år medan de andra kvinnorna hade en medelålder på 28.6 år. De fängslade kvinnorna var mer socialt isolerade, den upplevda faran att bli slagna/dödade var högre, de hade sämre utbildning, 75 % hade inget jobb och det var vanligare att de var Afro-amerikaner. Generellt verkade grupperna vara mer lika än olika. Kniv & skjutvapen (vanligaste mordvapnen) kvinnor var tidigare ostraffade kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Kniv (vanligaste mordvapnet) kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Kniv (vanligaste mordvapnet) kvinnor var tidigare ostraffade kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Hög arbetslöshet hos kvinnorna i materialet 34.5 år (medelålder) 11

Grant, (1995) Kirkwood, (2003) Leonard, (2001) Roberts, (1996) Att ge en inblick i vilka behov misshandlade kvinnor har och förklara varför vissa kvinnor dödar för att skydda sig. Att undersöka flera olika omständigheter vid mord begångna av kvinnor. Att hitta likheter och skillnader mellan kvinnor som dödat sin partner och andra kvinnor i fängelser i Kalifornien. Att undersöka skillnader mellan kvinnor utsatta för partnervåld som dödar och de som inte gör det. 13 kvinnor som dödat sin partner intervjuades. Samtliga fall mellan 1985-1995 där en kvinna varit misstänkt för mord i Virginia, Australien. Intervjuer med 42 kvinnor som dödat sin partner och data från en studie om kvinnor i Kaliforniens fängelser. Kvinnor som utsatts för partnervåld intervjuades. Några av dessa hade begått partnermord. USA Australi en USA USA Kvinnor tenderade i väldigt stor utsträckning att döda sin partner som en sista utväg. Då var det vanligt att de använde skjutvapen (53.8 % av urvalet använde skjutvapen) eller kniv (30.7 %). Författarna påpekade vikten av att experter dokumenterar, och vid rättegång förklarar, vad våld mot kvinnor innebär och hur det påverkar kvinnan, så att den åtalades handlingar blir förstådda och satta i rätt kontext. Det är även viktigt att sjukvården tar sitt ansvar för att identifiera kvinnor som blir utsatta för våld och sedan hjälpa dem. Nästan 40 % av offren var en partner eller f.d. partner. De kvinnor som dödade en partner hade i 59 % av fallen blivit utsatta för våld av deras partner. I en majoritet av fallen hade våldet pågått i 10-30 år. Många av dessa kvinnor levde med en ständig oro att bli dödade och såg dödandet av partnern som en sista utväg. I 85 % av fallen då en kvinna dödade sin partner hade hon tidigare blivit utsatt för fysiskt våld, medan de män som begick partnermord aldrig hade blivit misshandlade av sin partner. Medelåldern på kvinnorna är 47 år och 2/3 av dem var vita. De tenderade att vara bättre utbildade än andra kvinnor i Kaliforniens fängelser. De var oftare gifta än de andra kvinnorna och deras partner försörjde oftast familjen då 47.7 % var arbetslösa. Under barndomen var det vanligare att kvinnorna som dödat blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp. Kvinnor som dödat sin partner tenderar att bli hårt straffade av rättssystemet och få ytterst lite sympati. Detta trots att deras offer för mordet under lång tid utsatt dem för våld och att de har minst omfattande brottsregister av alla kvinnliga brottslingar. Kvinnor som dödat sin partner fick motta allvarligare dödshot än de kvinnor som inte dödat sin partner. Kvinnor som dödat hade oftare hoppat av skolan, tagit emot akut vård pga. partnervåld, blivit utsatta för övergrepp i barndomen, haft tillgång till vapen, försökt ta sitt liv m.h.a. droger och var mer sällan gifta. Slutsatsen var att kvinnor som blir dödshotade och misslyckas med att ta sitt liv, är starka kandidater till att döda sin våldsamma partner. kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Skjutvapen & kniv (vanligaste mordvapnen) kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Hög arbetslöshet hos kvinnorna i materialet 47 år (medelålder) kvinnor var tidigare ostraffade kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld 12

Scott & Davies (2002) Stevens, (1999) Stöckl m.fl. (2013) Swatt & He (2006) Att ta fram fakta om offer, förövare, & faktorer gällande kvinnor som begår partnermord. Att diskutera BWS som bevis för självförsvar. Att uppskatta förekomsten av partnermord i 66 olika länder runtom i världen. Att undersöka skillnader mellan män och kvinnors partnermord. 42 domar i mordfall i tre län i Georgia där en kvinna är förövare mellan 1990-1999. 28 morddömda kvinnor i 3 amerikanska fängelser intervjuades. Systematisk litteraturöversikt där 5 databaser genomsöktes. 85 partnermordfall i Chicago mellan 1995-1996. USA USA Storbrita nnien USA Demografiska faktorer presenterades, kvinnorna hade ofta dåligt betalda jobb, ca 32 % av offren var intima partners eller före detta partners, 18.2 % av morden skedde i självförsvar och de flesta kvinnorna hade låg SES. Kvinnor verkar heller inte bli mer våldsamma. Nästan 50 % av offren till kvinnorna i studien var deras partner. 57 % av kvinnorna hade aldrig tidigare blivit dömda för ett brott. Av de som aldrig tidigare blivit dömda, så dödade 69 % av dem sin partner. Resultaten visar att för många kvinnor som dödar så var det den sista utvägen för att slippa att leva under ständig skräck av att utsättas för våld. Att lämna mannen var ofta på grund av familj, ekonomi och rädsla omöjligt. Författaren föreslår att rättsväsendet utbildas kring BWS för att kvinnor som dödar sin partner oftare ska kunna hävda självförsvar och inte dömas för mord. Sammanlagt var 13.5 % av alla mord var partnermord. För kvinnor var siffran mycket högre, 38.6 %. Vanligtvis kännetecknas partnermord av mycket våld under lång tid före dödandet sker. Att förebygga partnervåld är därför en viktig del i förebyggandet av dödligt våld mot partners. Kvinnor utsattes oftare än män för partnervåld före dödandet av sin partner (53.6 % vs 3.5 %). Kvinnor som begick partnermord använde oftare kniv än män (78.6 % vs 28.1 %). Resultaten bekräftar enligt författarna att kvinnor begår partnermord som en defensiv reaktion till följd av tidigare utsatthet för partnervåld. kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld kvinnor var tidigare ostraffade kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Kniv (vanligaste mordvapnet) 13

Weizmann- Henelius m.fl. (2011) Att undersöka könsskillnader vad gäller partnermord. Data om alla 642 förövare som dödat någon i Finland mellan 1995-2004. Finland Bråk och alkohol var väldigt vanligt före det att ett partnermord begicks. Vanligast var att mordvapnet var en kniv (71.8 %), följt av skjutvapen (10.3 %). En stor skillnad mellan könen var att kvinnor mycket oftare än män hävdade självförsvar efter att ha dödat sin partner. Författarna menar att dessa resultat visar att kvinnligt begångna partnermord ofta sker som en defensiv reaktion till följd av utsatthet för våld. Medelåldern skiljde sig något mellan könen, kvinnornas medelålder var 40 år, männens 38 år. Arbetslösheten var snarlik, kvinnornas var 55.6 % och männens 53.8 %. 82.1 % av kvinnorna var tidigare ostraffade medan 58.8 % av männen var ostraffade för våldsbrott. kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld Hög arbetslöshet hos kvinnorna i materialet 40 år (medelålder) Kniv & skjutvapen (vanligaste mordvapnen) kvinnor var tidigare ostraffade (för våldsbrott) Yourstone m.fl. (2008) Att jämföra den psykosociala bakgrunden mellan kvinnliga & manliga mördare. Data om alla kvinnor dömda för mord (43st) och lika många slumpvalda morddömda män. Sverige Både morddömda kvinnor och män var psykosocialt belastade redan vid ung ålder. Vid tiden för brottet hade kvinnor oftare en mer ordnad social situation, hade oftare blivit utsatta för våld, mycket oftare sökt hjälp och 65 % av kvinnorna var tidigare ostraffade. Medelåldern för kvinnor som dödar var 37 år och arbetslösheten i gruppen var 48 %. Författarna drog slutsatsen att specifika åtgärder måste ske för att förebygga just kvinnors dödliga våld. kvinnor hade blivit utsatta för partnervåld 37 år (medelålder) Hög arbetslöshet hos kvinnorna i materialet kvinnor var tidigare ostraffade 14

Utsatthet för våld Resultaten som presenterats i tabell 1 visar att det finns likheter mellan de kvinnor som dödar sin partner. Den största likheten, som samtliga studier utom en tydligt visar, är att en majoritet av dessa kvinnor tidigare blivit utsatta för våld av den dödade partnern (se tabell 1). Studien med ett avvikande resultat visade att endast cirka en tredjedel av kvinnorna som begick partnermord hade blivit utsatta för våld av deras offer (Bourget & Gagné, 2012). Viktigt att påpeka angående denna studie är dock att information kring tidigare utsatthet för våld saknades i nästan 36 procent av fallen (a.a.), vilket givetvis gör det svårt att generalisera studiens resultat. En summering av denna litteraturstudies material påvisar därför att kvinnor som dödar sin partner ofta blivit utsatta för våld av partnern. Forskningen visar också att mäns våld mot kvinnor inte sällan är den enskilt största anledningen till att kvinnor dödar sin partner (Block & Christakos, 1995; Grant & Curry, 1993; Grant, 1995; Henelius m.fl, 2011; Kirkwood, 2003; Leonard, 2001; Roberts, 1996; Scott & Davies, 2002; Stevens, 1999; Stöckl m.fl, 2013; Weizmann- Swatt & He, 2006; Yourstone m.fl, 2008). Då denna studie syftar till att fylla den kunskapslucka som beskrivits tidigare, räcker det emellertid inte att bara konstatera att tidigare utsatthet för våld är den vanligaste gemensamma nämnaren hos kvinnor som dödar sin partner. För att förstå varför utsatthet för våld leder till att vissa kvinnor begår partnermord, måste det förstås hur våldet påverkar dessa kvinnor. Våldet, som ofta pågått under många år, är ofta så allvarligt att kvinnan är rädd att partnern ska döda henne (Coles, 1983; Kirkwood, 2003). En del kvinnor söker därför hjälp hos myndigheter och/eller försöker lämna partnern, men får väldigt sällan hjälp och blir ofta straffade och hotade av partnern när de gör det (Kirkwood, 2003). Kvinnor i dessa situationer upplever därför ofta att de inte kan lämna förhållandet, och risken att de blir dödade av partnern ökar om de skulle försöka (Block & Christakos, 1995; Kirkwood, 2003). Många av de kvinnor som dödar sin partner upplever därför det som en sista utväg för att rädda sitt eget liv (Coles, 1983; Grant, 1995; Roberts, 1996; Stevens, 1999). Andra gemensamma nämnare Tidigare utsatthet för våld är alltså en av de starkaste riskfaktorerna för kvinnor som dödar sin partner (Block & Christakos, 1995; Grant & Curry, 1993; Grant, 1995; Henelius m.fl, 2011; Kirkwood, 2003; Leonard, 2001; Roberts, 1996; Scott & Davies, 2002; Stevens, 1999; Stöckl m.fl, 2013; Weizmann- Swatt & He, 2006; Yourstone m.fl, 2008). Men det finns fler faktorer som ofta är gemensamma nämnare i de fall då en kvinna begår partnermord. Nedanstående faktorer har valts ut då studierna i denna översikt visat samstämmighet gällande dessa. Ålder hos kvinnor som dödar sin partner är en faktor som litteraturen verkar vara överens om. Flera studier redovisade medelåldern på sitt urval. Två av dessa var nordamerikanska och redovisade följande medelåldrar: 47 år (Leonard, 2001) och 34.5 år (Grant & Curry, 1993). I en finsk studie var medelåldern 40 år (Weizmann-Henelius m.fl, 2011). I en svensk studie var medelåldern 37 år (urvalet bestod dock även av kvinnor som dödat andra än sin partner) (Yourstone m.fl, 2008). Generellt verkar medelåldern på kvinnor som dödar sin partner alltså vara runt 40 år. När det gäller arbetslöshet visade studierna också enighet. I två nordamerikanska studier var arbetslösheten hos kvinnor som dödat sin partner 47.7 procent (Leonard, 2001) och 75 procent (Grant & Curry, 1993). I en finsk studie var 55.6 procent av urvalet arbetslösa (Weizmann-Henelius m.fl, 2011), 15

och i en svensk studie var siffran 48 procent (urvalet bestod dock även av kvinnor som dödat någon annan än sin partner) (Yourstone m.fl, 2008). En medelvärdesuträkning av dessa resultat visar att en majoritet (cirka 56.6 procent) av kvinnor som dödar sin partner är arbetslösa. När det gäller vapen vid dödandet visade tre nordamerikanska studier vilket vapen som var vanligast i deras urval. Studierna visade att kniv/skjutvapen användes i följande utsträckning: 78.6 procent / 17.9 procent (Swatt & He, 2006), 30.7 procent / 53.8 procent (Grant, 1995) och 52.4 procent / 35.7 procent (Bourget & Gagné, 2012). Resultaten från en finsk studie visade siffrorna 71.8 procent / 10.3 procent (Weizmann-Henelius m.fl, 2011). Medelvärdet av dessa siffror visar cirka 58.4 procent / 29.4 procent. Kniv tenderar alltså att vara det vanligaste vapnet som används när en kvinna dödar sin partner. Detta faktum stödjs av ytterligare två studier, som dock inte presenterar några siffror (Block & Christakos, 1995; Coles, 1983). Vad gäller tidigare brottslighet hade endast två studier exakta siffror gällande urvalets tidigare brottslighet. En svensk studie (urvalet bestod även av kvinnor som dödat någon annan än sin partner) visade att 65 procent av urvalet tidigare var ostraffat (Yourstone m.fl, 2008). En finsk studie visade att 82.1 procent av urvalet aldrig tidigare hade dömts för våldsbrott (Weizmann-Henelius m.fl, 2011). Flera andra amerikanska studier drog dock samma slutsatser, att få kvinnor som dödar sin partner har en historia av brottslighet eller våldsamhet (Bourget & Gagné, 2012; Coles, 1983; Leonard, 2001; Stevens, 1999). Sammanfattningsvis finns det ett antal gemensamma nämnare hos kvinnor som dödar sin partner som flera studier visar samstämmighet kring. En majoritet har utsatts för våld av den dödade partnern, kvinnorna tenderar att vara i 40-årsåldern, många av dem är arbetslösa, det vanligaste mordvapnet är kniv och väldigt få av dessa kvinnor har tidigare begått brott eller varit våldsamma. Det finns även andra kännetecken för dessa kvinnor, där olika studiers resultat däremot går isär. En sådan faktor är psykisk sjukdom hos kvinnor som dödar sin partner, en annan är etnicitet. På grund av diskrepanserna mellan studiernas resultat räknas dessa inte som gemensamma nämnare, då ingen tillförlitlig slutsats kan dras baserat på detta kontradiktoriska material. Dessa faktorer diskuteras i nästa kapitel. DISKUSSION Resultatet från denna litteraturstudie visar att det finns ett antal gemensamma nämnare hos en majoritet av de kvinnor som begår partnermord. Ur föreliggande material kan utläsas att av särskild betydelse för kvinnor som dödar sin partner, är att de oftast har tidigare erfarenhet av att vara utsatta för våld. Det är även tydligt att det är just utsattheten för partnervåld som är anledningen till att de dödar sin partner, ofta ser dessa kvinnor nämligen ingen annan utväg för att undkomma våldet (Coles, 1983; Grant, 1995; Roberts, 1996; Stevens, 1999). Det räcker emellertid inte att poängtera att partnervåld i vissa fall kan leda till att en kvinna dödar sin partner på grund av att kvinnan är rädd och inte ser någon annan utväg. Rädsla är inte den enda känsla en våldsutsatt kvinna känner, känslorna som driver somliga våldsutsatta kvinnor till att döda är mer avancerade än så. Det krävs därför utförliga förklaringar och diskussioner för att kunna förklara de bakomliggande orsakerna till varför kvinnor begår partnermord. 16

För att enklare förstå hur de kvinnor som utsätts för våld av sin partner känner, och hur våldet påverkar dessa kvinnor, myntade Lenore Walker begreppet Battered Woman Syndrome, BWS (Grant, 1995; Roberts, 1996; Stevens, 1999). BWS är en sub-kategori av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), en diagnos i DSM-IV (Grant, 1995). BWS förklarar hur ett visst mönster av våldsamma beteenden och handlingar från förövaren leder till psykologiska konsekvenser för offret, och vad dessa konsekvenser innebär (Stevens, 1999). Syndromet delas in i tre faser: först byggs det upp en slags anspänning mellan partnerna genom bråk och hot. Sedan begår mannen en grov misshandel mot kvinnan som inte sällan leder till fysiska skador. Sista fasen är en period då förövaren ångrar det han gjort, lovar att det inte ska hända igen och temporärt slutar vara våldsam (Grant, 1995; Stevens, 1999). De två sista stegen upprepas många gånger vilket leder till att kvinnan utvecklar ett psykologiskt tillstånd med en inlärd hjälplöshet, upplevelser av konstant skräck, isolering och ständig vaksamhet mot det beständiga men oberäkneliga hotet om våld (Stevens, 1999). Att rädsla, skräck och ångest är vanliga konsekvenser av partnervåld är bevisat i både kvantitativ och kvalitativ forskning (Mackenzie & Colvin, 2009). Kvinnans upplevelser späs på ytterligare med vetskapen om att myndigheter oftast misslyckas med att hjälpa henne att undkomma det fysiska och psykologiska våldet (Stevens, 1999). Alla kvinnor som lider av BWS dödar dock inte sin partner. Tvärtom, det finns en del kritiker som menar att de kvinnor som lider av BWS, och därmed utvecklat hjälplöshet och passivitet, inte borde kunna döda sin partner (Russell, 2006). Kritikerna menar att en passiv och rådlös kvinna inte borde kunna använda den mängden våld som krävs för att ta livet av en annan människa (a.a.). Dessutom visar en del forskning att det inte är ovanligt att vissa våldsutsatta kvinnor som begår partnermord före dödandet varit våldsamma mot sin partner tidigare (Mackenzie & Colvin, 2009). Detta matchar inte beskrivningen av att kvinnor är hjälplösa, och kvinnor som begår våld passar inte heller in i definitionen av det ideala offret. Ett idealt offer är, enligt teorin av Nils Christie, svagt, involverat i en respektabel aktivitet, på väg till en plats denne inte kan förebrås för, är i underläge gentemot gärningspersonen, okänd för gärningspersonen och har tillräckligt stort inflytande för att kunna hävda sin offerstatus (Brottsoffermyndigheten, 2012). Då de känner offret och bevisligen är tillräckligt starka för att vara våldsamma, är de inte ett idealt offer, vilket kan innebära att dessa kvinnor inte alltid betraktas som ett offer och därför kan ha svårt för att få hjälp (a.a.). Men det är viktigt, som med all forskning och alla påståenden, att vara kritisk. I detta fall är det viktigt att ta reda på varför vissa kvinnor är våldsamma mot sin partner, ett konstaterande är inte tillräckligt. Ett faktum är att kvinnors våld oftast sker som en form av vedergällning för partnerns våld (Mackenzie & Colvin, 2009; Swan m.fl, 2008). Partnervåld initieras alltså väldigt sällan av kvinnor (Mackenzie & Colvin, 2009; Swan m.fl, 2008), vilket visar att kvinnor och män är våldsamma av skilda anledningar. Män begår ofta partnervåld (och partnermord) på grund av svartsjuka eller ofrivillig separation (Caman m.fl, 2016), och för att utöva kontroll mot partnern (Swan m.fl, 2008). Kvinnor, däremot, gör det ofta för att skydda sig själva (Mackenzie & Colvin, 2009; Swan m.fl, 2008). Kvinnors våld mot män är troligtvis ett tecken på att det finns händelser och upplevelser som tillfälligt kan leda kvinnor ur hjälplöshet. Utsatthet för våld verkar leda till att en del kvinnor själva begår våld, om än defensivt (Mackenzie & Colvin, 2009; Swan m.fl, 2008). 17

En del forskning stödjer just detta, att även kvinnor som annars är passiva och rådlösa kan döda (Roberts, 1996). När en kvinna blivit hotad till döden, ofta med specifika detaljer om hur, var och när mordet ska ske, tas det ofta på väldigt stort allvar av kvinnan (Roberts, 1996). En kvinna som känner att hon kommer bli mördad om inte hon hinner döda sin partner först, ser kanske därför partnermord som ett alternativ. Dels för att slippa att utsättas för mer våld, men även för att rädda sitt eget liv (Grant, 1995). Ytterligare ett argument som talar för att kvinnor oftast bara dödar sin partner när de verkligen behöver, är resultaten från en amerikansk studie gjord av Grant (1995). Studien visade att en majoritet av urvalet (69 procent), efter att de dödat sin partner, själva ringde polisen och berättade vad de hade gjort (a.a.). Detta faktum styrker att de flesta kvinnor som dödar sin partner gör det för att de upplever att de måste. De gör det för att rädda sitt eget liv och har därför inget att dölja. För att förstå detta resonemang ännu bättre kan det vara viktigt att inse hur allvarliga de dödshot som många kvinnor får riktade mot sig faktiskt är. Denna litteraturstudie har endast fokuserat på kvinnor som dödar sin partner, då är det lätt att glömma att mellan 76-86 procent av alla partnermord begås av män (Bourget & Gagné, 2012; Stöckl m.fl, 2013; Weizmann-Henelius m.fl, 2011). Detta visar att rädslan att bli mördad hos de kvinnor som begår partnermord i många fall är befogad hade de inte dödat sin partner så hade de själva, förr eller senare, möjligen mist livet. Många av dessa offer är så kallade would-be murderers (Wolfgang, 1957). En annan intressant faktor som stärker det som diskuterats ovan är att en majoritet av dessa kvinnor är ostraffade före det att de tar livet av sin partner (Bourget & Gagné, 2012; Coles, 1983; Leonard, 2001; Weizmann-Henelius m.fl, 2011; Yourstone m.fl, 2008). Why would an individual with little or no criminal history commit an extraordinary act such as homicide? Perhaps one answer lies in the knowledge that each year more than 4 million American women are injured at home, 2 million women seek medical treatment for injuries inflicted by husbands, exhusbands, or boyfriends, and many of those women take the life of their attacker in an effort to defend themselves and/or their children (Stevens, 1999 s.117). När en kvinna dödar sin partner har mordet alltså ofta förorsakats av offret, detta kallas victim-precipitated homicide (Polk, 1997; Wolfgang, 1957). Detta innebär att mordet sker till följd av handlingar offret begått mot förövaren (Polk, 1997; Wolfgang, 1957). Särskilt när det gäller partnermord som begås av kvinnor, verkar många av morden vara just victim-precipitated (Felson & Messner, 1998). Detta tydliggörs av att många kvinnor som dödar sin partner varken är straffade eller särskilt våldsamma (Felson & Messner, 1998). Det är mer sannolikt att de begår defensivt partnermord, alltså som en reaktion på offrets tidigare våld (Felson & Messner, 1998). Mäns våld mot kvinnor ökar alltså risken att vissa kvinnor dödar sin partner (a.a.). 18