1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor och stora mängder nederbörd, inträffar. Högre temperaturer kommer även förändra dynamiken och förekomsten av vatten. Detta kan till exempel innebära att det blir vanligare med höga flöden även under vinterhalvåret. För att kunna anpassa sig till dessa osäkerheter i framtiden, krävs därför en god långsiktig planering. Regionala konsekvenser Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 ett led i det arbetet tagit fram en Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Denna analys är 2 en regional länk till den nationella klimat och sårbarhetsutredningen från 2007. Vid beräkning av ett framtida klimat används utsläppsscenarier som bygger på antaganden om utvecklingen fram till sekelskiftet. Effekterna av eventuella utsläppsminskningar har ännu inte räknats in i utsläppsscenarierna. För Stockholms län beräknas koldioxidutsläppen till atmosfären kulminera runt 2050. De klimatfaktorer som kommer påverka länet i störst omfattning är ökad nederbörd, ökad temperatur och den globala havsnivåhöjningen. Medeltemperaturen i Stockholms län har under perioden 1991 2008 ökat med 1,1 grader jämfört med referensperioden (1961 1990). Mot slutet av seklet förväntas medeltemperaturen ha ökat med 4 till 6 grader. Under samma period beräknas årsmedelnederbörden ha ökat med 10 till 30 procent. Den största ökningen av både temperatur och nederbörd kommer framför allt att ske under vinterhalvåret. Även antalet dagar med hög 3 dygnsmedeltemperatur 4 förväntas öka liksom perioder med värmebölja samtidigt som antalet snödagar minskar med mellan 65 och 100 dagar. Extrem nederbörd förväntas även öka med cirka 5 20 procent. 1 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28 2 Statens offentliga utredningar, SOU. (2007). Klimat och sårbarhetsutredningen hot och möjligheter (SOU 2007:60). 3 Dagar med medeltemperatur över 20 grader. 4 Medeltemperatur över 20 grader under fyra dagar i följd. 5 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28.
2 av 7 Olika internationella källor gör bedömningen att det är rimligt att anta att världshaven som högst stiger upp emot en meter från 1990 till slutet av 2100. SMHI har utifrån detta värde och antaganden om lokala effekter beräknat framtida medelnivåer och extremnivåer för Stockholms län. Mälaren har redan idag orimligt stor översvämningsrisk och dagens reglering är otillräcklig för att hantera ett högt tillflöde. Översvämningsrisken beräknas dock minska när Slussen byggs om och förmågan att tappa vatten från Mälaren utökas. Bedömningen är att översvämningsrisken inte längre kommer att vara ett hot i tidsperspektivet 50 100 år. Översvämningsrisken kan dock ändras med klimatförändringar, genom ändrad tillrinning och höjning av havsvattenståndet. Beräkningar visar att den nya utformningen av Slussen kommer att klara en nettohöjning av havsnivån med cirka 0,5 meter. Därtill kommer även utbyggnad och omformning av bebyggelse och infrastruktur ha stor 6 betydelse på framtidens översvämningsrisker. Ändrade vattennivåer kommer innebära att nya områden som tidigare inte varit utsatta nu kan påverkas av erosion. De faktorer som påverkar erosion vid stränder beror till stor del på topografiska och geologiska förhållanden, framför allt i områden där jordmaterialet består av sand och silt. Därtill påverkar faktorer som stormar, översvämning och tillfälliga högvatten även erosionsrisken. Det är i dagsläget svårt att avgöra hur erosion längs med Mälaren kommer att förändras då detta beror på framtida vattennivåer som i sin tur beror på vilka 7 vattenhushållningsbestämmelser som kommer beslutas. Bebyggelse och infrastruktur påverkas negativt av värme och nederbörd och kan även påverkas av extremhändelser som översvämning, ras, skred och erosion. Ökad mängd nederbörd och ett varmare klimat leder till ökad risk för fuktskador och problem med mögel och dammkvalster. Underhållsbehovet för till exempel fasader och tak ökar även med större regnmängder och högre temperaturer. Från ett energiperspektiv kommer ett varmare klimat innebära att värmebehovet minskar med cirka 36 procent mot slutet av seklet. Samtidigt förväntas kylbehovet att öka under framför allt extrema somrar, även om denna ökning är mindre än det minskade värmebehovet. Klimatförändringar innebär att de tekniska försörjningssystemen (produktion och distribution av el, fjärrvärme, dammar, dricksvattenförsörjning, dagvatten och avlopp) kommer att utsättas för allt fler extrema väderhändelser. Dagvatten och avloppssystem kan översvämmas i större utsträckning, vilket leder till problem med förorenade vattentäkter, betesmark, badvatten och bevattningsvatten. Systemen för fjärrvärme och fjärrkyla är delvis sårbara där äldre ledningar kan utsättas för sättningar, ras och skred. Förutom lokala störningar av äldre ledningar bedöms däremot inte fjärrvärmesektorn påverkas av klimatförändringarna i någon större omfattning. Elnätet i 6 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län. 7 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län.
3 av 7 Stockholmsregionen bedöms också vara robust. Högre temperaturer leder även till ökade hälsoproblem, framför allt för äldre och sjuka vid extrem värme. Beräkningar för Stockholmsområdet visar att en höjning av medeltemperaturen med fyra grader ökar dödligheten med drygt fem procent. Konsekvenser för Salems kommun I Klimat och sårbarhetsutredningen betonas att ansvaret för att klimatanpassa samhället till stor del ligger på en lokal och regional nivå och att kommunerna måste börja beakta klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen. Från och med 2008 trädde ett par förändringar i Plan och bygglagen i kraft som bland annat innebär att risken för olyckor, översvämningar och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning. Det medför att risken för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplanen samt beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning. Översvämningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på uppdrag av regeringen genomfört en analys och bedömning av vilka konsekvenser en översvämning i Mälaren medför på olika 8 samhällssektorer. Översvämningskarteringen har utförts för varje decimeter, med start på +0,9 9 meter upp till +3,1 meter. 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK. : Översvämningskartering och GIS analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Sweco. 9 Enligt höjdsystemet RH 2000, där +0,9 meter ligger strax över Mälarens medelnivå är och +3,10 är gränsen för när vattnet rinner över krönet vid Karl Johanslussen. 100 årsflödet, sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100 årsperiod, ligger på +1,86 meter och högsta dimensionerande flöde, när översvämningar sker mer sällan än vart hundrade år, ligger på +3,04 meter.
4 av 7 Den norra delen av kommunen har strandlinje mot Mälaren som kan beröras av en höjd vattennivå. Underlaget från MSB visar att en ökad vattennivå inte kommer att påverka många byggnader i kommunen då området inte är särskilt utbyggt. De områden där det idag finns byggnader som kommer att påverkas vid en vattenhöjning är Vitsand, Vällinge, Jungfrulund och Bockholmssättra. Inga bostadshus (friliggande småhus) kommer att påverkas av en vattenhöjning upp till 2,5 meter (ljusblå till ljusröd färg). Som mest kommer två bostadshus att beröras på sammanlagt 70 kvadratmeter. Därtill kommer upp till sju komplementbyggnader (till bostäder) att påverkas från 2,9 meters höjning (mörk röd). Salems kommun är en av de kommuner med strandlinje mot Mälaren som berörs minst av översvämningsriskerna, utifrån antal bostadshus och sammanlagd byggnadsarea. Därtill kommer även vissa enskilda vägar beröras av en vattenhöjning (från och med 1,2 meter), men som mest handlar det om en vägsträcka på drygt 200 meter. Övrig mark som kan beröras av ökade vattennivåer utgörs av framför allt barr och blandskog, öppen mark, lövskog och en del åkermark. Totalt handlar det om drygt 20 hektar vid 3,1 meters höjning varav ungefär en tredjedel idag är skyddad mark (naturreservat). Erosion, skred och ras 10 Kommunen genomförde 1997 tillsammans med Räddningsverket en kartering av skred och ras utifrån då rådande klimat (hänsyn togs således inte till klimatförändringar). I den skredriskinventeringen valdes endast vissa bebyggda områden ut med bostäder, skolor och 10 KM Anläggningsteknik AB (1997). Översiktlig skredriskkartering. Uppdrag 737940:03. Räddningsverket och Salems kommun.
5 av 7 industribyggnader. Karteringen visade bland annat att utbredningen av lös lera och silt finns i de lägre liggande delarna, vilket minskar risken för ras och skred. Rönninge var det enda av de sju undersökta områdena där stabilitetsförhållanden bedömdes som mindre goda. Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomfört en 11 inventering av områden med risk för naturolyckor (skred, ras, erosion och översvämning) som inom kommunernas utbyggnadsområden bedömts översiktligt. Salems kommun har pekats ut då det finns förutsättningar för erosion längs strandlinjen mot Mälaren. Lindängen (strandlinjen intill kommungränsen till Södertälje), Jungfrulund liksom Bornsjöns södra del (mellan Getryggen och Norrtorp) har identifierats som områden med erosionsrisk. I dessa områden finns endast viss bebyggelse i Jungfrulund. Klimatanpassning Klimatförändringarna kommer innebära stora omställningar i samhället och kräver förebyggande åtgärder för att minska sårbarheten och anpassa verksamheter. Klimatanpassning innebär att man beaktar positiva och negativa konsekvenser av klimatförändringen och vidtar åtgärder. Att genomföra anpassningsåtgärder ligger till stor del på kommunen. Klimatfrågor integreras i verksamheten genom att styra lokalisering av verksamheter och bebyggelse, utformning och skyddsavstånd och hantera teknisk infrastruktur och grönstruktur i befintlig bebyggelse. Viktiga områden i klimatanpassningsarbetet som identifierats i Länsstyrelsens Klimat och sårbarhetsanalys 11 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län.
6 av 7 12 är bebyggelse, transportinfrastrukturen, hälsa, dricksvattnet och dagvattenhanteringen. 13 Länsstyrelserna i Mellansverige har gett ut en rapport med ett antal rekommendationer för hur bebyggelsen ska lokaliseras så att konsekvenserna av höga flöden blir så begränsade som möjligt. I områden som hotas av 100 årsflöde bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras, till exempel byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Klimatförändringarna kommer innebära att befintlig och nybyggnation av infrastruktur och bebyggelse behöver anpassas till klimatförändringar. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att tänka på byggnadens konstruktion så att den anpassas till ett varmare och blötare klimat. Inomhustemperaturen i lokaler där äldre och sjuka vistas behöver kunna hållas nere även om det blir värmeböljor. Viktiga aspekter när det gäller till exempel inomhusklimat är andel och placering av fönsterytor, val av isolering och avskärmning av solinstrålning. Det är även möjligt att använda till exempel gröna väggar och tak, grönska och lerväggar för att minska kylbehovet. För att undvika fuktskador och mögelproblem är det viktigt att utforma byggkonstruktioner och tekniska lösningar genom att till exempel undvika att regnvatten samlas på tak eller rinner direkt på fasaden. Behovet av ventilation kommer även vara större för både bostäder och lokaler. Källor Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län, Rapport 2011:28. Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK. : Översvämningskartering och GIS analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Sweco. FOI (2011). Klimatanpassade framtidsbilder av Salems kommun. Uppdragsnummer B10021. FOI Memo 3625. Statens offentliga utredningar, SOU. (2007). Klimat och sårbarhetsutredningen hot och möjligheter (SOU 2007:60). 12 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28. 13 Länsstyrelserna (2006). Översvämningsrisker i fysisk planering. Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse.
7 av 7 KM Anläggningsteknik AB (1997). Översiktlig skredriskkartering. Uppdrag 737940:03. Räddningsverket och Salems kommun.