Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så länge arbetsmakrknaden fungerar som den ska och arbetslösheten hålls på låga nivåer mår samhället för det mesta bra. Det är dock relativt vanligt att stater tampas med arbetslöshet som är högre än miniminivån och det är ofta ett centralt problem.
Utbudet på arbetskraft Utbudet på arbetskraft är en stigande kurva. Det vill säga har den en positiv lutning Desto högre lön en arbetsgivare utlovar desto fler individer kan tänka sig arbeta där. Företagarna kommer att vilja anställa folk så länge företaget gör vinst på sina sålda produkter. När företaget börjar gå med förlust låter man folk gå från företaget.
Arbetslösheten Definieras som mellanskillnaden av folk som befinner sig i arbetskraften men inte är sysselsatta. Arbetslösheten kan alltså stiga även om antalet sysselsatta individer stiger ifall arbetskraften ökar snabbare än sysselsättningsgraden. Arbetslöshet kostar samhället stora resurser.
Olika viljor Det finns således tre huvudsakliga aktörer och viljor inom arbetsmarknaden. 1: Företagen som vill betala så lite lön som möjligt eftersom de då kan maximera sin vinst. 2: Arbetarna som vill ha så mycket lön som möjligt eftersom det är i deras intresse att förbättra sin egen livskvalité. 3: Staten som har ett intresse av att så mycket folk som möjligt skulle vara sysselsatta och därmed betala skatt.
Arbetslöshetens kostnader När en individ är arbetslös mister staten potentiella skatteinkomster. Dessutom måste ofta staten betala ut möjliga bidrag till de arbetslösa för att de ska klara sig. Långvarigt arbetslösa kan ofta ha förödande effekter på individen: Sämre löneutveckling även efter att hen fått nytt jobb, anställningsbarheten försämras, sociala kostnader förlorande av yrkesidentitet, känsla av att man är obehövlig, större risk att bli alkoholiserad eller drogmissbrukare.
Orsakerna till hög arbetslöshet Höga löner! Väldigt svårt att dra ner lönerna under lågkonjunkturer på grund av fackförbund och arbetarnas ovilja att sänka sina löner. Detta kan leda till att företagen börjar gå på förlust och anställer ingen ny personal. Detta hände bland annat under 1930 talet i USA och Europa.
Låg efterfrågan Under den extremt långa depressionen på 1930 -talet sjönk efterfrågan på så gott som alla produkter. Detta ledde till att recessionen höll i sig. Här kan dock staten stiga in med en expansiv finanspolitik och skapa arbetstillfällen och därmed minska arbetslösheten.
Matchningsproblem När samhället förändras lägs vissa arbeten ner helt och hållet och nya tillkommer. Ibland är folk extremt ovilliga att utbilda om sig eller flytta på sig för att få ett nytt jobb. Dessa matchningsproblem kommer alltid att existera och därför är det i praktiken omöjligt att ha en lägre arbetslöshetsprocent än 2-3%.
Kapitalmarknaden Består av två delar: 1) kreditmarknaden och 2) aktiemarknaden. En kredit innebär rätten att under en viss tid förfoga över en penningsumma. Kan överföras direkt från långivare till låntagare eller förmedlas via ett kreditinstitut (banker). Såväl offentliga sektorn som företag som hushåll gör ibland överskott och ibland underskott och därför krävs den här marknaden för att förflytta tillgångar från överskottssektorer till underskottssektorer. Det handlar alltså kort och gott om marknaden för lån.
Olika sorter av lån Det finns massor med olika former av lån men grundprincipen för långivaren är ändå den samma att ta ut en vinst i form av ränta! Likviditet: Hur snabbt långivaren kan få tag på sina lånade pengar. Det finns varjanter där långivaren har direkt tillgång till sina pengar när som helst och så finns det lån där långivaren inte har tillgång till sina pengar under en bestämd tid. Lägre likviditet högre ränta!
Risktagning I varje placering existerar en viss risk för placeraren. Desto högre risk desto högre avkastning (ränta) för att det ska vara värt att placera i objektet. För att minimera risken för småsparare som inte har tid att följa med sina objekt varje dag finns bland annat placeringsfonder, blandfonder och räntefonder. Stater brukar få betyg i hur stark deras ekonomi är och hur pålitligt de betalar tillbaka sina skulder. Desto högre betyg ett land har desto lägre avkastning måste de erbjuda. För individer brukar lånetagarens risk beräksnas utgående från lön, ålder, egendom etc. Desto högre risk högre ränta Aktieportföljer: Bankerna brukar blanda aktier av olika riskgraderingar för att försäkra sig om att inte gå under.
Den psykologiska faktorn Börsernas uppgift är att förmedla kapital från långivarna till företag med goda framtidsutsikter. Kurserna kan råka ut för kortsiktiga svängningar som beror på spekulationerna. Psykologi och mani kan skapa spekulativa bubblor med överdrivna tillgångspriser Dessa kan leda till lågkonjuktur och arbetsöshet.