HEALTHY BUSINESS REPORT Ett upprop till Sveriges arbetsgivare

HEALTHY BUSINESS REPORT Ett upprop till Sveriges arbetsgivare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE... 3 (O)HÄLSAN I SVERIGE... 4 Med ålder kommer högre ohälsa... 4 Stora skillnader mellan länen... 4 FYSISK OCH PSYKISK (O)HÄLSA... 6 Åtta miljarder i ökade utbetalningar för Försäkringskassan... 6 Psykiska sjukdomar allt vanligare... 6 Psykiska diagnoser ger längre sjukfrånvaro... 7 Kontaktyrken i riskzonen... 7 Demografi under förändring... 8 Vem bär ansvaret?... 8 KOSTNADER FÖR SAMHÄLLE OCH NÄRINGSLIV...10 Vad betalar Försäkringskassan?... 10 Vad kostar sjukfrånvaron arbetsgivaren?... 10 Fysisk inaktivitet medför dolda kostnader... 10 REKOMMENDATIONER...11 Man kan och bör mäta hur medarbetarna mår... 11 Att investera i hälsa ger hög avkastning mät hälsans Return on Investment (ROI)... 11 Hälsans ROI... 11 Vad kan företag göra för att förebygga ohälsa?... 11 Konkreta tips som kan göra skillnad... 12 ORDLISTA...13 Sjukpenningtalet... 13 Sjukskrivningsdag... 13 Aktivitetsersättning... 13 Sjukersättning... 13 Försörjningskvoten... 13 REFERENSER...14 KÄLLFÖRTECKNING...15

SAMMANFATTNING Från december 2010 har sjukpenningtalet ökat och de senaste fyra åren har det stigit med 23 procent på riksnivå. I Västra Götaland har sjukpenningtalet ökat mest och gått upp med 35 procent under de senaste fyra åren. Den minsta ökningen syns i Blekinge där sjukpenningtalet endast ökat med 13 procent under samma period. Utöver de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan tillkommer samhällskostnader för produktionsbortfall och en ökad risk för psykisk ohälsa bland medarbetarna som inte är sjukskrivna i och med att deras arbetsbörda riskerar att öka. Vilket i sin tur kan resultera i ytterligare sjukfrånvaro och att allt färre bidrar till ekonomisk tillväxt. Försäkringskassans utbetalningar av sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat med hela 33 procent, eller nästan 8 miljarder kronor, från 2010 till 2014. Från 16 till 24 miljarder kronor på tre år. Den diagnos som ökat mest sedan 2009 är psykiska sjukdomar. De två diagnoser som dominerar är förenklat uttryckt ångestsyndrom respektive depressioner som tillsammans stod för 93 procent av alla sjukfall inom psykiska sjukdomar. Den åldersgrupp som ökar mest vad gäller sjukskrivningar med psykisk diagnos under senare år är 30-49 år. Psykisk ohälsa bland ungdomar ökar också vilket är oroväckande på flera sätt, dels finns det en risk att de unga inte får hjälp och att den psykiska ohälsan följer med även högre upp i åldrarna, dels finns det en risk att finansieringsgapet för samhället ökar, det vill säga att allt färre arbetande ska försörja allt fler icke arbetande. Samtidigt står vi inför stora demografiska utmaningar där vår befolkning blir allt äldre, vilket även det påverkar finansieringsgapet. Psykiska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än andra diagnosgrupper, som till exempel muskulära sjukdomar, med högre kostnader för såväl individ, arbetsgivare och samhälle som följd. De yrkeskategorier som har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är enligt Försäkringskassan präster och psykologer/socialsekreterare. Enligt Försäkringskassans prognos kommer utgifterna för sjukpenning och rehabilitering öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år 2018. Men ohälsan kostar inte bara pengar på samhällsnivå, den kostar även företagen miljardbelopp varje år. Baserat på en kartläggning av sjukfrånvaron i Sveriges 100 största företag har kostnaden för ohälsa ökat med hela 19 procent, motsvarande drygt åtta miljarder kronor mellan 2011 och 2013. Det finns enorma summor att spara som arbetsgivare genom att börja arbeta förebyggande och hälsofrämjande med hälso- och arbetsmiljöfrågor istället för att sätta in åtgärder först efter att en medarbetare har blivit sjuk. I ett hälsosamt ledarskap är medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö en nyckel till produktivitet och därmed företagets lönsamhet. 2

FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE Vi lever i en tid då vi blir allt äldre, samtidigt som vi mår allt sämre. Sverige, liksom resten av västvärlden, står inför gigantiska utmaningar med en åldrande befolkning och ohälsotal som växer. Och det är unga och medelålders som mår sämst, det vill säga den grupp som ska se till att vi klarar av att möta de demografiska utmaningar vi står inför. Parallellt med detta höjs kraven på arbetsmarknaden. Vi ska vara tillgängliga dygnet runt och få livspusslet att gå ihop med barn, relationer, fritid och träning. Detta är inte bara oroväckande. Det är ohållbart. Vi har i dag en arbetsmarknad där medarbetarna ses som en slit-och-släng-resurs som förväntas öka sin prestation kontinuerligt. Vi ser företag som konsumerar arbetskraft och dränerar sina resurser. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning så riskerar arbetsgivarna inte bara sina medarbetares hälsa, man riskerar även den egna lönsamheten i och med produktionsbortfall, kostnader för vikarier och ökade sjuk- och rehabiliteringskostnader. Denna utveckling kommer på sikt att få stora konsekvenser för hela samhället, särskilt när den yngre generationen drabbas. Unga som blir sjuka hamnar i utanförskap och ju fler som inte kan arbeta, desto fler måste den grupp som faktiskt kan arbeta försörja. Detta innebär att det inte bara är den åldrande befolkningen som belastar försörjningsapparaten, utan även den allt mindre välmående yngre generationen gnager av befintliga resurser i samhället. Men vems ansvar är det att minska sjukskrivningarna? Givetvis är det upp till varje enskild individ att göra sitt bästa för att balansera sitt liv så gott det går. Men kan vi kräva att den anställde ska reglera mängden arbete den ska utföra och i vilken takt? Är det inte arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetaren presterar på arbetstid och inte på övertid? Jag vill hävda att det är arbetsgivaren som är ansvarig för sina medarbetares arbetsmiljö och hälsa. Och det här är frågor som företagen måste börja ta på allvar och arbeta för att förbättra. Tyvärr är vi inte där idag. Men det är dit vi måste ta oss. Ägare, chefer, arbetsledare och givetvis medarbetare måste bli medvetna om att vi, arbetsgivare, har ett ansvar för att ta hand om den arbetskraft vi har. Det är hög tid att inkludera våra medarbetare i vårt övergripande samhällsansvar. Vi måste utmana den existerande bilden av hur vi ser på företagande och integrera ett hälsosamt ledarskap som en naturlig del. Medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en nyckel till företagets lönsamhet och om vi inte börjar ta dessa utmaningar på allvar så kommer notan att bli väldigt dyr. Inte bara för arbetsgivarna och deras medarbetare, utan för hela samhället. Låt oss tillsammans ansvara för ett friskare Sverige. THOMAS PETERSSON, VD, Euro Accident Stockholm den 24 juni 2014 3

(O)HÄLSAN I SVERIGE Efter en kraftig ökning i slutet på 90-talet har sjukpenningtalet i Sverige minskat kraftigt under perioden 2002 till 2010, se diagram 1. Enligt Försäkringskassan beror den stora nedgången under denna period på att sjukförsäkringen i allt högre grad har tillämpats enligt gällande regler. 1 Men från december 2010 och framåt har sjukpenningtalet återigen ökat och har de senaste fyra åren stigit med 23 procent på riksnivå. Ökningen beror till viss del på att många gick från att vara utförsäkrade till att få sjukpenning i samband med att den nya sjukförsäkringsreformen började gälla vid årsskiftet 2009/2010. Även nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar ökar sedan ett par år tillbaka. I april 2014 beviljades 3,8 sjuk- eller aktivitetsersättningar per 1000 invånare i Sverige, i april 2011 låg den siffran på 2,5 per 1000 invånare. 2 Med ålder kommer högre ohälsa Att sjukpenningtal skiljer sig åt mellan de olika ålderskategorierna, se diagram 2, beror enligt Försäkringskassan på allmänt verkande faktorer som till exempel demografi och arbetskraftens sammansättning, liksom folkhälso-, konjunktur-, attityd-, regel- eller praxisförändringar. 3 Stora skillnader mellan länen Allra störst ökning på länsnivå har Västra Götalands län där sjukpenningtalen har ökat med hela 35 procent från mars 2010 till mars 2014, se tabell 1. 4 Blekinge är det län som står för den minsta ökningen av sjukpenningtalet med 13 procent under motsvarande period. Det är svårt att peka ut exakt varför det är så stora skillnader mellan länen men Försäkringskassan har bland annat uppgett anledningar såsom: demografi, skillnader på den regionala arbetsmarknaden och hur lång tid det tar innan en person får vård. 5-6 Hur aktivt arbetsgivarna arbetar med anpassningar av arbetsuppgifter för att en sjukskriven anställd ska kunna komma tillbaka till sitt arbete så snabbt som möjligt påverkar också utvecklingen. Se tabell 1. TABELL 1 - DET NYA SJUKPENNINGTALET Län Mars 2010 Mars 2014 Förändringar i nettodagar Förändring i procent Ranking Blekinge län 7,0 8,1 +1,1 13,0% 1 Västernorrlands län 8,4 9,9 +1,5 15,6% 2 Skåne län 6,4 7,6 +1,2 16,1% 3 Uppsala län 7,1 8,5 +1,4 16,2% 4 Östergötlands län 6,1 7,5 +1,3 17,9% 5 Örebro län 7,7 9,5 +1,9 19,6% 6 Kronobergs län 7,0 8,7 +1,7 19,7% 7 Västmanlands län 7,0 8,9 +1,9 21,8% 8 Norrbottens län 6,8 8,8 +2,0 22,9% 9 Riksgenomsnitt 6,8 9,0 +2,1 23,6% Jönköpings län 6,7 8,8 +2,1 24,2% 10 Hallands län 6,3 8,4 +2,0 24,4% 11 Gotlands län 6,2 8,2 +2,0 24,4% 12 Kalmar län 6,8 9,2 +2,4 25,6% 13 Västerbottens län 7,0 9,5 +2,4 25,6% 14 Stockholms län 6,4 8,6 +2,2 25,6% 15 Jämtlands län 8,6 11,7 +3,1 26,8% 16 Dalarnas län 6,9 9,4 +2,6 27,3% 17 Södermanlands län 6,6 9,2 +2,6 28,6% 18 Gävleborgs län 6,3 9,3 +2,9 31,7% 19 Värmlands län 6,0 9,1 +3,1 33,7% 20 Västra Götalands län 6,1 9,5 +3,4 35,4% 21 Tabellen avser både män och kvinnor, länsvis mars 2010 mars 2014 Källa: Försäkringskassans datalager STORE. 4

DIAGRAM 1 SJUKPENNINGTALET 1994 2013, EFTER ÅLDER, PER ÅR 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DIAGRAM 2 SJUKPENNINGTALET 2010 2014, EFTER ÅLDER 14,0 12,0 10,0 8,0 1994 1995 1996 1996 1997 1998 1998 1999 2000 2000 2001 2002 2002 2003 2004 2004 2005 2006 2006 2007 2008 2008 2009 2010 2010 2011 2012 2012 2013 0-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år 6,0 4,0 2,0 0,0 dec 2010 feb 2011 apr 2011 juni 2011 aug 2011 okt 2011 dec 2011 feb 2012 apr 2012 jun 2012 aug 2012 okt 2012 dec 2012 feb 2013 apr 2013 jun 2013 aug 2013 okt 2013 dec 2013 feb 2014 0-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år Källa: Försäkringskassans datalager STORE. 5

FYSISK OCH PSYKISK (O)HÄLSA DIAGRAM 3 ANTAL DIAGNOSER I PÅBÖRJADE SJUKFALL 2005-2012 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Källa: Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skador Psykiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Övriga sjukdomar Åtta miljarder i ökade utbetalningar för Försäkringskassan Under 2010 betalade Försäkringskassan ut cirka 16 miljarder kronor i sjuk- och rehabiliteringspenning. 7 Under 2013 var motsvarande summa knappt 24 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning på hela 33 procent, eller nästan 8 miljarder kronor på tre år. Det saknas nya siffror för hur stor del som betalats ut för psykiska sjukdomar men enligt en rapport från Försäkringskassan betalade man 2009 ut drygt 4,4 miljarder i sjukpenning och nästan 19 miljarder i sjuk- och aktivitetsersättning för psykiska sjukdomar. 8 Utöver de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan tillkommer samhällskostnader för produktionsbortfall och en ökad risk för psykisk ohälsa bland medarbetarna som inte är sjukskrivna i och med att deras arbetsbörda riskerar att öka. Vilket i sin tur kan resultera i ytterligare sjukfrånvaro och att färre bidrar till den ekonomiska tillväxten, vilket också får konsekvenser för samhället. Enligt en rapport från Hjärnkoll (Hjärnkoll är en nationell kampanj som drivs av Myndigheten för delaktighet), Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? konstateras att en medarbetare med psykisk ohälsa kostar mellan 70 000 kr upp till miljonbelopp. 9 Samma rapport konstaterar även att det går att undvika eller avsevärt begränsa de negativa konsekvenserna med rätt tidiga eller förebyggande insatser. 10 Psykiska sjukdomar allt vanligare Ökningen av sjukpenningtalen i slutet av 1990-talet kunde bland annat förklaras av en försämrad psykosocial arbetsmiljö och en allt högre arbetstakt samt en åldrande arbetskraft enligt Försäkringskassan. 11 Motsvarande analys skulle kunna göras på utvecklingen från 2010 och framåt då den diagnos som ökat mest sedan 2009 är psykiska sjukdomar. I diagram 3 ser vi utvecklingen på diagnoser i påbörjade sjukfall mellan 2005 2012 där psykiska sjukdomar står för den absolut största ökningen mellan 2009 och 2012. Vid en djupare analys av de psykiska sjukdomarna är det enligt Försäkringskassan två diagnosavsnitt som är helt dominerande, Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom och Förstämningssyndrom. 12 Förenklat uttryckt benämns diagnosgrupperna ofta ångestsyndrom respektive depressioner. Under 2012 stod dessa diagnosgrupper för 93 procent (55 respektive 38 procent) av sjukfallen inom psykiska sjukdomar. 13 6

Enligt den tidigare nämnda rapporten från Hjärnkoll beräknas 25 procent av alla kvinnor att behöva behandling för en depression, motsvarande siffra för män är 15 procent. 14 Samma rapport hävdar också att var fjärde kvinna och drygt var sjunde man upplever ängslan, oro eller ångest. Enligt Hjärnkolls Så gör du som chef uppskattar Socialstyrelsen att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning upplever någon form av psykisk ohälsa. 15 I diagram 4, visas antal påbörjade sjukfall i psykisk diagnos mellan åren 2005 och 2012 och från 2009 ökar antalet diagnoser bland både män och kvinnor och i samtliga ålderskategorier (16 29 år, 30 49 år samt 50 år och äldre). Den åldersgrupp som ökar mest under senare år är 30 49 år. Enligt OECDs rapport, Mental Health and Work: Sweden 2013, är unga hårt drabbade, vilket också stärks av diagram 5 som visar antal invånare i åldern 18 24 år som har vårdats på sjukhus (med minst en övernattning) på grund av psykisk sjukdom. Enligt OECD har ansökningar om aktivitetsersättning från ungdomar på grund av psykisk ohälsa i Sverige nästan fyrdubblats sedan början av 2000-talet, den i särklass största ökningen bland alla de länder som lämnar uppgifter till OECD. 16 Att den unga befolkningen drabbas av psykisk ohälsa är oroväckande på flera sätt, dels finns det en risk att de unga inte får hjälp och att den psykiska ohälsan följer med även högre upp i åldrarna och dels finns det en risk att finansieringsgapet för samhället ökar, det vill säga att allt färre arbetade ska försörja allt fler icke arbetande. Enligt Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga är det extra alarmerande när unga drabbas av psykisk sjukdom i och med att det finns stora risker att det medför allvarliga konsekvenser senare i livet. Dels finns det en övergripande risk för individens personliga hälsa (både fysisk och psykisk) som också kan leda till en högre dödlighet, dels påverkar det vilken utbildningsnivå personen uppnår. 17 Enligt rapporten var utbildningsnivån lägre hos personer som vårdats på grund av psykisk sjukdom i åldern 16 24 år jämfört med individer som inte vårdats för psykisk sjukdom (när mätningen på utbildningsnivå gjordes hade personerna hunnit bli 29 år). 18 Psykiska diagnoser ger längre sjukfrånvaro Psykiska diagnoser leder enligt Försäkringskassan till längre genomsnittlig varaktighet än andra diagnosgrupper, som till exempel muskulära sjukdomar, 19 med högre kostnader för såväl individ, arbetsgivare och samhälle som följd. Dagens system innebär att den anställde har rätt till sjukpenning upp till 90 dagar om hen inte kan utföra sitt arbete, om hen däremot inte kan arbeta efter 90 dagar får den anställde bara sjukpenning om hen inte kan göra något arbete alls för sin arbetsgivare. Det medför en risk att det system som ska garantera den anställdes ekonomiska situation blir ett stressmoment i sig. Enligt Minuskontot, en rapport från Hjärnkoll, finns det ett tydligt samband mellan psykisk funktionsnedsättning och svag ekonomi. Hjärnkoll visar att personer med psykisk funktionsnedsättning har en lägre genomsnittlig disponibel inkomst, samtidigt som levnadsomkostnaderna är högre än för befolkningen i övrigt. 20 Kontaktyrken i riskzonen De yrkeskategorier som har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är enligt Försäkringskassan präster och psykologer/socialsekreterare. 21 Yrkeskategorier där kvinnor har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är präster, pastorer, psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter/fritidsledare. Motsvarande lista för män är speciallärare, sjuksköterskor, präster, psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter/ fritidsledare. Försäkringskassan menar att det finns ett tydligt samband mellan kvinnor och män som arbetar inom yrken med nära kontakt med brukare av olika typer av välfärdstjänster eller andra personliga tjänster och risken att påbörja sjukfall med psykisk diagnos. 22 Vi har tagit ett beslut om att investera i hälsa, bland annat för att hålla nere sjukfrånvaron. Hälsosam är ett av våra fyra värdeord och lägger en bra grund för vårt förebyggande hälsoarbete. Vi jobbar intensivt med hälsa, friskvård och allt som gör att våra medarbetare trivs på jobbet och har rimliga förutsättningar för att klara såväl arbete som fritid. Mikael Schmidt, HR-chef, Rejlers AB. 7

Demografi under förändring Kombinationen av att både unga och människor i arbetsför ålder mår allt sämre innebär en oroväckande utveckling med en allt mindre grupp friska människor som ska försörja en allt äldre befolkning. Den svenska, och även den europeiska, befolkningen blir allt äldre och enligt Statistiska Centralbyråns prognos inför 2060 förväntas antalet äldre i Sverige att fortsätta öka. 23 År 2011 var 19 procent av den svenska befolkningen 65 år eller äldre och enligt Sveriges framtida befolkning 2012 2060 förväntas den siffran 2060 ligga på 25 procent. Samtidigt förväntas antalet i de mest yrkesaktiva åldrarna, 20 64 år, att minska från 58 procent 2011 till 52 procent 2060. Den här typen av förändring inom åldersstrukturen skulle också innebära en förändring på försörjningskvoten från 2011 års 0,71 till att år 2060 ligga på 0,92. Det innebär att varje person mellan 20 64 år kommer behöva försörja 0,92 personer som ligger utanför det åldersspannet år 2060 istället för 0,71 personer som försörjningskvoten låg på 2011. 24 Det motsvarar en ökning med drygt 23 procent. Samtidigt som antalet äldre ökar blir det allt svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. I takt med att många jobb i dag kräver en högre utbildning och att antalet jobb som inte kräver högre utbildning minskar, ökar antalet unga som studerar. Enligt statistik från SCB och Högskoleverket antogs 147 000 studenter till höstterminen 1995. Motsvarande siffra för höstterminen 2012 var 257 000 studenter 25 vilket motsvarar en ökning om 57 procent. Parallellt med denna utveckling vill vi svenskar gärna gå i pension tidigt. Enligt en undersökning från SCB, genomförd på uppdrag av TCO, vill 45 procent gå i pension före, eller senast, när hen fyller 65 år. 26 Även om prognosen om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten utvecklas och kan komma att justeras över tid står vi inför en demografisk utmaning. 27 Vi blir allt äldre, unga har det tuffare att ta sig in på arbetsmarknaden och mår allt sämre och många vill gå i pension så tidigt som möjligt. Vem bär ansvaret? I Kairos Future Clubs rapport Från kropp till knopp kring kommande framtida utmaningar är ett möjligt scenario att arbetsgivare kan komma att behöva begränsa tillgången till både e-post, mobiltelefoner och kanske till och med datorer för att begränsa de anställdas möjlighet att hela tiden vara tillgängliga för arbete och på så vis minska den psykiska ohälsan. Ett annat scenario är att vi kan komma att behöva införa en förkortad arbetstid. Men Kairos Future Club ställer också frågan om vem som bär ansvaret. Även om det inte är helt självklart att arbetsgivaren ska bära ansvaret för hur de anställda mår utanför arbetstid finns det givetvis stora fördelar med en arbetsgivare som tar ett helhetsansvar för sina anställdas välbefinnande. Frågan är om arbetsgivarna är villiga att ta det ansvaret? Vi genomför friskvårdsinsatser men även förebyggande hälsostrategiskt arbete både genom HR och ute i verksamheten med fokus på ledarskap och medarbetarskap. Ann-Sofie Forsmark, Hälsostrateg, PwCs huvudkontor Vi har tagit fram en Hälsostrategi som vi kallar för Hållbara Medarbetare. Hälsostrategin utgör ett komplement till det systematiska arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöprogram som finns i dag. Hållbara medarbetare är ett samlingsbegrepp för vår psykosociala och fysiska förmåga att ha energi för att nå vår fulla potential, det vill säga en god hälsa är en förutsättning för bra prestationer. Liza Radon, HR-specialist, Swedbank. 8

DIAGRAM 4 ANTAL PÅBÖRJADE SJUKFALL 2005-2012 I PSYKISK DIAGNOS, EFTER ÅLDER 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 16-29 år 50 år och äldre 30-49 år Källa: Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag) DIAGRAM 5 UTVECKLING AV PSYKISK SJUKDOM HOS UNGA VUXNA (18-24 ÅR) 1987-2011 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1987 1989 1991 1993 Kvinnor 1995 1997 1999 2001 Män 2003 2005 2007 2009 2011 Antal per 100 000 invånare i åldern 18-24 år som har vårdats på sjukhus (med minst en övernattning) på grund av psykisk sjukdom. Kvinnor och män. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen (i rapporten Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013). 9

KOSTNADER FÖR SAMHÄLLE OCH NÄRINGSLIV Vad betalar Försäkringskassan? Om en anställd skulle bli sjuk eller skadad ska personen själv sjukanmäla sig till sin arbetsgivare för att få sjuklön. Efter 14 dagar ska arbetsgivaren sjukanmäla personen till Försäkringskassan för att den anställde ska kunna ansöka om sjukpenning. Om den anställde beviljas sjukpenning följer Försäkringskassan rehabiliteringskedjan, vilket innebär att den anställde har rätt till sjukpenning de första 90 dagarna om hen inte kan arbeta som vanligt. Om den anställde därefter är sjuk längre än 90 dagar har den anställde rätt till sjukpenning om hen inte kan göra något arbete alls för arbetsgivaren. Om den anställde är sjuk längre än 180 dagar har den anställde rätt till ytterligare sjukpenning om hen inte kan göra något arbete varken för arbetsgivaren eller något annat ställe. Den anställde kan få sjukpenning även efter 180 dagar om Försäkringskassan tror att den anställde kommer kunna börja arbeta igen inom 366 dagar. Enligt Försäkringskassans prognos förväntas utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år 2018. 28 Vad kostar sjukfrånvaron arbetsgivaren? Men ohälsan kostar inte bara pengar på samhällsnivå, den kostar även företagen miljardbelopp varje år. Baserat på en kartläggning av sjukfrånvaron i Sveriges 100 största företag har kostnaden för ohälsa ökat med hela 19 procent, motsvarande drygt åtta miljarder kronor mellan 2011 och 2013. Enligt Hjärnkoll motsvarar en korttidssjukdag en kostnad om minst 10 procent av månadslönen. 29 Med en månadslön på 20 000 kr med 9 sjukfrånvarodagar (genomsnittstalet för mars 2014) per år kostar detta arbetsgivaren 18 000 kr per år. Om alla sysselsatta i Sverige (4 701 000 st. i mars 2014) 30 skulle vara frånvarande i 9 dagar skulle det innebära en totalkostnad på drygt 85 miljarder kronor, baserat på en månadslön om 20 000 kr. Med en månadslön om 35 000 kr blir motsvarande siffra drygt 148 miljarder kronor. Om vi dessutom skulle räkna in produktivitetsbortfall i denna kalkyl skulle beloppet bli ännu högre. Fysisk inaktivitet medför dolda kostnader Dålig kondition kan också medföra kostnader för arbetsgivaren. Det är påvisat att personer med låg syreupptagningsförmåga har sämre ork än personer med bra kondition. Att mäta konditionstal är därför ytterligare ett sätt att mäta kostnader på arbetsgivarnivå för ohälsa på arbetsplatsen. Fysisk inaktivitet och dålig ork sänker effektiviteten på arbetsinsatsen. En sänkning med bara 10 procent i arbetsinsats under en arbetsdag betyder för arbetsgivaren att man betalar för drygt en månads arbete varje år, utan att något arbete blir utfört. Att på olika sätt stimulera sina anställda att börja motionera kan därför vara oerhört lönsamt. Vi har en av företaget subventionerad idrottsklubb. Vi arrangerar flera fysiska aktiviteter såsom löpning, crossfit och en rad olika sportaktiviteter. Dessutom jobbar vi med fri avstressande massage, kost- och hälsorådgivning, särskilt när vi går in i mer stressiga perioder. Vi har även provat att anordna kurser i mindfulness som varit mycket uppskattade. Peter Henriksson, HR-chef, Dice. 10

REKOMMENDATIONER Man kan och bör mäta hur medarbetarna mår Det finns enorma summor att spara som arbetsgivare genom att börja arbeta förebyggande och hälsofrämjande med hälsofrågor istället för att sätta in åtgärder först efter att medarbetaren har visat tendens till ohälsa eller har blivit sjuk. Det första en verksamhet bör göra är att identifiera nuläget för att ta reda på var man befinner sig i sitt hälsooch arbetsmiljöarbete. Med denna insikt som bas kan man sedan etablera en plattform med en övergripande hälsostrategi, som inkluderar den psykiska ohälsan och riktlinjer för hur man hanterar ohälsa. Att tydliggöra mätbara hälsooch arbetsmiljömål, kopplat till verksamhetens mål, gör det möjligt att investera i relevanta aktiviteter och insatser som främjar prestation och välmående. Ett sätt att arbeta förebyggande är att genomföra årliga hälsoprofilbedömningar 31 bland de anställda. Utifrån en hälsoprofilbedömning kan de anställda sedan delas in i risk- respektive friskgrupp, vilket utgör ett bra underlag för att ytterligare följa upp och utvärdera hälsoläget på arbetsplatsen. Medarbetare som hamnar i riskgruppen är enligt hälsoprofilbedömningen i behov/stort behov av att göra en livsstilsförändring medan medarbetarna i friskgruppen bedöms ha en bra/mycket bra livsstil. Indelningen visar behovet av att genomföra hälsofrämjande insatser på organisations- och eller avdelningsnivå. Genom att kartlägga och analysera riskgrupper och sammanställa deras friskvårdsbehov kan friskvårdsinsatserna effektiviseras ytterligare. Det kan också fungera som ett underlag för att motivera människor till att förändra sin livsstil. Att investera i hälsa ger hög avkastning mät hälsans Return on Investment (ROI) För att underlätta och till och med mäta ROI på investeringar gällande hälsa på företag har Euro Accident tagit fram en modell Hälsans ROI. Hälsans ROI De företag som är beredda att investera och mäta effekten av ett strategiskt hälso- och arbetsmiljöarbete kan räkna med positiva ekonomiska resultat. Både forskning och företagsexempel visar att investeringar i hälsa och arbetsmiljö ger tre till fem gånger pengarna tillbaka. Med ett antal åtgärder, både reaktiva, förebyggande och hälsofrämjande, på individ-, grupp- och organisationsnivå kan ett företag sänka kostnaden för sjukfrånvaro med minst 20 procent. En investering ska inte bara gå jämt ut, ett företag som investerar i hälsa och sin arbetsmiljö kan spara in belopp som motsvarar tre till fem gånger sin investering tack vare sänkta kostnader för sjukfrånvaro och förbättrad produktivitet. Euro Accidents förenklade modell för Hälsans ROI 32 (X+Y) I > 1 = HÄLSANS ROI X Sänkning av ohälsokostnader Y Förbättrad effektivitet/ökat produktionsvärde I Investering hälsofrämjande aktiveter Så länge den totala investeringskostnaden för hälsofrämjande aktiviteter understiger summan av sänkningen av ohälsokostnaderna och den ökade produktivitetens värde är det motiverat att genomföra investeringen. Företagens investeringar kan således minska både samhällets och verksamhetens egna kostnader för ohälsa. Givetvis varierar resultatet beroende på vilken typ av investering som företaget väljer att göra. Ofta väljer företag att sprida sina investeringar på olika typer av hälso- och friskvårdåtgärder tillsammans med privata sjukvårdsförsäkringar ett upplägg som gör att företaget både arbetar proaktivt mot ohälsa samtidigt som medarbetarna eller företaget inte behöver oroa sig för höga kostnader om någon blir sjuk. Vad kan företag göra för att förebygga ohälsa? En nyckelfaktor för att förebygga ohälsa, både fysisk och psykisk, är att se till att arbetsgivare och chefer är förberedda. Det är arbetsgivaren som skapar förutsättningarna för att ha hållbara medarbetare. Enligt en undersökning från Hjärnkoll och Novus Opinion visade det sig att drygt hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem med psykiska ohälsa. 33 Samtidigt som förebyggande åtgärder bör finnas på plats är det också viktigt att ha en handlingsplan om någon skulle drabbas. Om en medarbetare till exempel drabbas av psykisk ohälsa bör företaget omedelbart erbjuda individuella psykoterapeutiska samtal. Alla företag bör även ha en strukturerad rehabiliteringsprocess med både rehabiliteringsplan och rehabiliteringsprogram för psykisk och fysisk ohälsa. 11

Konkreta tips som kan göra skillnad Utveckla en hälsostrategi: Ett första steg i ett effektivt fungerande hälsoarbete är att etablera en hälsostrategi. Strategin ska fungera som underlag för alla beslut som rör företagets arbete med hälsa och arbetsmiljö. Kompetensutveckla cheferna: Kompetensutveckla alla chefer så att företaget får ett ledarskap som präglas av delaktighet, sammanhang, hanterbarhet, motivation och stöd. Skapa verktyg så att cheferna kan identifiera tecken på psykisk ohälsa så tidigt som möjligt. Kompetensutveckla medarbetarna: Jobba med kompetensutveckling inom stresshantering för samtliga medarbetare med målet att uppnå balans i livet. Uppmärksamma beteendeförändringar: Var uppmärksam och lyhörd på om någons beteende förändras, det kan vara små detaljer som att någon börjar komma till jobbet senare än vanligt, är på sämre humör eller upplevs som mer lättirriterad än tidigare. Lyssna på medarbetarna: Se till att involvera medarbetarna i beslut som rör friskvård, arbetsmiljö och hälsa. Olika typer av arbeten kräver olika typer av upplägg. För vissa kan till exempel en träningstimme på arbetstid vara ovärderligt. För en löpande dialog: Gör klart för de anställda att det är okej att ha bra och dåliga dagar/perioder. Med en dialog i ett så tidigt skede som möjligt kan rätt resurser sättas in, något som både den anställde och företaget tjänar på. Utveckla en checklista: Ta fram en checklista och ha regelbundna hälsosamtal alternativt gör det till en del av utvecklingssamtalet med medarbetaren. Fokusera på att alla ska ha en sund relation mellan arbete, fritid och avkoppling. Var även uppmärksam på krav kontra förmåga, sömn, fysiskt aktivitet och kost. Kartlägg stressen: Arbeta kontinuerligt med stresskartläggning på både grupp- och organisationsnivå. Erbjud samtalsstöd: Erbjud medarbetarna samtalsstöd från psykolog, via telefon eller personligt möte oavsett om det handlar om arbetet eller privatlivet. Erbjud trygghetspaket: Ta fram ett trygghetspaket som arbetsgivaren och den berörda medarbetaren även kan skräddarsy vid behov. Ett trygghetspaket kan innehålla kartläggning av livsstil, försäkringar med rehabilitering och samtalsstöd, allt för att medarbetaren ska känna att det finns ett stöd för att komma tillbaka från alla typer av ohälsa. Erbjud livsstilsprogram: Erbjud olika livsstilsprogram, gärna på arbetstid, inom till exempel kost, fysisk aktivitet, sömn, missbruk, mental träning och yoga/mindfulness. Ha en tydlig tillgänglighetspolicy: Redogör för alla medarbetare redan vid anställning vad som förväntas gällande tillgänglighet. Om en medarbetare får ett arbetsrelaterat mail sent på kvällen är det viktigt att det inte finns några frågetecken på om hon eller han förväntas svara samma kväll eller dagen efter. Om medarbetaren inte är säker på vad som förväntas riskerar det att bli ett stressmoment. Var även uppmärksam på medarbetarnas livssituationer och anpassa policyn därefter. Den ständiga uppkopplingen tror jag är förödande för den som har svårt att stressa ner. Sociala media kan göra att man aldrig kan koppla av. Läs en bok på tunnelbanan istället för mail! Vi försöker undvika att maila på kvällar och helger. Om det skulle vara något som påverkar negativt påverkas den anställde med stress när den skall ladda batterierna. Arbetstider känns på gränsen till omodernt. Man premieras inte av att man jobbar över många timmar hos oss, däremot förväntas man självklart göra sitt jobb. Mats Hederos, VD, AMF Fastigheter. Vi tror att det är viktigt att chefer utbildas i att hitta signaler på till exempel stress och att man skapar ett klimat där det är okej att be om hjälp. Peter Henriksson, HR-chef, Dice. 12

ORDLISTA Sjukpenningtalet Det nya sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade i åldrarna 16 64 år minus antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Det gamla sjukpenningtalet är likadant förutom att rehabiliteringspenning är exkluderat. Vi har i den här rapporten använt oss av det nya sjukpenningtalet. Sjukskrivningsdag En sjukskrivningsdag är när en anställd tvingas vara borta från jobbet på grund av att hon eller han inte kan utföra sitt arbete på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är en ersättning för personer som är mellan 19 och 29 år och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Sjukersättning Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 30 och 64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Försörjningskvoten Försörjningskvoten är ett mått som beräknar relationen mellan antalet personer i de mest arbetsföra åldrarna, 20 64 år, och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall. År 2060 kommer det enligt prognosen att finnas 0,92 unga och gamla på varje person i åldrarna 20 64 år. 13

REFERENSER 1. Försäkringskassan. 2011. Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. 2. Antal nybeviljade av sjuk-och aktivitetsersättning per 1000 försäkrade, 1994-. 3. Försäkringskassan. Rapport: Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling (svar på regeringsuppdrag, delredovisning 1 2013). 4. Försäkringskassan: Sjukpenningtalet efter län och åldersgrupp 1994-. 5. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/vasternorrland-hogst-sjukpenningtal-i-landet. 6. http://www.op.se/allmant/jamtland/jamtland-ar-sveriges-sjukaste-lan. 7. Försäkringskassan, sjuk- och rehabiliteringspenning 8. Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? 9. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 10. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 11. Försäkringskassan. Nya mått visar förändringar snabbare. 12. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag). 13. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag). 14. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 15. Hjärnkoll. Så gör du som chef. 16. OECD, Mental Health and Work: Sweden 2013. 17. Socialstyrelsen. Rapport: Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. 18. Socialstyrelsen. Rapport: Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. 19. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag). 20. Hjärnkoll. Minuskontot 21. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, slutrapport (svar på regeringsuppdrag) 22. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, slutrapport (svar på regeringsuppdrag) 23. SCB, Sveriges framtida befolkning 2012 2060 24. SCB, Sveriges framtida befolkning 2012 2060 25. SCB & Högskoleverket, Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 26. Pressmeddelande TCO, 2013-11-04. 27. SCB, Sveriges framtida befolkning 2012 2060. 28. Försäkringskassan. Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018. 29. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 30. SCB, antal sysselsatta mars 2014. 31. Hälsoprofilbedömning är en varumärkesskyddad metod från Health Profile Institute AB (HPI) 32. Modellen ovan är en förenklad version av Hälsans ROI. Med företagsspecifika siffror (investeringar, förbättrad effektivitet/ökat produktionsvärde) kan den fullständiga modellen ge en exakt uträkning som visar om investeringen är berättigad eller ej. 33. Hjärnkoll. Så gör du som chef. 14

KÄLLFÖRTECKNING Artikel. SVT. Västernorrlands sjukpenningtal högt. Publicerad 2013-09-27. Tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/ regionalt/mittnytt/vasternorrland-hogst-sjukpenningtal-i-landet Artikel. Östersunds-Posten. Jämtland är Sveriges sjukaste län. Publicerad 2013-12-06. Tillgänglig: http://www. op.se/allmant/jamtland/jamtland-ar-sveriges-sjukaste-lan Försäkringskassan. Antal nybeviljade av sjuk-och aktivitetsersättning per 1000 försäkrade, 1994- Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/47e59e4b-bac8-4bac-a12d-7491f9a64259/ nybeviljade_sa.xls?mod=ajperes Försäkringskassan. Sjukpenningtalet efter län och åldersgrupp 1994-. Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/dac0a460-5b42-4c12-9b10-14dd0d1c8220/sjukpenningtalet.xls?mod=ajperes Försäkringskassan, sjuk- och rehabiliteringspenning, Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/ connect/f4db67d2-f4ad-4046-9d1e-87fcd25c5420/utbetalt_belopp_sjp_efter_lan_kon.xls?mod=ajpe- RES&CACHEID=f4db67d2-f4ad-4046-9d1e-87fcd25c5420 Försäkringskassan. Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018. Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/88bb9072-c303-499ab059-372c279540f8/janmar_rapport.pdf?mod=ajperes Försäkringskassan. 2011. Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. Försäkringskassan. 2011. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Försäkringskassan. 2013. Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport. Försäkringskassan. 2013. Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Slutrapport. Försäkringskassan. 2013. Svar på regeringsuppdrag: Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delredovisning 1 Försäkringskassans sjukfrånvarokalkyl. Tillgänglig: https://gate1.forsakringskassan.se/agetjanster/public/sjukfranvarokalkyl/startsjukfranvarokalkyl.do Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? Hjärnkoll. Minuskontot. Tillgänglig: http://www.hjarnkoll.se/pagefiles/369725/minuskontot_3_slutversion%20 formsatt.pdf Hjärnkoll. Så gör du som chef. Tillgänglig: http://www.hjarnkoll.se/global/tillg%c3%a4ngliga%20pdfer/sa-gordu-som-chef-slutversion_tillg%c3%a4nglig.pdf Kairos Future Club. 2014. Från kropp till knopp. OECD, Mental Health and Work: Sweden 2013. Socialstyrelsen. 2013. Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. SCB. 2012. Sveriges framtida befolkning 2012 2060. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ BE0401_2012I60_BR_BE51BR1202.pdf SCB Statistikdatabasen. Antal sysselsatta mars 2014. SCB & Högskoleverket. 2012. Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/uf/uf0206/2012t02p/uf0206_2012t02p_sm_ UF46SM1201.pdf SCB. Nya mått visar förändringar snabbare. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/le/le0001/2011k04/ LE0001_2011K04_TI_06_A05TI1104.pdf TCO. Pressmeddelande: 45 procent vill gå i pension före eller senast på 65-årsdagen. Publicerad 2013-11-04. Tillgänglig: http://www.tco.se/aktuellt/pressmeddelande/pres2013/45-procent-vill-ga-i-pension-fore-eller-senast-pa-65-arsdagen/ 15

Växjö Bäckgatan 16 352 31 Växjö Stockholm Svärdvägen 5 182 33 Danderyd Göteborg Kungsportsavenyn 3 411 36 Göteborg Malmö Djäknegatan 28 211 35 Malmö Örnsköldsvik Storgatan 19, 2 tr 891 34 Örnsköldsvik TEL: 077-4400010 FAX: 0470-72 97 40 E-POST: info@euroaccident.com WEBB: www.euroaccident.com